ATT SKADA KONSTNRER Psykiatrin frstr kreativitet

Rapport och rekommendationer om psykiatrins angrepp p konstnrer

Publicerad av Kommittn fr Mnskliga Rttigheter Grundad 1969

VIKTIGtill lsaren INFORMATION

en psykiatriska yrkeskren hvdar att de r ensamma om att ha kunskap om mental hlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar dock p motsatsen:
1. PSYKISKA STRNINGAR R INTE MEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinen

existerar strikta kriterier fr att man skall f kalla ett tillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp av symtom och orsak till dessa symtom eller frstelse for deras fysiologi (funktion) mste etableras och bevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvisas genom objektiva bevis och fysiska tester. Det finns nnu inga psykiska sjukdomar vars medicinska existens har bevisats.
2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MED PSYKISKA STRNINGAR, INTE MED PVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-

Mental Health i USA medger att psykiatriker varken knner till orsaker eller botemedel fr ngon psykisk strning eller vad deras behandlingar har fr specifika effekter p patienterna. De har enbart teorier och motstridiga sikter om sina diagnoser och metoder, och de saknar vetenskapliga bevis fr dem. En tidigare ordfrande fr World Psychiatric Association konstaterade, Den tid d psykiatriker ansg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. I framtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att leva med sin sjukdom.
4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BEROR P EN KEMISK OBALANS I HJRNAN R EN OBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdande

tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomar som malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykiatri t strningar. I frnvaro av knda orsaker eller fysiologi kallas en grupp symtom som man har sett hos mnga olika patienter fr en strning eller syndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vid Harvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, r alla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strningar], grupper av symtom som anses vara relaterade till varandra, inte sjukdomar. Detta har dr Thomas Szasz, professer emeritus i psykiatri, observerat, Det existerar inte ngot blodprov eller annat biologiskt test som kan anvndas fr att konstatera om mentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finns fr de flesta kroppsliga sjukdomar.
3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKEN TILL NGON PSYKISK STRNING. Ledande

psykiatrisk teori (och frklaring till att personlighetsfrndrande droger sljs) r att psykiska strningar r ett resultat av en kemisk obalans i hjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finns det inga biologiska eller andra bevis som stdjer detta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for en stor och aktiv grupp av medicinska och biokemiska experter och frfattare till boken Blaming the Brain sger. Det finns inga tillgngliga tester fr att bestmma det kemiska tillstndet hos en levande persons hjrna.
5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE I HJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-

psykiatriska sammanslutningar som t.ex. World Psychiatric Association och National Institute of

ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilka ibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga att problemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdomar som bara kan lindras med farliga piller r orligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdana droger r ofta starkare n narkotika och kan leda till att mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. De dljer de verkliga orsakerna till problemen och gr individen mindre kapabel och hindrar drmed mjligheterna till verkligt tillfrisknande och framtidstro.

ATT SKADA KONSTNRER Psykiatrin frstr kreativitet

INNEHLL
Inledning: Budskap till konstnrer ......................2 Kapitel ett : Psykiatri och film: En desdiger attraktion .....................5 Kapitel tv: Att frstra frnuft ..........................13 Kapitel tre: Grymma elchocker: Hur hjrnan frstrs ........................19 Kapitel fyra: Jazzlegenderna som mltavla ..........25 Kapitel fem: Psykiatriska droger orsakar skada.....29 Kapitel sex: Vrlden behver konstnrer ............39 Rekommendationer .........................40 Internationella Kommittn fr Mnskliga Rttigheter ................41

INLEDNING Ett budskap till konstnrer

lla framstende samhllen har sina liv oundvikligen r tumultartade, att pressen att n skapande sinnen sina sanna konst- framgng skapar krav som r alltfr tunga att bra. nrer. Frn antika Grekland och Rom Det kan ocks vara ltt att tro att fr att bli en fram till renssansen och vrlden framgngsrik konstnr mste man vara neurotisk idag har mnniskan bevittnat och eller nnu vrre dran. Inget av detta r sant. dyrkat mn och kvinnor som har exceptionella I vart och ett av fallen ovan har dolda influenser konstnrliga frmgor. arbetat fr att garantera den tragiska utgngen. Den bermde amerikanske frfattaren Henry James sa: Det r konst som skapar livet Hans ord Sanningen r att var och en av dessa stora konstnrer r inte mindre sanna idag, fr konstnrer r och mnga av de andra som lmnat oss erbjds faktiskt de individer som drmmer vr framtid och hjlp. I stllet blev de svikna och satta p en vg vilken ledde till skapar morgondagens deras undergng. verklighet. Det r sant Detta svek kom geatt ven ingenjrer och nom den direkta eller affrsmn och visionrindirekta influensen frn er gr det inom andra omrden, men i det stora psykiatriker eller psykohela snurrar den framtid loger, som pstod att de de skapar runt vrt mateskulle hjlpa men som i riella vlstnd. Det r sjlva verket var en destruktiv kraft som lmkonstnren som lyfter nade dessa konstnrer anden, fr oss att skratta fruktansvrt skadade och grta och som ven deras grund fr styrka kan forma vr kulturs Jan Eastgate och visshet frsvann andliga framtid. Det r konstnrer som skapar liv. eller ddade dem. Detta frklarar d Idag r det nnu vikvarfr konstnrer r omhuldade mnskliga tillgn- tigare att det hr budskapet blir hrt och frsttt, fr gar ver hela vrlden. angreppen p konstnrer i varje genre har kat bde Olyckligtvis r de, i mnga fall, tillgngar som vi i antal och intensitet. Dagens verktyg r en uppstthar frlorat alltfr snabbt frluster som har gjort ning ddliga droger som ger sken av att vara teraoss fattigare. Under de senaste rtiondena har vi alla peutiska kurer, precis som lobotomin en gng var. I srjt mnga stora konstnrers alltfr tidiga dd Hollywood, njesindustrins Mecca, r sinnesfrnkonstnrer som berikat vra liv men som nd lm- drande och beroendeframkallande droger en vanlig nat oss innan deras arbeten varit fullbordade. bestndsdel i den psykiatriska arsenalen. Celebriteter p vita duken, teater- och konsertscenen Helt oavsett den frdelse som skapas inom ssom Ernest Hemingway, Frankrikes store frfattare konstnrernas egna led fr vi inte glmma att: Atonin Artaud, jazzsngerskan Billie Holiday, Judy Konstnrer skapar vr kulturs framtid. Garland, Marilyn Monroe, Vivien Leigh, Kurt Cobain, r det hr den framtid vi har framfr oss? En Michael Hutchence, Phil Hartman och mnga, framtid i vilken vi kommer att flja dessa folkopiniomnga fler. nens ledare in i den fantastiska nya terapeutiska T.o.m. infr den hr ofullstndiga listan, kan det vrld av outvecklade kreativa personligheter, ruinevara ltt att bilda sig uppfattningen att konstnrers rade familjer, delagda liv och sjlvdestruktion?

Mnga stora konstnrer som lmnat oss erbjds hjlp. I stllet blev de svikna och satta p en vg vilken ledde till deras undergng.

Om detta verkar vara att sprida panik, titta d p dessa siffror de visar hur framtiden kommer att vara om inte ngra drastiska frndringar grs nu: Fr nrvarande ordineras 17 miljoner barn runt om i vrlden sinnesfrndrande psykiatriska droger inkluderande antidepressiva medel som bde Storbritanniens och USA:s medicinska kontrollorgan har varnat fr kan orsaka sjlvmord och vldsbeteende. De kande fallen av ddsskjutningar i skolor och vldsbrott bland tonringar kan faktiskt spras till spridningen av dessa droger som ordineras dem. Miljoner ordineras ocks centralstimulantia som r starkare n kokain. Av alla dessa individer hur mnga potentiellt stora konstnrer kommer aldrig att fullflja sin livsuppgift? Och p vilket stt kommer vr kultur att drabbas av deras frnvaro? Vi har srjt de stora konstnrer vi frlorat alltfr tidigt. Lt oss inte behva srja ver fler. Internationella Kommittn fr Mnskliga Rttigheter frbereder just i denna stund information och studier som kommer att hjlpa frfattare och manusfrfattare med material och fakta nr det

gller psykiatrin. Detta inkluderar boken Shadowland, som handlar om skdespelerskan Frances Farmer; vertygande bevismaterial som gavs till 60 Minutes i Australien och som ledde till nationella belningar fr programmet, och fallstudier fr dokumentrer som sndes p Channel 4 UK, i Tyskland, Italien och i andra lnder. KMR:s internationella hgkvarter ligger p Sunset Boulevard i hjrtat av Hollywood; dr finns en state of the art permanent utstllning med dokumentation ver olika aspekter av psykiatrin som spnner ver dess svarta historia till dess roll i Frintelsen; frn de avskyvrda etniska rensningarna och apartheidprogrammen och rasism till de skadliga och ofta ddliga effekterna av dess behandlingar som farliga och beroendeframkallande personlighetsfrndrande droger, elchocker, psykokirurgi och centralstimulantia som anvnds fr att droga ner barn. KMR publicerar den hr informationen s att ni sjlva kan se hur konstnrer har blivit lurade och svikna. Vi uppmanar er att agera fr att skydda dem som behver hjlp och fr att skerstlla att inte ven vr framtid sviks.

Jan Eastgate Internationell ordfrande Bruce Wiseman Nationell ordfrande i Frenta staterna

Anne Archer Skdespelerska David Campbell, Kompositr, inspelningsarrangr Raven Kane Campbell Sngare, kompositr, dramatiker

Nancy Cartwright Skdespelerska, frfattare Chick Corea, Jazzkompositr, dramatiker Isaac Hayes Kompositr, musiker, skdespelare Geoffrey Lewis Skdespelare

Juliette Lewis Skdespelerska John Novello Kompositr, musiker David Pomeranz Sngare & ltskrivare Harriet Schock, Ltskrivare, skivartist

1 2
3 4 5

VIKTIGA FAKTA
r 1916 skrev den tyske psykologen Hugo Mnsterberg The Photoplay: A Psychological Study, som officiellt satte psykologins och psykiatrins inflytande ver filmindustrin i rrelse. Mnsterberg pstod att filmindustrin kunde vara full av faror; faror som krvde psykologiska rd. r 1924 frskte Samuel Goldwyn frn Metro-Goldwyn-Mayer att f Sigmund Freud att hjlpa till att tnka ut en verkligt fantastisk krlekshistoria. Freud, som var kritiskt instlld till konstnrer, avstod. nd antogs hans numera misskrediterade teorier vid den tidpunkten vitt och brett av filmindustrin. Psykiatriker ssom Karl Menninger anvnde filmindustrin fr att finansiera sin egen rrelse och agenda. Efter rd av psykiatriker och psykologer skickade filmstudios skdespelare fr psykoanalys, vilket ofta ledde till att de sattes p kraftfulla sinnesfrndrande och beroendeframkallande droger vilka till slut skulle lgga deras karrirer och liv i spillror. Nazipsykiatriker skrev en serie manuskript till filmer som senare blev knda som The Killing Films och anvndes av den tyska filmindustrin fr att gra propaganda fr deras falska och destruktiva teorier om rashygienen.

Konst och underhllning r bland de omrden som kraftigt och ogynnsamt pverkats av dessa nya Freudianska teorier.

KAPITEL ETT Psykiatrin och filmindustrin:

desdiger attraktion

id slutet av 1800-talet utvecklades tv skriva manuskript baserade p vrldsbermda krleksomrden i Europa vilka skulle f stort historier och att starta med Antonius och Cleopatra.2 inflytande p sttet att se p sig sjlv Samuel Goldwyn vid Metro-Goldwyn-Mayer (MGM) och samhllet i stort. r 1879 tillknna- seglade r 1924 till Europa med ett uppdrag att f gav Wilhelm Wundt, professor i Freud att hjlpa till att hitta p en verkligt fantastisk psykologi i Leipzig, Tyskland, med stor auktoritet men krlekshistoria. Freud avstod. Inte undra p det. Freud sa om utan vetenskaplig grund att mnniskan inte var mer n ett sjllst djur, blott en produkt av sin omgivning. Det konst och konstnrer: Innebrd betyder inte mycket var ett uttalande som signalerade fdelsen av experi- fr dessa mnniskor; allt de bryr sig om r repliker, former, verenskommelse om konturer.3 Men fastn han mentell psykologi och en ny inriktning fr psykiatrin. Under slutet av 1890-talet i Wien deklarerade inte var ngon lskare av filmindustrin eller estrader Sigmund Freud att mnniskan var en produkt av barn- hade Freud inga problem att bli en hngiven tolkare (kritiker) av konsten.4 domens missden och av sexuella komplex. TillsamFreuds tankar kom mans med denna lika p mnga stt med hjlp I brjan av 1900-talet drogs massor av obevisade teori, vilken av Hollywood snabbt in artister till Hollywod och blev versta med senare till stor del missi kulturens allmnna krediterats, kom ett nytt siktsstrmningar. r Freudianska meddelanden p Hollywood mne psykoanalys. 1925 hade en populr Boulevard och i olika sociala miljer. Var n mnniskor sng titeln Don't Tell Me har tillmpat de fundaWhat You Dreamed Last mentala begreppen av Night, for Ive Been dessa utvningar har samhllet upplevt radikala Reading Freud. I filmen Blind Alley (1939) hade Ralph frndringar. Konst och underhllning tillhr de Bellamy huvudrollen som dr Shelby, dr han frelste omrden som pverkats mycket negativt av dem. om den frment tunna linjen som skiljer galenskap och I brjan av 1900-talet satt skyltar uppsatta i skylt- frstnd. Till och med Fred Astaire spelade en fnster i Hollywood som annonserade om PSYKO- dansande psykiatriker som blev kr i sin patient ANALYS fr tre till fem dollar. Det orkneliga [Ginger Rogers].5 Naturligtvis slutade det lyckligt, i antal konstnrer som drogs till Hollywood vid den motsats till verkliga livet. Idag r psykiatriker och hr tidpunkten blev bombarderade med freudianska psykologer knda fr att procentuellt vara de som i den medicinska professionen sexuellt utnyttjar sina patimeddelanden.1 I sin biografi ver Marie Bonaparte, skriver Celia enter oftast (olyckligtvis ven barn), vilket r mycket Bertins, en ivrig student i freudiansk psykologi, om en skadligt fr deras offer. Antalet rttsfall och suspenepisod som ger en glimt av hur hans ider tog fart: derade och upphvda legitimationer har kat i antal Freud var nu s bermd att Hollywood bad honom att under mnga r.

KAPITEL ETT Ps y ki a t r i n o ch f i l m i n d u st r i n : d e s d i g e r a t t ra k t i o n
5

Psykologen Hugo Mnsterberg var 1916 en av dom frsta som freslog att psykologer, som pstdda experter p sinnet, borde anvndas som rdgivare i filmindustrin. I slutet av 30-talet portrtterade t.o.m. Fred Astaire en dansande psykiatriker i Carefree (1938) som del av de angelgna frsljningsfrmjande anstrngningarna att blsa upp den psykiatriska yrkeskrens framgngar.

tillade han kan exakt bestmma hur mycket den allmnna andan av rttfrdighet, av rlighet, av sexuell renhet och anstndighet kan frsvagas av den otyglade Hugo Munsterberg influensen av teaterfrestllningar med lg moralisk standard.10 Filmen br erbjuda en unik mjlighet Mer n 70 r senare att intressera strre skaror fr ekar fortfarande hans rd psykologiska experiment och genom de anhngare av hans sikter som gr sina mentala tester. rster hrda: ...Psyko Hugo Mnsterberg, analytiskt skolad kritik Tysk psykolog i USA, 1916 kan bli ett extremt viktigt Ginger Rogers & Fred Astaire hjlpmedel fr att frst det speciella grepp som Det faktum att mnga av Freuds numera avfr- filmer har p publiken, hvdade en bok om psykiatri dade teorier utvecklades medan han hngivet nyttjade och filmindustrin frn r 1987.11 Och r 1990 framfrde kokain var inte knt vid den tidpunkten. Hans och psykoterapeuten frn Beverly Hills, Carole Lieberman, andra psykoanalytikers och psykiatrikers ider trngde idn att en funktion som censor skulle skapas fr ocks in i Hollywood genom sociala ntverk, de gjor- sdana som hon nr hon i Los Angeles Times rekomdes populra som t.ex. genom Adeline Jaffe Schulberg, menderade att psykoterapeuter skulle delta fr att hustru till pionjrproducenten B. P. Schulberg. Som avge expertyttranden angende psykologiskt skadligt Bud Schulberg skrev: Hela landetverkade explodera innehll. Hon hotade med statliga tgrder fr att f i en enda utdragen fest med gin p badkarskanten, sin id accepterad: Om filmindustrin vill behlla modedanser och en ny frigjord syn p sex. Det var privilegiet med sjlvreglering och hejda censurens roligt att dricka drfr att du inte fick lov att gra farliga frloppbehver den bli mer ansvarsfull.12 det, det var roligt att bedriva otukt drfr att dr Freud hade nu informerat dig om att det var dags att lta En vinstgivande agenda Psykiatriker anvnde Hollywoodscenen som ett ditt id ta ver frn ditt puritanska super-ego. Om hela landet skulle g p partyt, varfr skulle stt att finansiera sin egen rrelse och agenda. Som Hollywood vara annorlunda? Och om Hollywoodpartyt exempel var psykiatrikern Karl Menninger knd fr var omttligt berodde det bara p att Hollywood alltid att uppvakta mnniskor inom filmindustrin, srskilt varit en omttlig, forcerad, strre-n-livet-spegling Robert Walker av Amerika .6

Psykologi: Den allvetande censorn

r 1916 skrev psykologen Hugo Mnsterberg, flankerad av Freuds Hollywoodinvasion, The Photoplay: A Psychological Study, som officiellt satte psykologins och psykiatrins inflytande ver filmindustrin i rrelse.7 Mnsterberg hade studerat under Wilhelm Wundt innan han blev chef vid Harvarduniversitetets psykologiska laboratorium under slutet av 1800talet.8 Filmduken, skrev han, borde erbjuda en unik mjlighet att intressera de breda lagren i psykologiska experiment och mentala tester9 Mnsterberg var en av de frsta att fresl att psykologer som sjlvutnmnda experter p sinnet borde anlitas fr att ge rd till filmindustrin. Han pstod provokativt att filmer kunde vara fulla av faror och att man kan inte bortse frn riskerna fr psykisk infektion och destruktion. Ingen psykolog, Frederick Hacker

