Nervsystemet i Biologi PAULAAAS (fucking överkurs också, det ni!

;)
Nerver = de trådar som sträcker sig överallt i kroppen för att vi ska kunna prata med kroppens olika
delar. Man kan se det som ett stort telefonsystem med hjärnan som regering. Faktum är att hela
nervsystemet är uppbyggt på en mängd små nervceller som alla kan producera elektriska signaler. Man
delar upp nervsystemet i 2 x 2 delar, ena delen beskriver plats och den andra funktion.
Centrala nervsystemet: Består av hjärnan och den förlängda märgen. Är den beslutande delen av
nervsystemet, vårt ”jag”.
Perifiera nervsystemet: Är de yttre delarna av nervsystemet dvs de delar som förmedlar och utför info
från/till CNS.
_____________________________________<* <3 *>______________________________________
Autonoma nervsystemet: De delar av nervsystemet som vi har dålig kontroll över och som fungerar
automatiskt utan att vi behöver tänka på det, ex; tarmrörerlser.
Somatiska nervsystemet: De delar av nervsystemet som är direkt viljestyrt. t.ex: lyft armen.

Nervceller skickar sina signale via så kallade kemiskt elektriska signaler. De elektriska signalerna har
en hastighet å mellan 0,5 till 150 m/sekund, beroende på hur viktig signalen är.

Nervcellers uppbyggnad: Är uppbyggda som alla andra eukaryota celler dock pga av sin specialisering
har de även andra funktioner. Nervceller skapas inte utan yttre påverkan efter 18 års ålder.

En nervcell kan beroende på var den sitter ha flera tusen sådana här kopplingar.

Hjärnan
Består av 100 miljarder nervceller som står i kontakt med varandra på olika sätt. Då dessa celler har en
hög förbränningstakt så förbrukar hjärnan mellan 5-20% av vårt syreintag. Det gör den mkt känslig för
syrebrist. Så fort kroppen lider av syrebrist så svimmar vi, hjärnan skyddar då sig själv och stänger av.

(BILD) 12345678
1. Skallben - Skyddar hjärnan mot trauma
2. Hjärnhinnor - Med vätska, stötdämpare mot trauma
3. Hjärnstammen – Är sambandscentralen mellan lillhjärnan & storhjärnan & ryggmärgen.
Styr automatiska funktioner som t.ex andning. ( sömn och vakenhet )
4. Thalamus – sorterar ingående information.
5. Hypofys – Styr signalsubstanserna (t.ex hormoner) i kroppen och tillverkar tillväxthormon.
6. Bihålor – Resonanslåda för ljud.
7. Storhjärnan – Vårt ”jag”. Består av alla våra drifter i den centrala delen av hjärnan till de mer
medvetna och logiska delarna av hjärnan i hjärnbarken.
8. Hjärnbalken – Sköter kommunikation mellan höger & vänster hjärnhalva, lobotomi.
 Storhjärnan
Delar i pannloben, hjässloben, tinningloben & nackloben. Dessa delar samarbetar med varandra för att
skapa personlighet & minnen. Storhjärnan är uppdelad i höger & vänster hjärnhalva med olika
funktioner och deras centrum i varje.
Olika delar av hjärnans kapacitet använder olika delar av kroppen och kroppsfunktioner med höga
kapacitetskrav kan ta upp mycket stora delar.
Ryggmärgen
Ryggmärgen ligger i en skyddad kanal i ryggradens ben, i praktiken all in & utgående info från hjärnan
går via nervcellerna i ryggmärgen. Ryggmärgen är den största omkopplings-kanalen mellan
nervsystemet i kroppen o hjärnan. En ryggkota:

Bakre delen av det stora nervbanorna i ryggmärgen har hand om inåtgående info (till hjärnan) & främre
delen har hand om utåtgående.
Ryggmärgens största uppgift: Leverera info till hjärnan, reflexmässigt reagera i lika situationer.
En reflex fungerar på följande sätt: (smärt-reflex)
1. Lägger handen på en varm platta så att en smärt-reflex skickas ut.
2. Ryggmärgen delar in signalen i 2. Ena delen skickas tillbaka till handen med ordern ”lyft”,
andra delen skickas vidare till hjärnan.
3. Hjärnan får reda på smärtan och handen lyfts från plattan.
Alltså många gånger kan ryggmärgen ta beslut på egen hand utan att använda hjärnan vilket gör att
ryggmärgen räknas till CNS.

