Вы находитесь на странице: 1из 4

LORE ETA FRUITUEN PROZESUAK.

EGOERA PROCESOS DE FLORACIÓN Y


FENOLOGIKOAK FRUCTIFICACIÓN. ESTADOS FENOLÓGICOS
Lorearen pipilen eboluzioa ernamuina irekitzean (B irudia) hasten da; espezie bakoitza kon- La evolución de las yemas de flor empieza con el desborre (figura B), que puede ser, según
tutan hartuz, hazteko pipilak kimatu baino lehenago, une berean edo beranduago izan dai- las especies, anterior, simultáneo o posterior al desborre de las yemas de madera.
teke. A partir de este momento, las yemas de flor, en su evolución, van pasando por una serie de
Une horretatik aurrera, lorearen pipilak, euren ibilbidean, bata bestearen atzetik izaten diren sucesivos estados fenológicos (figuras B.....J).
egoera fenologiko ezberdinetatik igaroten dira. (B.....J irudia). Estos estados son fases del proceso de floración; durante éste se produce la poliniza-
Egoerok loraketak izaten dituen faseak dira; tarte horretan zehar, polinizazioa, polena erne- ción, germinación del polen, crecimiento del tubo polínico, fecundación y cuajado del fruto
tzea, polen-hodia handitzea, fekundazioa eta aleak sortzea jazotzen dira (I irudia). Prozesu (figura I). El proceso completo dura entre los diez y los veinticinco días, y al final del mismo
osoa hamar eta hogeita bost egun artekoa izaten da eta tarte horren ostean lorea fruitu bi- la flor se ha transformado en fruto.
hurtukoda. El desarrollo de la floración va a condicionar el resultado productivo de la plantación, por lo
Loratze uneko ibilbideak landaketako produkzio emaitzak baldintzatuko ditu; hori dela eta, que es imprescindible hacer las siguientes consideraciones:
honako gogoetok egin beharra dugu: * Importancia sobre el cuajado del fruto y posterior crecimiento del mismo.
* Fruitu-alea sortzearen eta geroago izaten duen hazkuntzaren garrantzia. * La sensibilidad durante todo este período a los tratamientos fitosanitarios, ya que éstos
* Tratamendu fitosanitarioak epealdi oso honetan zehar ardura handiz erabil behar dira, kalita- pueden condicionar o eliminar el correcto desarrollo de procesos básicos para obtener una
tezko uzta lortzeko oinarrizko prozesua ondo betetzea baldintzatu edo muga daitekeelako. cosecha de calidad.
Hori dela eta, egoera fenologikoen jarraipen osoa egitea aolkatzen da laborantza teknikak Por todo ello se recomienda hacer un seguimiento exhaustivo de los estados fenológicos
egokiro erabiltzeko eta Nekazaritza Sailak tratamenduen gidaliburu eta erantzungailu auto- para realizar las técnicas de cultivo de forma correcta y seguir las recomendaciones sobre
matiko bidez emandako Fruitarbolen Izurrite eta Gaitzei buruzko aholkuak jarraitzeko. (Tel. Plagas y Enfermedades de los Frutales dadas por el Departamento de Agricultura a través de
94.420.68.79). la guía de tratamientos y del contestador automático. (Teléf. 94.420.68.79).

EGOERA FENOLOGIKOAK DEFINITZEKO CONTROLES PARA DEFINIR LOS ESTADOS


KONTROLAK FENOLÓGICOS
Lorearen pipilak (hazidu frutarboletan zurezko baino forma biribilago eta lodiagoak) kontrola- Se controlarán únicamente las yemas de flor (forma más redonda y gruesa que las yemas de
tuko dira, eguna eta zuhaitzek edo eta landaketek ugarien izaten duten egoera fenologikoa madera en frutales de pepita), apuntando el día y el estado fenológico más frecuente del ár-
apuntatuz. Interesgarritza jotzen da egoera horretan aurkitzen diren pipilen portzentaia adie- bol o de la plantación. Se considera de interés indicar el porcentaje de yemas que se en-
raztea, euren eboluzio edo bilakaera aztertzeko eta laborantza tekniketan nahiz tratamendu cuentran en dicho estado, para analizar la evolución de las mismas y proceder correctamen-
fitosanitarioetan zuzen jokatzeko. te tanto en las técnicas de cultivo como en los tratamientos fitosanitarios.