Skdespelaren Robert Walker fick terapi av psykiatrikern Frederick Hacker, men 28 augusti 1951 hamnade han i ett chocktillstnd och dog efter att ha ftt ett kraftfullt barbiturat medan han var berusad. Mnga r senare summerade en annan terapeut vad som hnde: Hacker ddade Robert Walker.

dem som kunde komma med rejla donationer fr att stdja hans klinik och forskningsstiftelse. Det fanns en annan anledning Menninger tyckte om att umgs med producenter och studiochefer eftersom de genererade affrer fr hans klinik. De som hade mtt psykiatrikern skeppade inom kort ivg sina s kallade mentalt obalanserade konstnrer till Topeka, Kansas, fr behandling.13 En av dessa var Robert Walker som spelade mot Judy Garland i filmen The Clock 1944. Efter skilsmssan frn skdespelerskan Jennifer Jones brjade Walker dricka omttligt. r 1948 arresterades han fr fylleri och ofredande och Dore Schary, som var produktchef vid MGM gav honom ett ultimatum underkasta dig behandling vid Menningerkliniken eller sluta. Walker gick till den psykiatriska mottagningen och de fick honom att komma till regelbundna terapibehandlingar hos Frederick Hacker, psykiatriker frn Los Angeles, som hade trnats vid Menningerkliniken. Den psykiatriska terapin var inte bara ineffektiv, den ddade Walker. Den 28 augusti 1951 fick Walker cirkulationskollaps och dog efter att ha ftt starka barbiturater. Fyra rtionden senare var terapeuten Alex Rogawski den frste att prata ppet om detta: Hacker ddade Robert Walker.14 Filmen Spellbound, 1945, var en av de frsta dr filmproducenten hade anstllt psykiatriker som konsulter, och May Romm omnmndes som rdgivande psykiatriker. En annan beryktad Hollywoodpsykiatriker var Martin Grotjahn, som emigrerade frn Tyskland efter inbjudan frn Karl Menninger och arbetade vid dennes

klinik nda till 1946 d han flyttade till Los Angeles. 1950 grundade han tillsammans med Fredrick Hacker och May Romm Institutet fr Psykoanalytisk Medicin i sdra Kalifornien, ett utbildningscentrum fr analytiker. Grotjahn medgav att han attraherades av Hollywood och filmstjrnor fr att Jag ville s grna tjna pengar. Grotjahn tillt aldrig sin egen sikt att skdespelare r nstan omjliga att behandla framgngsrikt hindra honom frn att skriva fakturor fr sin ej fungerande behandling.15 Genom att legitimera sin egen nrvaro p bioduken populariserade psykiatriker den svekfulla sikten att droger, chockbehandling och psykokirurgi var hemligheterna fr ett lyckligare liv.

Psykiatrins gyllene tidslder inom filmen:

Under ren 1957 till 1963 producerade Hollywood, genom Karl Menningers (lngst till hger) och andra psykiatrikers frsorg, genomgende idealiserade psykiatriker i viktiga roller i tminstone 22 amerikanska filmer. Denna snskredsartade propaganda fr yrkeskren hade ett mycket verkligt monetrt ml; regeringens anslag till psykiatrin kade 580 procent frn 1957 till 1963 och fortsatte drefter att ka. Mellan 1963 och 1994 kade anslagen frn National Institue of Mental Health (NIMH) med 873 procent. Genom att legitimera sin egen nrvaro p bioduken populariserade psykiatriker den bedrgliga sikten att droger, chockbehandling och psykokirurgi var hemligheterna fr ett lyckligare liv. Samhllet mste fortfarande arbeta p att hmta sig frn detta.

Psykiatrins gyllene tidslder inom filmen: 1953 1963

Under ren 1957 till 1963 producerade Hollywood, genom Karl Menningers (lngst till hger) och andra psykiatrikers frsorg, genomgende idealiserade psykiatriker i viktiga roller i tminstone 22 amerikanska filmer. Denna snskredsartade propaganda fr yrkeskren hade ett mycket verkligt monetrt ml; regeringens anslag till psykiatrin kade 580 procent frn 1957 till 1963 och fortsatte drefter att ka. Mellan 1963 och 1994 kade anslagen frn National Institue of Mental Health (NIMH) med 873 procent. Karl Menninger

19571963

19631994

US National Institue of Mental Health anslag till psykiatrin kade 580 procent.

Anslagen har forsatt att ka.

ATT RTTFRDIGA MORD

Nazipsykiatrins ddsfilmer
nder 1930-talet exploaterade psykiatrikerna Tysklands filmindustri fr att kunna fra ut sina ider om ddshjlp Nazistisk Instruktionsfilm och rashygien. De bedrev propagandan fr att f allmnhetens std fr sina program som framstlldes som ekonomiska frdelar, nr de i verkligheten var rftlig sjukdom investeringar i dd. Mellan 1895 och 1920 utvecklade tyska psykiatriker det vetenskapliga rttfrdigandet fr massmord, dr Mentalpatienterna programmen frst anvndes p mentalt defekta. Ernst Rdin, som var ansvarig fr Tysklands steriliseringslag frn 1933, vilken frstrde livet fr Det tyska folket hundratusentals tyskar, skrt: Endast tack vare Fhrern frverkligades vr trettioriga drm drmmen om rashygien tillmpad i samhllet r en verklighet. Tv r fre konferensen om den slutliga lsningen som utlste slutfasen av frintelsen utfrdes de frsta ddstesterna p psykiatriska institutioner; 18-20 mnniskor avrttades med hjlp av gas medan psykiatriker och annan personal stod och tittade p. Tysklands ledande psykiatriker lanserade T4-programmet, ett eutanasiprogram uppkallat efter Tiergartenstrasse 4, hgkvarteret fr programmets skapare.16 Fr att gra dessa ddliga utvningar accepterade skrev T4-psykiatrikerna filmmanuskript. En film, Dasein ohne Leben, (Existens utan liv) av en dr Kmpfer, var avsedd att vertyga publiken

Mentalsjukhus

Demonisk belysning av patienter

Skrivna av psykiatriker, r filmen dokumentr i stilen men visar en perverterad version av de Darwinska lrorna att bara de friska och starka ska leva. ... Manuset freskrev att patienterna skulle avbildas med demoniskt galna ansikten
Att slja mord, de ddande filmerna frn Tredje riket, Discovery Channel USA, 1995

KAPITEL ETT Ps y ki a t r i o ch f i l m , D d l i g a t t ra k t i o n
8

om att det var alltfr dyrt att vrda de sjuka, och att behandla de genetiskt sjuka var ondigt.17 En annan film med titeln Geisteskrank (Sinnessjuk) visade ingende hur psykiatrikerna noggrant granskade varje patients fall och tidigare diagnoser fr att faststlla om de gick att bota. Kameramannen filmade genom titthlet till en gaskammare fr att visa hur det gick till att dda mnniskor. I texten str skrivet: Patienterna exponeras fr kolmonoxid. Gasen som strmmar in r fullstndigt luktfri, och bervar allra frst patienterna deras omdmesfrmga och drefter medvetandet. Nr patienten drar sitt sista andetag sger en kommentatorrst: Utan smrta och kamp, och fullstndigt omedveten, befrias patienten av dden.18 Allt medan kriget nrmade sig slutet frstrde nazisterna flera andra lika explicita filmer. Opublicerade delar av en liknande film terfanns dock. ven hr var manuset skrivet av en psykiatriker. Kameramnnen var kldda som lkare och reste runt till landets mentalsjukhus fr att filma scener som stigmatiserade handikappade individer. Enligt vad som rapporterades: startade filmen som var dokumentr i sin framtoning med en perverterad version av den darwinistiska lran; bara de starka och kapabla verlever. Allt i livet som r svagt kommer oundvikligen att frstras av naturen. Under de senaste f decennierna har

Ernst Rdin

mnskligheten syndat fruktansvrt mot det naturliga urvalet. Vi har inte bara upprtthllit liv som inte r vrdigt livet, vi har tilltit det att frka sig. Manuskriptet krvde ocks att patienter med demoniskt frvridna ansikten skulle filmas med skarpt ljus som kom nerifrn fr att stadkomma den effekten.19 Understdda av denna skandalsa propaganda mrdade psykiatrikerna cirka 300 000 individer eller mer n 87 procent av Tysklands mentalpatienter under en sexrsperiod med brjan 1939. Mer n 87 000 var barn och ungdomar. Ytterligare 350 000 medborgare tvngssteriliserades.

Hadamar (vnster) och andra psykiatriska anlggningar etablerade ddscentraler fr att gra sig av med sina intagna patienter. Efter att ha ddat dem med gas brndes kropparna till aska i sjukhusets ugnar; den svarta rken kunde ses miltals omkring.

KAPITEL ETT Ps y ki a t r i o ch f i l m , D d l i g a t t ra k t i o n
9

MARILYN MONROE
19261962
nder de sena timmarna lrdagen den 4 augusti 1962 slcktes lgan av vinden. (Candle in the wind skrevs ursprungligen av Elton John till minne av Marlilyn Monroe. .a.) Den 36-riga kvinnan som fddes som Norma Jean Mortenson, Ralph Greenson men blev knd under namnet Marilyn Monroe, Dr Ralph Greenson var var dd. tillsammans med Marilyn Hon var ett sant Monroe i mer n sex timmar Hollywoodfenomen. Hon samma dag som hon hittades dd hyllades fr sina serisa av en verdos psykiatriska droger. roller likvl som fr sitt sin tribut: Jag frsker att internationella rykte som bli artist, och att vara rlig, blont bombnedslag och och knner ibland att jag hade medverkat i 30 str p randen till vansinfilmer, som t.ex. Gentlemn fredrar blondiner ne. Jag frsker bara visa och I hetaste laget. det som r mitt sanna jag Som med alla legendoch det r mycket svrt. er r den helgonbild som Det finns tillfllen nr jag verdriven introspektion frvrrade uppstod efter hennes dd tnker Allt jag behver hennes brist p sjlvfrtroende. Intuitionen lika mycket saga som sangra r att vara rlig, men fick lida till frmn fr ptvingad, medveten det r inte s ltt. Jag br ning: En allmnt lskad alltid p den hemliga knsmen plgad skdespelersintellektualism som paralyserade henne och ka som valde den bedlan att jag ltsas, en blufftryckte henne lngre in i sig sjlv. vade, lttsinniga tillvaron makare Donald Spoto, frfattare till Monroes biografi, med droger och lugnande Donald Spoto som fre verklighetens brda skrev Marilyn Monroes hnvisar till hennespsykoanalys s mycket att det slutligen biografi skrev om hennes tog dd p henne. terapi: verdriven introMen bakom de skrikiga rubrikerna berttar fakta spektion frvrrade hennes brist p sjlvfrtroende. om Monroes liv och tragedin bakom hennes sista dagar Intuitionen fick lida till frmn fr ptvingad, medveten en annan historia. Sju r tidigare, nr hon nrmade sig intellektualism som paralyserade henne och tryckte hjden av sin karrir, freslog en filminstruktr att hon henne lngre in i sig sjlv. skulle genomg psykoterapi fr att lgga band p all Skdespelerskan trffade slutligen den freudianska sin explosiva energi. I brjan av februari 1955 deltog psykiatrikern Marianne Kris i New York, som ordinerade hon i analys med Margaret Hohenberg. Analysen tar, starka barbiturater som Monroe missbrukade fram till med stndigt ifrgasttande av motiv och jaget, tidigt sin dd. Kris lurade henne ocks att sjlv skriva in sig p

KAPITEL ETT Marilyn Monroe: 1926 - 1962

10

en psykiatrisk avdelning genom att sga att det var fr att hon skulle genomg fysiska underskningar och f vila. Monroe lstes istllet in i en madrasserad cell i tv dagar, dr hon slog p drren tills hennes knogar bldde. r 1960 trffade Monroe den psykiatriker som kom att driva henne nnu djupare ner i hennes personliga helvete, dr Ralph Greenson. Hans kontroll ver henne var omedelbar och omfattande. Jag skulle vara hennes terapeut, den ende, skrev han. Han frvissade sig om att hon fortsatte med en kontinuerlig diet av barbiturater. Hans taktik var frdande, skrev Spoto. I stllet fr att hjlpa sina patienter att bli sjlvstndiga gjorde han raka motsatsen och gjorde henne fullstndigt beroende av honom...han var sker p att han kunde lita p att hon gjorde allt han nskade. Den 4 augusti 1962, efter att ha tillbringat sex timmar tillsammans med Greenson fann hembitrdet Eunice Murray Marilyn; hon hade dtt av en verdos.20 Marilyn Monroe som hade stigit till hjden som stjrna hade gjort 23 filmer p sju r innan hon pbrjade sin psykiatriska skrseld, avslutade med bara sex filmer under de sista sju ren av sitt liv.

Method acting (metoden) var delvis baserad p Pavlows experiment om betingning

Galenskap i metoden
obert H. Hethmon skrev i Strasberg at The Actors Studio: Ibland mter [skdespelaren] uppgiften att upprepa sig sjlv p kvllen kl. 8.40, nr ridn gr upp, ny och kreativ och finner sig sjlv avslagen, frkrympt, mekanisk, dd, en bunt manr och klicher. Metoden var ett stt att komma ver det hr och andra hinder fr aktrer. Medan dagens skolor fr metoden anvnder sig av en mngfald av behaviorism-influerade psykologiska tekniker under Metodens fana, har detta tillvgagngsstt ett historiskt och tekniskt ursprung som daterar frn senare delen av 1800-talets franska experimentella psykolog Theodore Ribot (1839-1916). Ribot tillbakavisade spiritualistisk filosofi och kombinerade psykologi med biologi, och pratade om frdelarna med sjlls psykologi. Hans teorier liknade men grundade sig inte p den tyske behavioristpsykologen Wilhelm Wundt och ryske psykologen Petrovich Pavlov grundidn var att mnniskan r ett sjllst djur som fungerar enligt stimulus-respons. Ribot hyllade Wundt i sin bok frn 1886, Tysk psykologi av idag. Grundaren av Bolsjojteatern i Moskva, Konstantin Stanislavski, och senare Lee Strasberg i New York, anammade Ribots tekniker fr affektivt minne. Kort beskrivet: Skdespelaren ombads att terkalla detaljer frn en hndelse i det frflutna. Att finna dessa detaljer igen skulle ge skdespelaren den sinnesstmning som fanns med i den ursprungliga hndelsen, och s framkalla knsla, skrev Harold Clurman, frfattare till The Fervent Years. Det lter harmlst, men en del inte bara terkallade utan terupplevde incidenten. De kom inte bara ihg eller skapade, de dk med huvudet fre ner i traumatiska hndelser av sitt liv och blev kvar dr. Och en del skdespelerskor, som Marilyn Monroe, undergick samtidigt manipulativ psykoanalys en farlig kombination. I sdana fall spelade instruktrerna rysk roulette med sina elevers sinnen.

23

Marilyn Monroe gjorde 23 filmer p sju r innan psykiatrin. Hon gjorde bara sex filmer de sista 7 ren efter att hennes psykiatriska omhndertagande och rdgivning hade pbrjats.

6
Fre

Efter

1 2
3 4

VIKTIGA FAKTA
Psykiatriker r knda fr att helt bedrgligt diagnostisera skaparfrmga som en psykisk strning och nedvrderar konstnrers frmga att skapa genom att kalla den neuros. Psykiatriker hvdar att det de sysslar med r vetenskap, men detta har framgngsrikt ifrgasatts av medicinsk expertis och vetenskapsmn. Fil dr Margaret Hagen, frelsare vid universitetet i Boston kallar det en skrpvetenskap. Att vara olycklig r ett problem, det r inte sjukdom, sger hon. Psykiatriska teorier frblir teorier som aldrig nrmat sig fakta eller lagar. De pratar om strningar eftersom de inte kan framlgga bevis fr frekomsten av en enda sjukdom. Experter bestrider ocks psykiatrins senaste teorier om att kemisk obalans orsakar psykiska strningar. Dr David Kaiser sger: Det hr r huvudsakligen en pseudovetenskaplig aktivitet.

Skdespelerskan Vivien Leighs karrir r en av mnga som brutits i frtid p grund av psykiatrins vgran att anvnda vanliga medicinska procedurer fr att hitta och bota underliggande fysiska kommor.