Skador och sjukdomar (yummie)

♠ Celebral Pares (CP): Oftast en födselskada på hjärnans motoriska centrum vilket innebär att rörelser
blir ryckiga och svåra att kontrollera.

♠ Slaganfall eller Stroke: Beror på blödning eller blodpropp i hjärnan.

Blodproppen orsakar syrebrist i delar av hjärnan vilket kan orsaka allt + död.
Hjärnblödning skapar istället ett övertryck mellan hjärnan & skallbenet vilket gör att hjärnans
livsuppehållande centrum kläms ihop. Dessa skador har motsatt behandling.

♠ Hjärnskakning: Kraftig trauma orsakar vibrationsskador i hjärnan. Om en hjärnskakning missköts så

kan den utvecklas till hjärnblödning.

♠ Epilepsi: ”ett tänt ljus”, orsakas av att en del nervceller i hjärnan av något skäl (t.ex stark lukt, ljus,
ljud osv) blir hyperaktiva och börjar massproducera nervsignaler, detta får hjärnan att kortslutas.
2 former av epilepsi är: Krampanfall eller avstängning. Idag = mkt bra läkemedel.
♠ M.S – Multipelskleros: Myelinskidorna (nervbanornas fettisolering försvinner sakta med nervskador
och död i ett senare skede. Idag → mkt bra bromsmediciner vilket gör att folk med MS lever ett fullt
liv.

Hormoner
Hormoner bildas i olika körtlar i kroppen och är ett långsamt allmänutbrett signal-system istället för
nervernas snabba & punktmarkerade.
Olika celler har olika mottaglighet för olika hormoner beroende på deras proteinstruktur och
cellmembranet.
Olika körtlar:
♥ Hypofysen – hormonernas chef
Ligger i hjärnan och kontrollerar hormon mängderna i kroppen. Tillverkar tillväxthormon och vid fel
sker dvärg/jätteväxt.
Hypertyros – överproduktion ▲
Hypotyros – underproduktion ▼
Eutyros – normalproduktion ●

♥ Sköldkörteln – Sitter kring halsen ( tandläkare-röntgen). Tillverkar olika hormoner som styr kroppens
ämnesomsättning. Till exempel tyroxin. Vid fel kan orsaka svettningar,trötthet, hjärtklappningar osv.
Kroppen gaspedal som bestämmer om kroppen ska gå på lågvarv eller högvarv. Olika sjukdomar i
sköldkärteln kan göra så att den förstoras, då kallas det struma. Sköldkörteln behöver jod för att kunna
tillverka hormoner.

♥ Bukspottskörteln / Pancreas – Tillverkar enzymer (pancreon) som behövs till matsmältningen samt
innehåller langerianska öarna som tillverkar insulin. Insulin krävs för att vi skall kunna utnyttja energin
i socker, fel i insulinprodktionen → diabetes ( för lite insulin).
Överskottet av druvsocker i blodet läcker ut genom njurarna till urinen. Tecken på diabetes: ökad törst
och stora urinmängder. Vuxendiabetes → till stor del ärftlig.

♥ Binjurarna – Ligger direkt ovanför njurarna. Tillverkar alla former av stresshormoner som t.ex
adrenalin, noradrenalin och kortison. Fel kan orsaka en mängd olika problem direkt relaterade till
kroppens immunförsvar och ämnesomsättning.

♥ Könskörtlarna – Finns i testiklarna och äggstockarna och producerar könsbestämmande hormoner

såsom östrogen och testosteron. Hormonerna tillsammans reglerar allt från mjölk-produktion,
muskeltillverkning, menstruationscykel och sexdrift.

