Академический Документы
Профессиональный Документы
Культура Документы
Wopé zangoun !
Koman i lé ?
Wopé zangoun !
Koman i lé ?
Cet ouvrage, financé par la Région Réunion, a été entièrement réalisé sur un ordinateur
appartenant à l’auteur et tiré sur une imprimante appartenant au MRICR. Il ne peut être vendu .
C’est un spécimen destiné aux partenaires ( Education Nationale, Université, collectivités et
associations ) concernés par la mise en place à la Réunion de l’option « langue et culture
réunionnaises ». Son utilisation entre dans le cadre de la loi du 11 Mars 1957 et particulièrement de
l’alinéa premier de l’article 40 et des alinéas 2 et 3 de l’article 41. Il pourra faire l’objet d’une édition
ultérieure.
Certes, il est peu d’affirmer que « rien ne saurait être acquis, sans que
l’apprenant ne l’articule à ce qu’il sait déjà », pour dire l’importance
pédagogique capitale de la prise en compte de la langue maternelle...
Objectifs généraux:
Le Parlement français vient de voter, en première lecture, la loi d'orientation pour les DOM.
qui , dans son article 18, reconnaît officiellement l'existence du créole réunionnais comme langue de
France au même titre que d'autres langues régionales déjà reconnues telles que le breton, le corse,
l'occitan. Le texte précise que la loi 51-46 du 11 janvier 1951, « loi Deixonne » relative à
l’enseignement des langues et dialectes locaux sera applicable aux langues régionales d’Outre mer, dont
le créole réunionnais .
Alors qu'en France métropolitaine, l'option LCR a été l'espace privilégié de renaissance de
langues régionales de moins en moins parlées, à la Réunion, pour reprendre les propos de Pierre Cellier,
"la diglossie réunionnaise est différente (...) le créole est encore une langue parlée par toute la
population. C'est pourquoi la minoration linguistique touche le vécu, l'homme dans sa pratique
culturelle (...)." C'est à partir de ce constat de la réalité réunionnaise que nous avons bâti le projet pilote
« langue et culture réunionnaises » au Collège Plateau Goyaves.
Pendant quatre ans, il nous a fallu tout imaginer, tout créer. Le changement le contexte qui
intervient aujourd'hui au sein de l'Académie de la Réunion, (la lettre circulaire de Monsieur le Recteur
en date du 5 juin 2000) fait qu'étant devenue, à l'instar de l'anglais ,de l'allemand ou de l'espagnol, une
discipline à part entière, la LCR peut enfin sortir d'un contexte pervers qui n'était bénéfique ni à la
formation équilibrée des élèves réunionnais, ni à leur recherche de culture générale après leur passage à
l'école, ni même à l'apprentissage du français. Les conditions sont enfin réunies pour que d’autres
établissements puissent bénéficier de ces quatre années de travail et que soient atteints les objectifs qui
devraient être ceux de la L.C.R. à la Réunion, à savoir :
1. le développement de la compétence de tout jeune Réunionnais dans l'expression personnelle en
langue régionale et de son autonomie dans l'appropriation d'informations sur la réalité locale
2. l'approfondissement de sa culture régionale et la découverte de son identité sous ses multiples
aspects,
3. son insertion dans le processus global de développement de la Réunion.
Public:
Elèves volontaires.
Horaires:
• une heure par semaine en 6ème, 5ème, 4ème et 3ème. (en sensibilisation).
• trois heures par semaine en quatrième et troisième (en approfondissement).
• En classe de 4ème il est possible de mettre en place cette discipline sur un trimestre dans le cadre
des parcours diversifiés.
Contenus:
Littérature créolophone présentation des genres suivants traités dans la littérature réunionnaise
créolophone le proverbe, la chanson, la sirandane, le conte, la fable, le récit autobiographique (extraits
), la poésie, le roman. Passage progressif des genres se rattachant à la tradition orale à ceux appartenant
à la tradition écrite
• Les contes et les récits autobiographiques en classe de 6ème leur contribution à
l'apprentissage de la lecture et à l'intérêt pour la littérature créolophone est essentielle. Ils constituent
une bonne ouverture sur différents aspects du monde créole. En outre, ils peuvent permettre une
approche de la grammaire.
• Les proverbes choisis ont une double fonction : ils peuvent être une référence à
l'environnement, soit qu'ils en prolongent un aspect ou un élément ~ dans une lecture ou au cours d'une
enquête, soit qu'ils incitent à l'enquête ou à la lecture.
Ils peuvent être un support efficace à la connaissance de la langue pour illustrer l'étude de la graphie et
entraîner à sa lecture et à son écriture pour illustrer un aspect de la syntaxe.
• Les sirandanes (kosa in soz ?) peuvent illustrer ou prolonger une lecture en s'inscrivant dans
un thème qui y est abordé . Elles peuvent inciter à la créativité. Imaginer kosa in soz, faire donner une
définition précise ou une description imagée de l'objet à découvrir, est un bon entraînement au
maniement de la langue.
• Ségas, maloyas, fonn'kèrs sont choisis en fonction de l'intérêt présenté par leur contenu et
leur forme. Leur contenu peut illustrer un point d'histoire, une pratique culturelle, ou prévenir la
disparition d'un savoir faire Leur forme ( syntaxe, vocabulaire, expressions idiomatiques, subtilités
d'agencement, associations d'images) est un des moyens efficaces de ré appropriation de la langue.
Découverte du milieu elle se fait par des enquêtes lancées , par exemple, sur les plantes aux noms
rencontrés dans des lectures. Les enquêtes bien menées, cadrées par un questionnaire précis concourent
à l'enrichissement du vocabulaire par la formulation précise des descriptions.
Histoire au cours du cycle de sensibilisation (6ème, 5ème ) l'accent est mis sur les grandes lignes de
l'histoire du peuplement. En classe de 6ème, il est en effet nécessaire de sensibiliser les élèves à ce
domaine par une approche personnalisée de la discipline. L'histoire du peuplement et des patronymes
s'y prête bien. L'accent est mis sur des dates repères d'événements dont les conséquences sont encore
présentes aujourd'hui. Ces dates sont, en 6ème , 1663, 1723, 1848. Elles sont d'autant plus intéressantes
que l'étude des événements qui leur sont liés n'appartiennent pas à la seule histoire locale mais situent la
Réunion dans un contexte plus large (Océan Indien, France...).
Parce que l'élève , quel que soit son niveau, doit sentir, à travers les tranches d'histoire qui lui
sont présentées, l'importance de la connaissance du passé pour une meilleure compréhension du présent
et qu'il doit être capable d'en saisir la continuité historique, nous avons choisi de limiter au strict
minimum le vocabulaire technique qui rebute tant les intéressés dans les cours d'histoire classiques.
Nous pensons en effet que pour que l'intérêt de l'individu pour son passé lui soit utile dans sa curiosité
de citoyen, il ne doit pas être marqué par les aléas de l'apprentissage scolaire.
La langue:
La langue utilisée en classe est le créole. Compte tenu de la complexité et de la subjectivité
qui caractérisent son emploi, une dédramatisation de la question est indispensable dès le départ. La
bonne marche de la classe pourrait, autrement, pâtir de polémiques stériles provoquées par la non
évacuation des préjugés tels que « quel est le bon, le pur, le vrai créole ? » ou encore : « c'est mon
registre de langue, mon vocabulaire qui sont la référence, tous les autres sont erronés, etc. »
Nous avons, à travers des exemples pris dans des textes de chansons connues, acceptées et
appréciées de tous et des activités ludiques, donné des réponses aux interrogations des élèves et de leur
environnement familial sur la question. La préoccupation constante a été de couper court à toute dérive
sectaire en présentant, toutes les fois que notre attention se portait sur l'hésitation d'élèves sur
l'énonciation d'une idée, les différentes variantes correctes de l'énoncé.
Nous étions en effet conscients que le créole est une langue de grande communication dans
l'île, et que toute dérive réductrice cautionnée par l'école aurait comme conséquence un recul de la
langue.
Il est bon de rappeler, à ce sujet, que nous avons été confortés dans notre démarche par la
remarque faite au colloque « les langues de France et leur codification » des 29, 30 , 31 mai 2000 par le
linguiste Michel Launay : « l’un de nos travaux, disait-il à propos des variantes de businingue, est de
montrer aux gens qu’ils parlent la même langue ».
Quelle graphie?
Le but de l'étude de la langue est certes d'amener les élèves à la pratiquer dans la
communication orale, mais il est aussi de leur permettre de profiter des textes écrits et de s'exprimer par
écrit. Le contexte difficile dans lequel nous avions démarré l’option il y a quatre ans nous avait incité à
la prudence . En effet, aucune graphie n'ayant fait, jusqu’alors, l'unanimité de ceux qui écrivaient en
créole, il nous fallait faire un choix nous permettant
• de ne pas tendre le flanc à la polémique,
• d’être cohérents dans la graphie à utiliser dans les outils pédagogiques que nous nous proposions
de mettre en place,
• de nous appuyer sur la cohérence des outils didactiques existants, en particulier, le « petit dictionnaire
créole réunionnais / français »réalisé par l’Université de la Réunion en 1984 .
Nous avons donc adopté la graphie phonético-phonologique moderne pour toutes nos
productions didactiques à destination des élèves qui y ont été initiés.
Nous avons vérifié que ce choix , ainsi que les précautions dont nous avons parlé plus haut à
propos des variantes dans l'énoncé, étaient des conditions objectives à l'adhésion des élèves à l'acte de
lecture.
Notre pari s’est avéré judicieux, et nous venons de le voir conforté par les interventions de
plusieurs scientifiques au colloque « les langues de France et leur codification » des 29, 30 , 31 mai
2000. Sur le point précis de la graphie, nous en avons retenu en particulier :
• Que l’écrit de nombreuses langues de France, et non des moins anciennes voire prestigieuses était
encore l’objet d’aménagements, et que la réticence d’une partie de l’opinion vis à vis de certains
graphèmes n’était pas une spécificité réunionnaise.
• Que cela n’empêchait pas l’enseignement des langues concernées.
• Que pour ce qui concerne les créoles, depuis une vingtaine d’années, la graphie phonético
phonologique, malgré quelques tribulations d’ordre idéologique, avait pris le pas sur la graphie
étymologique.
• Qu’il ne pourra y avoir d’écrit stabilisé et de banalisation de cet écrit tant qu’il n’y aura pas
d’enseignement généralisé dans le primaire.
• Que quelle que soit la langue, quelle que soit la graphie, l’apprentissage d’une langue demande un
certain effort
• Que contrairement à ce que nous reprochaient certains enseignants défavorables au créole à l’école,
le français enseigné suivant des méthodes appropriées au contexte, ne souffre pas de l’apprentissage
de la langue maternelle, mais que c’est souvent au contraire, cette dernière qui souffre de la
corruption par le français à cause d’une survalorisation de cette langue dominante. Ce phénomène
est observable dans les DOM ( Guyane, Antilles et Réunion)
Vocabulaire et syntaxe:
Limiter la grammaire à l'emploi correct des temps du récit et aux pronoms personnels est
largement suffisant en 6ème Quant au vocabulaire, il peut être vu suivant les besoins, et les sujets
abordés au cours des lectures ou débats peuvent être prétexte à une étude thématique.
En 3ème en littérature, nous proposons l’étude d'un auteur réunionnais bilingue et mise en exergue de son
apport dans le domaine descriptif et dans la sensibilité.
