Göteborg & Co - Verksamhetsberättelse 2006

2006
GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006
2006
VERKSAMHETSBERTTELSE
6 8 Gran Johansson (s), ordfrande & Gunnel Aho (m), vice ordfrande. Claes Bjerkne, VD 15 Evenemang 16 EM i friidrott 22 Dokument: Vgen till ett lyckat evenemang 34 Volvo Ocean Race & Invigningen av Gtatunneln 37 Julstaden Gteborg 39 Vetenskapsfestivalen 40 Evenemangsret 2006 Affrsomrden Evenemangssamverkan Privatresor Gteborg Convention Bureau Media Center Besksservice Nringslivsgruppen Carrier Wanted Rster frn styrelsen Statistik Gteborg & Co i siffror Styrelsen & Personalen
42 44 48 52 54 58 60 64 69 71 75
GRAN JOHANSSON (s), ordfrande & GUNNEL AHO (m), vice ordfrande:
Vi jobbar tillsammans fr Gteborgs bsta

Gteborg & Co bygger p att staden och nringslivet jobbar tillsammans fr att f evenemang, mten, konferenser och turister till Gteborg. Modellen har visat sig mycket framgngsrik genom ren, frra ret var ett extremt tydligt bevis p detta. Med EM i friidrott och EM-festen, det stora Kulturkalaset, mlgngen av Volvo Ocean Race och invigning av Gtatunneln ck bde staden och nringslivet stora intkter och hundratusentals beskare. Drfr var det med stor besvikelse vi kunde konstatera att staten inte var beredd att ge ekonomiska garantier till ett nytt VM i friidrott i Gteborg. Trots att det r staten som rent skattemssigt tjnar p alla dessa evenemang. Hr mste staten tnka om. Stora internationella evenemang kommer hela Sverige tillgodo. I vilken stad de nu n gr. Mixen av sm och stora evenemang gr att det nns ngot fr alla gteborgare och beskare att beska. Ju er som upptcker Gteborg, desto bttre. Lyckas Gteborg locka till sig er internationella evenemang kar den internationella medvetenheten om staden. Det gr i sin tur att det blir enklare att locka hit ytterligare evenemang, konferenser och beskare. Med detta kommer tillvxt i ekonomin och nya jobb. Flera av de stora hotellbyggena i Gteborg visar detta samband. Drfr r det arbete Gteborg & Co bedriver s viktigt. Det visar att vi i Gteborg tillsammans kan arbeta fr stadens bsta.
Stora internationella evenemang kommer hela Sverige tillgodo. I vilken stad de nu n gr.
CLAES BJERKNE, VD:
Privat offentlig samverkan utvecklar vr stad

Gteborgsturismen har visat tillvxt fr 15:e ret i fljd! 2006 berknas turismoch besksnringen i Gteborg ha omsatt drygt 20 miljarder kronor och skapat er n 16 000 helrsarbeten. Det rcker med att g tillbaka till brjan av 90-talet fr att inse att ngot har hnt. Stora festivaler, stadsfester, mten, idrotts-, kultur- och njesevenemang av vrldsintresse som d var relativt sllsynta har idag blivit ett viktigt och naturligt inslag i staden, och branschens omsttning har mer n frdubblats. Att nyttja stora internationella evenemang som kommunikationsplattformar r idag ett ekonomiskt effektivt stt att n ut med vr marknadsfring och positionera vra starka svenska destinationer och upplevelser, samt fretag och produkter, globalt. Lt mig nmna tv intressanta exempel p hur man framgngsrikt kan flja med i globaliseringen, och genom lngsiktigt och strategiskt agerande strka och positionera varumrken med hjlp av evenemang. Volvo och Ericsson hade aldrig varit vad de r idag med bara Sverige som marknad. Fr att synas globalt sponsrar dessa Att locka hit fretag stora internationella tvlingar stora eveneinom till exempel mang kar golf, segling och intresset hsthoppning. fr staden Dessa evenemang har via medias och landet intensiva bevakning Sverige som i hg grad bidragit resml till att prnta in varumrkena i mnniskors medvetande och som vcker intresse fr de kvalitativa produkter Volvo och Ericsson sljer. P liknande stt har vi sett globaliseringen ndra frutsttningarna och spelreglerna fr hur vra svenska destinationer med potentiell internationell lyskraft som Gteborg, Malm, Stockholm och re, tillsammans med andra svenska upplevelser och produkter, kan uppmrksammas i en alltmer internationaliserad och medial vrld. Genom att vi i Gteborg aktivt arbetar med att locka hit stora evenemang kar intresset fr staden och landet Sverige
EM i friidrott riskerar bli det sista stora internationella evenemanget i Sverige om det statliga engagemanget inte blir mer aktivt.