KAPITEL TV Att frstra

sunt frnuft

nder ratal har psykiatriker och frn ett system som krver konsekventa och psykologer stmplat kreativa mn- upprepade resultat.21 niskors skaparkraft som psykisk Varken psykiatri eller psykologi har ngonsin strning och betecknat deras feber- slutgiltigt kunna bevisa frekomsten av de aktiga briljans som en manisk fas av psykiska sjukdomar som de pstr sig behandla. vansinne eller melankoliska frestllningar som dep- De har inga exakta och allmnt verenskomna deression. Visioner omdefinierades till hallucinationer. finitioner p termer och kan inte ens komma Utan att ta hnsyn till den totala avsaknaden verens om nyckeletiketter som t.ex. schizofreni. av vetenskaplig autenticitet har de strre och mer Teorierna frblir teorier och nrmar sig aldrig fakta ambitisa entreprenrerna i den psykiatriska eller lagar. De pratar om strningar eftersom de yrkeskren upptckt en inte kan bevisa frekomlnande marknad i unsten av de kriterier som derhllningsbranschen. en sjukdom bestr av. De mer entreprenrslika och De har tagit sig an och Deras tvrskra utfrlett kreativa inditalanden r sllan mer regiriga psykiatrikerna har upptckt vider och gjort sig n sikter, som inte en marknad inom njesindustrin. stora pengar. stds av objektiva data. Psykiatrin utger sig Hagen lgger inte fingDe har lst in och frfrt kreaktiva fr att vara en vetenrarna emellan: Klinisk individer och tjnat miljarder skap, ett pstende som psykologi r klassisk ivrigt ifrgastts av exskrpvetenskap. i processen. perter p metodologi Dr Thomas Szasz, som sger att de inte prof. emeritus i psykiakan finna ngra av de tri, hller med dr Hagen kriterier som utmrker en sann vetenskap. Vad r om psykiatrins brist p vetenskaplig trovrdighet: en vetenskaps natur? Och hur r det stllt med Om vi antar att mental sjukdom liknar fysisk sjukpsykiatrins och psykologins vetenskapliga vrde? dom, borde vi ha biokemiskt eller patologiskt Enligt Margaret A. Hagen, fil. dr, frelsare vid bevis. Och om en sjukdom skall ha ngon vetenBoston University, ligger det till s hr: De upp- skaplig betydelse, mste den p ngot stt kunna tckter som man gr i ett laboratorium mste betraktas, mtas eller testas p ett vetenskapligt kunna utfras ven i ett annat laboratorium. Data stt, som genom ett blodprov eller elektroencefalosom mts och samlas med ett instrument mste grafi [registrering av den elektriska aktiviteten i kunna samlas och mtas med ett annat likadant hjrnan]. Om den inte kan mtas p det sttet instrument. P det hr sttet kommer objek- som fallet r medmental sjukdom d r tiviteten inte frn en individuell praktiker utan uttrycket sjukdom i bsta fall en metafor eller i

KAPITEL TV At t f rst ra s u n t f r n u f t
13

Till skillnad frn medicinska diagnoser som frmedlar en sannolik orsak, lmplig behandling och trolig prognos, har man kommit fram till termerna som listas i DSM-IV genom kollegors samfrstnd bokstavligen: en omrstning genom handupprckning av styrelsemedlemmarna i APA.
Tana Dineen, Ph.D., psykolog och frfattare Kanada

vrsta fall en myt. Drfr r behandlingen av dessa sjukdomar en likaovetenskaplig verksamhet.22 Bristen p vetenskaplighet i APA:s (American Psychiatric Association) Diagnostisk och statistisk manual fr mentala strningar (DSM) beskrevs av en psykolog som deltog i en DSM-hearing och som fllde kommentaren: Den lga intellektuella nivn var chockerande. Diagnoser faststlldes genom majoritetsbeslut p samma stt som man vljer restaurang du vill ta italiensk mat och jag vill ta kinesisk, s lt oss g till en cafeteria. Sedan registrerades de i datorn. Det kanske visar p vr naivitet, men det var vr vertygelse att man skulle frska att se vetenskapligt p det hela.23 Den kanadensiska psykologen Tana Dineen rapporterar: Till skillnad frn medicinska diagnoser som frmedlar en sannolik orsak, lmplig behandling och trolig prognos, har man kommit fram till termerna som listas i DSM-IV genom kollegors samfrstnd bokstavligen: en omrstning genom handupprckning av styrelsemedlemmarna i APA. Och vilka psykiska strningar finns det? Stamning, kommunikationsstrning UNS (utan nrmre specifikation), utagerande strt beteende UNS, skrivsvrigheter, rknesvrigheter, smngng, nikotinabstinens, livskris och koffeinintoxikation.24 DSM anger den senare som resultat av att man har druckit 2-3 koppar kaffe och upplevt fem av tolv upprknade symptom inkluderande rastlshet, nervositet, upprymdhet, smnsvrigheter, ansiktsrodnad, kad diures (urinutsndring), muskelryckningar, hjrtklappning och perioder av outtrttlighet.25

Om man tar i beaktande att det kande antalet psykiska strningar saknar bevis r det inte konstigt att DSM befinner sig under attack. Den nu gllande DSM r en checklista p diagnoser: flyktiga och ytliga menyer p symptom, yttrade professorn vid Harvard Medical School professor Joseph Glenmullen. Han varnade fr att droger nu kommer att ordineras fr en vxande lista med olika tillstnd, vardagens bekymmer inkluderade. David Kaiser, medicinsk frfattare som ven r psykiatriker, har frdmt DSM-kriterierna: Det hr r i grunden en pseudovetenskaplig uppfinning som har kommit sig av den moderna psykiatrins nskan att vertrffa den medicinska vetenskapen. Det hr betyder inte att mnniskor inte har problem; det finns psykiska problem och upprrdheter. Dr Hagen ppekar: Att vara olycklig r ett problem, det r inte en sjukdom. Dligt sjlvfrtroende r inte en sjukdom. Att ta fr mycket r inte en sjukdom, och inte heller att ta fr lite. Och, trots den intensiva lobbyverksamheten, r det heller inte en sjukdom att dricka fr mycket alkoholdet psykologiska etablissemanget har definierat praktiskt taget alla icke nskvrda beteenden, frn djupt hat till serievldtkter som psykologiska sjukdomar och framstller sig sjlva som de enda som kan erbjuda de ndvndiga terapierna fr att bota dem.26 Psykiatriker och psykologer br lika lite slppas lsa fr att diagnostisera de problem som konstnrer mter som slaktare br tilltas operera mnniskor. Konsekvenserna r uppskakande och farliga.

KAPITEL TV At t f rst ra f r n u f t
14

DIAGNOSTISKT BEDRGERI
Att slja psykisk sjukdom med phittade diagnoser
Frn den frsta Diagnostisk och
statistisk handbok fr mentala strningar (DSM)

vilken innehll 112 psykiska strningar, till den senaste utgvan som innehller 374 sdana strningar r de kriterier som anvnds fr psykiatriska diagnoser en parodi p vetenskapligt grundade sjukdomar. Eftersom de anvnds av psykiatriker fr att bedra sjukhus, regeringar och frskringsbolag ger de medicin dligt namn. Listan ver faktureringsbara diagnoser omfattar:

Koffein-relaterad strning DSM, sidan 212

Upptrdande strning DSM, sidan 85

Uttrycksfullt sprk strning DSM, sidan 55

Matematisk strning DSM, sidan 50

Skrivet uttryck strning DSM, sidan 51

KAPITEL TV At t f rst ra f r n u f t
15

VIVIEN LEIGH
19131967
v de stjrnor drogerna. Nr hon spelade in filmen Elephant som fallit offer fr psykiatriWalk p Ceylon (nuvakernas feldiagnoser och rande Sri Lanka) brjade brutala behandlingsmeLeigh ha hallucinationer toder r kanske ingen och det blev omjligt mer knd n Vivien Leigh. fr henne att delta i filmStjrnan frn Borta med inspelningen. Hennes man, den knde klasvinden och A Street siske skdespelaren Sir Car Named Desire blev Lawrence Olivier, var Oscarsbelnad som bsdesperat och kapitulerta skdespelerska i bda ade infr psykiatrikernas dessa filmer. Ironiskt nog rd. Hon flgs till sitt var hennes eget liv som hemland England dr en tragedi i Shakespeahon skrevs in p en reianska proportioner. psykiatrisk inrttning. Hennes problem Hr packades hon brjade 1945. Under brutalt ner i is som del tiden som hon upptrdav behandlingen och de p scenen i The Skin fick upprepade elchockof Our Teeth, d hon er. Det hr var de frsta hade hysteriattacker omvxlande med utmattskrckupplevelserna och ning och upprymdhet. de som skulle komma Fastn hon hade tuberatt mrka henne varakHon var inte, efter det att hon kulos upptrdde hon till tigt.28 Vid ett tillflle sent p kvllarna. Efter hade hon till och med ftt behandling, samma flicka jag blev sex veckors sjukhusbebrnnskador p huvudet kr i Hon var mer som en frmling handling av hennes tufrn elchocken. Olivier fr mig, mer n vad jag kunde berkulos brjade hon var helt nedslagen av sin frestlla mig var mjligt. att sl av p takten och hustrus personlighetsunder pfljande r frndring som upp Sir Lawrence Olivier, kommentar om terhmtade hon sig i stod efter behandlinVivien Leigh efter att hon erhllit ECT hemmet. gen: Jag kan bara sga att nu nr hon hade ftt Hon hade dock ven de hr behandlingarna fortsttningsvis utbrott av hysteri, som utlstes av att hon drack alkohol var hon inte samma flicka som den jag blev kr samtidigt som hon t sina tbc-mediciner. Isoniazid, i. Hon var mer frmling fr mig n jag ngonsin ett av de preparat hade kunnat frestlla mig. Ngonting hade hnt som anvndes fr att henne, det r svrt att sga vad, men det var bota tbc p den tiden, ofrnkomligt uppenbart.29 Sedan vergavs ECT hade bl.a. frvirring temporrt och ersattes med starka personlighetsoch toxisk psykos som frndrande droger som var speciellt farliga nr de kombinerades med hennes tbc-mediciner. biverkningar.27 Fredagen den 7 juli 1967 fann en vn Leigh I brjan av 1950liggande framstupa p golvet. Hon led och frtalet brjade Vivien Leigh trffa en psyki- svagades gradvis av sin fysiska sjukdom, hon atriker, Helt enligt utsattes under ratal fr brutala elchocker och de psykiatriskt mnster nedbrytande effekterna av de psykiatriska drogerna var det ingen som och den briljanta och vackra Leigh frntogs succestnkte p att hennes sivt sitt frstnd, sitt ktenskap och slutligen sitt liv. beteende var utlst av

JUDY GARLAND
19221969
udy Garland hade aldrig ngra problem med att P order av en fra sin publik dit hon ville; det var hennes psykiatriker inledde speciella magiska konststycke frn frsta stund hon 1949 den frsta som hon betrdde scenen. Vintern 1939 spelade av flertalet vistelser p hon in sin sjunde film, Trollkarlen frn Oz, och ett psykiatriskt sjukspelade in den sng som kom att bli hennes sig- hus; hon var nnu naturmelodi: Over the rainbow. Samma r lm- inte 27 r och utsatnade hon, som 17-rig vrldsstjrna, hand- och tes nu fr den vldfotavtryck i cementen utanfr Grauman's Chinese samma frnedring som elchocker innebr. Theater Hollywoods Walk of Fame. Priset fr sdan bermmelse r dock hgt. Under senare delen Kontraktet som hon hade med sin studio krvde att av 1950-talet hade hon behll sin figur om hon gick upp i vikt skulle hennes drog-hnhon kunna bli avskedad utan att f ngon erstt- frliga problem med ning. Hon ordinerades antidepressiva preparat hlsan blivit allvarliga och amfetamin fr att kontrollera vikten och bar- och hon togs in p Hennes biturater fr att kunna sova. Hennes vnner sjukhus. observerade alarmerande frndringar hos Garland kropp var uppsvullen allt efterhand som hon blev mer och mer bero- liksom hennes lever ende av drogerna; hon sg utmrglad ut och och mjlte. Sju veckhade mrka ringar under gonen. Man brjade or senare skrevs hon ven behandla henne med psykoanalys. I frsta ut och gjorde sin intervjun med psykiatrikern Karl Menninger sade han till henne att hon hade problem Hon tog medicinen fr som skulle kunna bli att bota sin oro, och nr hon allvarliga och att hon frskte utan piller blev resultatet behvde hjlp nu! fysisk smrta och en knsla av Garland brjade trffa kvvning som blev s intensiv att tredje och sista comeMenninger, hans kollehon tog piller igenhennes back. Den hr gngen ga Ernst Simmel och ordinerades hon senare Frederick Hacker. botemedel blev hennes sjukdom Valium, Thorazin (ett Nr drogerna gradneuroleptikum), och vid vis influerade hennes liv Gerald Frank, frfattare av Judy ett tillflle 40 tabletter mer och mer frndrades hennes beteende och Ritalina p en dag. hon blev nyckfull, splittFrskringarna att rad och hade en demoraliserande inverkan p kllan till Garlands problem var en medfdd artistisk de andra i filmteamet. Som medicinska under- neuros (eller likande psykbabbel) kom enbart frn skningar senare visade hade drogerna bit fr bit arroganta psykiatriker eller psykologer som hade plnfrstrt henne. bcker att fylla. Hon hade faktiskt sjlv formulerat sin Gerald Frank avsljade i sin bok Judy att i slutet bestmda sikt om sin psykiatriker enligt vad Frank av inspelningen av The Pirate var Garland komplett skrev: Hon var bottenlst modflld, alla r som hon och desperat utmattad, utan ngon lttnad i sikte. hade gtt i analys hade inte hjlpt henne hon hade Hon tog sin medicinering fr att fly frn sin ngest, ingen respekt fr psykiatriker, hon hade trffat mer n och sen nr hon frskte klara sig utan piller drab- ett dussin av dem och alla hade svikit henne. Det var en insikt som hon fick alltfr sent. Den bades hon av fysisk smrta och knslan att hon hll p att kvvas blev s intensiv att hon var tvungen 15 juni 1969 upptrdde Garland fr sista gngen att ta drogerna igen. Nu blev botemedlet hennes p Half Note Club i Greenwich Village. Sex dagar sjukdom som blev hennes botemedel som blev senare dog hon av en verdos av en psykiatrisk drog p ett hotell i London.30 hennes sjukdom.

VIKTIGA FAKTA
Elchocker, ECT (Electro Convulsive Therapy) nr man lter upp till 460 volt g igenom hjrnan kan utplna minnet och har frstrt mnga stora konstnrers kreativa frmga. Ugo Cerletti upptckte den brutala metoden i ett slakteri i Rom 1938 dr grisarna bedvades med elektricitet innan deras strupar skars upp. Cerletti medgav att det hr inspirerade honom att anvnda det p mnniskor. ECT anvnds fortfarande och hundratusentals mnniskor utstts rligen fr det runt om i vrlden. I USA inbringar ECT-behandlingar fem miljarder dollar rligen. Psykokirurgi r en brutal metod dr man frstr frisk hjrnvvnad fr att ndra p en individs beteende till det bttre. Metoden anvnds fortfarande och fortstter att frstra liv.

2
3

Lurad till att beska Mayo Psychiatric clinic, fann sig Nobelpristagaren Ernest Hemingway snart utsatt fr en serie brutala elchocksbehandlingar. Trots att han led av svra fysiska sjukdomar, inkluderande diabetes och hgt blodtryck, ignorerade psykiatrikern dessa relevanta faktorer och behandlade enbart de psykiska strningar han hade etiketterats med.

KAPITEL TRE Grymma elchocker:

Hur hjrnan frstrs

m Nobelpristagaren Ernest Hemingway osannolikt som att f ett ben att vxa tillbaka efter hade levt i dag skulle han sannolikt att det har amputerats.34 fra en het diskussion mot psykiaPsykiatriker fortstter att ljuga om antalet triker som anvnder honom som ett ddsfall som fljer p ECT-behandlingar. Offentexempel p stora frfattare med ligt medger de ett ddsfall per 100 000 mnniskor. psykisk sjukdom. Han lockades till en psykiatrisk Frekvensen av ddsfall har verifierats i oberoende inrttning dr man tog ifrn honom bde hans underskningar ssom snarare en p 200, allts klder och vrdighet; han gavs 20 elchocker.31 50 gnger hgre.35 ven om en patient inte Flera veckor senare anfrtrodde han en vn: De dr av ECT minskas dock den frvntade livshr chockdoktorerna vet ingenting om frfattare... lngden avsevrt p.g.a. effekterna av denna destruktiva procedur. De borde f alla psykiECT-fresprkare atriker att g en kurs pstr frrdiskt att i hur man skapar geVad dessa chock-lkare inte vet ngot den r sker och nom att skriva, s att om r om frfattare och sdant effektiv samtidigt de skulle knna till Psykiatriker ska tvingas att ta en kurs i som de medger att de ngot om frfattare... inte vet hur den funvad r det fr mening kreativt skrivande s de vet ngot om gerar. Detta har inte med att frstra mitt frfattarevad r det frnuftiga i att stoppat dem frn att huvud och utplna mitt radera ut mitt minne, som r mitt anvnda den fr att minne som r mitt kapital, och gra mig arbetsls? tjna fem miljarder rkapital, och gra mig ligen enbart i USA arbetsls? Det var en Ernest Hemingway, genom att ge elchocker briljant kur, men vi frNobelpristagare i litteratur lorade patienten.32 till mer n 110 000 medI juli 1961, ngra borgare och ytterligare dagar efter det han slppts ut frn den psy- hundratusentals i andra lnder. kiatriska Mayo-kliniken begick Hemingway Kompositren och sngaren Raven Kane sjlvmord.33 Campbell berttar om hur hennes fars musikaliska Elchock eller ECT r smrta som samkas drmmar frstrdes av ECT. Min begvade far, en individ under tckmantel av att vara behand- Lou Frechette, var knd som underbarnet frn ling. Den r lika kontroversiell och destruktiv i Chicago, han var biograforganist i de strre dag som den var 1975 nr filmen Gkboet visades. biograferna och var en av totalt tv som kunde spela Vid den tiden gav psykiatrikerna upp till 20 chock- p vrldens strsta orgel vid Chicago Stadion. Du er per dag, och menade att det gr sinnet rent och kunde sjunga en melodi fr honom och han spelade lter det vxa tillbaka, ett fenomen som r lika den fr dig och fick det att lta som en hel orkester.

KAPITEL TRE Grymma elchocker: Hur hjrnan frstrs

19

Allt det hr fick dock ett slut nr han fick ett nervst sammanbrott efter att ha tagit flera jobb samtidigt fr att frsrja sin stora familj. De sena timmarna krvde sin tribut, som Campbell beskrev det. Hjlp anlnde i form av tre storvuxna mn som kom i en vit bil och hade en tvngstrja med sig. Han gavs omfattande chockbehandling och droger. Nr han lngt senare tervnde hem, satt han vid sin orgel och grt, nr han upptckte att han hade glmt alla de musikstycken som han hade kunnat spela utantill, och han kunde inte kontrollera sina fingrar som han hade gjort tidigare d han hade spelat helt utan anstrngning.

Att dda sjlen

ECT utvecklades 1938 av en italiensk psykiatriker, Ugo Cerletti, efter det att han hade experimenterat med grisar i ett slakteri i Rom. Den elektriska chocken bedvade grisen tillrckligt mycket fr att man ltt skulle kunna skra halsen av den och snabbt ta dd p den. I dag skickas mellan 180 och 460 volt elektricitet genom den mnskliga hjrnan. En chockvg passerar genom huvudet som fr hjrnan att urladda elektricitet p ett fullstndigt kaotiskt stt. Det hr kar mnesomsttningen till en mycket hg niv och syrebrist uppstr i hjrnan och det leder i sin tur till att hjrnceller frstrs.36 Det hr r en process som ger hjrnskador och r orsaken till minnesfrlust och den desorientering i rum och tid som alltid fljer p elchockbehandling.