Moyens:
1. Un livret par élève. En 6ème et 5ème, plusieurs exercices nécessitent, par leur conception, que ce
matériel soit individualisé. Pour cette raison, et devant le constat que les manuels classiques étaient ,
dans la plupart des divisions, exploités seulement aux trois-quarts, voire à moitié, nous avons pensé à
prévoir, dans les deux premiers livrets, la matière nécessaire à la trentaine d'heures consacrées à la
discipline dans l'année.
2. La bibliothèque du collège doit disposer d'un minimum d'ouvrages de référence susceptibles
d'assurer l'autonomie des professeurs dans la préparation de leurs cours et de satisfaire la curiosité des
élèves. Compte tenu de l'effort fait par le Conseil Général ces dernières années, les CDI des collèges
devraient déjà être pourvus à 50 % en ouvrages indispensables et à 30% en ouvrages souhaités .
Ouvrages indispensables
• dictionnaires du créole réunionnais (Baggioni 1987 et Alain Armand )en nombre suffisant
pour une heure de cours dans une division,
• La littérature réunionnaise d'expression créole : ouvrages littéraires en relation étroite avec les
programmes zistwar Tikok, contes recueillis par Boris Gamaleya, les Marrons, Eudora, Bayalina / faims
d'enfance, quartier trois lettres (versions créole et française)
• comparaison syntaxique du créole réunionnais et du français, • l’Atlas climatique de la Réunion,
• les gouverneurs de la Réunion, • de la servitude à la liberté, • les cahiers de notre histoire, • île de la
Réunion regards croisés • fleurs et plantes de la Réunion, • les animaux de la Réunion, • les
oiseaux de la Réunion, • les fonds marins de la Réunion, • les musiques de la Réunion, • le grand livre
de la cuisine réunionnaise
Ouvrages souhaités
• Le mémorial de l'Ile de la Réunion, • Le dictionnaire de la Réunion. • Le dictionnaire généalogique
de la Réunion, • Histoire des noms réunionnais, • Mémoire d'Antoine Boucher, • kriké, kraké, •
Fonn'kèzèr la Rényon • Les poètes de l'île Bourbon • Album de Roussin •1 dictionnaire du
malgache contemporain, 1 dictionnaire du créole mauricien
3 Les documents sonores, pourront être constitués par des enregistrements d'interviews à
l'initiative des élèves eux-mêmes, d'enregistrements de musique et chants locaux produits dans le
commerce , de documents du fonds du CRDP, des montages effectués à partir d'archives sonores de
l'université ou de RFO.
4. L'utilisation de documents audiovisuels incitatifs à un approfondissement d'un point du
programme est possible grâce au fonds du CRDP complété par un fonds épars dans les archives de RFO.
Ils peuvent être rapidement recensés et, si les formalités administratives et les contraintes commerciales
ne s'y opposent pas, les documents audiovisuels actuellement en français pourraient , à l'avenir, être mis
en version créole avec sous-titrage.
5. Tous les Collèges étant équipés en informatique, il est possible, grâce à Internet de résoudre
dans une mesure très importante la question de la documentation. On peut même rêver de logiciels
interactifs (pour les exercices sur la langue en particulier).
6. Une sortie pédagogique organisée en début d'année scolaire est une excellente introduction à
un thème sur lequel on veut mettre l'accent. Par expérience, nous pensons qu’il est préférable de
n'orienter vers les structures lourdes du type musée de Stella que des élèves de 4ème ou de 3ème ayant
une culture et une autonomie suffisantes pour pouvoir en profiter. Toutefois, compte tenu de la
dispersion des sites intéressants , un certain nombre de contraintes financières sont inévitables
notamment en matière de transport et assurance.
7. Les intervenants extérieurs sont d'un soutien précieux.
• Ils peuvent être sollicités pour un travail discontinu sur plusieurs séances, voire sur un trimestre ou
même l'année. Leur prestation doit alors faire l'objet d'un solide cahier des charges et d'une préparation
minutieuse dans la concertation.
• Ils peuvent encore être sollicités de façon exceptionnelle pour une rencontre d'une durée d'une séance
avec les élèves
Programmes proposés :
Classe de 6ème
Histoire sensibilisation à l'Histoire par une approche individualisée de la discipline patronymes et
histoire du peuplement 3 étapes importantes de la constitution de la population actuelle :1663, 1723,
1848.
Un personnage important dans l'histoire de la Réunion: Edmond Albius.
Etude de la langue : initiation à la graphie permettant la lecture des textes en créole; en grammaire,
étude du verbe (étude des temps du récit d’un ou deux verbes utilisés quotidiennement), étude des
pronoms personnels.
Littérature : 1 conte, extraits d'un récit autobiographique, quelques proverbes, ségas et poèmes et des
extraits d'un roman écrit ou traduit en créole en relation avec la découverte du milieu, l'histoire de la
Réunion et l'instruction civique
Conte proposé : - « pou in grap létsi »
Récit autobiographique proposé « zistwar Tikok »
les plantes choisies le sont en fonction de deux critères
• leur appartenance à l'environnement immédiat des élèves ou de leur milieu familial élargi
• leur utilisation dans la pharmacopée ou les usages domestiques (cuisine, alimentation d'animaux
domestiques).
Sorties pédagogiques possibles Musée de la vanille, eco-musée de la Plaine des Palmistes, eco-
musée de Salazie, la maison du peuplement des Hauts, le Vieux Domaine
Intervenants extérieurs exceptionnels possibles cercle généalogique de Bourbon,
Classe de 5ème
Histoire l'engagisme, le peuplement de l'intérieur, la loi de 1946 (la départementalisation)
un personnage important dans l'histoire de la Réunion Joseph Hubert.
Etude de la langue : les pronoms (suite) , l'indéfini, le démonstratif ; le verbe (le présent et le futur,
l'ordre et l'invitation) , le discours direct , l'insistance.
Littérature Un genre littéraire : le théâtre d'expression créole. Extraits d’une pièce écrite en créole.
Mythes et légendes dans les comptines et les berceuses. Le séga, chronique de la vie locale.
Connaissance de l'environnement botanique portera sur les plantes endémiques et indigènes
(faham, tamarin des Hauts. palmiste, mazanbron, quelques essences indigènes...), et les pratiques
culturelles dans lesquelles elles sont intégrées pharmacopée, agrément, cuisine, artisanat et
construction.
Approche de la cuisine réunionnaise (atelier sur 3 séances) en relation avec l'étude de l'engagisme, les
apports des immigrants dans la cuisine réunionnaise.
Sorties pédagogiques possibles : jardin des épices, le Lazaret. le jardin de l'Etat
Intervenants extérieurs exceptionnels possibles à voir avec des clubs de troisième âge dans le
cadre de la contribution de la mémoire vivante à la connaissance de l'environnement
Classe de 4ème
Histoire toponymie et Histoire. Etude d'un événement historique (la bataille de la Redoute) sous tous
ses aspects causes et conséquences ( militaire, sociologique, économique, géopolitique).
Etude de la langue les pronoms, approfondissement de la notion de l'autre (zot, bann-la) , la marque
du pluriel , le discours rapporté, l'hypothétique, la condition, L'ordre des compléments dans la phrase.
travail d'écriture : écriture de dialogues sur planche muette de bande dessinée et comparaison avec
planche originale.
Littérature
• L'imaginaire réunionnais le merveilleux dans la littérature ( Granmèrkal, ...),
• L'influence de la tradition populaire sur la création littéraire moderne dans des poèmes et des
extraits du roman « Eudora» de Marguerite Hélène Mahé traduits en créole.
• Le rôle du maloya et du séga dans la sauvegarde de la mémoire populaire.
Musique : Approche de la musique réunionnaise. (ateliers sur 4 séances en option lourde)
• connaissance des Instruments de musique et de l'histoire musicale de la Réunion.
• Les genres du kabaré au maloya. Le séga. Musique et instruments de musique liés à la
pratique religieuse tamoule.
Connaissance de l'environnement un environnement menacé, un environnement à protéger(faune
et flore). Les atteintes à l'environnement , leurs causes, leurs conséquences. Le passif et l'actif culturels
dans ce domaine.
Sorties pédagogiques possibles en relation avec le point précédent du programme
Intervenants extérieurs exceptionnels possibles Madame Rose-May Nicole sur le roman
EUDORA , un responsable du conservatoire de Mascarin, un représentant d'association écologiste, un
musicien jouant d'un instrument réunionnais peu pratiqué.
Classe de 3ème
Histoire
• grandes lignes de l’histoire de l'agriculture réunionnaise, ( le café, les épices, la canne, les
parfums, le chouchou, le vacoa).
• traditions artisanales du passé liées à ces cultures, leur trace dans la vie d'aujourd'hui..
• Histoire du savoir-faire.
Etude de la langue
• le genre masculin, le genre féminin, le neutre. L'insistance, étude comparative du créole et du
français.
• Etude d'un texte en français régional. A tous les niveaux, répertoire de faux amis très utilisés
en français , en anglais et en créole rencontrés au cours des séances. Traduction en créole de courts
passages de récits écrits en français ou en anglais.
Littérature : la littérature réunionnaise d'expression créole et française.
• Le roman : étude d'un roman bilingue « Kartyè trwa lèt » ou « Bayalina». Etude des structures
de la langue, comparaison entre la langue de communication et la langue littéraire.
Connaissance de l'environnement vestiges historiques et patrimoine architectural à protéger.
Sorties pédagogiques possibles visite de sites ou monuments historiques menacés ou méconnus.
Intervenants extérieurs exceptionnels possibles : un représentant du GRATHER, un archiviste,
DIREN
Présente la graphie
N out Attire l'attention sur le patrimoine sous quelque forme que ce soit.
léritaz
Invite l’élève à se tourner pour ses recherches plutôt vers des personnes ressources
Alé rodé
2. Akoz Antoine Boucher i ansèrv lo mo « créole » pou Jeanne ARNOULD et pa pou Thérèse
HÉROS ? Pou Jeanne VILDMAN é pa pou Gilbert VILDMAN ? Pou Jean ARNOULD é
pa pou François GRONDEIN ?
3.
2 - « le registre des naissances et décès des esclaves de la commune
de Sainte Suzanne » pou lané 1834 .ADR. Inv. 4E3/148
Cafre : dépi 18inm sièk ,isi Larényon, la ansèrv lo mo « cafre » pou tout zésklav èk zangazé té i sort
dann bann pyéi Lafrik . Pou konèt vré nasyon* bann zésklav afrikin , alé vwar lo kart paz 41
Anprofit lo ra
rasèyman Dépi 1709, isi, i di in moun lé kréol kan li lé né
Larényon , minm si son papa oubyinsa son
monmon i sort dann ninportakèl péyi déor : Linn-li,
Lafrik-li, Madagaskar-li, la Frans-li, ou dot péyi ankor
Lé vré la pa vré ?
Nana in kalité zano i apèl zano kréol .........................................................
Dann kaz kréol lontan, zamé dé port té anfas linn-a-lot ............................
I mèt la vaniy dann paté kréol .....................................................................
I fèt la zourné intèrnasyonal kréol an Désanm .............................................
Sésèl i ansèrv Kréol konm lang nasyonal. ....................................................
Si i mèt ansanm tout domoun i koz kréol , i ariv pa 5 milyon domoun .......