som resml, samtidigt som det leder in staden i en god tillvxtspiral. Det innebr ett bredare utbud av evenemang fr gteborgarna, kad livskvalitet, er beskande, kade inkomster, kat vlstnd och er arbetstillfllen. De jobb som skapas inom turismoch besksnringen yttar inte utomlands till lglnelnder. De stannar i Sverige och i Gteborg. Det vi tillsammans skapar i Gteborg kan hela Vstra Gtalandsregionen dra nytta av genom att Gteborg blir en n starkare ekonomisk tillvxtmotor fr hela vr del av Sverige. Att turismoch besksnringen under lng tid vuxit s kraftigt som den gjort i Gteborg handlar om ett lngsiktigt, professionellt och mlmedvetet arbete. Gteborg & Co:s frmsta uppgift r att, i samarbete med det privata nringslivet och den offentliga sektorn, medverka till att strka och positionera varumrket och utveckla destinationen Gteborg. Utan lngsiktigt engagemang frn den hgsta politiska ledningen och frn
nringslivet r detta dock inte mjligt. 2006 var det hittills mest intensiva verksamhetsret sedan Gteborg & Co bildades. EM i friidrott var det strsta evenemanget i Sverige sedan VM i friidrott 1995. Tillsammans nyttjade vi det till att skapa nykenhet och sprida kunskap om Gteborg, Sverige och svenskt nringsliv. Mediabevakningen, bde nationellt och internationellt, var vldigt omfattande. Exempel p vriga positiva effekter fr Gteborg och Sverige, r fljande: Frbttrad livskvalitet via strre utbud av upplevelser fr gteborgarna. Uppmrksamhet och frstrkning av Gteborgs varumrke, och kad uppmrksamhet fr Sverige, svenska upplevelser och produkter. Lngsiktiga ekonomiska effekter av kad turism, kad tillvxt och er nya arbetstillfllen. Frbttrad mjlighet att erhlla framtida evenemang och mten. Stimulans fr svensk idrottsrrelse och ung-
10
Vi menar att de som r med och tjnar p evenemangen ocks mste vara med och investera...