Psykokirurgi r en annan ovetenskaplig och brutal behandling med vilken man frstr friska delar av hjrnan med frevndningen att det ska ndra en individs beteende till det bttre. Psykokirurgi gjordes populr p 1930- och 1940-talen av den portugisiske neurologen Egaz Moniz och den amerikanske psykiatrikern Walter Freeman och blev mest knd genom den procedur som kallas lobotomi. Moniz sade att fr att bota patienten mste vi frstra de mer eller mindre fasta cellfrbindelserna i hjrnan.37 I en uppfljande 12-rig studie fastslogs att hans patienter drabbades av terfall, de fick kramper och ven ddsfall rapporterades. Freeman anvnde elchock som bedvning innan han pressade en ispik in i patientens hjrna via gonhlan och sedan frde instrumentet fram och tillbaka fr att skra av nervtrdar i frontalloberna. Han kallade proceduren sjlens kirurgi. Freeman reste omkring i landet med en lobotomibil och utfrde sina kirurgiska vergrepp p ett teatraliskt stt fr alla som ville se p. Pressen dpte hans turn till Operation ispik Proceduren orsakade ddsfall i tio procent av fallen; mer n 10 000 mnniskor ddades i vrlden under psykokirurgins glansdagar. Freeman frlorade till sist sin praktiklicens efter att en patient hade dtt under ingreppet. Moniz skts senare till dds av en missnjd patient. Trots detta utfrs psykokirurgi fortfarande i mnga lnder. Bde elchocker och psykokirurgi ger kroniska hjrnskador och frstr individernas mentala frmgor och, i mnga fall, patientens liv.

Psykiatrikern Ugo Cerletti (ovan) lg bakom anvndandet av elchocker p mnniskor efter att ha experimenterat med dessa p ett slakthus i Rom (till hger) dr man bedvade grisar innan de avlivades. Idag utstts fortfarande hundratusentals individer runtom i vrlden fr elchocksbehandling (ECT)

1
EN REDOGRELSE VER FARLIGA BEHANDLINGAR
Psykiatriska metoder dr man skr bort hjrnvvnad orsakar obotlig skada och frstr grundlggande sociala frmgor psts vara verksamma. Dessa inkluderar1) psykokirurgi (ovan) 2) elchocker (t h) 3) insulinchocksterapi (nedan) 4) metrazolchock (nedan t h). Idag har vldigt lite frndrats. Psykiatrins moderna behandlingar r fortfarande brott mot mnskliga rttigheter, och nd fortstter dom envist hvda att deras metoder r verlgsna. Ofrmgna att frst boten fr psykiska trauman, fortstter de rutinmssigt skada orosfyllda individer.

DJUPSMNSTERAPI
Ddsfall och bedrgeri
ellan 1963 och med sitt pillerberoende. 1979 sg ChelmsBailey vertalade henne att fortstta djupsmnsterapin. fordsjukhuset i Den hr gngen skrevs hon Australien ut som en harmut frn institutionen, hon var ls psykiatrisk institution i fortfarande drogberoende, Sidneys ytterkanter. Men hennes minne sviktade och bakom det intetsgande hon hade sjlvmordstanyttre slets liv i bitar med en kar.38 Hon gjorde ett sjlvgrym psykiatrisk metod mordsfrsk senare, men kallad djupsmnsterapi. nr hon hade kommit bort Mnniskor frsattes i frn Bailey kunde hon slutkomatst tillstnd fr upp till ligen komma ver sitt drogtre veckor t gngen med en beroende.39 ddlig cocktail av barbiStevie Wright (mitten) och The Easybeats. Sngaren Stevie Wright turater och lugnande medel. Patienterna bands sedan fast Efter tv veckor var Stevie Wrights hjrna var ett annat av Baileys offer. nakna i sina sngar och s illa tilltygad av de 14 elchockerna som P 1960-talet var Wright ledande sngaren fr Ausutsattes fr plgsamma han hade ftt att det var omjligt fr traliens frmsta rockband The elchockbehandlingar, ibland honom att skriva ngra snger under Easybeats. Han hade en serie tv gnger dagligen. De vakde fljande tio ren. hits som t.ex. Shes so fine nade upp med hjrnskador, och Friday On My Mind. med lunginflammation, blodproppar och med en oterkalleligt frndrad person- Som 18-ring var han p vg mot en internationell karrir, men redan vid 21 var det slut p bermmelsen. Wright hade lighet. Ngra vaknade aldrig 48 mnniskor dog. Grningsmannen bakom dessa grymheter, psykia- blivit heroinberoende och bandet upplstes. Han togs in p trikern Harry Bailey, utbildades i Storbritannien och Chelmsfordsjukhuset fr djupsmsterapi. Nr han vaknade Kanada av psykiatriker som hade arbetat fr CIA och efter tv veckor var hans hjrna s illa tilltygad av de 14 andra underrttelsetjnster med program fr mind- elchockerna som han hade ftt att det var omjligt fr honom control. Han betraktades som den australiska psykiatrins att skriva ngra snger under de fljande tio ren. Faktum r vite riddare och attraherade mnga personligheter frn att han aldrig fullstndigt tervann sina tidigare skaparfrmgor och det slutade med att han blev frtidspensionerad.40 teatern. r 1979 upphrde Baileys terrorregim. Hans offer Sngerskan Helen Reddys syster, Toni Lamond, var en bermd, mycket lskad skdespelerska, som hade ftt frenade sig med KMR och regeringen inledde underflera utmrkelser fr sina insatser p scenen. Efter en skningar. Djupsmnsterapi frbjds, de verlevande fick framgngsrik karrir i Australien flyttade hon till USA och ekonomisk ersttning och Chelmsford stngdes. Bailey upptrdde i Johnny Carson Show, och i serier som sjlv undvek sina offer genom att beg sjlvmord. Starsky and Hutch och The Love Boat. Men hennes Modifierade former av djupsmnsterapi anvnds dock framgng hade ett hgt pris hon blev beroende av fortfarande i vissa lnder, bl.a. Sydafrika, som behandsmrtstillande preparat och ett antal av uppt- och ling fr drogmissbruk. nedtdroger. Hon tervnde till Australien och trffade Bailey, som berttade fr henne att hon kunde frsttas i smn och nr hon vaknade skulle alla hennes bekymmer vara borta. Hon vaknade efter Baileys behandling efter tio dagar. Hon hade gtt ner i vikt, men hade inte blivit av

OFFER SLSS FR RTTVISA: Mer n 1 000 mnniskor utsattes fr Deep Sleep Therapy (DST) i Sydney, Australien. Den ddliga kombinationen av droginducerad koma och elchocker ddade slutligen 48 mnniskor innan den frbjds. Emedan offren blev kompenserade anvnds fortfarande den ddliga DST i lnder som Sydafrika och fr behandling av drogmissbrukare.

FRANCES FARMER
19141970
istorien om skdespelerskan Frances Farmers liv portrtterades 1982 av Jessica Lange i filmen Frances. Det r historien om de barbariska, brutala och ofrltliga skador som psykiatriker tillfogade en av sin tids mest begvade aktriser. Farmer var en vacker film- och scenaktris vars karrir lyste upp Hollywood och Broadway p 1930- och 1940-talen Vid 27 rs lder hade hon framtrtt i 18 filmer, tre Broadwaypjser och 30 strre radioshower. Hon jmfrdes med den stora Greta Garbo. Hon var upprrd ver ett antal misslyckade relationer och pressades av de krav karriren stllde p henne; hon var ocks beroende av amfetamin som skrevs ut t henne fr att hon skulle kunna hlla sin vikt under kontroll. Farmer skrevs in p en psykiatrisk institution 1943. Det blev slutet p hennes karrir eftersom hon blev kvar p kliniken de fljande sju ren dr hon tvingades att underg brutala och ineffektiva chock- och drogbehandlingar. Hon gavs 90 insulinchocker. Nr hon frskte rymma gav psykiatrikerna henne elchocker fr att bryta hennes trotsiga och rebelliska vilja. Nr man misslyckades med att gra henne till en mnsterpatient gavs hon hydroterapi klddes av naken och lades i ett kar med isvatten fr sex till tta timmar r gngen. Utan att kunna uppbringa ngot motstnd p grund av de droger hon fick vldtogs hon av personal och hyrdes ut som en sexleksak till ortens soldater: Ngra av veteranerna p institutionen hade starka minnesbilder av hur Frances Farmer hlls fast av personal och vldtogs av fulla soldater. Frances Farmers sista behandling utfrdes av Walter Freeman, psykiatrins kung inom lobotomin; hon terfick aldrig sina frmgor. Hon insg att psykiatrikerna systematiskt hade frstrt det som hade betytt mest i hennes liv hennes tro p sin konstnrliga skaparfrmga.41 Frances Farmer dog vid 57 rs lder, utblottad och andligt nedbruten.

Trsta aldrig dig sjlv med att tro att fasan r borta, fr den finns dr lika mycket och lika ondskefullt som den gjorde under Bedlams fraktliga tid. Men jag mste terbertta fasan som jag minns den med frhoppningen att ngon kraft fr mnskligheten ska bli rrd och fr evigt befria de olyckliga varelser som nnu r fngna bakom kulisserna i snderfallande institutioner.
Frances Farmer

I en intervju med E! Entertainment, erknde Frank Freeman, son till kungen av lobotomi, Walter Freeman, att personen som hans far opererar p fotot (som ses p sidan 21) r Frances Farmer.

1 2

VIKTIGA FAKTA
Under 1900-talets frsta hlft brjade mnga afroamerikanska musiker anvnda heroin och andra olagliga droger fr att stnga ute rasismens starka pverkan, bl.a. Billie Holiday, Bud Powell och Charlie "Bird" Parker. Ofta blev artister ordinerade starka avtrubbande lugnande medel som var mer beroendeframkallande n de substanser de frskte sluta anvnda. Nr Bud Powell blev intagen p en psykiatrisk klinik, efter att ha blivit misshandlad av polisen, vgrade psykiatrikerna att tro p att han var pianist och kompositr, gav honom diagnosen "storhetsvansinne" och satte p honom en tvngstrja. Han blev elchockad och neddrogad vilket i slutndan ledde till att han brts ned och dog. Den mngfaldiga Grammy-vinnaren och artisten Chick Corea sger att konstnrer fr betala ett hgt pris nr de blir utsatta fr psykiatrisk "behandling" - ett pris som inte har ngonting att gra med konst utan helt och hllet har att gra med att avsiktligt manipulera och delgga konstnrer verksamma inom alla kreativa omrden. Billie Holiday skte hjlp av psykiatriker fr att hantera sitt frdande drogmissbruk. Behandlingen misslyckades och hennes liv vittrade snder p grund av missbruket.

KAPITEL FYRA Med jazzens

legender som mltavla
illie Holidays paradnummer Strange Fruit och lugnande medel hade p rockmusiker p 1960var ett starkt stllningstagande mot rasism, talet. Genom sin dmpande effekt p nervsystemet i synnerhet mot de vita lynchmobbarnas skapar heroin en illusion hos individen att denne mord p svarta i Sdern. Holiday talade blir ordd och sjlvfrtroendet strks och det hr om rasismens effekter: Nr hon upptrdde ledde till att musiker trodde att de kunde f stora med Count Basie i Detroit, sade vita klubbgare t framgngar utan att anstrnga sig.44 Listan p offer var lng: Billie Holiday, Bud henne att hennes ansikte var alldeles fr ljust fr att hon skulle kunna upptrda med alla de svarta Powell, Charlie Parker och mnga fler. Att lita p att psykiatrin skulle bota deras mnnen i Basies band. Ngon skulle kunna tro att beroende var ett fatalt jag var vit om ljuset inte misstag. kom rtt p mig. De r 1946 frskte skaffade speciell mrk Holiday bryta sig ur krm och sade t mig att Billie Holiday frskte 1946 sitt heroinberoende, och anvnda den... Jag sa att sluta med sina heroinvanor, hon lade skrev in sig p ett privat det gr jag visst inte. psykiatriskt sjukhus; offiMen de hade vra namn in sig p en privat psykiatrisk klinik ciellt hette det att hon p kontrakten, och om och betalade 2000 dollar en stor var dr fr behandling jag vgrade s hade det av ett nervst sammankunnat stlla till med summa p den tiden. Efter ett brott. Hon betalade 2000 elnde med bokningarrs terapi blev hon arresterad dollar fr tre veckors na, inte bara fr mig, behandling en enorm utan fr alla andra som fr droginnehav. summa p den tiden. var med i bandet.42 Frfattaren av Jazz Inom ett r efter hennes Education, Scotty Wright, terapi arresterades hon rapporterade att till och med bermda afro-amerikan- fr narkotikabrott och det tillstnd som hon behvde ska jazzmusiker kunde utsttas fr svra frolmp- fr att upptrda p New Yorks kabarer drogs in. ningar p grund av sin hudfrg. P grund av detta Hon dog i juli 1959 medan hon satt insprrad p ett blev ett beklagansvrt stort antal musiker beroende sjukhus.45 Charlie Bird Parker fddes 1920. Vid 15 rs av droger, nr de frskte att bli fria frn smrtan och den ovrdiga tillvaron nr de inte stod p scenen, fr lder var han professionell musiker. Han bidrog med att kunna vara mer ppna och tillfreds med sin konst- innovativa ider till jazzen och senare, tillsammans med andra, skapade han bebop, som ansgs spegla utvning nr de upptrdde p scenen.43 Heroin hade samma effekt p mnga jazzmusik- den smrta och hopplshet de svarta i gettona er under 1930- och 1940-talen som psykedeliska droger knde. r 1946 arresterades Bird i Los Angeles fr

KAPITEL FYRA Med jazzens legender som mltavla

25

Charlie Parker

ECT kunde permanent frsvaga (Charlie) Parkers reflexer, reducera honom till en foglig personlighet (och) en mycket genomsnittlig musiker.
Dr. Richard Freeman, som hindrade Parker frn att bli utsatt fr elchocker men inte frn beroendeframkallande psykiatriska droger.
droginnehav och frdes till Camarillo State Psychiatric institution.46 Han undgick med en hrsmn att f elchocker efter det att en lkare, Richard Freeman, ingrep och sade att, det skulle kunna frdrva Parkers reflexer permanent, och frvandla honom till en foglig personlighet och en hgst medelmttig musiker.47 Han fick dock starka personlighetsfrndrande droger. Efter att ha skrivits ut frn den psykiatriska institutionen tervnde han till samma rasistiska och drogrika omgivning som han vuxit upp i. Den 12 mars 1955 dog Bird av en hjrtattack vars orsak relaterades till hans drog- och alkoholmissbruk. Han blev 34 r. Bud Powell betydde fr pianot det samma som Charlie Bird Parker betydde fr saxofonen. ven Powell deltog i att skapa bebop. Han fddes i Harlem 1924, och betraktades som ett underbarn. Nr han var sju r tog musiker i grannskapet honom med sig s att andra skulle kunna beundra hans pianospel. Han gjorde sina frsta skivinspelningar nr han var 19.48 r 1945, nr han led av sviterna efter att ha misshandlats av poliser, lades Powell in p Belleview Psychiatric Clinic fr underskning. I intagningsformulret skrev han under yrke: Pianist och kom-

positr av mer n 1 000 snger. Psykiatrikern diagnosticerade detta som storhetsvansinne och satte honom i tvngstrja. Han tillbringade strre delen av ret med att terhmta sig frn misshandeln och den behandling som han hade ftt; han led av plgsam huvudvrk, kramper och han upptrdde oberkneligt. r 1947, kort efter det att han hade komponerat Celia, som var en hyllning till hans dotter, blev han intagen och fick stanna elva mnader p kliniken. Medan Charlie Parker hade lyckats undg att f elchocker p grund av att behandlingen oterkalleligt skulle ha skadat hans musikaliska frmga, hade Powell inte samma tur. Vnnen Jackie MacLean sade: P grund av ECT-behandlingen som de hade gett honom kom Bud inte ihg s vrst mycket egentligen om sitt liv innan han kom till sjukhuset Jag kunde nmna namn fr honom och han var tvungen att tnka efter och frga Vem r det? Nr han arresterades fr narkotikabrott 1951, sprrades Powell in p Pilgrim State Psychiatric Institution i ytterligare 11 mnader och utsattes fr nnu flera elchocker; hans hlsa brjade vackla allt mer. r 1959 flyttade han till Frankrike dr man fortsatte att ge honom Thorazin, ett kraftfullt lugnande medel som stadkommer vad man kallar kemisk lobotomi. r 1964 var Powell helt uppsvlld, hans blick var tom och han hasade omkring p ett stt som avsljade att han var drogad.49 Han dog den 16 augusti samma r av en kombination leverinsufficiens, tuberkulos och undernring. Femtusen mnniskor kantade gatorna i Harlem fr att hylla honom p hans sista frd.

Bud Powells skapargeni frdrvades av psykiatrisk brutalitet elchock och vanebildande psykiatriska droger frstrde bde hans minne och hans frmgor.