5
Group konésans 1 :
Kréol dann Monn antyé
Nana in bonpé domoun i koz kréol dann Monn antyé. Ryink dan bann
péyi té kolonizé par la Frans, nana 9 600 000 moun i koz kréol. Plipar domoun
la, kréol sé zot lang matèrnèl. Lontan, sakinn té son koté. Mé tipa-tipa, zot la
nyabou mèt ansanm. Dépi inpédtan, la mèt an plas in zourné intèrnasyonal
kréol. Zourné-la i tonm an fin mwa-d-oktob. Dépi détrwa-z-an, si intèrnèt, i giny
ransèyman an kréol si la lang, la kuizine, liv tout bann péyi ousa i koz kréol.
http://www.mygale.org/
10/fdl/
http://www.club media.fr/
AeC/Theatre/index e/
Seychelles.fr.html
II - Prézantasyon
la lang kréol rényoné
I komans an 1828...
Voici sept extraits de textes Ala set ti bout roman èk romans réynoné
littéraires réunionnais écrits en créole. ékri an kréol.
Observe-les bien et essaie de les dater Rogard byin tout, aprésa ésèy trouv la dat
correctement. korèk.
1828 - 1885 - 1936 - 1951 - 1962 - 1977 - 1990 1828 - 1885 - 1936 - 1951 - 1962 - 1977 - 1990
Qu’est-ce qui a guidé ton choix ? Kosa la èd aou plis pou swazi?
1 - Bien sûr Zabeth... sèlment, ni fé com’ si ni connait pas, dévant la zénèsse d’z’ord’hui...
mais n’avait zaffaires pou bousse not guèle !
4 – Koméraz lékol-la, la dir sink-si zan. Ziska moin la giny mon douz zan. Moin té argard-
argard inpé zalantour é moin téi oi garson Zouzoun téi sar grat kann ek zéraniom. Li té pli
bouŝé ké moin ankor, mé moin té i oi li marŝ prop dann somin.
7 – Po arvni azot, nout bann zansèt la débark isi, la arivé sakinn son sakinn, sanm in morso la
mémwar zot péi ousa zot la antèr zot zonbri. Zot la komans aranz in zanbrokal nasyon rantzot
minm.
Les extraits ci-dessus nous montrent que Dann bann teks-la, nou nana la prèv
depuis 1828 on trouve en créole le son [s ] dépi 1828 , la ousa an fransé i di [ ] é i
là ou le français écrit ch et prononce [ƒ] ékri ch, an kréol i trouv [ s].
et le son créole [z] à la place du son Parèy, la ousa an fransé i ékri g oubyinsa
français [ ] et des lettres g et j [ j ] é i di [ ], an kréol i trouv [ z].
(voir fiche d’enquête N° 2 page 87 (rogard osi fis lankèt N° 2 paz 87
Group konésans 2
MÉTRO Michaël (14 an). Tiré dann konkour fonnkèr Ankraké 1997
Mon zanfan
Pli gayar sat ou vyinn di amwin
Napwin.
Monique SÉVERIN
(*) trénas. : rogard p. 31 èk 86. Ffé in fis lankèt paz 91. E oubli pa mèt lo kozman gramoun dési !
Tout péyi nana sakinn zot kozman gramoun. An Fransé i apèl sa proverbe. In
« kozman gramoun », in « gramoun la di » sé in kozman kourt, souvandéfwa li lé an
parabol. I ansèrv ali pou fé réflési dsi in sityasyon domoun i wa pa byin kèl konsékans
nora. Li lé kaziman konmkidiré in leson bann zansèt la kit pou domoun koméla. Lo
zarboutan lo ti kozman sé la natir, listwar, la manyèrviv lo péyi. Pou saminm-minm, in
minm leson i di pa parèy dann kozman gramoun tout péyi.
Bin astèr, alé rodé kèl leson trwa kozman annsou-la i vé donn anou.
Aprésa alé domann out profésèr fransé, langlé, lalman ousansa
Al é rodé léspanyol koman i di laba.
Kosa in soz ?
????
Sirandane
. Dévine, dévinay !
n sirandane sé in dévinèt, in dévinay, in zédmo. I fo nana omwin dé moun pou zwé.
Dann tan lontan, kan navé pwin la radyo, la télé, sirandane té i fé pas lo tan lo swar.
Parégzanp, inn té i komans di : « kosa in soz ? langouti granpapa lé plin lo trou ? » sak té
i koné, té i réponn « zétwal dann syèl ! » Aprésa, son tour, li té i donn pou rod in dévinay
. Késtyon té i pé port si ninportkosa.
Somansa la vi i sanz. Si i di in marmay zordi « kosa in soz ? gèl dan gèl, sèt pat, kat
zorèy ? » lé posib l’i trouv pa sa in syin i manz dann marmit. Parapor zordi napi marmit 3
pat.
ANNSANDAN
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1. Kas sèrkèy pou manz lo mor ?
I N F M 2. Zanimo danzéré . Dolo pandant ?
II A Z 3. Plonzé, lévé, sèk ?
III P Z K 4. In sèl poto , 2 kaz ? I arèt pa santé mwin lé
IV fané.
V Z S 5. Bwadébinn dann lo ?
VI 6. Dann tonn. Solda doré, fès dofé ?
VII K F G R 7. Dolo dobout ? ..., I fé mal !
VIII S 8. San koupé, san kasé, l’i rakoursi . San koupé,
IX P san krazé, san brilé mi diminyé ?
X é 9. Kanar . Pa vré ! Tou lé douz mwa inn.
10. In mo i ansèrv inbonpé an kréol. Mon kaz lé
plin la zourné, lé vid lo swar ?
AN TRAVÈR
I - Lalyans lé an... Gramoun la di: zwazo i fé pa li an
volan . La barb mon granpèr i sort par la fénèt la kizine? Dann mo krwazé
II - Koupé . La tèt mon granpèr lé plin la gal ? anfas-la, nou la mèt
III – pou fé balyé ansanm inndé sirandane . Dan
V - Ti ki gro tèt , sapo ratapé ? lo bann késtyon, lo
VI - Pa zis. dévinèt lé ékri an gra .
VII - Zanblon la pankor mir, lé ... San kréol si in mans E dan la griy anfas, lo
répons lé dann bann
pik ? gramoun la di : sak i donn sa i ral pa sarèt.
karo zonn.
VIII - Mon kaz lé plin kan mi sava promné, lé vid kan mi
dor ?
IX - Kazèrn vèr pou solda blan, kazèrn zonn pou solda nwar ?
X - Rès pa tèrla, té ! Arivé.
Pou saminm, inbonpé sirandane dann tan lontan la fini pèrd. Pou saminm
osi, i fo zot i sava war zot gromèr, zot granpèr pou ramas sak la pankor
Al é rodé pèrd. Anparlan, ala in dévinèt modèrn : « kosa in soz ? tank nana, m’i
kronm la mèr é lo pti, zamé m’i anval , touzour m’i vomi azot ? »
13
Group konésans 3
Lir , ékri
an kréol rényoné - 1
lalfabé kréol rényoné
a- b- d- e- f- g- h- i- k- l- m- n- o- p- r- s- t- u- v- w- y- z
A- B- D- E- F- G- H- I- K- L- M- N- O- P- R- S- T- U- V- W- Y- Z
1 – Vwayèl :
Anon ésèy lir sak lé ékri
Réponn
Réponn 2 tir fot dann tèks-la
1- Zozèf la di toute son bann kamarade li nana in gro bateau.
Toulmoun la ri. Zot i koné Zozèf i rakont lakrak.
2- Koméla i donn la télé an kado maryaz. Lontan domoun té mizèr, té i donn sak lé itil pou la vi. Té i
donn in pilon èk son kalou, tou les dé an galé ble, byin lis, pa félé.
3- Arèt anbéte anou ! dann bisik i tri pa zarèt.
4- Koméla marmay i koné aryink frite èk ti sosis. I koné pi lo gou bilinbi, zirinbèl, lodèr
kotomili, fané si in cari masalé.
5- sauf in gran, sof inn ti, sof an bwa, sof an tôle, tout kour kréol lavé son barreau.
6- Yéroswar dan la télé, mwin la vi in klown kaylous, an mousous, èk in sapèr mouyaya
rouz
1 2 3 4 5 6
Mokrwazé niméro 2
I Réponn
ANNSANDAN
II
N out
léritaz
Lé inportan tout sak i koné ékri, i ramas tout
kozman bann gramoun i koné pa ékri... konmsa-minm i
anpès lo kèr nout péyi mor...
Lo pronon pérsonèl... 1
! ... Mwin, m’, amwin
Fkréol
rançais
I di pa I di
Pangar !
xxx
Mi nana in liv
Mi té nana in liv. Mi té na in liv
Mi navé in liv
Mi té i travay
Mwin nana in liv
Mwin lavé in liv
Mwin navé in liv
Mwin té i travay
19
Group konésans 4
Lépok Larényon
L i st w ar la komans péplé...
Lé-z-ané sèz san...
Ala in kart la tèr 17inm syèk. Ladsi i wa la plas dé gran sivilizasyon sansa relizyon la lès
D ok zot mark ziska zordi. Plas si kart-la bann batiman lé si foto lé annsou. Aprésa alé rod lo
plis ransèyman posib si lé dé landrwa .
Tout péyi lavé sakinn son langaz . Lèrk in Zindyin té i koz, la pa di in Zitalyin oubyinsa in
Fransé té i konpran ali. 1663 apartir, nana domoun i vyin rès la Rényon. Lavé 12 moun : 9
zonm èk 3 fanm. 2 zonm té fransé. Lo rès té malgas, té i sort dann Sid Madagaskar. Plitar, an
1665 lé dé Fransé la roparti. Dot Fransé l’arivé, la rès tout zot vi la Rényon .
Alon ésèy maziné la sityasyon apartir détrwa dokiman.
I - in légzanp la mizik té i antan an frans « une jeune fille »(romans popilèr)
dé légzanp la mizik té i antan dann péyi antanosy (Madagaskar) :
1 - mizik antandroy-antanosy ; 2 - bèrsèz antankarana.
D ok II- 1 - In pintir i amont la vi bann zabitan * an Frans.
Jean-Baptiste Turpin
O : 1733 Larényon
Inn ti bout an plis pou konèt la popilasyon dan lé-z-ané sèz san :
« ... In zour, dan légliz la parwas Sin Pol, mwin la karkiy mon zié kan mwin la
vi in famiy. Na pwin dé lété minm koulèr. Té i sar dépi lo nwar ziska lo blan pir. Navé
sink zénérasyon dépi lo zansèt ziska lo dérnyé pti fiy. Lo gromomon san-uit an lété nwar
konm bann malgas ; sa fiy té krwazé promyé dégré, sa tit fiy té in pé mwin fonsé, la fiy
sa tit fiy lété in pé pli klèr, la tit fiy sa tit fiy lété byin klèr é lo pti dérnyé lété osi blan-k
in zanglé... »
Guy Le Gentil de la Bardinais, 1717 tiré dann Sous le signe de la tortue, Albert Lougnon,
tradui an kréol par Roger Théodora
Anprofit lo ran
ransèyman Pou koz konm bann savan si la késtyon...
La lwa Mendel
Pou konprann akoz isi Larényon dan in minm famiy inn lé nwar, inn-ot lé blan, inn-ot ankor
nana lo zyé gansé *
Dézyèm
zénérasyon
Trwazyèm zénérasyon
Katryèm zénérasyon
Sinkyèm zénérasyon
24
Group konésans 4 :
Dé fonnkézèr rényoné, Jacqueline Farreyrol ek Danyèl Waro,
nana innot fason koz si la késtyon.
Jacqueline FARREYROL l’éné Sin Lwi . Danyèl WARO l’éné Tanpon. Zot lé koni paryink
Larényon. Zot la giny lo prix Charles Cros i rékonpans bann fonn kézèr rokoni an Frans.