♥ Tallkottskörteln: Ligger i hjärnan och tillverkar melatonin som styr dygnsrytm. Mycket melatonin
gör oss trötta.

-♫ Från el mOviE:
Barn föds med ”en halv hjärna” = hjärnan har sin halva vikt. Neuronerna ska växa till sig just nu är de
spridda och har ingen kontakt med varandra. Varje kontakt är ett minne.
Första veckan: Har inte någon medveten kontroll om sin kropp. Hjärnbarken – 50 miljarder nervceller
men nervbanorna mellan dem saknas.
Den primitiva hjärnan (den mittersta delen av hjärnan) är fullt uppkopplad. Varje gång bäbisen äter får
hans blod näringsfyllda antikroppar som skyddar mot sjukdomar. Varje gång mamman pussar barnet får
hon i sig hans bakterier osv.
Bäbisen har lite isolerat fett under huden – värme strömmar ut så den är mkt känslig för kyla. När han
fryser bränner han fett. Efter 1 år tar fettcellernas bränsle slut – då är han isolerad.
Hjärnbalken gör om impulserna till bilder.
Det finns inga färger eller former, svårt att bestämma avstånd. Ett plötsligt ljud både syns och hörs.
Bäbis blandar ihop alla sinnen. Han känner igen människors ansikte.
3;dje veckan: Primitiva hjärnan – inbyggt träningsprogram – hans reflexer tvingar honom att se.
Nervbanorna dras om hela tiden för att hitta den rätta. Hjärnbarken tar form. Primitiva hjärnan
kommunicerar bara på ett sätt med omvärlden.
Ju mer bäbis ler desto mer uppmärksamhet får den, den lär sig ett nytt sätt att kommunicera.
Långsamma toner kan hjälpa hjärnan att urskilja vissa ord.
8;de veckan: Ju mer info hans hjärna får desto mer hjärnenergi tas det. Nervbanorna räcker inte.
Hjärnans tillväxt accelererar. Allt han ser och hör formar hans hjärna. Han har mycket mer nervbanor
än vad han egentligen behöver.
Vecka 14: De överflödiga nervbanorna har sorterats bort. Specialiserade celler – gliaceller klär in
hjärnbanor i fettceller. Fettskidorna isolerar impulserna och gör de starkare. Fortfarande vid 90 års ålder
dras nya nervbanor.

Från el libro:
Vid Alzheimers dör onormalt många nerceller i vissa delar av hjärnan. Det är svårt att ersätta de
nervceller som dör eftersom de inte kan dela sig på samma sätt som de andra cellerna.
Storhjärnans yttre del kallas → hjärnbarken där ligger nervcellskroppar samlade.
Storhjärnans inre del kallas → märg, består mest av nervtrådar.

Nervimpulser från höger hjärnhalva styr vänster kropphalva och vänster hjärnhalva styr höger
kroppshalva.
Ett hjärncentra är ett område som är specialiserat på vissa uppgifter.
Mängder impulser strömmar påväg eller från olika centra → de inåtgående impulserna kallas
sensoriska = de leder till centra som tar emot sinneintryck.
Utgående impulser → motoriska = de skickas ut från hjärncentra och styr kroppens olika delar. t.ex
talcentrum.
Enkla rörelser: böja armen / ryggen, det behöver mindre hjärnceller. Svårare rörelser: tung o
munrörelser, fingrarnas rörelser.
Minnen skapas genom att synapserna förändras på ett speciellt sätt
Drogberoende: minnen i hjärnans lust och belöningscentra viktig roll. Hjärnan längtar att få mer av
ämnet.
Om någon frågar dig en fråga måste du tänka efter. Det börjar med att du tittar på den som har ställt
frågan, ögonen skickar impulser via synnerven till hjärnans syncentrum. Impulserna förs sedan
vidare och tolkas, då styrs dina ögonmuskler av rörelsecentrum så att du kollar på den frågande, och
då börjar andra nervceller filtrera bort onödiga ljud. Via hörselnerven går sedan impulserna till
hjärnbankens hörselcentrum och vidare till språkcentra där ljudetöversätts till ord. När du
förståttfrågan aktiveras minnescentra.
Intelligensen har att göra med kopplingar och samarbete mellan nervcellerna i hjärnan.

