Академический Документы
Профессиональный Документы
Культура Документы
SILABUS
DIXIPLINAS LIAN TETUN TURMA DARUAK
Objetivu : Estudante sira bele hatene rona, ko’alia, lee, hakerek, kona-ba Ortografia tuir padraun
ne’ebé iha Lia-Tetun, hodi kumpriende di’ak lian-Tetun nune’e mós lia ne’e sai nu’udar lia-
Inan Timor Nian ne’ebé konsagra ona iha Konstituisaun RDTL.
2. ORTOGRAFIA Instituto
TETUN Alfabetu dalen Tetun Nacional de
1.2.Ortografia nian. Linguística,
Padronizada Asentuasaun 2002.
Pontuasaun “Matadalan
Ortográfiku ba
Tetun
Nasionál.
Kursu
Ortografia
Padronizada
nian”. Timor
Leste: Gráfica
Diocesana
Baucau.
3. GRAMÁTIKA
3.1. Kategoria Hatene kona-ba
gramatikal sira Pronome hamutuk iha
sia.
Analiza
Gramátika
Prepozisaun sira
4. VERBU * Instituto Nacional
4.1. Verbu sira : Aspetu Verbál iha de Linguística,
tempu no aspetu lia-portugés no lia- 2002. “Hakerek
inglés Tetun tuir Banati.
Verbu Inkoativu, Kursu Ortografia
Dinámiku no Padronizada
4.2. Adjetivu sira Intensivu sira. nian”. Timor
Leste- Dili:
Adjetivu báziku sira Armando Holding
Adjetivun hadadan Ltd.
sira
Adjentivu Sorun no Costa, Luis.
Negativu sira 2000.
Adjentivu Maderak “Dicionário de
(privativu) sira Tétum-
Sufiksu Potensiál – Português”.
4.3. Adverbiál sira belek no –labelek Lisboa: Edições
Colibri Instituto
Idéntiku ho sdjetivu Camões.
Forma kaduak …... 2001. “Guia
(reduplikativu) de Conversação
4.4. Konjunsaun sira Forma adverbial ho Portugés –
abut portages Tetum” .
LISBOA:
Edições Colibre
Kordenadór sira / Instituto
Subordinadór sira Camões.
5. PRATIKA Orientasaun basiku Estudante
HAKEREK atu hakerek testu sira sei hili
TETUN IHA badak iha lian Tetun titulu hodi
TESTU BA tuir lolos ortografia hakerek
LIAN TETUN . ne’ebé aprende tiha testu.
ona. Apresentasa
Metodolojia hakerek un testu atu
bele tuir
ezame ikus.