Ett budskap frn Chick Corea

Chick Corea, legendarisk jazzkompositr och pianist, har nominerats till Grammy-priset 31 gnger och har vunnit det elva gnger. Coreas tolkning av Bud Powells musik producerades p en skiva med titeln Remembering Bud Powell.
n konstnr gnar vanligtvis frsta delen av sitt liv helt t att utveckla sig konstnrligt. vning, tillmpning, praktik, han tar itu med outforskade omrden, lr sig p alla tnkbara stt. Det blir inget betalt fr det hr hngivna arbetet. Det r hans investering i framtida drmmar. Framgngsrika konstnrer har egenskapen att de inte ger upp i frsta taget, och de ignorerar motgngar, misslyckanden och svrigheter som har med den omedelbara verlevnaden att gra, som mat och husrum de fortstter helt enkelt mot sina egna kreativa ml. De hller sig till den slags effekt som de vill skapa med sitt konstnrskap de bara fortstter, oavsett vad som hnder. Konstnren mste n mnniskor med sin konst, oavsett hur intensivt han motarbetas av mnniskor i sin omgivning. Han mste lra sig att bibehlla sin integritet, och samtidigt tjna tillrckligt mycket pengar fr att kunna betala hyran. Det r inget dligt konststycke. Det r verkligen ingen enkel vg att g, och det kan vilken framgngsrik konstnr som helst bertta. Nr det gller detta, s finns Den sanna berttelsen om det ett litet ftal som skiljer sig frn mngden och skaden smrta, den frvirring och de Den sanna berttelsen par ett arv av kraftfulla och krossade konstnrliga drmmar om den smrta, den frvirunikt kreativa verk som som psykiatrin (och dess kusiner ring och de krossade konvlfrtjnt ger dem epitetstnrliga drmmar som et geni. psykologi och psykoanalys) psykiatrin (och dess kusinI de flesta fall betalas har frt med sig i i konstens omrde er psykologi och psykoanadock ett hgt pris fr r en berttelse som mste berttas lys) har frt med sig i sdan konstnrlig framkonstens omrde r en gng ett pris som inte och ses fr vad den r. berttelse som mste behar ngot med konst att Chick Corea, jazzmusiker och rttas och ses fr vad den gra, utan r uttryck fr 11-faldig Grammy-vinnare avsiktlig manipulering och r. Utan frstelse fr livet frgrande av konstnrer eller konsten kan de inom alla konstarter. Bud varken bota eller verkligen Powell, ett innovativt geni inom mitt omrde, var en hjlpa, och r de extremt farliga fr din hlsa och tillvxt som konstnr. Att ska det slaget av hjlp fr att bttre som p ett tragiskt stt fick betala detta pris. Jag skriver kortfattat hr, inte om hans formidabla kunna handskas med det oundvikliga tryck och den stress det konstnrliga gvor de har jag gett erknnande i annat innebr att vara konstnr, kommer bara att ytterligare sammanhang. Jag skriver i stllet om de ondiga och frvirra, frsvaga och i slutndan frstra din kreativitet. Jag ger helhjrtat det hr rdet till vem som helst brutala psykiatriska behandlingar som mer och mer frstrde hans allra mest kreativa r, och till slut slckte som p ngot stt r aktiv inom konsten, och som bryr sig om sin egen kade framgng eller verlevnad. sjlva lgan i hans skapande.

1 2
3 4

VIKTIGA FAKTA
Nr de har drabbats av den stress som fljer med bermmelse och en position i rampljuset, har man skrivit ut personlighetsfrndrande droger t konstnrer som en snabbkur som skulle hjlpa. Fr mnga har detta varit desdigert och p ett tragiskt stt lett till dden. Producenten Don Simpson, sngaren Chuck Negron (Three Dog Night), skdespelaren och komikern Eric Douglas fll alla offer fr misslyckade psykiatriska drogrehabiliteringsprogram som gjorde dem beroende av droger och som till slut, i Simpson och Douglas fall, ledde till deras dd. Sngaren i INXS, Michael Hutchence fll ocks offer fr detta. r 2004 utfrdade Food and Drug Administration (USA:s motsvarighet till Lkemedelsverket) en allmn varning fr att psykiatrins senaste antidepressiva medel orsakar sjlvmord och vldsbengenhet. Det hr r droger som p ett vrdslst stt har marknadsfrts i filmer och i TV-serier, och som p ett aningslst stt skapar en kultur som allt vrre hemsks av sinnesfrndrande droger. Det har ocks framkommit att droger mot psykos [eller tyngre lugnande medel] orsakar koncentrationssvrigheter, knslomssig avtrubbning, sexuella strningar, blodsjukdomar och livshotande diabetes.

Kurt Cobains (Nirvana) och Michael Hutchences (INXS) dd kan spras tillbaks till misslyckade psykiatriska drogrehabiliteringsprogram eller freskrivna sjlvmordsframkallande droger. Stevie Nicks (Fleetwood Mac) sade att Klonopin, ett nervlugnade medel, var vrre n hennes kokainberoende och svrare att sluta med.

KAPITELdroger FEM Psykiatriska

r skadliga
ldous Huxley berttar i sin roman Du fysiska och psykologiska beroende som han skapade skna nya vrld 1932 om ett utopiskt hos dem med sina droger, fick de rika och bermda men totalitrt samhlle som kon- att ofta knacka p hans drr.52 President John F. Kennedy, Elizabeth Taylor, trolleras av droger: Och diktatorn r smart som uppmuntrar friheten Eddie Fisher, Andy Warhol, Johnny Mathis, Truman att dagdrmma under pverkan av knark och filmer Capote, Otto Preminger, och Anthony Quinn blev och radion, det kommer att hjlpa dem frlika sig med ocks utsatta fr Jacobsons kemiska bomb. Debbie Reynolds, som d var gift med Fisher, sa till San slaveriet som r deras de.50 Idag, med den kande utskrivningen av sinnes- Francisco Chronicle r 1989: Jag insg inte vad som frndrande droger, har var fel eller vad hans Huxleys Skna nya vrld besk hos Max Jacobsen (sic) uppttjackdokblivit alldeles fr verklig. President John F. Kennedy, torn, som alltid var redo Frfattaren Donald att ge celebriteter en Spoto skrev i A Passion Elisabeth Taylor, Eddie Fisher, Andy spruta skulle leda till. for Life: Piller, sprutor, Warhol, Johnny Mathis, Truman Jag kallade honom dokamfetamin, barbiturater tor spruta. det var den arsenal Capote, Otto Preminger, Anthony Psykiatriska droger man hade fr ett gott liv, Quinn och Tennessee Williams var r mycket beroendeframett tecken p ett fullkallande. Psykiatriker knspckat program och ett alla underkastade psykiatrikern Max ner till detta, vilket frglamorst liv, en kur nsJacobsons psykotropiska drogmix... vrrar brottet. tan lika populr som tta Don Simpson, en av besk hos terapeuter och Hollywoods mest knda psykiatriker [M]en fr mnga celebriteter, var Max Jacobsons [dr producenter (Top Gun, Flashdance, Snuten i Hollywod Feelgood] uppttjack det bsta av allt. Det var en och The Rock) var ett tragiskt exempel p psykiatrisk intravens amfetamindos som gav en gonblicklig oansvarighet. Han ordinerades psykiatriska droger knsla av frbttrad mental kapacitet, den minskade fr att kunna sluta med narkotika en vanebildande smnbehovet och skapade en onaturlig euforisk substans ersatte helt enkelt en annan. Den 19 januari knsla. Den var kontroversiell men nnu inte olaglig 1996 ptrffades Simpson dd av en kraftig verdos i och mnga hjde den till skyarna innan missbrukets sitt hem. Polisen hittade 80 burkar med droger i huset som han ftt p recept. Vid obduktionen kunde man fasor blev synliga.51 Jacobsons patientlista var lng och imponerande, konstatera att det var en cocktail av kokain och fortsatte Spoto (dr fanns Tenessee Williams, Cecile B. receptfrskrivna antidepressiva och lugnande som De Mille, Zero Mostel och Margaret Leighton), och det hade orsakat att han fick hjrtsvikt och dog.53

KAPITEL FEM Ps y ki a t r i sk a d ro g e r r sk a d l i g a
29

Celebriteternas psykiatriske droglangare

nder flera rs tid injicerade New York-psykiatrikern Max Jacobson (Dr Feelgood) amfetamin och andra psykiatriska droger i venerna p flera hyllade konstnrer och artister, frfattare och politiker som Eddy Fisher, Anthony Quinn och Elizabeth Taylor. Hans specialitet var att ordinera och ge amfetamin till friska patienter, inte att bota ngon strning. De mest bermda av hans patienter var president John F. Kennedy och First Lady Jaqueline Kennedy. Jacobson skrt fr alla som ville hra p att de hade gett honom en slipsnl fr att visa honom sin uppskattning; den var frsedd med texten Jag reste tillsammans med Kennedys. Jag behandlade Kennedys. Jack Kennedy. Jaqueline Kennedy. Han var vertygad om att: De hade aldrig klarat sig utan mig.62 Debbie Reynolds som var gift med Fisher nr denne fick sin behandling av Jakobson dpte psykiatrikern till Dr Nl. Ronald K. Siegel, psykofarmakolog vid UCLA, som hade studerat metamfetamin vilket var del av Jakobsons drogcocktail, sa att den frst ger en euforisk knsla, energi och sjlvfrtroende. Nr man fortstter med den s leder den till depression, smnighet och kad tolerans fr drogen, och utlser ett kat behov av den Med andra ord s gjorde Jacobson konstnrer och politiska ledare till drogmissbrukare.

John F. Kennedy

Elizabeth Taylor

Anthony Quinn

Eddie Fisher

Chuck Negron, fre detta sngare i Three Dog Night, som hade ftt samma psykiatriska ersttningsprogram som Simpson, och inte heller lyckats sluta med sitt missbruk, sa: De skickade ut mig p gatan med olika mediciner som var legala Vid ett tillflle var mitt missbruk vrre med de medel jag ftt p recept n nr jag brjade dr. r 1993 anklagade Kaliforniens medicinalstyrelse den psykiatriker som drev avgiftningsprogrammet, Robert P. Freemont, fr stor frsumlighet och oprofessionell hantering, eftersom han skrivit ut alldeles fr mycket droger och gett mediciner utan uppfljning med ordentliga underskningar. Freemont dog innan styrelsens underskning var klar.54 Den 6 juli 2000 dog Eric Douglas, son till Kirk Douglas och halvbror till Michael, av akut frgiftning, av receptbelagda lugnande och smrtstillande medel i kombination med alkohol.55 Coronern fastslog att ddsorsaken fr skdespelaren och st uppkomikern, var en oavsiktlig verdos. Detta r ett annat tragiskt exempel p ett misslyckat psykiatriskt rehabiliteringsprogram. I en artikel i Los Angeles Times om hans dd, kan man lsa: Domstolen och medicinalstyrelsen anger att Douglas slutliga och desdigra fall kan bero p behandling han ftt av en psykiatriker som sedan dess ftt sin legitimation indragen av medicinalstyrelsen i Kalifornien. r 2001 ingav Douglas en stmningsanskan mot psykiatrikern, William O. Leader, som hade behandlat Eric mellan 1997 och 1999. I stmningen fastslogs att Leader hade gett nstan ddliga doser av psykiatriska droger och drmed gjort Douglas ofrmgen att ta hand om sig sjlv och nstan ddat honom tv gnger. Enligt domstolens dokument hade Leader ocks skrivit ut droger per telefon utan att trffa Douglas. En frlikning gjordes i maj 2004.56 Psykiatrin fr fram en falsk bild av vetenskaplighet och utan en tillstymmelse till bevis hvdar man att biokemisk obalans i hjrnan orsakar psykiska strningar och missbruk, men i sjlva verket gr man inget annat n kontrollerar och manipulerar mnniskors liv. Begrunda dessa ord av psykiatrikern Nathan Kline och hans anhngare 1967 nr de planerade samhllets psykotropa framtid fram till r 2000: Vi som arbetar inom det hr omrdet ser en utvecklingspotential med nstan total kontroll ver mnniskans emotionella status, mentala funktioner och handlingsvilja. Dessa mnskliga freteelser kan startas, stoppas eller elimineras genom anvndningen av olika typer av kemiska substanser. Det som vi kan stadkomma med vr vetenskap nu kommer nu att pverka hela samhllet.57

Komikern Eric Douglas, son till Kirk Douglas, kmpade med ett drogmissbruk men misslyckades till slut p grund av en kombination av starka psykofarmaka mixade med alkohol vilket orsakade en ddlig akut frgiftning.

Eric och Kirk Douglas

Och pverkat samhllet har de gjort! Miljoner mnniskor tar nu personlighetsfrndrande psykofarmaka. Psykiatriker Stevie Nicks (mitten) och Fleetwood Mac skriver ut dem vitt och brett, och ignorerar avsiktligt de skadliga biverkningarna och risken fr beroende. Man hller allmnheten Det var s hemskt att jag kunde g in till en bedrvligt okunnig om farorna med dem.58 psykiatriker och han kunde stta mig p Stevie Nicks, frstastmma i Fleetwood Mac, kan denna medicinering som nstan frstrde vittna om det hr. r 2001 gav hon ut ett nytt soloalbum, min karrir, nstan frstrde mig och nstan det frsta sedan 1993. Hon berttade om sin ttariga frnvaro frn musiken: hon hade varit fast p det lugfrstrde mina frldrar - drfr att de frnande medlet Klonopin, som skrivits ut av en psykialorade mig under tre r.. triker. Jag hade just lagt av med kokain, berttade hon Stevie Nicks, ledande sngare i Fleetwood Mac, fr Entertainment Weekly, och det hr var runt en och som pratade om beroende av lugnande medel. en halv mnad senare, och allt var bra, verkligen bra. [Men] fr att lugna alla runtomkring mig gick jag till en psykiatriker. Det var dumt Det var fruktansvrt att jag nenssymtom hon fick frn psykofarmakan. Klonopin bara kunde g till en psykiatriker och de kunde stta mig r ett lugnande medel i gruppen benzodiazepiner. p en medicin som nstan frstrde min karrir, nstan Studier visar att de kan skapa ett beroende efter 14 frstrde mig, nstan frstrde mina frldrar fr jag dagar. En person behver trappa ner lngsamt. Stevie bara frsvann fr dem under de hr ren59 I en annan Nicks berttade om de stora svrigheter hon hade att intervju sade hon: Min skaparfrmga frsvann. Jag sluta med Klonopin: Jag frstod att [psykofarmakan] blev vad jag kallar the whatever person [personen tog dd p mig Jag var p [drogrehabiliteringscenvem bryr sig]. Jag brydde mig inte om nnting60 tret] och var sjuk i 45 dagar, verkligen, verkligen sjuk. Kokainmissbruket hade varit en mardrm, men Och jag sg lnga rader av missbrukare som kom hon hade aldrig kunnat frestlla sig de absti- och gick. Det var heroinfolket, 12 dagar och sedan frsvann dom. Och jag fanns fortfarande kvar.61 Chuck Negron Psykofarmaka fr inte en person att bli mer skapande och ger absolut inte ngon kunskap om livet eller sinnet; de gr det inte lttare fr en person att lsa sina problem. De kan f en person att tro att hans problem r lsta och att han r i bttre tillstnd, men allt som egentligen hnt r att han blivit mindre medveten, mindre i kontroll av sitt liv. Det ursprungliga problemet finns fortfarande kvar. Men psykiatrin har lyckats marknadsfra sig som en gren av medicinen och ndrat mnniskors synstt p de psykiatriska drogerna: de ses nu ofta som receptbelagd medicin, inte som de livshotande mnen de egentligen r. Chuck Negron, sngare i Three Dog Night, gick igenom samma psykiatriska drogersttningsprogram som producenten Don Simpson, misslyckades med att bli av med sin missbruk och sade att de freskrivna psykiatriska drogerna orsakade ett n strre missbruk.

DROGER, vld och sjlvmord

28 maj 1998 mrdade Brynn Hartman sin man, komikern Phil Hartman knd fr sitt arbete med Saturday Night Live, The Simpsons och Third Rock From The Sun innan hon tog sitt eget liv. Rynn Hartman gick p ett SSRIpreparat, ett antidepressivt medel, vilket obducenten fann i hennes kropp tillsammans med alkohol och kokain. En stmning ingiven 1998 av handlggaren fr Hartmans ddsbo hvdade att psykiatrikern Arthur Sorosky frn Los Angeles hade ltit henne prova det antidepressiva medlet i mars samma r och att hon veckorna fre skottdramat hade berttat fr bekanta om biverkningarna som fick henne att knna som om hon skulle hoppa ur sitt skinn. Det stod vidare att hon kontaktat psykiatrikern fr hjlp fyra dagar innan incidenten han freslog bara att hon skulle halvera dosen. En stmning inlmnades av familjemedlemmar och frlikning trffades utan rttegng.63 Dr. Joseph Glenmullen vid Harvard Medical School, frfattare till Prozac Backlash, sger att folk som tar SSRI-preparat kan bli utom sig av oro. som om dom skulle vilja hoppa ur sitt de sex miljoner barn Tre dagar innan hon ddade sin skinn. Denna irritation som nu gr p nu p man, komikern Phil Hartman, berttade och impulsivitet kan p s y k o f a r m a k a . 67 Brynn Hartman fr sina vnner om gra folk sjlvmordsLedaren, Eric Harris, bengna eller vldshade tagit ett antidebiverkningarna frn sina antidepressiva bengna.64 pressivt medel med lkemedel som fick henne att biverkningar som mani, I mars 2004 varknna som om hon var p vg att irritation, aggressioner nade Food and Drug hoppa ur skinnet. och fientlighet.68 Manin Administration (FDA kan hos individer resulden amerikanska motstera i bisarra, storslagna, mycket invecklade och varigheten till Lkemedelsverket) fr: Oro, upprrdhet, panikattacker, insomnia, irritation, fient- destruktiva planer, inkluderande massmord..., lighet, impulsivitet, akatisi (svr oro som leder till enligt psykiatrikers egen rapportering.69 vld), hypomani och mani, har rapporterats hos r 1998 tog Michael Hutchence, sngare i det vuxna och pediatriska patienter som behandlas med australiensiska rockbandet INXS, sitt eget liv efter [SSRI] antidepressiva medel.65 I oktober 2004 beordrade att ha tagit alkohol i kombination med sjlvmordsFDA att en black box-varning (hgsta riskklass) och vldsframkallande antidepressiva medel. placeras framtrdande p SSRI-preparaten, fr att Obducenten kom fram till att Hutchence hngde betona att drogen kan orsaka sjlvmord. Emellertid sig sjlv med sitt eget blte, spnnet gick snder varnar detta inte fr drogens tendens till mordiskt och hans kropp hittades knstende p golvet med ansiktet mot drren. beteende och att folk dr p grund av dem. INXS gitarrist Tim Farris sade till media: Jag Dr David Healy, chef fr North Wales Department of Psychological Medicine, som vidtagit kan inte bli arg p MichaelJag tror att vrlden grundliga underskningar av SSRI-preparat sam- [folk] borde vara vldigt frsiktiga med att ta antimanfattar: Vad som r mycket, mycket tydligt r att depressiva medelfolk borde [inse att ] dom stter sdant i sina kroppar70 mnniskor blir fientliga nr dom tar dessa.66 Rubriken som Washington Times' Insight hade Sngaren och kompositren Elliott Smith var i sin artikel om skotten p Columbine High School, 1997 Oscarsnominerad fr bsta originalsng, Fastn de chockats av bisarra skottlossningar i Miss Miser, som var ledmotiv i filmen Good Will skolor r det f amerikaner som har noterat hur Hunting. Han gjorde tv CD-skivor till och arbetade mnga av dem som avlossade skotten fanns bland p ytterligare en nr han hittades dd 21 oktober