När vi sover minskar hjärnans aktivitet, ett tillfälle att återhämta sig. Vi har 2 olika sorters sömn: dröm-
sömn och djupsömn. Under en natt = ca 5 olika drömperioder, omkring 20% av drömtiden är
drömsömn, då andas vi snabbare, blodtrycket höjs, ögonen rör sig och hjärtfrekvensen ökar.
Ryggmärgen är ca 50 cm lång och ligger skyddad i en kanal som bildas av ryggradens kotor.
Ryggmärgen är inte bara en omkopplingscentral för impulser till/från hjärnan utan här finns också
snabbkopplingar som ger upphov till våra reflexer. Reflexer = rörelser som sker oberoende av
viljan,utan att hjärnan kopplas in. Ryggmärgen sköter det helt själv. Sensoriska nerver som kommer in i
ryggmärgen från kroppen kopplats direkt till motoriska nerver som går till musklerna.
När kroppen reagerar snabbt för att skydda sig har reflexer en viktig roll. Smärt-reflexen är en viktig
sådan. När du blir biten = känselkroppar i huden skickar smärtimpulser till ryggmärgen. Först när
impulsen når känselcentrum i hjärnan känner du att du blivit biten. Smärt-reflex och sugreflex är
medfödd. Sen finns det också inlärda reflexer, vi lär oss gå eller cykla.
Vid svåra olyckor kan ryggraden och ryggmärgen skadas så att nervbanorna går av. Vi kan då förlora
känsel och rörelseförmåga i de de delar av kroppen som de skadade nerverna försörjer.
Läkare kan undersöka nervsystemet på olika sätt: om nervbanorna fungerar genom att undersöka
balansen och olika reflexer, den vätska som omger hjärnan och ryggmärgen kan undersökas om man
sugit ut lite av ryggmärgsvästan med en tunn nål. Med EEG mäts hjärnans elektriska aktivitet, man kan
upptäcka förändringar i hjärnans funktion. Skiktröntgen, datortomografi tar man bilder av tunna
hjärnskivor, på så sätt kan små förändringar uptäckas. En till metod är att studera hjärnans
ämnesomsättning och blodflöde.
Huvudvärk = beror sällan på ngn sjukdom i hjärnan. Spänningshuvudvärk orsakas av stress som gör att
vi omedvetet spänner musklerna i nacken. Migrän = kraftig huvudvärk som kommer i attacker, ofta
med illamående. Beror på att blodkärli huvudet först dras samman och sedan vidgas.
Hjärnhinneinflammation = allvarligast är inflammationer som orsakas av bakterier = kraftig huvudvärk,
feber, kräkningar och stelhet i nackmusklerna. Penicillin /annan antibiotika.
Demens: dåligt minne, nedsatt förmåga att orientera sig o förändrad personlighet, vanligaste =
Alzheimers.
Depression = orsak brist på vissa signalämnen i hjärnan, botas: höjer halten av signalämnen.

Hormonernas effekter är mer långvariga än nervcellernas. Hormoner transporteras längre tid än

nervcellern. Trots att hormoner tillverkas i mkt små mängder kan de ha stora effekter på kroppen. De
fungerar genom att påverka speciella mottagare på cellernas yta.

Insulinkänning = snabbt äta eller dricka något som innehåller socker.