25
Group konésans 4 :
Lir , ékri
an kréol rényoné - 2
II – Démi-
Démi-vwayèl :
Anon ésèy lir sak lé ékri
u : lanuit ; pui ; tuituit ; suiv ; kuiv ; luil ; fuit ; uit
Loto-la lé vyé : motèr nana in fuit deluil.
8
w: sakwat ; tirwar ; fénwar ; aswar ; pwa ; lalwa ;
larlwa ; rozwar
Rès pa dann fénwar !
Aswar nana kari pwa.
G ro u p k o n ésa n s 5
In kozman si la vi :
Tizane tronplamor par Christian FONTAINE ....................27
Aprann lir kréol rényoné..........................................................28
Aprann pa may mo kréol sanm mo fransé ...................... 28
Byin ansèrv lo vèrb .........................................................29
Konésans lékritir kréol ....................................................29
Lo pronon pèrsonèl. 2
Ou, aou, li, l’, ali, èl, aèl, sa ......................................... .......34
Nout lang lapou sanzé, sépa ? ........................................35
27
Group konésans 5 :
In kozman si la vi
Souvnir Tizane tronplamor
Inn ti marmay i avans dousman, dousman dan la vi, i
dékouv la vi gramoun, la vi osi ozalantour konm la vi la vil, la
vi lékol, la radyo, ...tou lo bataklan, la vi lo monn.
Promyé fason lé pli simp : i fé boui do lo ansanm in kuiyèr luil, inn tipé-d sèl. I zèt inn
ti tèt zonyon coupé an kat èk in gous lay anminmtan-k lo brèd. I lès kui.
Mé dann tan lontan, kan domoun té mizèr, plipar ditan kan i fézé in bouyon brèd, lavé
pwin d'aut kari akoté. Kan lo samdi oubyinsa lo dimans onzèr i fézé frit in bout la vyann
ousansa boukané, lo swar i tourné lo brèd dan lo marmit po pa pèrd lo gou. Kan i mété
zandouil a bouyir osi i ramasé lo zi po fé brèd ansanm. Konmsa marmay té kontan, té
konmsi zot lavé manz la viand lo onzèr èk lo swar. Toutfason, zamé noré pass dan nout tèt
l'idé mourgonyé dovan in bouyon brèd ! »
Lanrozistroman ramasé par R.Théodora lo 25/01/98
29
Group konésans 5 :
! Rant 6 ek 3 bon répons : alé bazar, pas karo an karo, fé koz bann bazardyé, ou’a aprann in bonpé zafèr
Annsou 2 répons : wopé bayoun ! pangar ou i mèt safran dann brèd mouroung !
30
Group konésans 5 :
Lasasin !
L asasin ! lasasin ! lasasin,
Li la mèt safran dann brèd mouroung, mézami !
Li la mèt safran dann brèd mouroung !
Paté kréol, kabri masalé ou pé mèt safran,
Lasasin ! Lasasin ! Lasasin, Rougay sévrèt, kari sousou èk son gran zépi-ng,
Li la mèt safran dann brèd mouroung ! Baton mouroung, ponm de tèr avèk la mori.
Mé la fé lasasin,
Li té pé mèt sa dan la sos pwason, kari volay, li la mèt safran dann brèd mouroung !
Bonbon piman, dann baba fig, kari koson.
Mé la zordi sak li la fé , li la fé kanay, La dob lo sou èk boukané li pé mèt safran,
Li la fé lasasin, Kari tizak, pwatrine fimé lé akomodab.
Li la mèt safran dann brèd mouroung ! Mé la zordi mwin la konstaté , la pa bon di tou :
Li la fé lasasin,
Lasasin ! Lasasin ! Lasasin, Li la mèt safran dann brèd mouroung .
Li la mèt safran dann brèd mouroung , mézami ! Jean Paul VOLNAY
Lasasin ! Lasasin ! Lasasin,
Jean Paul VOLNAY l’éné Larényon mé l’i viv an Frans . L’i ékri tout son bann séga li-minm. Li la anrozis
« lasasin » èk les Tropic’s de Paris.
Réflési ! Di si ou té i koné tout ransèyman nana dsi la kuizine rényonèz dann séga-la.
Si ou la trouv 6 ou lé pli for Tikok, 5 ou i giny kos èk Tikok, 4 oubyinsa mwin... ou lapwin pou ri
Tikok !
Rogard la vi an Rényoné
Rényoné :
Alé war in kozman gramoun dsi lo non in zèrb dan lo tèks. Esèy fé koz
out famiy dési, prosinnfwa nou va diskit si lo kozman.
Gramoun 1- léskargo i koné son zèrb ; 2- léskargo i mont pa si zèrb-dolé ;
3- kanminm tronplamor in zour i mor ; 4- èk in brin zèrb i anbar
la di pa la rivyèr ; 5- èk mové zèrb i fé bon tizane ; 6- mové zèrb lapwin lo tan
pousé dan la tèr labouré ; 7- lèrk la pay kann i bril, zèrb akoté i san la
salèr ; 8- tanplis in piédbwa lé gran, tanplis zèrb dosou lé pti.
32
Group konésans 5 :
Lir , ékri
an kréol réyoné - 3
III – Konsone :
Anon ésèy lir sak lé ékri
1 2 3 4 5 6 ANNSANDAN
I
1. Dofé la étinn. ..... !
II 2. Lèrk kann nana sink-si-zan, i fo fé ali
III 3. Gran matin, lodèr kafé ..... i ral.
4. I ansèrv ali po sak i réspèk pa lalwa
IV 5. I trouv 2 lèt-la dann « mizik »
V 6. I trouv 4 lèt-la dann « koulwar »
7. Ti non gaté
VI
AN TRAVÈR
I - Zanimo-la lé danzéré – Dan lo kor nana in bonpé
II - Si ou la pa trouv lo gou, ...... !
III - Gran kouto po sèrvis tamoul
IV - Pa laba ; ... ! - Tou lé douz mwa i fé inn.
V - Ansanm kari kanar, li lé pli méyèrk dori.
VI - Boutèy la kasé, nana in ..... la koup amwin
Lo pronon pérsonèl... 2
! ... Ou, aou, li, l’, ali, èl, aèl, sa
Fkréol
rançais
Ou i ansouvyin ? sé in mo i ranplas in non.
Dot légzanp :
7. Ou i giny ékri an kréol, ou ?
8. Kan ou i sar fine fé out travay, ou’a
giny aranz mon lantinn télé, souplé ?
9. Ou la fine fé out travay ?
10. - Kisa-sa ? – Sa aou sa, Tikok ?
11. - Kisa la fé désin-la ? – Aou ?
12. M’i wa ou i yinpabou tousèl... M’a
donn aou in koudmin !
Akoz i ékri « ou’a » olèrd
Réflési ékri « wa » ?
An prinsip lo vèrb sé « va
giny » lèrk laksyon i sava fé . Mésoman aforstan,
domoun la rakoursi désèrtinn form.
Rogard 2 tablo annsou-la pou konprann :
An prinsip lé posib di : Mé pliparditan i di :
Mwin va giny M ’a giny
Ou va giny Ou ’a giny sinonsa ou va giny
Li va giny Li va giny
El va giny El va giny
Nou va giny N ’a giny sinonsa nou va giny
Zot va giny Zot va giny
Banna va giny Banna va giny
3 – trwazyèm pèrsonn singilyé : i ansèrv li, l’, ali, kan lo moun i fé laksyon la pa
rant dan la konvèrsasyon.
Inpéd légzanp :
1. L’ i giny ékri an kréol .
2. Kan l’i sar fine fé son travay, li va rogard la télé.
3. Li la fine fé son travay ?
4. - Kisa-sa ? – ali sa ?
5. Ou i wa l’i yinpabou tousèl, li la ?... donn ali in koudmin , don !
36
Group konésans 5 :
Souvandéfwa, i ansèrv èl, aèl pou mont lo réspé, léstim, lo bon santiman, la tandrès lo
moun i koz nana pou inn fiy, inn fanm.
Egzanp : mon kok la sapé. Mwin la ésèy souk ali. Hawè ! la mèt dovan, li !
Si i ansèrv li, ali, l’ pou inn afèr, i ansèrv pa zamé èl, aèl.
xxxx
I di pa : I di :
Pangar ! Loto té sal, mwin la lav aèl Loto té sal, mwin la lavé
Kansa i ansèrv « sa » ? Anzénéral i ansèrv sa pou mont in moun, in zanimo, inn afèr. I pé
ansèrv konm pronon pèrsonèl osi dan désèrtin ka.
a) Kan sak i koz, lé kami, lé ankolèr, oubyinsa i mépriz in moun l’i koz dési :
Egzanp : 1 - Sa lé fou, sa ! 2 - Gèt sa, don ! la p’asé vilin, anplis lé mové ! 3 – Agard
inpé zanfan-la ! Sa lé mèg sépa-koman ! 4 -Vèy zanfan-la, don ! talèr loto i kraz sa, la !
Astèr, ala in légzanp i tonm inpé rar koméla : « Sa ! donn amwin in koudmin, va ! » dan
légzanp-la, « sa » i vé dir : « é ou-la !», sé in fason komans koz èk in moun. Somansa lé
méprizan.
b) Pou in zanimo oubyinsa inn afèr :
Egzanp : 1 - Ou napi lo syin, don ? - Hin-in-in ! Sa la fé giny amwin dézagréman !
2 - Zwé pa èk kouto-la ! Va koup aou, sa !
Anprofit lo ran
ransèyman ! Nout lang lapou sanzé, sépa ? Dann ti liv-la i trouv : « n’i
fé, n’i di, n’i vé, ou i koné, ou i travay » soman ,
zordi n’i antan plizanplis domoun di : « nou fé, nou di, nou vé, ou koné, ou
travay » (alé war paz 43) Nou la parti rod koman té i di dépi 1828. Nou va prézant lo fason
di dann tan lontan épisa nout fason ékri modern anfas.
Si vous y fait comm’vout’ manière (1828) Si ou i fé konm out manyèr
Ah !... Comment vous y dit ? (1848) A !... koman ou i di ?
Si vou-y promène in zour en bas la rivière... (1891) Si ou i prominn in zour anba la rivyèr..
Dépi trant-an parla, i trouv lé dé fason-n di : ou i koné (inpé i di « v’i koné » ) , épisa
ou koné. Ki koné kèl fason-n-di domoun va ansèrvi dan 30, 40 an ? La lang kréol lé konm
tout lang domoun i ansèrv tou lé zour, kiswa fransé, langlé, tousala ... li bouz, li sanz.
37
Group konésans 6
Kivy*
In légzanp mové trètman :
Kan in lwa, in règleman la pa bon,
nana touzour in pé pou anprofit la
Tiré dann « dictionnaire du malgache contemporain » sityasyon, pou alé pli lwin ankor.
par Narivelo Rajaonarimanana
40
Group konésans 6 :
I – Lordonans 1664.
Réponn • Koman la popilasyon péyi Bourbon la komansé ?
• Té an kèl ané ? (alé war dan lo group konésans 4).
• Lir lordonans 1664 paz 38 aprésa di si la lwa-la té bon pou la popilasyon. Akoz ?
II - Lordonans 1674.
• Konpar lartik 20 la lwa-la èk lartik 5 lordonans 1664. Par kèl mo i apèl bann zabitan i
sort an Frans ? sak i sort Madagaskar ousansa Lafrik ?