2003, frn vad som var uppenbart frn en egen 24 r och hade terhmtat sig p naturlig vg frn orsakad knivskada i brstet. En psykiatriker frn Los sitt frvirrade tillstnd. Lttare lugnande medel och benzodiazepiner Angeles hade behandlat Smith fr alkohol och drogmissbruk. Obducenten hittade freskrivna kan orsaka letargi, yrsel, frvirring, nervositet, sexniver av antidepressiva medel och ADHD-medicin- uella problem, hallucinationer, mardrmmar, aller inkluderande clonazepam, mirtazapin, atom- varlig depression, extrem rastlshet, smnproblem, illamende och muskelryckningar. Att tvrt sluta ozetin and amfetamin71 Skdespelaren Spaulding Gray blev 1987 med anvndningen av dessa preparat kan resultera bermd fr sin monolog Swimming to Cambodia. i epileptiska anfall och ddsfall. Drfr r det myckHan spelade ocks huvudrollen p Broadway i Gore et viktigt att aldrig sluta tvrt eller gra det utan Vidals The Best Man. Under stor del av sitt liv km- ordentlig medicinsk vervakning, ven om drogen pade han mot den felaktiga diagnosen rftlig inte har tagits i mer n ett par veckor. Tyngre lugnande, antipsykotiska medel, som depression trots att det inte finns ngra bevis p ven kallas neuroleptika, ger ofta svrigheter att att depression r genetisk eller rftlig. Allvarligt skadad av en bilolycka 2001, till- tnka, dlig koncentration, mardrmmar, knslomsbringade Gray 31 mnader med att tillfriskna. Trots sig avtrubbning, depression, frtvivlan och nedsatt det faktum att som en vn sade han led av en sexuellt frmga. De kan ocks orsaka tardiv dyskiskallfraktur och fysiskt trauma stllde psykiatriker nesi pltsliga, okontrollerbara, smrtsamma muskeldiagnosen depression och freskrev en cocktail av kramper och spasmer, frvridna benrrelser, grimasepsykofarmaka. I klvattnet av misslyckade behand- rande och frvridna rrelser av ansiktsmuskulaturen. lingar fljde den oundvikliga intagningen p psykia- De framkallar ven akatisi, en allvarlig rastlshet triska institutioner, likvl som studier har visat som sjlvmordsfrsk. kan orsaka vldsam uppPsykiatriker knner faktiskt Hans fru, Kathie Russo, rrdhet eller psykos. En till sambandet mellan psykiatriska droger, sade om terapeuterna: potentiell ddlig effekt Allihop spenderade tio r malignt neurolepvld och sjlvmord. Men affrerna med minuter med honom tikasyndrom, vilket inatt skriva ut droger r helt klart alldeles sedan blev han avfrdkluderar muskelstelhet, fr bra och givande fr att kunna ad. Allt eftersom nya frndrat mentalt tillstoppas endast fr att skydda psykiatriska droger och stnd, oregelbunden puls terapier misslyckades peller instabilt blodtryck och rdda liv. och problem med hjrbrjades den nedtgtat. Som om detta inte ende spiralen. Nmn det och han har ftt det: antidepressiva, antipsyko- vore allt, kan pltsligt ddsfall p grund av hjrtintiska. Han var p Depakote frsta gngen han farkt intrffa som ett av de allvarligaste hoten med frskte hoppa frn en bro. Han var p en s hg lngvarig droganvndning, skriver dr William H. dos att han var helt borta, sade hon.72 Philpott och fil. dr Dwight K. Kalita i Brain Allergies.74 Detta var en man som aldrig tagit antidepressiva Nyare antipsykotiska medel: En av 145 patimedel i hela sitt liv, sade hon: och han fick nu en enter som pbrjade kliniska cocktail av fem olika piller varje morgonHan gav frsk med fyra atypiska (nya) antipsykotiska medel avled, upp. Han sade bara: Ingenting fungerar. Den 10 januari 2004 lmnade Gray sitt hem nd omtalas aldrig dessa och familj, inkluderande tre barn , och tervnde ddsfall i den vetenskapliga aldrig. Hans kropp hittades 7 mars flytande i East litteraturen.75 Trettiosex patiRiver i New York, ett uppenbart sjlvmord.73 enter som ingick i de kliniska Psykiatriker knner nu till sambandet mellan frsken begick sjlvmord.76 psykiatriska droger, vld och sjlvmord. Men inkom- Andra allvarliga biverkningar sterna frn att fortstta skriva ut dessa droger r inkluderar blindhet, ddlig tydligen fr hga fr att sloppa demenbart fr att blodpropp, oregelbunden skydda eller rdda liv. hjrtrytm, vrmeslag, impotens och sexuell ofrmga, strd blodbild, smrtsamma Andra skadliga effekter av droger I filmen A Beautiful Mind skildras nobelprista- hudutslag, slaganfall, fostergaren John Nash som om han frlitade sig p skador, extrem inre ngest och psykiatrins senaste genombrott angende droger rastlshet samt ddsfall frn fr att hindra ett terfall av sin schizofreni. Det r leverskador. P grund av dess farliga emellertid en uppdiktad Hollywoodberttelse. Nash tillbakavisar filmens bild av honom dr han tar biverkningar br ingen sluta nyare mediciner [de senaste antipsykotiska ta psykiatriska droger utan att medlen] nr han fick sitt nobelpris. I sjlva verket frst rdfrga och f hjlp frn hade Nash inte tagit ngra psykiatriska droger p en icke-psykiatrisk lkare.

I den Oscarsbelnade filmen A Beautiful Mind, om Nobelprisvinnaren John Nash s ignoreras den huvudsakliga anledningen till hans tillfrisknande frn schizofreni hans vgran att ta psykiatriska droger. Nash hade inte tagit psykiatriska droger p 24 r och tillfrisknade naturligt frn sitt strda tillstnd.

LSD FRSTR KREATIVITETEN

som knnetecknades av intensiv rdsla till grnsen av panik, frfljelsemani, storhetsvansinne, toxisk frvirring och avpersonifiering, av vilka alla kunde ha en mycket kraftig verkan.78 LSD ger just det vanOscar Janiger sinne som psykiatriker hvdar att de kan bota. Brian Wilson i Beach Boys, Jimmy Hendrix och mnga andra fann sina liv och karrirer delagda under tyngden frn dessa vanfrestllningar och den efterfljande avpersonifieringen.

Brian Wilson The Beach Boys

P 60-talet fngade Brian Wilson och Beach Boys med sin unika kaliforniska musik tidsandan och bilden av Amerika och vrlden med hits som fter det att LSD California Girls, Good Psykiatriker Oscar Janiger lockade hundratals upptcktes 1943, Vibrations och Surfin frfattare, musiker, skdespelare och var psykiatrikern USA. r 1965, vid 23 rs filmproducenter att ta LSD, med pstendet att Werner Stoll en av de lder, tog emellertid Brian det gav levande estetiska frnimmelser och frsta att utreda och ren LSD fr frsta gngen. strre frstelse av konsterna. Under det kartlgga hur drogen Drogen frndrade hans kunde anvndas fr liv till det smre. Som han turbulenta 1960-talet blev LSD symbol psykologisk kontroll. LSD sjlv skrev: Mitt hemliv fr New Age-tnkande och liv. LSD infrde togs entusiastiskt emot var fr det mesta tumuldock just den galenskap som psykiatrikerna av andra psykiatriker p tartat. Marilyn [min hushvdade att de hade mjlighet att tgrda. 50-talet och blev det tru] klagade p att LSD perfekta propagandahade frndrat migJag medlet fr psykiatrin att insg det inte d, men marknadsfra begreppet att livet kunde frbttras hon hade rtt. Frndringen skedde gradvis. Som en genom sinnesfrndrande rekreationsdroger. Faktum lngsam allergisk reaktion. Jag sov lngre. Jag fick r att alla psykiatriska droger frr eller senare slutat tvrare, mer okontrollerbara humrsvngningar, grt som gatudroger. ena minuten, skrattade hysteriskt den andra, utan Psykiatrikern dr Oscar Janiger lockade hundratals anledning. Jag t enorma mngder stsaker. Jag frfattare, musiker, skdespelare och filmskapare till att vgrade att vara social. Wilson drog sig ur turnerandet ta LSD, med lften om livfulla estetiska sinnesupp- med Beach Boys och begrnsade sitt engagemang till levelser som skulle fra dem till en hgre uppfattning att skriva ltar. Eugene Landy, klinisk psykolog och om konsten och frhja kreativiteten. Och dessa per- beryktad pionjr genom sin behandling med droger, sonligheter var kapabla till att i hg grad pverka kontaktades 1976 fr att behandla Wilson. Hans konvrderingarna och trenderna i samhllet. Som ett resul- troversiella behandlingsmetod krvde att han hade tat av denna lansering blev LSD en favorit bland konst- total terapeutisk auktoritet ver patienten och patiennrer och kom sen ut till samhllet i stort. LSD blev sym- tens omgivning.79 Han ordinerade Wilson sinnesfrnbolen fr det tnkande och den livsstil som prglade drande droger, inklusive lugnande. Kontrollen var fr mycket fr de andra medlemmarNew Age under det turbulenta 60-talet.77 Media, speciellt tidskriften UFE, vars utgivare Henry na i Beach Boys, som sparkade Landy. Men Wilsons drogLuce tog LSD, publicerade artiklar som fresprkade missbruk fortsatte att frdrva hans liv. Landy engagerdetta. Trots att medicinska studier snabbt visade att drogen ades p nytt efter det att Brian hade tagit en verdos p kunde framkalla psykotiska, psykedeliska upplevelser en kombination av sprit, kokain och psykdroger. Landy

Under 1960-talet lurades kreativa artister att prova LSD, och detta trots att psykiatriker hade anvnt LSD sedan slutet av 40-talet fr att avsiktligt framkalla psykoser.

insisterade i januari Eugene Landy 1983 p att f ha fullstndig kontroll p Brians liv fr en kostnad p nra en halv miljon dollar. Tv r senare nr Landy krvde nnu mera pengar, gav en desperat Carl Wilson bort 25% av Brians royaltyinkomster fr att tcka kostnaderna fr det fortstta programmet. S smningom frstod Wilson sjlv att han var en satans fngeJag har ingen frhoppning om att kunna fly. En gammal god vn, Gary Usher, rapporterade Landy till USA:s justitieminister. I februari 1988 anklagades Landy av California The Beach Boys Brian Wilson Board of Medical Quality [motsvaras i Sverige av Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd (HSAN)] rocklegend under 1960-talet med ltar som inkluderade fr krnkning av den yrkesetiska koden. Landy avsade sig Runaway, Keep Searching (Well Follow the Sun), frivilligt sin lkarlegitimation fr tv r. Nr han begrde Little Town Flirt och Do You Want to Dance?. Shannon lrde sig sjlv att spela gitarr vid 13 rs lder att terf den r 1992 motsatte sig styrelsen detta.80 I motsats till de flesta historier om individer som genom att lyssna p country and westernsngare p rkat ut fr psykiatriska eller psykologiska oegentligheter radion. Vid 27 rs lder skrev han den nytnkande lten lyckades Brian Wilson som det artistiska geni han r och Runaway, som han spelade in den 21 februari 1961. med familjens hjlp ta sig ur drogberoendet och kunde Den 1 april lg den som nummer ett p den amerikanskriva musik och spela in skivor igen. ska hitlistan. Han lg ocks p frsta plats i 21 andra lnder, och fler n 200 artister, inklusive Elvis Presley och Del Shannon: 19341990 Bonnie Raitt, spelade in coverversioner.81 "Hans rst r som en siren, sade Mike Champell Musiksmaken frndrades och efter de inledande (basist fr Tom Petty). Det finns bara en rst som lter framgngarna dalade Shannons popularitet i USA, men p det sttet, och det r Del Shannons. han fortsatte att ha framgngar som artist i England. Den rsten har nu tystnat. Del Shannon vars rik- Runt 1990 var han p god vg att gra comeback. Till tiga namn var Charles Westover var en amerikansk skillnad frn mnga andra artister organiserade Shannon alla sina bokningar och shower sjlv. Det var ett stressigt jobb med tanke p att han planerade en europaturne. Fr att hantera stressen hnvisades han till en psykiatriker som skrev ut ett antidepressivt medel, knt fr att ge upphov till sjlvmordstendenser. Den 8 februari 1990 skt Charles Westover sig i huvudet med ett 22-kalibrigt gevr. Med honom dog hoppets, drmmarnas och musikskapandets Del Shannon. Enligt hans hustru Leanne, var hennes man en allmnbildad, fysiskt frisk make och far, [som] dog en vldsam dd efter att ha tagit Prozac i bara 15 dagar.82

Brian Wilson, en av Amerikas frmsta kompositrer i Beach Boys (California Girls, Good Vibrations and Surfin USA) blev frst decimerad av LSD. Han blev sedan utsatt fr starka och beroendeframkallande psykofarmaka under den kliniska psykologen Eugene Landy. Landy anvnde drogerna fr att manipulera Wilsons liv nda tills vnnerna och familjen anmlde psykologen till myndigheterna, vilket tvingade honom att frivilligt lmna in sitt tillstnd och upphra med sin praktik.

Min man var en allmnbildad, fysiskt frisk make och far, [som] dog en vldsam dd efter att ha tagit Prozac i bara 15 dagar.
Leanne Westover, hustru till Del Shannon

KURT COBAIN
19671994
nniskor runt om i vrlden blev helt frMen vad innebr det? Vad r hyperaktivitet? stummade av nyheten om Kurt Cobains Och vad exakt r Ritalina? pltsliga och chockerande sjlvmord Den ledande barnneurologen dr Fred Baughman, 1994. Allmnt hyllad som sin generations John sger att hyperaktivitet r: inbillning, ett phitt Lennon, var Cobains namn ocks synonymt med [och] humbug.83 Utan en strimma av vetenskapligt desillusion och missbelgg, hvdar psykiatrstan han hade talat, triker att symptomen av denna strning inkluskrivit lttexter och sjunderar: rr ofta hnder git om sjlvmord. Han och ftter eller skruvar p var smrtans poet. sig i stolen; lmnar ofta nd ekade frgan runt stolen i klassrummet; har om i vrlden varfr? svrt att leka eller att Cobain var sedan engagera sig i fritidssysflera r offer fr psykiaselsttningar p ett tyst trisk hjlp, dr lsningoch lugnt stt; r ofta en alltid r lika desperat aktiv och pratar alldeles som den situation de fr mycket.84 stndigt frsker att lsa. Sanningen r att Cobain Ritalina r en amfetaminliknande drog som frn sina r i frskolan har dmpande effekt p placerats i kemisk tvngsbarn. Det r ett narkotrja av dem som diagtikaklassat preparat som nostiserat honom som terfinns i samma katehyperaktiv. Som ett Vid den tid d han var bermd, var Kurt gori som opium, kokain energiskt, talangfullt och och morfin.85 Den r kreativt barn som tyckte Cobain redan ett offer sedan lnge fr mycket beroendeframom att rita och sjunga psykiatriutformad hjlp. Han hade ftt kallande. AbstinenssymBeatlesltar, var Cobain tom kan orsaka sjlven i den vxande vg av Ritalina utskrivet fr hyperaktivitet som mord.86 Biverkningar inbarn som sedan 1960ung, ett tillstnd som mnga medicinare och 1970-talet utsattes kluderar frlorad aptit, sger r symtom p genialisk kreativitet viktminskning, smnfr beroendeframkallanproblem, hjrtklappning, de, sinnesfrndrande och uttrkning i skolan. Drogen r mer dsighet, ledvrk, droger under skepnad av verksam n kokain och enligt medicinska illamende, brstsmrunder visningshjlp. tor, hallucinationer och Cobain gick som barn p lkare kan det senare leda till frstrka bisarrt och Ritalina.

kokainmissbruk.

KAPITEL FEM Ps y ki a t r i sk a d ro g e r sk a d a r
36

onormalt beteende.87 Ritalina r mer kraftfullt n kokain och medicinska studier visar att det predisponerar barn fr kokainmissbruk senare. I Cobains fall hll drogen honom vaken. Fljaktligen ordinerades lugnande medel fr att motverka denna effekt.88 Trots att psykiatrikerna hvdar att centralstimulerande droger kan hjlpa ett barn att studera, frblev Cobain en dlig elev som hoppade av gymnasiet. Efter att i flera r tagit beroendeframkallande receptbelagda droger vergick Cobain till att ta gatudroger. Cobains kamp mot sitt heroinmissbruk blev allmnt knt med ren eftersom han upprepade gnger frskte att komma tillrtta med det men misslyckades. Det som frvrrade detta var ett obehandlat kroniskt medicinskt tillstnd som pverkade honom under hela hans liv. Han hade bl.a. en deformering av ryggraden som frvrrades av tyngden frn gitarren runt nacken, och en svidande, kvljande mage som ofta drev honom till sjlvmordstankar.89 Buksmrtor r en biverkning av Ritalina. Cobain anvnde heroin eftersom det kvvde elden i hans mage. Cobains drogproblem blev kritiskt. I desperation skrev hustrun Courtney Love och ett antal vnner in Cobain p ett psykiatriskt drogrehabiliteringscenter. Trettisex timmar efter inskrivningen flydde han och avslutade sitt liv med ett hagelskott mot huvudet i ett litet rum ovanp garaget i den lugna stadsdel dr han bodde. Han hade heroin och Valium i blodet. I sitt korta brev som han hade lmnat efter sig nmnde han tv saker som ledde till hans desdigra beslut dels magsmrtorna som hade ansatt honom i ratal, och vndan ver sitt skapande, om vilket han skrev: Jag har inte den brinnande passionen lngre.90 Kemiskt tillintetgjord var musiken borta och med den Kurt Cobain, som bervats sitt frmsta skl att existera.