SYNEN!
Sinnesceller finns i ögat som skickar nervimpulser till hjärnan där de träffas av ljus. Innan ljuset når
fram till sinnescellerna har de påverkats av ögats övriga delar. När ljuset träffar hornhinnan bryts
ljusstrålarna ner. Sedan passerar det igenom pupillen*. Sedan går det vidare genom den genomskinliga
linsen**. Bakom linsen passerar ljuset genom glaskroppen***. Ljuset når sedan näthinnan**** och när
ljuset träffar sinnescellerna uppstår nervimpulser. De leds via synnerven till syncentrum i hjärnans
nacklob, som bearbetar och tolkar informationen, Vi ser.

*Pupillens storlek = kan regleras med hjälp av muskler. Mörkt = stor, Ljust = mindre. Kan också ändras
av känslor och droger. Vi ”smågråter” hela tiden så att inte bl.a hornhinnan ska torka. Tårvätskan bildas
i ögats tårkörtel som finns bakom de övre ögonlocket. När vi blinkar sprids tårvätskan över ögat och
rinner ner i tårkanaler bakom näsan.
**Linsen är elastisk och kan ändra form med hjälp av en muskel som den är fästad i. Ljuset bryts då
olika mycket för att bli skarp.
När muskeln är avslappnad blir linsen smalare = skarpt på långt håll.
När muskeln spänns blir linsen tjockare = skarpt på på nära håll.
Ackommodation = ögat omställning till närseende.
*** Glaskroppen är en klar och geleaktig vätska.
**** Näthinnan: Näthinnan innehåller ca 130 miljoner sinnesceller.
Tappar och stavas finns här.
Tappar: Färgseendet
Stavar: svartvitt och mycket ljuskänsliga.
När det är mörkt kan bara stavarna reagera, därför uppfattar vi det mesta som grått i mörker.

Gula fläcken – 7 miljoner tappar, vi ser allra skarpast i gula fläcken. Det är det område på näthinnan
som innehåller flest sinnesceller. Vi använder den för att fokusera med blicken. Ljus som falller utanför
gula fläcken ger inte upphov till en lika stark bild. I det område på näthinnnan där synnerven går ut till
hjärnan finns inga sinnesceller alls blinda fläcken. Väldigt liten del av näthinnan.
Skelning = musklerna som sköter ögats rörelser inte fungerar som det ska. Ögonen följs inte när de rör
sig =”vindögd”.Behandling: viktigt att det upptäcks i tid annars risk att man slutar använda det ögat.
Botas med glasögon, operation eller lapp för det friska ögat.

Vanligaste synfelen:
Närsynhet: Beror oftast på att ögat är för långt så att ljusstrålarna bryts samman framför näthinnan och
bilden blir suddig. Bra på nära håll, suddigt på långt. Hjälpas med en spridningslins som flyttar bilden
bakåt.
Översynthet: Ögat är för kort, ljusstrålarna samlas bakom näthinnnan. Hjälps med en samlingslins
som flyttar fram bildskärpan till närhinnan.
Astigmatism: Hornhinnan eller linsen inte helt jämnt rundad. Ljuset bryts då oregelbundet, bilden blir
oskarp. Hjälps med kontaktlinser och glasögon.

Åldersynhet beror på att linsen blir stelare och har svårt att ändra form,(40 år). Hjälps med läsglasögon.

Färgblindhet ofta ärfligt, vanligare hos pojkar. Grå starr = ögat lins blir grumlig. Opereras bort eller
konstgjord lins.

LUKT OCH SMAK

Lukt och smak är ”ursprungliga” sinnen som utvecklades tidigt hos primitiva djur.
Våra luktsinnesceller finns i näshålans övre del. Bra på att registrera nya lukter men ”tröttnar” om de
utsätts för samma under lång tid. Lukter kan vara starkt förknippade med minnen. Lukter spelar också
stor roll för ”personkemin” mellan folk och sexuallivet.
Smakläknar finns på tungan och innehåller smaksinneceller. Känna av 4 smaker: sött,surt,salt och
beskt. De olika smaklökarna finns på olika delar av tungan. Om man är förkyld så smakar maten inte så
mycket. Luktcellerna kan inte nås av lika många doftämnen då.