• Dan lordonans 1674, di koman lo gouvèrnèr Delahaye i désid roganiz bann domoun
dan la sosyété bourbonèz.
• Rod in non pou lo défo in sosyété konmsa-la.
• Dapré ou, akoz la fé lartik 21 ?
Rogard kart paz 41 aprésa di kèl sé lo non tout péyi modèrn bann landrwa
Al é rodé ousa la tir zésklav pou aminn isi Larényon.
Be
Goa
O T Pondichéry
Gorée
Yo
41
N
C
Ya
Dodo ma minète
Lafan de zanète
Si ma minèt i dodo pa
Sat maron va souk ali
Romans popilèr (alé war paz 16)
Fonnkèr Dalon
_____________________
D alon mon dalon
Si ou vé war Larényon
Fo pa ou rod traka
Po mars si bann santyé
Santyé Marla
Lanouvèl èk Mafat
Dimitil po roéné
Santyé rényoné
Lo syèl èk la mèr
La tèr, bonpé flèr
Montayn, karodbwa
Kaloulé Larényon
Franswa SINTOMÈR
Lir , ékri
an kréol rényoné - 4
IV – Bann lèt i pronons dann né :
Anon ésèy lir sak lé ékri
Fin-
Fin-n mo an « ane, ine, one »
ane : mafane ,tanpane , tatane, damzane
Lo gardyin la giny tatane : volèr la pasé li la pa antandi
AN TRAVÈR
I - Li la pa zoli, mé li lé gouté an kari
II – Enèrv.
III- Dan lé ba, kabri i manz in bonpé fèy ti pyédbwa-la
IV- Razout in lèt, aprésa ou i pé ansèrv ali po fé kui zèrnyonm
V- Sa la giny pèrmi dann bwat-bonis po .......................... loto konmsa !
VI- Espèr amwin !
Ala in péd mo difisil pou ékri épisa pou lir parapor lé posib mayé si i
Antrinn inpé ! port pa tansyon . Rogard azot byin aprésa ésèy ansèrv lo bon mo. Si ou lé
pa sir, rogard paz 44, 45. Rogard annsou pou « ling , ding ».
Di-ng , ding , liyn , ling , siyn , siny , giyn , giny ,gine, zépi-ng , zéping .
1. Mon mari pésèr, okilé pwason ? la mèr la monté , la .... la kasé.
2. Jacques la koup son dwa. I fo war koman i .... !
3. Papa, la Méri la anvoy in papyé, la di i fo ou i ...
4. Kévin nana la ... La, li la pèrd ankor tout son lapin èk la maladi.
5. M’i di aou lé tro lour . M’i ... pa porté.
6. Kosa ou i vé m’i fé ansanm in-m ti ... dobwa konmsa ?
7. Mon frèr lé malad. Li la giny la ....
8. In .... roz la kas dan mon dwa. Donn amwin in zéguiy oubyinsa in .... po tiré.
9. Dann sanson « frère jacques » i antan lé trwa son-n-klos : ...... ! ...... ! Dong !
10. La sèsrès lé dir, pa soman pou plantaz ; tou zis si na in ... dolo pou bwar, pou binyé.
Ling : 1) inn ti gine. 2) ling in moun : tap ali. La ding : 1) la gi-yn, la syas. 2) la fyèv
47
Group konésans 7
Zistwar kréol..................................................................... 48
Pou in grap létsi. zistwar ramasé par Axel GAUVIN......... 48
Lo pronon pèrsonèl...3.................................................. 52
Nou, n’, anou, .................................................................... 52
Zot, azot, ............................................................................. 52
Bann-la, banna, .................................................................. 52
...napwin pronon dovan lo vèrb ( Π ) ............................... 53
Réponn........................................................................... 53
Détrwa kozman gramoun................................................ 53
Kriké !
Kraké, mésyé !
Promyé garson i apèl « Leblan ». Dèk l’i apran la nouvèl, mésyé Kas-
35 koko-pou-bwar-de-lo i kri Leblan.
- Mon garson, mon gran garson, alé an vitès fé out twalèt. Mèt out
kostim tèrgal. Tourn in-m ti dégou briyantine dan out sévé. Fé le vif !
Ala Leblan parti èk le pli zoli grap létsi pou li ranport la fiy lo Rwa.
Leblan i mars a-krazé. Leblan kontan : apark li kisa la trouv létsi an plin dann
40 milyé lo mwa séktanm ? Leblan i sif, Leblan i sant.
- Mésyé, ti mésyé (la vwa la vyèy i kri la pityé) ti mésyé, ou noré pa le bon
45
kèr èd amwin port mon pakéd-bwa ? La pa si tèlman lour, mé lé lour pou
inn vyèy fanm konm mwin.
- Dan mon bértèl-la, nana galé la vyèy !
- Galé ! Mon zanfan, akoz ou i port galé ?
- Rod pa ou, la vyèy !
50 Leblan i arsava. An salèr pars la vyèy la retard ali, la retard son maryaz
avèk la fiy lo Rwa. Inn si tèlman zoli fiy : la fine giny sinkant kilo lèt demann
pou maryé ! Leblan i ariv devan lo Rwa èk son bèrtèl. La fiy i rir déza sanm
li. Kas lo bértèl. Ha ! Krémizèr ! Galé anndan, riyink galé !
- Gardsanpèt, la fiy i di, sasé-mwa se boug-la !
55 Kriké !
Kraké, mésyé !
50
Group konésans 7 :
Kriké !
Kraké, mésyé !
Kan li la fine tir son kinz zour-d-zol, Legri i armont la kaz son papa. L’i
arkont banna in mantri.
75 Le vyé gramoun lé dan la dépitasyon.
- Mon léspwar lé mor ! Zamé mi tonmra pa famiy lo Rwa ! Zamé ! zamé !
zamé ! Apèl kaminm Lenwar pou mwin, va !
Lenwar, le trwazyèm garson i débark. Li lé krouté-d salté, son sévé lé
mayé, son linz lé an kayanm.
80 - Mon pov garson ! Alé dégom aou in pé, s’i giny ankor. Mèt out sémiz
blédsof, si lé krazé, riyin : napoin lo tan fé sof karo. Tas manir pa boutone
promyé bouton avèk dèrnyé trou !
La, Lenwar i sava son tour. Dèk li la fine ariv asé lwin, dèk li lé sir son
papa i wa pi ali, l’i tir son soulyé : son pyé i inm pa la prizon.
85 La vyèy, laminm-minm :
- Mounwar (la i di pi mésyé, la) mounwar, si ou na in zafèr dan out
bértèl, lé bon pou tir lamértim dan la bous, ou i sar tro zanti.
Toutsuit, Lenwar i kas son bértèl :
90 - Granmèr, mwin na in-m ti bouké létsi la-dan. Soman, sa létsi-lo-grin.
Gout inn, si lé bon, manzé ! Manz tout si ou i vé. Swadizan m’i port sa pou
lo Rwa mé mon kèr i fé tro mal war aou, fay konmsa, si lo bor somin. Inn-ot
va maryé sanm la fiy lo Rwa !
- Non, mon zanti garson. Inn-minm lasé. Port lé zot pou out prinsès
50
Group konésans 7 :
Kriké !
Kraké, mésyé !
Kan li la fine tir son kinz zour-d-zol, Legri i armont la kaz son papa. L’i
arkont banna in mantri.
75 Le vyé gramoun lé dan la dépitasyon.
- Mon léspwar lé mor ! Zamé mi tonmra pa famiy lo Rwa ! Zamé ! zamé !
zamé ! Apèl kaminm Lenwar pou mwin, va !
Lenwar, le trwazyèm garson i débark. Li lé krouté-d salté, son sévé lé
mayé, son linz lé an kayanm.
80 - Mon pov garson ! Alé dégom aou in pé, s’i giny ankor. Mèt out sémiz
blédsof, si lé krazé, riyin : napoin lo tan fé sof karo. Tas manir pa boutone
promyé bouton avèk dèrnyé trou !
La, Lenwar i sava son tour. Dèk li la fine ariv asé lwin, dèk li lé sir son
papa i wa pi ali, l’i tir son soulyé : son pyé i inm pa la prizon.
85 La vyèy, laminm-minm :
- Mounwar (la i di pi mésyé, la) mounwar, si ou na in zafèr dan out
bértèl, lé bon pou tir lamértim dan la bous, ou i sar tro zanti.
Toutsuit, Lenwar i kas son bértèl :
90 - Granmèr, mwin na in-m ti bouké létsi la-dan. Soman, sa létsi-lo-grin.
Gout inn, si lé bon, manzé ! Manz tout si ou i vé. Swadizan m’i port sa pou
lo Rwa mé mon kèr i fé tro mal war aou, fay konmsa, si lo bor somin. Inn-ot
va maryé sanm la fiy lo Rwa !
- Non, mon zanti garson. Inn-minm lasé. Port lé zot pou out prinsès.
51
Group konésans 7 :
- M’a fé talèr, granmèr. Astèr, lès amwin port out pakéd-bwa ziska out
95 kaz.
Kriké !
Kraké, mésyé !
Lenwar i ariv devan lo Rwa. Plonz la min dan son bértèl. Létsi
105 manman ! Bèl ! Roz ! Gro zépol, ryink filipine !
Lo Rwa i sot dési létsi-la konm in goulipya. La fiy i anbras Lenwar
tèlman èl lé kontant :
- Papa, ze vou reprézant mon fyansé.
110
- Nam nam ! Zot va maryé domin si zot i vé, ma fiy ! Nam nam... létsi
lé bon. Nam nam... fé koup lo kou inn volay, mwin la fin. Nam nam...
out fyansé va manz sanm mwin !
Lo pronon pèrsonèl... 3
! ... nou, n’, anou, zot, bann-la, banna,Π
Fkréol
rançais
Dot légzanp :
13. N’ i giny ékri an kréol,
14. Kan n’i sar fine fé nout travay, n’a rogard
inpé d télé, nou va ropozé.
15. Nou la fine fé nout travay ?
16. - Kisa-sa ? – Sa anou sa, amwin èk Tikok
17. - Kisa la giny la koup ? – Anou !
18. Donn anou in koudmin !
2 –dézyèm pèrsonn pliryèl : i ansèrv zot, azot kan sak i rakont in laksyon i koz
ansanm inbonpé domoun i fé laksyon oubyinsa i sibi laksyon.
Inpéd légzanp :
6. Zot i giny ékri an kréol ?
7. Kan zot i sar fine fé zot travay, zot va rogard la télé.
8. Zot la fine fé zot travay ?
9. - Kisa-sa ? – Azot sa ?
10. N’a donn azot in koudmin , si zot i vé !
La lang kréol i bouz konm tout lang: nana inpé d zané annaryèr, té i ékri lo mo « bann-la »
é té i ansèrv pa lo mo « banna ». Oplis i sava, oplis i antan lo mo « banna ». Pousaminm
nou va ansèrv mo-la . Soman, si ou i wa lo mo « bann-la » dan in tèks, lé korèk osi.
53
Group konésans 7 :
Inpéd légzanp :
11. Marmay kolèz Plateau Goyaves nana la
sans : Zot i pé aprann ékri an kréol ?
12. Laba Plateau Goyaves , banna nana la
sans !
13. Kan banna i sar fine fé zot travay, zot va
rogard la télé.
14. Banna la fine fé zot travay ?
15. Zot la fine fé zot travay ?
16. Kisa-sa ? – sa banna , sa !
17. Banna i yinpabou fé travay-la zot tousèl.
Alon donn azot in koudmin , don!