domars idrottsintresse (folkhlsoaspekter). Frstrkning av Sveriges position inom idrottsvrlden. Fr Gteborg & Co handlar det om att arbeta lngsiktigt. EM i friidrott 2006 var ett mycket viktigt led i arbetet med att utveckla Gteborg som destination. Genom att evenemanget blev en s stor framgng strkte Sverige och Gteborg sina mjligheter att framgngsrikt kandidera om att f arrangera VM i friidrott 2011 eller 2013. Det som krvdes var en investering frn staten motsvarande cirka 200 miljoner kronor. Bara skatteintkterna frn exporten utlndska beskares, fretags och organisationers konsumtion i Sverige hade inbringat detta belopp till statskassan. Vi lade ner stort arbete p vr VM-anskan. Drfr var det naturligtvis en besvikelse och mentalt smrtsamt nr regeringen inte ville ge oss sitt std. I samband med EM i friidrott skrev ordfrandena Stefan Lindberg, Sveriges Olympiska Kommitt, Lars-ke Lagrell, Svenska
Fotbollfrbundet och Yngve Andersson, Svenska Friidrottsfrbundet, tillsammans med mig en debattartikel i Dagens Nyheter. Vi hvdade att EM i friidrott 2006 riskerar att bli det sista riktigt stora internationella evenemang som arrangeras i Sverige om vi inte fr ett aktivt statligt engagemang. Fr de hr stora evenemangen vi talar om vrldsutstllningar, OS, VM och EM i de globala sporterna fotboll och friidrott kommer i framtiden sannolikt inte att kunna arrangeras i Sverige utan statlig ekonomisk medverkan. Staten r den enskilt strste vinnaren och vi menar att de som r med och tjnar p evenemangen ocks mste vara med och ta ansvar fr kostnader och investeringar. Kampen om dessa evenemang r knivskarp och involverar idag nationer, regioner, storstder och internationella storfretag. Till skillnad frn sjlva tvlingarna delas det dock inte ut ngra silver- eller bronsmedaljer i dessa sammanhang. Det r bara vinst som rknas. Jag hoppas och tror att regeringen snart kommer till insikt i vilka tillvxtmjligheter det skapar om Sverige fr mjlighet att st som vrd fr riktigt stora internationella evenemang. Skall svensk turism bli en framgngsrik exportprodukt krver det till skillnad frn alla andra nringar att kunderna tar sig hit och p plats konsumerar svenska upplevelser i Sverige (jmf exempelvis Volvo och Ericsson som kan distribuera sina exportprodukter till alla delar av vrlden). Under lng tid har vi svenskar i stor omfattning rest utomlands idag mer n ngonsin. Utvecklingen, bland annat globaliseringen, Internet och inte minst lgprisygets expansion, har inte bara pverkat detta resande, utan mjliggr ocks p allvar att svenska destinationer nu kan utvecklas som attraktiva internationella resml. Jag menar att denna utveckling innebr ngot av ett paradigmskifte fr hur tillvxt inom turismoch besksnringen skapas. Under lng tid har vi i Sverige kunnat skapa tillvxt trots begrnsad
VD: Claes Bjerkne

Namn: Claes Bjerkne lder: 59 Titel: Verkstllande direktr fr Gteborg & Co. Har arbetat p Gteborg & Co sedan: 1990 ett r fre starten, sktte frberedelserna fr bildandet av bolaget. Det bsta med Gteborg & Co: Ett privilegium att f jobba med den hr stan. Bra att veta om Claes Bjerkne: Hans motto: att det r mnniskor, inte fretag eller organisationer, som formar utvecklingen och skapar tillvxt.
11
internationell tillgnglighet. Med dagens explosionsartade utveckling av det europeiska lgprisyget tror jag dock inte att det r mjligt i framtiden. Tillgngligheten, i kombination med destinationens kvalitet och attraktivitet, kommer att vara avgrande fr att man verhuvudtaget skall kunna vara med och konkurrera om framtida beskare, evenemang, mten med mera. Lyckas vi inte skerstlla att vra viktiga svenska destinationer fr tillrckligt goda kommunikationer kommer vi inte att klara den internationella konkurrensen. Gteborg och Vstra Gtalandsregionen arbetar alltmer offensivt tillsammans fr att utveckla turismoch besksnringen. Internationellt marknadsfr vi oss nu som GteborgPlus. Fr Gteborg och Vstra Gtalandsregionen r det viktigt med en helhetssyn p hur vr stad och vr region totalt sett kan utvecklas p ett positivt stt. Ngra viktiga frutsttningar fr detta r att: (1) vr region mste vxa till minst 1,5 miljoner invnare fr att skapa en tillrckligt stor bas fr branscher och arbetstillfllen. Det lser vi bland annat genom att frbttra kommunikationerna, frmst tgfrbindelserna, mellan de strre befolkningstta delarna av vr region. (2) skapa frbttrad tillgnglighet till och frn vr region, er yg-, tg-, och frjefrbindelser. (3) frtta citykrnan i Gteborg. (4) utveckla stadens och regionens attraktivitet, samt utveckla en gemensam kraftsamling kring arbetet med varumrket Gteborg. (5) allt som sker mste ha som ml att det sker fr gteborgarnas och vstsvenskarnas bsta. Ett exempel p ett eftersatt omrde r tgtraken i Vstra Gtaland om man jmfr med Stockholm och Mlardalsomrdet, men ven jmfrt med Malm och Skne. Vstsverige behver nu f en strre del av de nationella investeringsresurserna. Vi mste helt enkelt se till att det gr snabbare och enklare fr mnniskor att resa mellan
En storstadsregion som vill vara med i utvecklingen mste kunna erbjuda ett brett utbud av upplevelser...