MADARIONDOAREN EGOERA FENOLOGIKOAK


ESTADOS FENOLÓGICOS PERAL

A
NEGUKO ERNAMUINA
BOTÓN DE INVIERNO B
ERNAMUINA IREKITZEN HASTEA
INICIO DE DESBORRE

D D3 E2
LORE-ERNAMUINAK AGERTZEN E SEPALOEK PETALOAK AGERIAN UTZIZ
APARICIÓN DE BOTONES FLORALES LOS SÉPALOS DEJAN VER LOS PÉTALOS

C C3
ERNAMUINA IREKITZEN
DESBORRE

F F2
LORATZEAREN HASIERA LORATZEA BIZI-BIZIRIK
INICIO DE FLORACIÓN PLENA FLORACIÓN

G
LEHEN PETALOAK JAUSTEN
CAÍDA DE PRIMEROS PÉTALOS
I
ALETUTA
CUAJADO
H
PETALO GUZTIAK JAUSITA
CAÍDA TOTAL DE PÉTALOS

J
FRUITUAK HAZTEN
ENGROSAMIENTO DE FRUTOS
Iturria: SCHERING
Fuente: SCHERING
MAHATSONDOAREN EGOERA
FENOLOGIKOAK
ESTADOS FENOLÓGICOS VID

NEGUKO ERNAMUINA KOTOI ERAZKO ERNAMUINA


A YEMA DE INVIERNO B YEMA DE ALGODÓN

PUNTA BERDEA ORRIAK IRTETEN ORRIAK ZABAL-ZABAL MORDOAK AGERIAN


C PUNTA VERDE D SALIDAS DE LAS HOJAS E HOJAS EXTENDIDAS F RACIMOS VISIBLES

MORDOAK BANANDUTA LORE MORDOAK BANANDUTA LORATZEN EDO ESNETAN ALETUTA


G RACIMOS SEPARADOS H RACIMOS FLORALES SEPARADOS I FLORACIÓN O CIERNA J CUAJADO

ILARRAREN TAMAINAKO ALEA HELTZEAREN HASIERA HELTZEN ORRIAK JAUSTEN


K GRANO TAMAÑO GUISANTE L INICIO ENVERO M MADURACIÓN N CAÍDA DE HOJAS
Iturria: M.A.P.A.
Fuente: M.A.P.A.
GARRANTZITSUA
TRATAMENDU BAT EGITERAKOAN,
HURRENGOA EGIN BEHARKO DUZU:
– Etiketen oharpenak arretaz irakurri eta jarritakoa bete.
– Ziurtasun-epeak zaindu beti.
– Kasurako tresneria eta babes-ekiparamendua erabili.

IMPORTANTE
A LA HORA DE REALIZAR UN TRATAMIENTO,
DEBERÁ DE:
– Leer atentamente y seguir las instrucciones de las etiquetas.
– Respetar siempre los plazos de seguridad.
– Utilizar la maquinaria de aplicación y equipo de protección adecuado.
FRUTARBOLAREN ADARRAK RAMIFICACIONES DE ÁRBOL FRUTAL
Hazteko adarrak, hazteko pipilak bakarrik izaten dituen adar motak dira: Los ramos vegetativos son aquellos tipos de ramos que solamente llevan yemas de
madera:
* Zuretako adarra. – Luzera, lodiera eta pipilen kopurua espezie bakoitzaren ezaugarriek
eskatutakoak izaten ditu; baina, gure ingurugiroan, luzera normala 0,25 eta 1 m. artekoa iza- * Ramo de madera. – Su longitud, grosor y número de yemas son características de cada
ten da. Sortzen den lekuko diametroa 1-2 zm.takoa izango da; eta aLboetako eta muturre- especie; pero en nuestro medio ambiente la longitud normal oscila entre 0,50 m y 1 m. Su
ko pipil guztiak haztekoak izaten dira. diámetro basal es de 1 a 2 cm, y todas sus yemas auxiliares y terminal son vegetativas.
* Chupón. – Es un ramo anormalmente desarrollado por exceso. Su longitud puede superar
* Aldaska. – Gehiegi hazten den adar bat da. Luzeran 2 m.tatik gorakoa izan daiteke eta los 2 m y su diámetro basar ser de más de 3 cm. Todas sus yemas son vegetativas y se de-
sortzen den lekuko diametroa 3 zm.takoa. Beraren pipil guztiak haztekoak dira eta kendu ben elimninar desde la base.
egin behar dira sortzen diren lekutik.
* Brindilla. – Es un ramo débil y poco desarrollado. Normalmente su longitud es de menos
* Abartxoa. – Adar makala eta gutxi hazitakoa da. Normalean 40 zm.tatik beherako luzera de 40 cm y su diámetro basal inferior a 1 cm, por lo que resulta flexible y rompe fácilmen-
eta sortzen den gunean 1 zm.tik beherako diametroa izaten du; horregatik malgua izaten da te. Todas sus yemas son igualmente vegetativas.
eta erraz apurtzen. Honen pipil guztiak ere haztekoak dira.
* Dardo. – Es un ramo muy corto (0,5 cm) y sin apenas desarrollo en longitud. Sólo apare-
* Gezia. – Adar oso laburra (0,5 zm) eta luzeran ia bat ere hazi ez dena da. Bakarrik mutu- ce la yema terminal, con una roseta de hojas.
rreko pipila dauka, orri multzo artean.