HÖRSEL OCH BALANS – örats 2 sinnnen

Ljudvågor i luften. Vårt ytteröra fungerar som en tratt (fångar upp ljudvågorna och leder in dem i
hörselgången). När ljudvågorna når den tunna trumhinnan börjar den vibrera och sätter hörselbenen
innanför trumhinnan i rörelse. Hammaren slår mot städet som rör sig mot stigbygeln. Stigbygelns
rörelser påverkar sedan ett membran på den vätskefyllda snäckan.
När vätskan i den spiralformade snäckan sätts i svänging påverkas sinnescellerna som finns där och
svängningarna omvandlar nervimpulser som leds av hörselnerven till hjärnans hörselcentrum bearbetas
och tolkas impulserna till ljud. I snäckan finns 15 000 sinnesceller. Eftersom de är känsliga för olika
svängningar kan vi skilja på höga o låga toner, diskant och bas. Uppfatta ljudvågor inom 20 – 20.000
Hertz.
Sinnescellerna i örat skadas av kraftigt ljud. Ungeför 800 000 pers i Sverige är utsatta för skadligt
buller i sitt arbete.
Örontrumpeten är en kanal som förbinder mellanörat med svalget. Vi kan utjämna trycket på båda
sidor om trumhinnan med hjälp av den. Om trycker inte är lika på båda sidorna spänns trumhinnan och
kan inte svänga normalt. Vi hör sämre då ” slår lock för öronen” händer ofta på höga höjder som när vi
flyger eftersom lufttrycket ändras utanför trummhinnan. Utjämna tryckskillnaden = gäspa, gapa eller
tugga tuggummi. Förkylda = det slår lätt lock för öronen eftersom slemhinnan då svullnar och hindrar
luft att komma in i örontrumpeten.
Öroninflammation i samband med förkylningar är vanligt. Beror på att virus och bakterier vandrar upp
genom örontrumpeten till mellanörat och orsakar en infektion där. Behandlas med penicellin eller
annan antibiotika. Man kan operera in små plaströr i trumhinnan som ”luftar” mellanörat.

I innerörat finns vårt balansorgar, består av 3 vätskefyllda kanalaer ( båggångar) som är vinkelrätt
stälda mot varandra. När vi rör huvudet kommer vätskan i gångarna i rörelse och retar sinnesceller som
sitter där. Informationen från sinnescellerna om kroppens rörelser förs via balansnerven till hjärnan.
Till balansorganet räknas också 2 kamrar som sitter under båggångarna, dessa innehåller kalkkristaller
och sinnesceller. När huvudet ändrar läge rör kristallerna på sig och irriterar sinnescellerna, Då uppstår
nervimpulser som leds vidare till hjärnan med info om hur huvudet lutar. Infon från balansorganet gör
att vi kan hålla balansen även vid snabba förändringar av huvudets läge.

Yrsel kan bero på att det blir kaos i hjärnan när olika typer av information om kroppens läge ska tolkas.
Våra synintryck och känselförminnelser kan komma i konflikt med informationen som kommer från
balansorganet. Hjärnan har svårt att hinna med och tolka alla impulser och vi kan bli yra och må illa om
vi t.ex åker karusell. Sjösjuka = balanssinnet överstimuleras. En del öronsjukdomar kan ge yrsel på
grund av att balansorganet påverkas. Virusinfektion kan angripa balansnerven och orsaka kraftig yrsel.

KÄNSEL
Huden = viktigaste känselorgan. Många olika känselkroppar som kan reagera på värme, kyla, beröring,
tryck och smärta. Känselkropparna känner av förändringar och skickar nervimpulser via ryggmärgen
till hjärnans känselcentrum. Ju fler känelkroppar som aktiveras dest intensivare blir upplevelsen.
Känselkropparna för beröring sitter särkilt tätt på de områden av huden som är speciellt känsliga,
fingertopparna, läpparna, hand och fotsulorna och könsorganen t.ex. (känslomänniska).