Gteborg och andra stora befolkningscentra Fyrstad, Skaraborg och Bors/Sjuhrad i Vstra Gtalandsregionen. Maximalt en timmes pendling drr till drr mellan hemmet och arbetsplatsen tycker jag skulle vara ett nskvrt ml. 2012 frvntas den nya jrnvgen sderut gra det mjligt att n Kpenhamn p betydligt mindre n tv timmars resa. Detta br rimligtvis medfra goda mjligheter fr Gteborg och Vstsverige att utveckla kontakterna med Kpenhamn och Malm. Gteborg behver ven ka sin egen attraktionskraft. 2021 fyller Gteborg 400 r. Det ger vr stad en naturlig och samtidigt angelgen mjlighet att kraftsamla kring stadens utveckling. Det kan handla om allt frn att skapa arkitektoniskt intressanta byggnader och miljer, till att frbttra och frstrka kulturutbudet, evenemangen, mtesindustrin, matupplevelser etc. Den arkitektoniska utmaningen kan till exempel nnas i de nya anlggningar som krvs fr ett bibehllande av utvecklingen inom upp-
12
levelse- och evenemangsindustrin i Gteborg. Det investeras just nu oerhrt mycket i vr omvrld. Nya anlggningar byggs bde i Sverige och i runt om i norra Europa. En storstadsregion som vill vara med i utvecklingen mste kunna erbjuda ett brett utbud av upplevelser och evenemang av skilda slag. Att inte investera tillrckligt gr att en stad str stilla i utvecklingen. Det i sin tur innebr i praktiken att staden frlorar konkurrenskraft i frhllande till omvrlden. Detta r inget nytt fenomen, men det gr betydligt snabbare idag. Oftast nns det dock en hel del att lra av historien. Investeringar av den hr typen av anlggningar var, och r, inga enkla frgor. Minns bara den hrda debatt som fregick beslutet om byggnationen av Nya Ullevi 1958. Mnga politiker var emot och partierna stod splittrade i frgan ven nr beslutet klubbades igenom. Gteborgsutstllningen 1923 fregicks ocks av en hel del diskussioner. Utstllningen medfrde en, med den tidens mtt, stor frlust fr staden. Men utstllningen var
startskottet fr bland annat Liseberg, Gtaplatsen och Svenska Mssan. Kan ngon idag tnka sig Gteborg utan Ullevi, Liseberg, Gtaplatsen och dess kulturinstitutioner, eller Svenska Mssan? Ullevi och Svenska Mssan har bda varit hrnstenar i det arbete staden lagt ned p att utveckla Gteborg till en internationell evenemangsstad. Gtaplatsen r Gteborgs och Vstsveriges kulturcentrum. Och Liseberg r en av norra Europas strsta turistmagneter. I det lngre perspektivet har dessa satsningar betalat sig mnga gnger om och anses nu vara sjlvklara och mycket uppskattade tillgngar fr gteborgarna och Gteborg. En tid av globalisering ppnar nya mjligheter. Det eko som Ostindiefararen Gtheborg skapade under sin resa och under besket i Kina 2006 br Sverige och Gteborg sjlvklart frska dra nytta av. De kinesiska turister som i allt strre omfattning kommer att beska Europa, vill vi ocks f att beska Sverige och Gteborg. Ostindiefararen Gtheborg borde kunna bli en
13

katalysator och utgra en bas fr att skapa en ny och spnnande milj, med kopplingar till Kina, i anslutning till utvecklingen av hamnen. Det r ocks intressant om vi kan attrahera sunda asiatiska investeringar och etableringar. Sdra lvstranden r ett omrde vars utveckling, rtt hanterad, kan strka Gteborgs internationella konkurrenskraft fr de kommande femtiohundra ren och bidra till svl social, miljmssig som ekonomisk lngsiktigt hllbar utveckling och tillvxt. Att beskare uppskattar att allt r nra i Gteborg, och att citykrnan inte r strre n att man kan g genom den, r en stor tillgng och en viktig konkurrensfrdel. Men det vi fr allra mest berm fr r det bemtande vra beskare fr av gteborgarna. Det r alltid mnniskor inte fretag och organisationer som formar och utvecklar stder och regioner. Drfr r gteborgarna sjlva stadens strsta tillgng. Men ven hr har vi ett uppdrag fr framtiden. 20 procent av alla mnniskor som bor i Gteborg har en annan bakgrund n den traditionellt svenska.