4 - I ariv défwa napwin pronon dovan lo vèrb (dann lo lésplikasyon annsou-la n’a mèt
lo siyn ø: kan i sar lo ka
Anon ésèy konprann dan kèl sityasyon sa i ariv :
Par égzanp, si m’i domann nouvèl lotan , sak i réponn amwin i pé di amwin konmsa :
« biltin météo la di nana in siklone mil kilomèt dan lès. »
L’i donn amwin dé linformasyon :
Gramoun la di : 1) ousa siklone-la i lé ;
« i di » ansanm « i prétan » papa-momon 2) kisa la di.
ladilafé L’i pé di osi : « ø: i di nana in siklone mil
kilomèt dan lès ». Sokousi, sak lé inportan
dan son répons sé sèlman lo promyé
ransèyman, lo vèrb « i di » lé tousèl.
Réponn Alon pran inpéd légzanp pou ésèy aplik sad n’i sort di. Kosa lé
inportan dan bann légzanp lé annsou-la ?
Konm in nyaz
Pou marmay
In pti nyaz
In pé fay*
I défil
Dan la briz
Fil par fil
M’i anfil
Ti gine ti gine *
Sak mi rapel
Sak la pa pèrd
Group konésans 8
In roman si Listwar
Roman Prézizé si lo nwar. - Maronaz.
Zistwar-la i ariv avan 1848. Frème èk Marie
lé maryé. Frème lé nwar, Marie lé blan.
sort kalité té i amont klima lété bon po zot. Pardsi tou lézot, anlèr-minm,
dann kèr bann sapèr pyé-koko, fèy vèr té i balans konm in bann gran
15 parasol pou fé lonbraz dann kèr-soley.
Dann ti paradi-la, Marie té i pran plézir okip son ménaz, té i plant in
karo flèr èk légim, té i sony zwa, kanar, poul-do. Tousa bann zwazo i viv si
létan té i sar a lo, granmatin-minm, é té i arvyin tousèl a-la-brine.
Dépik lavé porsuiv azot, zot té maronèr, alors zot la vavangé foré an
foré, ranpar an ranpar. E té i fo zot té i inm for pou donn kouraz linnalot, po
afront la mor, la fatig, tout sort kalité la mizèr té si zot somin. Touzis si zot
té i trouv détrwa fri po zot manzé, oubyinsa inn ti pyédbwa parsi-parla po
60
zot kasyèt desou lo swar. Mé zot té pa fé po in vi dir konmsa. Epi zot té i
koné pa bann landrwa ousa zot té i pas. Té sir té i tard pa zot té pou mor. Zot
té i wa la mor ariv tilanp-tilanp, in mor tris, térib, pli térib ké sak zot té
palwin konèt laba anba, pars isi zot té tousèl é navépwin pèrsone pou èd
azot.
azot, té koté zot.... Moun-la osi, la sosyété kolonyal èk son lwa, èk son
65
mazinasyon malfondé 2 lavé bord ali.
Louis Timagène HOUAT : Les marrons, (trimo 7) 1844
Tradui an kréol par Roger Théodora, 1998
1) La trèt : dann tan lésklavaz, té i sava rod domoun dan zot péyi, té i souk
Vokabi
Vokabilèr azot, té i mèt azot si bato, té i aminn azot dan innot péyi pou fé travay azot
konm zésklav. La trèt té intérdi dépi 1830. Mé la kontinyé an misouk.
2) Mazinasyon malfondé : In mazinasyon malay sé in manyèr vwar lézot dinfason malfondé,
méprisan é mantèr ; sa in fason éskiz la mantalité rasis. Par égzanp, dann tan lésklavaz,
bann mèt té i krwar, té i di osi, lo nwar té pli bèt ké lo blan, lo nwar té konm in sinz ; alors
té normal té i pé maltrèt ali konm i maltrèt in zanimo. Rézonnman konmsa té i trouv ankor
an-Afrik-di-Sid nana détrwazan-n-sa, kan lavé « l’apartheid ». Zordi, isi Larényon minm,
nana in pé domoun nana ankor mazinasyon malfondé kan zot i di « malbar lé fourb, lé
kouto tayan », « sinwa lé volèr », « kréol lé zis bon manz lo déryèr linnalot », « sak napwin
travay lé parès », « komor i vyin tir manzé dan la bous rényoné ».
Parégzanp, laba an Frans, bann moun kalifyé i fé rant bann mo dann diksyonèr fransé
i pran pa lo mo dék i sort. I atann po war si la pa in fougad, in mod pou détrwa mwa. Zot koté,
sak la bézwin lo mo , zot i kalkil pa sa . (n’i ésplik sa paz 77 ).
Swa
Swazi ! Astèr, si ou i vé, swazi sak ou i pans lé pli pré la fason kozé domoun,
kan ou i ékri :In ! in-in ! in-in-in ! inya ! m-m ! aba ! sé !
oubyinsa :Hin ! Hin-hin ! Hin-in-in ! Hinya ! Hm-hm ! Haba ! Hsé !
1. - Ou i sava pa lékol zordi, don, Pierre ? - ... ! Lo mèt la
parti vèy légzamin.
2. - Kansa ou i sar rann liv ? Domin ? - ... ! granmatin
Trouv lo bon mo ! ankor !
3. .... ! Kisa la kas pyé kapilèr-la ?
4. I mank amwin douz fran pou pèy mon boutèy lo gaz. Anprèt amwin souplé, ma
rann aou domin. - ... ! M’a donn aou sinkant fran. Mé oubliy pa rann amwin la moné !
5. La André la parti èk moto, la kit son kas si la tab ! - ... ! Tanka sadla, tank l’i sar pa
lopital in kou, l’i rès pa trankil !
6. Ousa ou lété mésyé Arnaud ? Nana in koup-de-tan mwin té i wa pi aou ! –
Mounwar, mwin la rant ankor in kou lopital ! Sokousi té pou lo kèr. ... ! I fo sibi son
sor, si s’tèr-la !
7. ... ! Alors konmsa ou i krwa domoun i koné pa kan ou i bas lékol ?
61
Group konésans 8 :
I - Lir lo tèks « prézizé si lo nwar, maronaz » dépi liyn 17 ziska la liyn 25 . Rokopyé trwa
vèrb, souliyn sak lé parèy dan lé trwa vèrb.
Si n’i pran in vèrb dan in fraz, par égzanp Frème té i travay : sa i spas dann
Té i . tan lontan oubyinsa koméla ? lo vèrb sé travay, somansa dan lo tèks nana té i
travay. Té i i mark lo tan.
Té i dovan in vèrb i vé dir la fini, lé
pasédé fwa, dan lo tèks i trouv bann mo konm « lontan », « dann tan-la », oubyinsa i
Souvan
trouv in dat pasé.
Dann tan lésklavaz té i vann lo nwar konm zanimo ............... mé koméla napi lo drwa fé sa.
Pandan la gèr domoun té i manz manyok ................. inpé i di koméla lapi la mod.
Lontan, parla an 1992, nou té i rès la Ravine dé kabri ................ koméla n’i arèt Sin Lui.
Pan
Pangar !
Kréol promyé form Kréol dézyèm form Fransé
II - Rogard légzanp-la : Tou lé swar in bann malfondé té i vyin saboul azot, zir azot, té i
rod mèt dofé dan zot kaz. In zour, Frème èk Marie la pran zot balo, la parti maron.
Mèt in tré rouz sou bann vèrb konzigé ansanm té i ; mèt in tré blé sou lézot.
Esèy trok la form rant lé dé group vèrb. Kosa i romark ?
Anonnou ésplik akoz :
Si n’i di : In bann malfondé té i vyin saboul azot. Sa i vé dir, souzantandi, té in labitid
Tou lé swar in bann malfondé té i vyin saboul azot. Tou lé swar i ranfors ankor lo form té i
Soman si n’i di : In bann malfondé la vni saboul azot. Sa i vé dir, souzantandi, té pa in
labitid, la fé in fwa.
In swar in bann malfondé la vni saboul azot. In swar i ranfors ankor lo form la + vèrb
Antrinn an
ankor ! mèt lo vèrb la form i fo
La popilasyon (lé) mélanzé kan (désid) aplik lo Kod Nwar an 1723. Règleman-la(donn) lo
blan lo drwa vann lo nwar. Danntan lésklavaz (obliz) lo nwar sibi lo voulwar lo blan. (Anpès)
lo blan maryé èk lo nwar. (Konsidèr) tout sak (vé) èd lo nwar konm rébélyon, kriminèl.
Souvandéfwa navé zésklav (sava) maron. Bann mèt (pèy) domoun po alé souk azot konm si
zot té zanimo. In zour an 1848, (désid) siprim lésklavaz. (Di) tout domoun lé parèy, kiswa
blan ou nwar. Lo 20 désanm 1848, kan (afransi) bann zésklav (donn) tout in non-n-famiy.
Twé la di fé pa dézord
Dofé dann kane sa la pa bon
Syin mésan va pèrd lanvi mord
Mové mèt va ni bon patron
Dsi paz-la nana 3 foto : inn déryèr, dé dovan. Bann foto-la lété fé
Réflési an 1863 par Désiré Chamay. Zot lé ramasé dann zarsiv Mizé
Listwar Natirèl Larényon. Séd foto zangazé isi Larényon.
Si lo foto déryèr, i wa agos inn onm l’éné dan Linn, akoté li in kréol ; i romark zot lé
touni. Si foto anlèr, nana in fanm kréol (agos), èk a koté èl innot l’éné dan Linn. Si
foto anba, nana lé dé gran zonm i sort an Sine, é lo pti i sort dan Lindosine. Lo pli
gran nana la sinn dann pyé.
65
Group konésans 9
Bannla laba, zot lapwin sak nou nana. Alors, pou kosa n’i sar ral lo
5 kèr ? Ansèrv sak nou nana ! Banna
laba, zot nana korbo ? Lé bon ! Pran
zot korbo pou zot ! Nou, nou na
papang. Banna nana rénar ? Lès zot
rénar laba !
10 Anou, ansèrv nout roké ! Bin
nout ti roké-la sa pa in kouyon sa ,
ou i koné ? Sa in-m ti syin malèr
Bout La sas tang, tiré dan lalbom Roussin
sa !... Pars sa, si késtyon-n-tang, bin
si ou la bézwin-la, mont aou dan léo
15 èk li, la ou’a war. Pars sa in-m ti syin la pa kouyon sa...hin ! Sof kosa, m’i
di aou : sof in kay réyé, sof in bwad-patat, sof in kavkav, sof in pintad
domoun, mé l’i trap innafèr. Bin wi !
In kou, konmsa , ou’a war dann kèl dégré ti syin-la i lé . M’i mont
èk mon pti syin roké, alor... Zèrgo ! I apèl Zèrgo... Dann zèranyonm-la, m’i
20 wa ali , lo boug i kal in kou, son dé zorèy i drès, lo boug i arnif-i arnif in
kou, épi l’i ras an montan. M’i di : « kit-ta-bwèt, alé aou ! talèr m’a trouv
aou! »
Oté, la pa manké, hin ? Kan mwin l’ariv par anlèr si la bit Kasya,
m’i wa ali, l’i adbout sou in gro pyé tamarin, é li lapré koz èk in gro
25 papang, anlèr si in brans dobwa, avèk in-m ti tang konmsa dan son bèk.
Sa té dann tan lo syin té i koz... té avan bondyé, sa !