Los ramos fructíferos son ramos que tienen una, varias o todas sus yemas de flor:
Adar emankorrak, pipil bat edo gehiago edo eta guztiak loredunak dituen adarrak dira: * Dardo coronado. – Es un dardo en el que la yema terminal se ha transformado en yema
* Gezi koroatua. – Muturreko pipila lore-pipil bihurtu zaion gezia da. de flor.

* Lanburda. – Bi edo hiru urtetan zehar 5 edo 10 zm.tako luzera hartu duen gezia da; az- * Lamburda. – Es un dardo alargado hasta los 5 ó 10 cm, por vegetación de dos o más
kenean, beraren muturreko pipila lore-pipil bihurtu zaiona. años, y en el que al final la yema se ha transformado en yema de flor.
* Brindilla coronada. – Es una brindilla en la que la yema se ha transformado en yema de
* Abartxo koroatua. – Muturreko pipila lore-pipil bihurtu zaion abartxoa da. flor.
* Abar mixtoa. – Morfologiari dagokionean zur-abarra bezelakoa da, daukan bereizketa ba- * Ramo mixto. – Morfológicamente es análogo al ramo de madera, del que se diferencia
karra bere alboetako ernamuin batzuk lore-ernamuinak izatea delapik. únicamente en que algunas de sus yemas laterales son yemas de flor.
* Txifona. – Formari dagokionez abartxoaren antxekota da; beraren muturreko pipila hazte- * Chifona. – Morfológicamente es similar a la brindilla; su yema terminal es de madera y
koa da eta alboetakoak loretakoak. todas las laterales de flor.

SAGARRONDOAREN EGOERA FENOLOGIKOAK


ESTADOS FENOLÓGICOS MANZANO

A B
NEGUKO ERNAMUINA ERNAMUINA IREKITZEN HASTEA C C3 D D3
BOTÓN DE INVIERNO INICIO DE DESBORRE
ERNAMUINA IREKITZEN LORE-ERNAMUINAK AGERTZEN
DESBORRE APARICIÓN DE BOTONES FLORALES

E E2 F F2
SEPALOEK PETALOAK AGERIAN UTZIZ
LORATZEAREN HASIERA LORATZEA BIZI-BIZIRIK LEHEN PETALOAK JAUSTEN
G
LOS SÉPALOS DEJAN VER LOS PÉTALOS
INICIO DE FLORACIÓN PLENA FLORACIÓN CAÍDA DE PRIMEROS PÉTALOS

G I J
ALETUTA
CUAJADO FRUITUAK HAZTEN
PETALO GUZTIAK JAUSITA ENGROSAMIENTO DE FRUTOS
CAÍDA TOTAL DE PÉTALOS

Bizkaiko Foru
Aldundia
Nekazaritza Saila

Diputación Foral
de Bizkaia
Departamento de Agricultura

Iturria: SCHERING
Fuente: SCHERING

Вам также может понравиться