Vi vill vidareutveckla Gteborgs krnvrden tillsammans med gteborgarna

Det hr r ngot positivt som vi bttre mste nyttja och utveckla. Fr i den alltmer globaliserade vrld vi lever i r kunskap och erfarenheter frn andra kulturer en stor tillgng i arbetet med att utveckla Gteborg som destination och locka hit er turister, mten och evenemang. Arbetet med varumrket Gteborg r en av Gteborg & Co:s viktigaste uppgifter. Gteborgs personlighet karaktriseras som empatisk, trivsam, frndringsbengen och verraskande mngsidig. Sjlva essensen r mngfacetterade och ltt tillgngliga upplevelser i en mnsklig atmosfr. Gteborgs krnvrden det vill sga varm, vnlig, vlkomnande, en komplett stad med ett brett och varierat utbud har allt som behvs fr att f ett bra liv, nra till allt vill vi tillsammans med gteborgarna vidareutveckla, marknadsfra och positionera. Att Gteborg skall vara ett frstahandsval bland storstadsregionerna i Europa genom att vara en av Europas mnskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i samt att beska, det r vr vision!
14
EVENEMANG 2006
16
Hela Gteborg skulle upplevas som en arena. EM i friidrott Gteborg skulle bli more than a sporting event. Det blev det. Och det blev s bra att arrangrerna av OS i London 2012 nu har planer p att ytta invigningsceremonin ut frn idrottsarenan.
EVENEMANG 2006: EM I FRIIDROTT
Gteborg inspirerar OS i London

Jonathan Edwards, som tillsammans med Kristin Kaspersen hll i presentationen under invigningen av EM i friidrott, sitter ven i genomfrarstyrelsen fr OS i London 2012. Dr tittar man p hur Gteborg arrangerade EM i friidrott. Vi har faktiskt planer p en liknande lsning, dr invigningsceremonin yttas ut frn arenan till London. Vi har ocks planer p att kunna bredda invigningen s att den genomfrs ver hela Storbritannien. Fr Gteborg har verkligen satt en ny standard fr hur man genomfr ett stort sportevenemang. Speciellt EM. Barcelona fr det tufft nr de ska frska flja upp efter Gteborg, sger Jonathan Edwards. Nr Gteborg arrangerade EM i friidrott skulle alla som beskte EM-tvlingarna media, publik och inte minst de tvlande sjlva verkligen knna att hela staden frgades av ett EM i friidrott. Jag tycker att man lyckades. I de strsta stderna i Europa skulle ett EM i friidrott ltt kunnat drunkna i vardagen. Men i Gteborg var det helt enkelt omjligt att missa, sger Yngve Andersson, ordfrande fr Svenska Friidrottsfrbundet. Bermmet frn Europeiska Friidrottsfrbundet, EAA, har heller inte ltit vnta p sig. De anser att arrangemanget i Gteborg r den mttstock som efterfljande arrangrer mste titta p. Mallen fr hur det ska se ut helt enkelt. Arbetet med EM-festen gick annars enligt rutinerna fr ett vanligt Gteborgskalas. Erfarenhet att lgga kalaset i anslutning till ett stort sportevenemang hade Gteborg redan frn VM i friidrott 1995. Skillnaden den hr gngen var att allt var strre, er dagar, er festplatser, er artister, er berknade beskare, sger Therese Brusberg, marknadsansvarig p Even-