67
Group konésans 9 :
_________________________________________
! Lo pronon pèrsonèl 4 :
Fk
rarn
éçoalis « twé, t’ , atwé » la plas « ou , aou »
Sityasyon ousa i ansèrv « twé, t’,atwé », i tonm pli rar. N’aryink trwakat ka.
1 – lèrk i narg, i mépriz lo moun lé an fas. Domoun i di : « i titway »
Twé té i pran amwin pou in zwazo zorèy ?
T’i di k t’i koné, mé kwék t’i koné ?
Otwé André ! dépi lo tan m’i ésplik atwé sa-la, t’i konpran pa minm ?
2 – kan lé an kolèr
Otwé sat ! talèr atwé ! mon léspès volèr ! mi trap atwé t’ a war !
3 – défwa osi rant frèr , rant sèr, rant vyé zami i koné dépi tan pti .
Koméla i tonm plizanpli rar.
« alon la pès tifrèr, m’a mont atwè in badinaz.... » (Francisco et Tokalon)
lapré
Oté ! Gèt Zèrgo lapou + koz èk in gro papang
lantrinn
Lé-pa-pou aprann son leson li-la ! li lapou agard la télé !
Avan Daniel Vabois, dan dot péyi, dépi lontan, lontan-minm, dot fonn’kézèr la
rakont zistwar lo léspèrkui i ésèy tarz sak l’i krwa lé kokol. Anon war koman la Fontaine
an 1668, Pierre de Saint-Cloud parla-an 1174, Phèdre parla-an 40, é avan zot tout
Esope parla-an 500 avan J.C. la rakont lo minm zistwar .
Domann
• out profésèr fransé kisa lété La Fontaine ? Pierre de Saint-Cloud ?
Al é rodé • out profésèr listwar kisa lété Phèdre ? Esope ?
L’i rouvèr son gran gèl, kit son manzé sap atèr.
Rénar séd kap sa, aprésa i di : « Konpèr ! krwa, krwa pa!
Mé oplis nana kokol, oplis tarzèr lé gra.
In fromaz pou in leson, mwin la pa vol aou, toudbon ! »
Korbo, kami son tour, i mourgony,
I di va amont ali pou innot fwa.
Hm ! Hm ! Mé pou-skou-si, l’i tonm tar.
LA FONTAINE les Fables, livre I, 1668
( tradui an kréol par Roger Théodora )
Langantaz : laksyon roul kari sou dri Nwa : in frui i trouv dann péyi Lérop
Vokabilèr Goulaf : gounyaf, goulipya, voras, gourman An-m ti pityé : in fasonn prézant
dovant domoun pou di ou la bézwin i èd aou . Bouzaron : lo vant Hinya ! : in
fasonn sanpliny konm pou di ou i aksèp out maléré sor Kapay : trapé, souké Tèt fol : in moun i
réflési pa pli lwink son bout-né
Korbo ansanm rénar.
I plé aou kan domoun i flat aou èk kozman i roul kari sou dri ? an zénéral rogré èk la ont
out pinisyon.
Korbo lavé souk in fromaz si lo bor in fénèt. Li té i sar manz sa, anlèr in pyédbwa,
kan rénar la vi ali é la mèt a angant ali sanm kozman-la : « korbo ! out plim i briy, wi ! tout
out kor èk out figir lé zoli in manyèr ! Si an plis ou lavé la vwa , napwin in zwazo té pli valab
ké ou. » Korbo, lo kokol, i ésèy amont son vwa, é i kit lo fromaz té dan son bèk sap atèr.
Rénar, lo fité, an vitès la souk lafèr dan son gèl té i fé dlo. E la sèlman, korbo la soupliny lot
lavé anprofit son bétiz pou tarz ali.
Zistwar-la i amont la fors lintélizans ; lo boug i réflési lé touzour pli for k sak lé
vayan.
PHEDRE Fables livre I, fable 13. Tradui an kréol par Roger Théodora
1200 p. JC
500 av. JC
50 p. JC
?
200 av. JC ?
Dann fim « lo tan maronaz », i koz dsi « bébèt tout ». Sak la grandi
dann bitasyon, dan léo, i rakont , dann tan zot té marmay, tanzantan zot té i
antan « bébèt tout » oubyinsa « zavan » la sézon karèm. Lé posib té lo kri
Alé rodé kay patat zot té i pran pou lo kri lo bébèt, soman lapa sir. Mé dan désèrtin
zandrwa Larényon domoun i koné pa sa. Domann out granpèr, oubyinsa out
gromèr, ou’a war si zot i koné. Aprésa , si zot i rakont aou inpéd zafèr
intérésan si la késtyon, ésèy fé inn ti tèks ansanm pou nou.
Odémyé inn ti tèktèk dan out min k-in gro papang si pyédbwa.
Gramoun Papang i manz tèktèk
Si poul zami papang, sé tanpi pou son-m ti.
la di In bon zo i tonm zamé dan la gèl in bon syin
G ro u p k o n ésa n s 1 0
Edmond Albius,
In zésklav kalifyé,
List war In Rényoné anfin rokoni.
Listwar la vaniy Bourbon
An 1841 isi Larényon, nana 70.000 zésklav pou parla 20.000
moun lib . Dann tousa zésklav la viv, la travay, lé mor isi
Larényon, nana inn tousèl lo non la pa pèrd, l’a’riv ziska nou :
Edmond Albius.
Fé gonn la vaniy : koné ziska tout bann non latin bann plant,
minm si li té i koz aryink kréol è té i koné
in kastèt pou bann savan pa lir ditou.
D ébi 19èm syèk, bann plantèr Larényon i Konm la moral lo zanfan té vif, li la trap
fé larzan èk pwav, zirof, kafé. Kann osi i
tout kozman èk lo zès gramoun Bellier, é
komans raport larzan. I vann tousa laba
li osi, li la ésèy zwé-zwé èk bann flèr
dann péyi Lérop. Ziska la vaniy,
légim,zorkidé, pyédfrui. Ziskatan an 1841,
toulmoun i voudré fé ali, mésoman napwin
in zour, Mésyé Bellier i trouv in grap gous
pèrsonn i yinbou anpès lo flèr koulé.
si in pyé lavaniy. Promyé débi, Bellier i
Tousala parapor apark dann péyi
krwa pa lèrk Edmon i di ali-minm-minm la
Méksik ousa l’i sort, napwin lo mous pou
trouv in tiktak pou fé gonn lo bann flèr,
fé gonn ali. Laba an Bèlzik, an Frans, nana
mé lo marmay i arfé lo zès pou li .
botanis* bandé konm Neumann i ésèy,
Lé si tèlman sinp, i sar si tèlman
somansa, minm si zot i giny fé donn ali
vit ...gramoun i rès kami. Edmon i sort
inndé gous an 1838, bann plantèr i giny
trouv in manir fé gonn 2000 flèr lavaniy
pa ansèrv lo manyèrfé vi-k lé tro konpliké.
par zour.
Al é rodé an kilo
PRODIKSYON LA VANIY LARÉNYON
Dsi linsiyn la komine Sint-Sizane
250000
la , napwin lo linskripsyon lo mèr
200000
Luçay Langenier la mèt an 1982.
150000
Trouv sak té ékri. an kilo
100000
50000
0
1848 1861 1867 1892 1898
Réponn
LOSEAN
SÉSÈL
1. Akoz lo manyèrfé Edmon té
plis rosèrsé-k sad bann gran INDYIN
botanis ?
2. Esèy ésplik akoz bann mèt 1866
KOMOR
té i vé pa rokonèt la 1880
dékouvèrt Albius ? Nosy Be
3. Akoz i pé dir Albius la port
nout péyi anlèr ? Sint-Mari
MORIS
4. Kél kantité la vaniy 1873
Larényon i produi zordi ?
5. Di si Albius la rann sèrvis MADAGASKAR
LARENYON
riyink Larényon.
6. Kèl-ot péyi ankor i produi
la vaniy dan Loséan
Indyin ?
Apré Larényon, dot pyéi dan Loséan Indyin
la plant la vaniy
La nésans, la vi in mo.
1 - Gondé, fé gondé ( vèrb): fèr lo flèr la vaniy, travay ali pou fé vni ali
an gous.
! gondèr, gondèz (non): travay, métyé sak i fé gonn la vaniy
Fk
rarn
éçoalis gondaz (non): laksyon gondé.
Alé rod dann diksyonèr fransé kèl mo i vé di la minmsoz. Kosa ou i
romark ? Akoz a fransé napwin lo non i tradui « gondèr » ? Kèl mo nou la tir dan la lang
fransèz ? kèl mo lété invanté isi ?
Dann ninportakèl lang, in mo , in lésprésyon i éné kan domoun la bézwin ali pou zot koz
rant zot si inn afèr nana linportans dan zot vi, dan zot travay. Lo mo, lo lésprésyon i viv
tank li lé itil.
2 - fé gondé : kèl sé lo mo fransé ? kèl transformasyon nana an kréol ?
nana in pé-d mo an kréol la sanzé konmsa parapor lo mo fransé :
Ala in légzanp : lapya : la ba o Gol, i sony lapya. Dan désèrtin basin, nana sak lé ti ,
mé dan dot nana sak lé gro, lé bon pou fé kari.
Kèl té lo mo fransé ?
Al é rodé alé rodé ...somanké nana dot mo ankor konmsa.
78
Group konésans 10 :
Zabo
La tèt
Polèn
Tilang
Kannlir
Sépal
Lovèr
????
Ou i souvyin ankor kosa i lé ? Ala inndé pou défoulé : Kosa in soz ?
Sirandane Mon bèrso, mon sapo. Mon sapo, mon tonbo.
Vant san trip, kolé san tèt.
Mwin lé rouz dan mon bonèr, mwin lé nwar dan mon malèr .
Mwin lé nwar dan mon bonèr, mwin lé rouz dan mon malèr.
16. Alon promné, dimans ! - ... i ginyar
Antrinn ankor inpé si bann pa ! nout loto lé anpane. – ... i fé
pronon aryin ! ...tout va rant dan sad mwin.
17. Koman ... i apèl ? – Jérémie. E ... ?
Kan lé posib, mèt lo bon pronon dan bann fraz 18. ... i sré byin si ... i mèt in fèy ravinsar
annsou-la dann kari pwa ! – M’a mèt, si i fé
1. ... i kas pa zavoka kan lé tann. plézir ... !
2. ...i fo fé tansyon sat... i manz kan nana 19. Kèl lékip lé pli for ? - ... ! - Non ! ...la
la dyabèt. bat ... dérnyé kou.
3. Si...i mèt soulyé éspésyal, ou’a kour pli 20. Koman ... i pé dégrinn in zoli kaz
vit. konmsa ! kisa la donn lidé ?
4. ...i inm byin mon zogi-ng rouz ...la asté 21. Akout ... ! Akout in’inbésil konm
mwa dèrnyé. mwin !
5. Alice !...i giny èd amwin déplas 22. Mon vélo lé vyé, mé m’i inm ...
larmwar-la, souplé ? 23. Pikir gèp ! Wayayay ! ... i fé mal !
6. Akoz Danièl la pa vni lékol ? - - E pikir mous sarbon, ...la fine gout ...
somanké ...té malad. ou ?