KAPITEL FEM Ps y ki a t r i sk a d ro g e r sk a d a r
37

3 4

1 2

VIKTIGA FAKTA
Konstnren r verlgsen psykiatrikerns materialistiska och auktoritra vetenskaper som kan trubba av det kreativa sinnet genom att omdefiniera det som galenskap. Vanligtvis r en person som ger ut breda, svepande generaliteter om en annan, sjlv en person som fruktar att han skulle g under om andra skulle bli starka, intelligenta och framgngsrika. Psykiatriker vljer att ignorera vad medicinska experter har sagt i ratal; en kanadensisk studie sger tex att: Inget enskilt psykiatriskt symptom existerar som inte vid vissa tidpunkter kan orsakas eller frvrras av olika fysiska sjukdomar. Personer som r i ett desperat tillstnd mste ges korrekt och effektiv vrd. Sund medicinsk uppmrksamhet, god nring och en hlsosam och trygg omgivning kommer att gra under fr personen med svrigheter.

Hela den psykiatriska verksamheten med sina droger nedvrderar individer. Den sanna artisten som ojmfrliga Judy Garland inspirerar det vackra hos oss alla. Psykiatrin och psykologin frnekar detta.

Vrlden behver konstnrer

rlden behver konstnrer. Judy historier r att den hjlp som dessa artister acceptGarlands och Marilyn Monroes dd erade svek dem. Denna falska hjlp var psykiatri hade kunnat undvikits. Michael och psykologi. ven om den jobbar under en kvasivetenskaplig Hutchences, Kurt Cobains och Del Shannons sjlvmord hade kunnat tckmantel, r psykiatri inte en vetenskap utan en frhindrats. nd fortstter liknande tragedier att bluff. Vad de n frsker pst, s skapar psykiatrikhnda p grund av att man ignorerar psykiatrikers erna olycka p mnga stt. Till de som stller sig frgan Vad r alternatioch psykologers metoder, hjlpmedel och motiv. Genom att vara s mycket i allmnhetens gon vet? s finns det ett svar. Mnniskor som befinner sig s kommer artisten ven att attrahera negativa i desperata omstndigheter mste erbjudas ordentlig krafter. Vissa personer kommer med all sannolikhet icke-psykiatrisk vrd. Ordentlig lkarunderskning, att komma in i konstbra nringstillskott, och nrers liv och p olika en hlsosam sker milj Konstnren kan ha ett kraftfullt stt lyckas med att och aktivitet som frmsuga ur denne enerjar sjlvfrtroendet, gr och storartat inflytande p samgin och kreativiteten -lngt mer fr drabbade hllet. Samhllet i sin tur behver i ett parasitiskt frhlmnniskor n uppreta hand om sina konstnrer. lande. Detta inkluderar pade neddrogningar, vnnerna eller kritikelchocker och andra erna som frtckt ser p konstnren eller dennes psykiatriska vergrepp. Fall liknande Vivian Leigh visar p ndvndigarbete som ngonting som mste frringas; redaktren som talar om fr frfattaren att din komma- heten av ordentliga medicinska diagnoser och tering r helt felaktig!; en musiker som talar om fr behandlingar. Forskare talar om fr oss: Inget en annan musiker din kreativitet kanske skulle bli enskilt psykiatriskt symptom existerar som inte bttre om du brjade sniffa lite kokain; vnnerna vid vissa tidpunkter kan orsakas eller frvrras av som ger rdet du jobbar fr hrt, varfr slr du inte olika fysiska sjukdomar, rapporterade forskaren ner p takten lite grann?; regissren som sger, efter Erwin Koranyi frn en studie i Kanada. Vila och mat i en sker milj kan hjlpa att du har gett allt i en scen: kan vi ta det igen och vldigt mycket. den hr gngen kan du vl ta och frska agera lite! Dessa icke-krnkande metoder frser den Om de befinner i sdana situationer mste konstnrer se upp med hjlpen de fr. Om man psykiskt pressade personen med en verkligt human jmfr livet hos olika konstnrer som haft en tragisk mjlighet att ta sig ur sina svrigheter. Konstnren kan ha ett kraftfullt och storartat bortgng kan man se vissa likheter deras rdsla att misslyckas, deras naivitet angende deras mani- inflytande p samhllet. Samhllet i sin tur behver pulerade karrirer, tvlingsstressen, fysiska svrig- ta hand om sina konstnrer. Och konstnrer behver heter, osv. Den rda trden i mnga av dessa ta bttre hand om sig sjlva.

KAPITEL SEX

KAPITEL SEX V rl d e n b eh v e r k o n st n re r
39

REKOMMENDATIONER

1 2
3 4 5 6

Rekommendationer

Om du eller ngon du knner till har blivit krnkta eller skadade av psykiatrisk behandling, rapportera detta till din nrmaste KMR-grupp eller skicka oss ett e-mail (g in p vr hemsida); vi ska hjlpa er p alla stt vi kan. En betydande del av folks malplacerade tilltro till den psykiatriska och psykologiska expertisen ligger i deras diagnoser och behandlingar av knslomssigt strda personer. Framfrallt mste personer i desperata omstndigheter erbjudas riktig och effektiv lkarvrd, inte psykiatriska droger och chockterapi. Sund uppmrksamhet frn lkare, nringsriktig mat och en hlsosam sker milj och aktiviteter som frmjar sjlvfrtroendet och effektiv utbildning gr lngt mer fr drabbade mnniskor n upprepade neddrogningar, elchocker och andra psykiatriska vergrepp. Om du ngon gng skulle bli tagen till en psykiatrisk klinik, inkluderat avgiftning/rehabcenter mot din vilja ring omedelbart till ett juridiskt ombud. Ge INTE samtycke till behandling och skriv inte under ngonting utan nrvaro av ett juridiskt ombud. Ingen person br ngonsin bli tvingad till elchockbehandling, psykiatrisk operation, psykiatrisk tvngsbehandling eller ptvingas droger som frndrar sinnet. Regeringen br frklara sdana vergrepp olagliga. Psykiatrikernas snusfrnuftiga erbjudanden av vlvilliga rd str i fullstndig kontrast till vad som verkligen hnder inom psykhlsoomrdet. Psykiatriker och psykologer tillter sexuellt utnyttjande av patienter och har hg andel drogmissbruk och sjlvmord bland sig sjlva. De r ocks verrepresenterade nr det gller bedrgeribrott. Deras diagnoser knnetecknas inte av vetenskap, inte heller kan det effektivt anvndas att frutse potentiellt kriminellt eller annat beteende hos en individ. nd anvnder psykiatriker dessa otillfrlitliga knnetecken till att tvngsomhnderta individer och att ptvinga dem skadliga behandlingar utan omtanke om patienten. KMR:s register r fyllda med tusentals patienters uttalanden om fruktansvrda vergrepp inom psykvrden. Frldrar har vittnat om att de har tvingats till att ge sina barn psykdroger baserat p en psykiatrikers sikt. Tragiskt nog har deras barn avlidit. vergrepp mot de mnskliga rttigheterna r i internationellt blickfng. Deras bedrglighet br visas i filmer, TV och i andra liknande media och terspegla den brist p vetenskap som dessa yrken baseras p och p de potentiella skadeverkningar som r inbyggda i deras behandlingar och utvningar.

AT T S K A D A K O N S T N R E R Rekommendationer
40

Kommittn fr Mnskliga Rttigheter

ommittn fr Mnskliga Rttigheter grundades 1969 av Scientologi-kyrkan fr att underska och avslja psykiatriska brott mot de mnskliga rttigheterna och fr att rensa upp inom den psykiatriska vrden. I dag finns 130 lokalavdelningar i 31 lnder. Kommittn har en rdgivande styrelse, vars ledamter kallas kommissionrer, med bl.a. lkare, jurister, pedagoger, artister, affrsmn samt medborgar- och mnniskorttsrepresentanter. KMR ger inga medicinska eller juridiska rd, men har ett nra samarbete med lkare och stdjer medicinska, men inte psykiatriska behandlingar. KMR befattar sig i frsta hand med psykiatrins bedrgliga anvndning av diagnoser som inte r grundade p vetenskap eller medicinska kriterier. Grundat p dessa falska diagnoser rttfrdigar psykiatriker sina skadliga behandlingar, som inbegriper personlighetsfrndrande droger, vilka dljer individens underliggande problem och frhindrar tillfrisknande. KMRs arbete gr i linje med FNs allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna, framfr allt de fljande punkterna som psykiatriker vertrder dagligen:

Artikel 3: Envar har rtt till liv, frihet och personlig skerhet. Artikel 5: Ingen m utsttas fr tortyr eller grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 7: Alla r lika infr lagen och r utan tskillnad berttigade till lika skydd frn lagens sida. Alla r berttigade till lika skydd mot varje tskillnad i strid med denna frklaring och mot varje framkallande av sdan tskillnad. Genom psykiatrikers falska diagnoser, stigmatiserande etiketter, godtyckliga lagar fr tvngsintagning och brutala avpersonaliserade behandlingar skadas tusentals individer samt frnekas sina grundlggande mnskliga rttigheter. KMR har stadkommit hundratals reformer genom vittnesml i samband med utfrgningar infr lagstiftande frsamlingar, genom offentliga frhr om psykiatriska vergrepp, och genom att samarbeta med media, lagstiftare och statliga befattningshavare ver hela vrlden.

KO M M I T T N fr Mnskliga Rttigheter
41

KMRs UPPGIFT
KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETER
undersker och exponerar krnkningar av mnskliga rttigheter. KMR har ett nra samarbete med andra grupper och personer som har syftet att rensa upp inom den psykiatriska vrden, och kommer att fortstta med det tills psykiatrins vergrepp har upphrt, och mnskliga rttigheter och vrdighet r en sjlvklarhet fr alla mnniskor.
Julian Whitaker Med.Dr. Direktr, Whitaker Wellness Institute, Kalifornien Frfattare av Health & Healing KMR r den enda ideella organisationen som har fokuserat p psykiatrikers vergrepp och det psykiatriska yrkesutvandet. Anledningen till att det r s viktigt r att folk inte inser hur ovetenskapligt det psykiatriska yrkesutvandet r Inte heller inser ngon hur farlig denna stmpling och neddrogning har blivit. S KMR:s anstrngningar och den framgng de har haft r oerhrt vrdefull fr hela samhllet. Dr Lois Achimovich Konsulterande psykiatriker, Australien Det r svrt fr de som inte har blivit utsatta fr det psykiatriska systemet att frst den desperation mnga mnniskor knner nr de blir tvngsomhndertagna och behandlade mot sin vilja, med sm eller inga mjligheter till oberoende eller juridisk insyn. Genom utbildning, advokatverksamhet och samhlleliga aktioner, har KMR genuint bidragit till rrelser av frivilligt och humant engagemang gentemot de mentalt strda. David Heatherington Chefredaktr, London Independent Locals Storbritannien KMR:s pgende kampanj r.helt enkelt. en fantastisk historia! Hur mnga andra regionala tidningar har frstasidor med historier om psykiatrikers misstag eller har stora uppslag om psykiatriska vergrepp, bedrgerier och kriminalitet. Oberoende lokala tidningar r och kommer att bli verfrtjusta att bli involverade i denna dla och viktiga kampanj det r jag sker p. Ta med mnga fler artiklar i framtiden inspirerade av KMR:s anstrngningar. Fortstt med ert ypperliga arbete.

Fr ytterligare information:
CCHR International 6616 Sunset Blvd. Los Angeles, CA, USA 90028 Telephone: (001) 323 467-4242 (001) 800 869-2247 Fax: (001) 323 467-3720 www.cchr.org e-mail: humanrights@cchr.org eller kontakta nrmaste KMR-kontor: KMR Box 2 124 21 Bandhagen tel: 08-83 85 18 KMR Box 171 00 402 61 Gteborg tel: 031-12 23 54

Nationella KMR-kontor
KMR Australien
Citizens Commission on Human Rights Australia P.O. Box 562 Broadway, New South Wales 2007 Australia Telefon: 612-9211-4787 Fax: 612-9211-5543 E-mail: cchr@iprimus.com.au

KMR Frankrike
Citizens Commission on Human Rights France (Commission des Citoyens pour les Droits de lHommeCCDH) BP 76 75561 Paris Cedex 12 , France Telefon: 33 1 40 01 0970 Fax: 33 1 40 01 0520 E-mail: ccdh@wanadoo.fr

KMR Japan
Citizens Commission on Human Rights Japan 2-11-7-7F Kitaotsuka Toshima-ku Tokyo 170-0004, Japan Telefon/Fax: 81 3 3576 1741

KMR Ryssland
Citizens Commission on Human Rights Russia P.O. Box 35 117588 Moscow, Russia Telefon: 7095 518 1100

KMR Lausanne, Schweiz

Citizens Commission on Human Rights Lausanne (Commission des Citoyens pour les droits de lHomme CCDH) Case postale 5773 1002 Lausanne, Switzerland Telefon: 41 21 646 6226 E-mail: cchrlau@dplanet.ch

KMR Sydafrika
Citizens Commission on Human Rights South Africa P.O. Box 710 Johannesburg 2000 Republic of South Africa Telefon: 27 11 622 2908

KMR sterrike
Citizens Commission on Human Rights Austria (Brgerkommission fr Menschenrechte sterreich) Postfach 130 A-1072 Wien, Austria Telefon: 43-1-877-02-23 E-mail: info@cchr.at

KMR Tyskland
Citizens Commission on Human Rights Germany National Office (Kommission fr Verste der Psychiatrie gegen Menschenrechte e.V.KVPM) Amalienstrae 49a 80799 Mnchen, Germany Telefon: 49 89 273 0354 Fax: 49 89 28 98 6704 E-mail: kvpm@gmx.de

KMR Spanien
Citizens Commission on Human Rights Spain (Comisin de Ciudadanos por los Derechos HumanosCCDH) Apdo. de Correos 18054 28080 Madrid, Spain

KMR Mexiko
Citizens Commission on Human Rights Mexico (Comisin de Ciudadanos por los Derechos HumanosCCDH) Tuxpan 68, Colonia Roma CP 06700, Mxico DF E-mail: protegelasaludmental@yahoo.com

KMR Belgien
Citizens Commission on Human Rights Postbus 55 2800 Mechelen 2, Belgium Telefon: 324-777-12494

KMR Grekland
Citizens Commission on Human Rights 65, Panepistimiou Str. 105 64 Athens, Greece

KMR Sverige
Citizens Commission on Human Rights Sweden (Kommittn fr Mnskliga RttigheterKMR) Box 2 124 21 Stockholm, Sweden Telefon/Fax: 46 8 83 8518 E-mail: info.kmr@telia.com

KMR Kanada
Citizens Commission on Human Rights Toronto 27 Carlton St., Suite 304 Toronto, Ontario M5B 1L2 Canada Telefon: 1-416-971-8555 E-mail: officemanager@on.aibn.com

KMR Monterrey, Mexiko

Citizens Commission on Human Rights Monterrey, Mexico (Comisin de Ciudadanos por los Derechos Humanos CCDH) Avda. Madero 1955 Poniente Esq. Venustiano Carranza Edif. Santos, Oficina 735 Monterrey, NL Mxico Telefon: 51 81 83480329 Fax: 51 81 86758689 E-mail: ccdh@axtel.net

KMR Holland
Citizens Commission on Human Rights Holland Postbus 36000 1020 MA, Amsterdam Holland Telefon/Fax: 3120-4942510 E-mail: info@ncrm.nl

KMR Taiwan
Citizens Commission on Human Rights Taichung P.O. Box 36-127 Taiwan, R.O.C. E-mail: roysu01@hotmail.com

KMR Tjeckien
Obcansk komise za lidsk prva Vclavsk nmest 17 110 00 Praha 1, Czech Republic Telefon/Fax: 420-224-009-156 E-mail: lidskaprava@cchr.cz

KMR Ungern
Citizens Commission on Human Rights Hungary Pf. 182 1461 Budapest, Hungary Telefon: 36 1 342 6355 Fax: 36 1 344 4724 E-mail: cchrhun@ahol.org

KMR Tessin, Schweiz

Citizens Commission on Human Rights Ticino (Comitato dei cittadini per i diritti delluomo) Casella postale 613 6512 Giubiasco, Switzerland E-mail: ccdu@ticino.com

KMR Nepal
P.O. Box 1679 Baneshwor Kathmandu, Nepal E-mail: nepalcchr@yahoo.com

KMR Danmark
Citizens Commission on Human Rights Denmark (Medborgernes MenneskerettighedskommissionMMK) Faksingevej 9A 2700 Brnshj, Denmark Telefon: 45 39 62 9039 E-mail: m.m.k.@inet.uni2.dk

KMR Israel
Citizens Commission on Human Rights Israel P.O. Box 37020 61369 Tel Aviv, Israel Telefon: 972 3 5660699 Fax: 972 3 5663750 E-mail: cchr_isr@netvision.net.il

KMR Nya Zeeland

Citizens Commission on Human Rights New Zealand P.O. Box 5257 Wellesley Street Auckland 1, New Zealand Telefon/Fax: 649 580 0060 E-mail: cchr@xtra.co.nz

KMR Storbitannien
Citizens Commission on Human Rights United Kingdom P.O. Box 188 East Grinstead, West Sussex RH19 4RB, United Kingdom Telefon: 44 1342 31 3926 Fax: 44 1342 32 5559 E-mail: humanrights@cchruk.org

KMR Finland
Citizens Comission on Human Rights Finland Post Box 145 00511 Helsinki, Finland

KMR Italien
Citizens Commission on Human Rights Italy (Comitato dei Cittadini per i Diritti UmaniCCDU) Viale Monza 1 20125 Milano, Italy E-mail: ccdu_italia@hotmail.com

KMR Norge
Citizens Commission on Human Rights Norway (Medborgernes menneskerettighets-kommisjon, MMK) Postboks 8902 Youngstorget 0028 Oslo, Norway E-mail: mmknorge@online.no

KMR Zrich, Schweiz

Citizens Commission on Human Rights Switzerland Sektion Zrich Postfach 1207 8026 Zrich, Switzerland Telefon: 41 1 242 7790 E-mail: info@cchr.ch

REFERENSER
Referenser
52. Ibid. 53. Chuck Philips & Michael A. Hiltzik, Autospy Finds Don Simpson Died of Overdose, Los Angeles Times, Mar. 27, 1996; Cynthia McFadden, Sam Donaldson, The Death of Film Producer Don Simpson, ABC PRIMETIME LIVE, Mar. 26, 1997. 54. Chuck Philips & Michael A. Hiltzik, Hotel Detox: For Affluent Addicts.,Los Angeles Times, Sep. 27, 1998. 55. Eric Douglas Death Ruled OD, E! Online, Aug. 11, 2004 56. Bettijane Levine and Paul Lieberman, Identified in his Addiction, Los Angeles Times, July 17, 2004. 57. Wayne O. Evans and Nathan S. Kline, Psychotropic Drugs in the Year 2000: Use By Normal Humans (Springfield, Illinois: Charles C. Thomas Publisher, 1971), p. xx. 58. Thomas S. Szasz, M.D., Ceremonial Chemistry: A Ritual Persecution of Drugs, Addicts and Pushers, Revised edition (Learning Publications, Inc., Florida, 1985), pp. 1314. 59. Op. Cit., Donald Spoto, A Passion for Life, pp. 14748. 60. Chris Willman, Long Distance Winner Stevie Nicks, the ephemeral rock goddess who was here long before Courtney, Fiona and Sheryl, talks about her recent career revival and looks back on her rock-and-roll life, Entertainment Weekly, May 1, 1998. 61. Kevin Ransom, Stevies return having conquered addiction and ennui, Nicks sheds her troubles for Shangri-La, The Detroit News, July 6, 2001. 62. Op. Cit., Chris Willman. 63. Phil Hartman, Biographical Information, www.tvtome.com, (accessed Sep. 25, 2004); Marcus Errico, Drugs, Booze in Hartman Murder, E! Online, June 8, 1998; Rob Waters, My antidepressant made me do it!, Salon.com, July 19, 1999; Bruce Fretts, Tears for A Clown, Entertainment Weekly, May 31, 2002. 64. FDA Mulls Antidepressant Warnings, Daily Press, Mar. 21, 2004. 65. Worsening Depression and Suicidality in Patients Being Treated with Antidepressant Medications, FDA Public Health Advisory, Mar. 22, 2004. 66. FDA Mulls Antidepressant Warnings, Daily Press, Mar. 21, 2004. 67. Kelly OMeara, Guns and Doses, Insight, June 28, 1999. 68. Ibid. 69. Littleton Gunman Tests Positive for Mania-Inducing Drug, ABCs Colorado Affiliate, KCNC News 4, citing, Bipolar Disorder [Manic Depression] Explained: http://mentalhelp.net/articles/grohol/bipolar.htm; Peter R. Breggin, M.D. Eric Harris was taking Luvox (a Prozac-like drug) at the time of the Littleton murders; http://www.breggin.com/luvox.html; Physicians Desk Reference, 1998, Luvox, Precautions p. 2892. 70. INXS, The George Negus Interview, Dec. 15, 1997; INXS members say drugs lead to death, USA Today, Dec. 10, 1998; Coroner: Hutchences Death a Suicide, Music on Yahoo!, Feb. 7, 1998. 71. The Elliott Smith Mystery, LA Weekly, Jan. 28, 2004; Elliott Smith, Academy Award-nominated songwriter, dies at 34, AP News, 21 Oct. 2003; Elliot Smith coroners report posted online, Pitchfork Daily Music News, Jan. 12, 2004. 72. Alex Williams, Vanishing Act, New York metro.com, 2004. 73. Spaulding Gray found dead in NYC, East Bay Newspapers, Online Edition, Mar. 9, 2004. 74. William H. Philpott, M.D. and Dwight K. Kalta, Ph.D., Brain Allergies (Keats Publishing, Inc., Connecticut, 1987), p. 5. 75. Robert Whitaker, Mad in America: Bad Science, Bad Medicine, and the Enduring Mistreatment of the Mentally Ill (Perseus Publishing, New York, 2002), p. 269. 76. Ibid., Whitaker, p. 273. 77. Martin A. Lee and Bruce Shlain, Acid Dreams: The CIA, LSD and the Sixties Rebellion (New York: Grove Press, Inc., 1985), p. xvi. 78. Op. Cit. Wayne O. Evans and Nathan S. Kline p. 89. 79. Brian Wilson with Todd Gold, Wouldnt It Be Nice, My Own Story (New York: Harper Collins Publishers, 1991), pp. 9, 11617, 122, 20910. 80. Timothy White, The Nearest Faraway Place (New York: Henry Holt and Company, 1994), p. 349. 81. Michael Tennesen, Did Charles Westover Kill Del Shannon? Los Angeles Magazine, Sep. 1990, pp. 13340. 82. Statement by LeAnne Westover, widow of Del Shannon for the Protest Against Prozac Child Abuse, Los Angeles, May 10, 1994. 83. Fred A. Baughman Jr., M.D., Immunize Your Child Against Attention-Deficit Disorder, press release, Feb. 7, 1996. 84. Op. cit., Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV, p. 84. 85. Earl Mindell, Earl Mindells Pill Bible (New York: Bantam Books, 1984), pp. 45. 86. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Third Edition-Revised (Washington, D.C.: American Psychiatric Association, 1987), pp. 136, 175. 87. The PDR Family Guide to Prescription Drugs (Montvale, N.J.: Medical Economics Data, 1993), p. 547; Richard Scarnati, D.O., An Outline of Hazardous Side Effects of Ritalin (Methylphenidate), The International Journal of the Addictions 21, No. 7 (1986): 838, 839. 88. Steve Dougherty, No Way Out, People, Apr. 25, 1994, p. 41. 89. Hester Riches, Blue Notes: The tragic suicide of Nirvanas Kurt Cobain opens the door on an emerging theme in popular culturedepression, The Vancouver Sun, Apr. 16, 1994; Steve Dougherty, No Way Out, People, Apr. 25, 1994, p. 41. 90. Steve Dougherty, Op. Cit., pp. 4041. 91. Richard C.W. Hall, M.D. and Michael K. Popkin, M.D., Psychological Symptoms of Physical Origin, Female Patient 2, No. 10, Oct. 1997, pp. 4347. 92. Erwin K. Koranyi, M.D., Morbidity and Rate of Undiagnosed Physical Illnesses in a Psychiatric Clinic Population, Archives of General Psychiatry 36, Apr. 1979, p. 414. 1. Steven Farber and Marc Green, Hollywood on the Couch (New York: William Morrow and Company, Inc., 1993), p. 23. 2. John P. Conger, Jung and Reich: The Body as Shadow (Berkeley: North Atlantic Books, 1988), p. 40. 3. Peter Gay, Freud: A Life for Our Time (New York: W. W. Norton and Co., 1988), pp. 16768. 4. Krin Gabbard and Glen O. Gabbard, Psychiatry and the Cinema (Chicago: University of Chicago Press, 1987), p. xii. 5. Ibid., pp. 47, 53, 5556. 6. Bud Schulberg, Moving Pictures: Memories of a Hollywood Prince (New York: Stein and Day, 1981), p. 155. 7. Hugo Mnsterberg, The Photoplay: A Psychological Study (New York: D. Appleton and Company, 1916). 8. Hugo Mnsterberg, compiled by Kyle Harrington, Internet document: http://www.muskingum.edu/~psychology/psycweb/history/munsterb.htm (accessed Sep. 1, 1997). 9. Op. Cit., Mnsterberg, p. 28. 10. Ibid., pp. 221222. 11. Op. Cit., Krin Gabbard, p. xviii. 12. Op. Cit., Stephen Farber, pp. 24950. 13. Ibid., p. 30. 14. Ibid., p. 117. 15. Ibid., p. 124, 126. 16. Toby Burwell, et al, Psychiatrists: The Men Behind Hitler (Freedom Publishing, Los Angeles, 1995). 17. Ibid. 18. Selling Murder, The Killing Films of the Third Reich, Discovery Channel, USA, 1995. 19. Ibid. 20. Donald Spoto, Marilyn Monroe: The Biography (New York: Harpers Collins Publishers, 1993), pp.305, 315, 427, 428, 456, 566569, 573586, 67782; Op. cit., Steven Farber and Marc Green, p. 104. 21. Margaret A. Hagen, Ph.D., Whores of the Court, The Fraud of Psychiatric Testimony and the Rape of American Justice (New York: Harper Collins Publishers, Inc., 1997), p. 19. 22. Richard E Vatz, Lee S. Weinberg, and Thomas S. Szasz, Why Does Television Grovel At the Altar of Psychiatry?, The Washington Post, Sep. 15, 1985, pp. D12. 23. Paula J. Caplan, Ph.D., They Say Youre Crazy (New York: Addison-Wesley Publishing Company, 1995), p. 90. 24. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition: DSM-IV (Washington, D.C.: American Psychiatric Association, 1994), pp. 5053, 65, 9394, 213, 24445, 591. 25. Ibid., p. 213. 26. Op. cit., Margaret A. Hagen, Ph.D., p. 139. 27. Physicians Desk Reference to Pharmaceutical Specialties and Biologicals (Oradell, N.J.: Medical Economics, Inc., 1964), 19th ed., p. 710. 28. Anne Edwards, Vivien Leigh (New York: Simon and Schuster, 1977), p. 198; Op. cit., Steven Farber and Marc Green, pp. 122, 123, 149, 156, 187, 188, 191, 192, 197. 29. Laurence Olivier, Laurence Olivier An Autobiography (New York: Simon and Schuster, 1982), pp. 19495. 30. Gerold Frank, Judy (New York: Harper & Row Publishers, 1975), pp. 62324. 31. Psychiatry Kills Celebrities, The L.A. Voice, Apr. 12, 1974; Shock Therapy, Washington Post, Sep. 24, 1995. 32. Leonard Roy Frank, The History of Shock Treatment (San Francisco: Leonard Roy Frank, 1978), p. 70. 33. Shock Therapy, Washington Post, Sep. 24, 1995. 34. Jeremy Laurance, Britains shock discovery, The Times (London), Feb. 16, 1991. 35. Dennis Cauchon, Patients Often Arent Informed of Full Danger, USA Today, Dec 6, 1995. 36. Peter Sterling, Ph.D., Associate Professor of Neurobiology, Department of Anatomy, School of Medicine, University of Pennsylvania, Brain Damage and Memory Loss From ECT, testimony prepared for the Standing Committee on Mental Health of the Assembly of the State of New York, Oct. 5, 1978, pp. 130. 37. Walter Freeman and James W. Watts, B.S., Psychosurgery (Charles C. Thomas, 1942), p. xvi. 38. David Ikin, Waking up to a nightmare, The Daily Telegraph Mirror, Dec. 20, 1990. 39. Lunch must go on, with Toni Lamond, Sydney Morning Herald, Sep., 1990. 40. Peter Wilmoth, Hard Road, The Stevie Wright Story, Sunday Mail, Apr. 26, 1992; Sue Quinn, Little Stevie searches for lost Mr. Wright, Daily Telegraph, Jan. 18, 1986; David Ikin, Waking up to a nightmare, The Daily Telegraph Mirror, Dec. 20, 1990. 41. William Arnold, Shadowland (New York: McGraw-Hill Books, 1978), p. 160. 42. Billie Holiday with William Dufty, Lady Sings the Blues (New York: Lancer Books, 1956), pp. 6061; Featured Jazz Legend: Billie Holiday, Internet document http://www.gibbs-smith.com/ /books/billie.html. 43. Scotty Wright, Jazz Education, Internet document http://www.dnai.com/ ~lmcohen/jn_495je.html. 44. Burton W. Peretti, Jazz in American Culture (Chicago: Ivan R. Dee, Inc., 1997), p. 105. 45. Op. Cit., Featured Jazz Legend: Billie Holiday. 46. Op. Cit., Burton W. Peretti, p. 105. 47. Ross Russell, Bird Lives!: The High Life and Hard Times of Charlie (Yardbird) Parker (New York: Da Capo Press, 1973), 1996 edition, pp. 221231; Charlie ParkerJazz Saxophonist Extraordinaire, Internet document http://empire.res.wabash.edu/bird/index.htm 48. Jay Cocks, The King of the Hill, Time, Oct. 31, 1994. 49. Ira Gitler, Jazz Masters of the Forties (New York: The Macmillian Co., 1966), pp. 122125, 129. 50. Aldous Huxley, Brave New World (London: Granada Publishing, 1932), p. 14. 51. Donald Spoto, A Passion for Life: The Biography of Elizabeth Taylor (New York: Harper Collins, 1995), p. 147.

SKAPAR OFFENTLIG MEDVETENHET

unskap r en vital del i alla initiativ som syftar till att vnda den krympande sociala spiralen. KMR tar ansvaret fr denna uppgift p allvar. Genom att gra KMRs internet-sajt vlknd, genom bcker, informationsbrev och andra publikationer fr fler och fler patienter, familjer och mnniskor tillhrande olika yrkeskategorier, lagstiftare och mnga andra,
DEN VERKLIGA KRISEN-inom dagens psykiatri Rapport och rekommendationer angende bristen p vetenskaplighet och resultat inom mentalvrdsindustrin OMFATTANDE BEDRGERI-Pyskiatrins korrumperade verksamhet Rapport och rekommendationer angende det kriminella monopolet p mental hlsa PSYKIATRINS BLUFF-Hur lkarvetenskapen undermineras Rapport och rekommendationer om psykiatrins influenser p hlso- och sjukvrden PSEUDOVETENSKAP-Psykiatrins falska diagnoser Rapport och rekommendationer om bristen p vetenskaplighet i psykiatrisk diagnos S C H I Z O F R E N I - S j u k d o m e n s o m p s y k i a t r i n g r p e n g a r p Rapport och rekommendationer om psykiatriska lgner om allvarliga psykiska strningar D E N BRUTALA VERKLIGHETEN-Skadlig psykiatrisk behandling Rapport och rekommendationer angende de destruktiva behandlingsmetoderna ECT och psykokirurgi DDLIGA TVNGSMETODER-Psykiatrins terapeutiska vergrepp Rapport och rekommendationer angende bruket av tvng p psykiatriska inrttningar PSYKIATRIN-fr din omvrld att bli fast p droger Rapport om hur psykiatrin skapar dagens drogkris, och rekommendationer om tgrder REHABILITERINGSBEDRGERI-Psykiatrins svindleri med droger Rapport och rekommendationer angende metadonprogrammet och andra ddsbringande drogrehabiliteringsprogram ATT GE DROGER TILL BARN-Psykiatrin frstr l i v Rapport och rekommendationer om falska psykiatriska diagnoser och om att tvinga p unga mnniskor droger

KMR

korrekt information om psykiatri; de fr veta att det gr att gra ngonting t den och att man br gra det. KMRs publikationer, som finns tillgngliga p 15 sprk, informerar om psykiatrins skadliga inflytande p rasism, utbildning, kvinnofrgor, rttsvsendet, drogrehabilitering, moral, vra ldre, religion och mnga andra omrden. Dessa omfattar bl.a.:
ATT SKADA UNGDOMAR-Hur psykiatrin undertrycker ungdomars sinnen Rapport och rekommendationer om destruktiva bedmningsformulr fr psykisk hlsa, vrderingar och program i vra skolor HUR SAMHLLET DELGGS-Psykiatrins ptvingade vrd Rapport och rekommendationer om psykiatrins misslyckade ppenvrdsprogram och andra psykiatriska tvngsprogram ATT SKADA KONSTNRER-Psykiatrin frstr kreativitet Rapport och rekommendationer om psykiatrins angrepp p konstnrer OHELIGT ANGREPP-Hur religionen undermineras Rapport och rekommendationer om psykiatrins destruktiva inflytande p religis tro och religisa utvningar RTTVISAN URHOLKAS-Hur psykiatrin har korrumperat lag och rtt En rapport om och rekommendationer betrffande psykiatrins och psykologins inverkan p rttsvsende och kriminalvrd VERGREPP MOT LDRE-Brutala mentalhlsovrdsprogram Rapport och rekommendationer om psykiatrins vergrepp mot vra ldre PSYKIATRISK VLDTKT-vergrepp p kvinnor och barn Rapport och rekommendationer om sexuella vergrepp p patienter inom den psykiatriska vrden KAOS O C H TERRORISM-Skapat av psykiatrin Rapport och rekommendationer om psykiatrins roll i den internationella terrorismen ATT SKAPA RASISM-Psykiatrins bedrgeri Rapport och rekommendationer kring psykiatrins skapande av raskonflikter och etnisk rensning. KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETER Internationell vervakare av mentalhlsovrd

VARNING: Innan du slutar att ta psykiatriska droger behver du ska hjlp och rd av en kompetent icke-psykiatrisk lkare.

Den hr publikationen har mjliggjorts med hjlp av anslag frn International Association of Scientologists. Publicerad som information till allmnheten av Kommittn fr Mnskliga Rttigheter.
FOTO: 1: Bettman/Corbis; Underwood & Underwood/Corbis; Joe Giron/Corbis; 4: Bettmann/Corbis; 6: Bettmann/Corbis; 7: Bettmann/Corbis; 10: Bettmann/Corbis; 11:
Bettmann/Corbis; 16: Bettmann/Corbis; 17: AP Wideworld; 18: 2 images from Bettmann/Corbis; 23: John Springer Collection/Corbis; 25: Underwood & Underwood/Corbis; Mosail Images/Corbis; 26: Lynn Goldsmith/Corbis; 27: Bettmann/Corbis; Jope Giron/Corbis; Corbis; 30: 3 images from Bettmann/Corbis; Studio Patellani/Corbis; 31: Jill Connelly/Reuters/Corbis; Bettmann/Corbis; Neal Preston/Corbis; 32: Trapper Frank/Corbis Sygma; 33: Reuters/Corbis; 34: Bettmann/Corbis; 35: Neal Preston/Corbis; Corbis Sygma; Reuters/Corbis; 36: Bettmann/Corbis.
2004 CCHR. Alls rttigheter frbehllna. CITIZENS COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, CCHR och CCHR-symbolen r varumrken som gs av Citizens Commission on Human Rights. Tryckt i USA. Item #18905-10-Swedish

Frn underhllning till nyheter, trollbinds televisionen. Den fylls av vrdnad och frblindas av i stort sett vad som helst som luktar lite psykiatri eller psykologi. Statistik och uttalanden strmmar ut frn de strre intervjuprogrammen, morgonnyheterna och magasinsprogrammen genom dessa experter. Det som framfrs som fakta kan mycket vl vara rena rama science fiction.
Dr. Thomas Szasz
professor emeritus i psykiatri