7. Nana inpé la zèt la salté dan la ravine ! 24. Konfitir bibas, ...lé dou ! ou la fine
... i koné nana la poubèl i pas tou-lé-dé gouté... ?
zour ! 25. Toulmoun i di la mèr lé ofon atèrla. Mé
8. Pierre ! ...la zwé èk la télé ankor ? – pa ... i konètar pa vréman, apark si ...i
... sa monmon ! sa ... sa ! Ou i pran anvoy in plonzèr kontrolé ...
amwin pou inn inbésil ? ...té tousèl 26. - Kwé la fé-d-out ti karo mayi, Msyé
zordi. Georges ? - konm ou i wa la-minm ! sé
9. Kèl koulèr i lé out loto ? - ...lé blan. d-mayi livèr ! ...la filé ! touzis si ...i tir
10. Lontan, ...té i arèt koté la Ravine des dé vwayaz la pay pou bèf ! Hsé ! ...la
Cabris. Koméla, ...i arèt sé mon matant byin di pli méyèr langré, sé la pli èk
la Rivière Saint Louis. solèy !
11. Linz-la lé sal. Tir ... dsi ou, don ! 27. An ou-minm, Madanm Rose ! ....i
12. Yèroswar, parla sizèr, la tonm in asètré in sat dann goni ?
koudpli, baya ! lo tan ...i fé rant mon 28. Kas pa la tèt, Patrick ! ....’a èd aou !
bann zanimo, ...té fine giny la kranp. ...’a mèt ansanm pou aranz out kaz.
13. Okilé out madanm , Joël ? - ... lé 29. Akout p’ali ! .... lé mantèr, marmay-
malad, ... ! – Saminm m’i di osi ! Lé la !
rar ... dé i sort pa an-pèr ! 30. Arèt gaskone marmay-la , té ! ... in
14. Ou i wa kok-la ? Promyé galo, ...la boug i pran la kolèr vitman, sa !
kouri ! – Donn ... ! m’a fé in masalé 31. Gramoun la di : sak i donn la rou ... i
ansanm... ! – Bin, si ... i vé. Soman ... i ral pa sarèt.
trouv ... ankor inpé tann . 32. Gèp frit ! ... lé bon, té !
15. Sézonsi, ...i pran inn èr-d-tan pou ariv
Notre Dame de la Paix lo dimans. ...i
koné, ...la mont lao yèr.
80
Group konésans 10 :
Anon défoulé !
Ala dé group de mo . Trouv dann promyé group sak i sava
Trouv la pèr ! ansanm inn dan lot : par égzanp, koton i pé alé èk mayi
oubyinsa sours. Parapor i di in koton mayi oubyinsa lo
koton-n sours.
Somansa si ou i fé in pèr fo, lé oblizé ou i ginyarpa fé innot pèr. Si ou i mèt koton èk mayi,
nora pi-d-mo pou alé èk sours. Ou lé paré ? fé roulé !
An nik ; baro ; bobès ; bousronn ; brèd ; dolo ; dopin ; fané ; kalou ; kayanm ;
konplikasyon ; koton ; kouri ; lamsim ;larkinpèt ; larlwa ; léstrévagé ; marmit ; mavouz ;
maziné ; moulal ; nay ; poto ; roklor ; rourout ; sati ; soso ; tangol ; tomat ; zanak ; zik .
Balyé ; bisik ; bob ; bonbon ; dofé ; flèr ; frikasé ; karnèr ; koko ; lanp ; lanpang ; larlik ;
linz ; manzé ; mayi ; mous ; pèrdi ; pilon ; prop ; rougay ; sal ; sèrvis ; son ; sours ; souvnir ;
sové ; také ; tèt anlèr ; tizann ; toupi ; zarboutan .
Ou la trouv plis 25 bon répons ? fo éspéré lané prosinn ou’a kontinyé fé plézir an L.K.R.
Ou la trouv rant 10 épisa 20 bon répons ? lé pa mal ditou ! ou i promé !
Ou la pa trouv 10 bon répons ? Bin, ou i wa ? Sak i moukat aou, di azot ésplik aou ti kozman
gramoun-la : « foutan i angrès koson ! ». Si zot i giny pa, arsèrv azot sad-la : « maki i mok son
ki ! »
Rod lo mo kasyèt :
U G S K J V W A S A L E K E B
Ala in lis de mo . Tou- I A I P S A R D I N E S O K A
sa bann mo-la lé dann
tablo anfas. T Z E K L I I N N A S O U R S
Nana inn i mank .Sé
K G L Z I A Y T N Z A T D E I
lo non lo plant lé si lo
désin akoté. Trouv ali A A L A N B B O K I N E P D N
osi.
Saspé ou i trouv inn dé R M A N M W I N Q B S X Y I Y
mo anplis. Ou na lo drwa A B A B A Z A N O I Y R E Y E
baré akondisyon ou lé sir
nana lo bann mo dan N L I R R A N W B R E D Z O R
diksyonèr kréol.
Mé avan-n komansé,
B B R O S E R I R Z E L A N E
kasyèt bann lèt i dwa pa O T O K E X D Z A M E A P Z R
èt dan lo tablo
L I Z A L I M E T R C V L A S
amar; aswar ; baba; bib ;
blan ; bra ; braté ; brèd; T R A L E Z K F E Y A L I N G
briz ; brosé; éré ; fèy; A E S W A E A S W A R O N O R
gam; gaz ; gèp; inm; inn;
izé ; ka; karanbol ; kès ; koudpyé; kriy; lam ; lanbrokin; las ; lav ; lé; lésansyé; li; ling; lo ;
marsé ; mwin ; naz; nor; plin; pran; ral ; rar ; rédiyon ; réyé ; rir ; sa ; salé ; sardine; séré ;
sinn ; siny ; soté ; sours; swa ; ta ; tas; tiré; toké; tonn; tralé; uit ; vwa ; wi ; zamé ;
zanbrokal ; zano ; zas ; zat; zèf ; zékli; zèl ; zi ; zik
81
Konzigézon
! Trwa tablo pou èd anou
Fkréol
r a nç ai s byin ansèrv inndé vèrb...
La mod « koman i lé ? »
Dépi lo tan bann ségatyé, maloyèr Larényon la komans domann domoun dan la sal
« koman i lé ? » lèrk zot té i mont si la sinn , in bonpé la sot si la mod . Soman, dann-ta tout
sad té i ansèrv lo kozman , nana inpé la oubliy « i lé » i ansèrv pa ninportkansa.
Sak la pa arèt koz kréol dépi tan pti i koné si i di « koman i lé ? » , « koman ou i
lé ? », « m’a mont aou kisa m’i lé ! » , i di pa « m’i lé byin ! » , i di : « mwin lé byin !»
i di pa : « m’i lété malad », « m’i té malad » i di : « mwin lété malad » , « mwin té
malad ».
Lo vèrb : lé
Koméla, Lontan In fwa minm Domin Si té posib,
toultan...
Mwin lé Mwin (lé)té Mwin (lé)té M’ i sar Mwin noré té
Ou lé Ou (lé)té Ou (lé)té Ou i sar Ou noré té
Li lé Li (lé)té Li (lé)té L’ i sar Li noré té
El lé El (lé)té El (lé)té El i sar El noré té
Nou lé Nou (lé)té Nou (lé)té N’ i sar Nou noré té
Zot lé Zot (lé)té Zot (lé)té Zot i sar Zot noré té
Zot lé Zot (lé)té Zot (lé)té Zot i sar Zot noré té
Banna lé Banna (lé)té Banna (lé)té Banna i sar Banna noré té
..byin ...byin ...malad ... byin ... la
Lo vèrb : nana, na
Koméla, lontan lontan Lot kou Lot kou Domin
toultan,
Mwin na(na) Mwin navé Mwin lavé Mwin navé Mwin lavé Mwin nora
Ou na(na) Ou navé Ou lavé Ou navé Ou lavé Ou nora
Li na(na) Li navé Li lavé Li navé Li lavé Li nora
El na(na) El navé El lavé El navé El lavé El nora
Nou na(na) Nou navé Nou lavé Nou navé Nou lavé Nou nora
Zot na(na) Zot navé Zot lavé Zot navé Zot lavé Zot nora
Zot na(na) Zot navé Zot lavé Zot navé Zot lavé Zot nora
Banna na(na) Banna navé Banna lavé Banna navé Banna lavé Banna nora
...malodan ...malodan ..malodan ...malodan ..malodan ... douz an
Pan
Pangar ! I fo pa may war èk rogard : ala 2 légzanp pou konprann :
1) M’i giny pa vni : mwin lapou rogard la télé !
2) La, mwin lapou war sa dan la télé la, i fé mazine amwin sak ou la di amwin
Domin... I tard pa... M’a krwar kan... M’a krwar kan ...
M’ a war M’ i sar war M’ i sar pou war M’ i sar fine war (1)
Ou a war Ou i sar war Ou i sar pou war Ou i sar fine war
Li va war L’ i sar war L’ i sar pou war L’ i sar fine war
El va war El i sar war El i sar pou war El i sar fine war
N’ a war N’ i sar war N’ i sar pou war N’ i sar fine war
Zot va war Zot i sar war Zot i sar pou war Zot i sar fine war
Zot va war Zot i sar war Zot i sar pou war Zot i sar fine war
Banna va war Banna i sar war Banna i sar pou war Banna i sar fine war
...sa dan la télé ... sa dan la télé ... sa dan la télé ... sa dan la télé
Pangar ! 1.
2.
I trouv osi : m’ i sar fine vi
I trouv souvan dann : wa aou kosa ou na pou fé !
wa ou-minm
84
1é sirkonskripsyon
2èm sirkonskripsyon
3èm sirkonskripsyon
4èm sirkonskripsyon
5èm sirkonskripsyon
Esèy ékri lo non bann komine an kréol. Ekout byin koman domoun i di.
Son grandér ?
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------
-------------------
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fis lankèt 1 Curcuma longa
Son grandér ?
..............................................................................................................................................................
....................................................................................................................................
Kel koulèr épi kel form son fèy nana?
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
.............................................................................................
Kansa l’i anfléri,kansa i fouy ali ?
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
.............................................................................................
Koman, pokosa i anserv ali ?
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
...............................................................................................
Ousa l’i tir son non ?
.............................................................................................................................................................................................
......................................................................................................................................................................................
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Son grandér ?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................
Kel koulèr épi kel form son fèy nana?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
............................................................................................................
Kansa l’i anfléri,kansa i fouy ali ?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
............................................................................................................
Koman, pokosa i anserv ali ?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
..............................................................................................................
Ousa l’i tir son non ?
........................................................................................................................................................................................
..................................................................................................................................................
89
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------
-------------------
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fis lankèt ...
Son grandér ?
..............................................................................................................................................................
....................................................................................................................................
Kel koulèr épi kel form son fèy nana?
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
.............................................................................................
Kansa l’i anfléri,kansa i fouy ali ?
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
.............................................................................................
Koman, pokosa i anserv ali ?
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
...............................................................................................
Ousa l’i tir son non ?
.............................................................................................................................................................................................
......................................................................................................................................................................................
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------
Son grandér ?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................
Kel koulèr épi kel form son fèy nana?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
............................................................................................................
Kansa l’i anfléri,kansa i fouy ali ?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
............................................................................................................
Koman, pokosa i anserv ali ?
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
..............................................................................................................
Ousa l’i tir son non ?
........................................................................................................................................................................................
........................................................................................................................................................................................
...
93
Fis lankèt ... ZANIMO
-----------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Gramoun la di :
Alé rodé
Non-n-famiy intèrnasyonal :
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kèl kalité zanimo l’i lé ?
...................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
Donn son koulèr épi son grandér ?
...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................
..............................................................................................................................
Kosa l’i manz ?
...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................
..............................................................................................................................
Kansa l’i reprodui ? konbyin pti li nana sakfwa ?
...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................
................................................................................................................................
Ousa l’i tir son non ?
.................................................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------