Gteborg har verkligen satt en ny standard fr hur man genomfr ett stort sportevenemang
Jonathan Edwards
17
emangssamverkan p Gteborg & Co. Tidigt beslutade man sig fr att gra ngot unikt med EM i friidrott. Att ytta ut hela invigningsceremonin frn Ullevi till Gtaplatsen. Alla gteborgare och beskare skulle kunna njuta av invigningen helt gratis. I centrala Gteborg fanns ocks era storbildsskrmar dr man kunde flja invigningsceremonin direkt. Men p en punkt hade man missat lite. Ljudanlggningen rckte inte riktigt till. Mnniskor absorberar ljud. Vi hade ju rknat med omkring 50 000 i publiken, en bra bit ner p Avenyn. Det kom 125 000. I och fr sig ett angenmt problem, men det gjorde att mnga inte hrde s bra som de borde, sger Therese Brusberg. Eurosport snde ppningsceremonin i
hela Europa. Men ven dr var sndningarna annorlunda jmfrt med en normal invigning av ett sportevenemang. Eurosport valde att lyfta fram enskilda idrottsmn med unika intervjuer mellan artistinslagen. Bland de som lyftes fram i sndningen fanns sjlvklart ngra av Sveriges stora stjrnor, Carolina Klft, Kajsa Bergqvist och Christian Olsson. Men ocks en glimt av Sveriges nya idrottsdrottning, Susanna Kallur. Det gjorde att det fanns en bra balans mellan den rena underhllningen och friidrotten tycker jag, sger Toralf Nilsson, generalsekreteraren fr EM i friidrott. Invigningen satte spr bland rutinerade representanter fr internationella idrottsfrbund. Att ppningsceremonin var gratis fr
18
FAKTA:
EM i Gteborg
EM i Gteborg var det 19:e msterskapet i

ordningen. Tid fr EM i friidrott: 613 augusti. Tid fr EM-festen: 413 augusti. Arena: Ullevi. Antal deltagande nationer: 48 (er n ngonsin tidigare) Antal aktiva: 1 288 personer. Antal volontrer som arbetade gratis under EM: 2 976 personer. Antal tvlingsgrenar: 47 stycken. Totalt antal slda biljetter: 269 038 Antal bevakande journalister: 2008 Bevakande TV-bolag: 32 Bevakande radiostationer: 26 Totalt sndes 1 370 timmar TV frn tvlingarna till hela vrlden. Ekonomisk omsttning fr sjlva EM tvlingarna: 167 miljoner kronor. verskott av sjlva EM i friidrott: 0,5 miljoner kronor.
FAKTA:
Allwin
alla ute p stan var unikt. Jacques Rogge, IOK:s ordfrande, bermde oss eftert. De esta ansg att vi satt en ny standard nr det gller invigningar av stora sportevenemang, sger Leif Nilsson, chef fr Evenemangssamverkan. Sverige mter Europa var devisen fr invig-ningen. Och era vrldsartister upptrdde, bland annat irlndska Ronan Keating, fransk-algeriska Khaled som sjng en duett med svenskiranska Cameron Cartio. Carola sjng, gteborska Hammerfall bangade metall, och EM-lten Heroes, framfrdes svenskgrekiska Helena Paparizou. Den formella ppningen p Ullevi genomfrdes av H.K.H. kronprinsessan Victoria i sammanhanget r det inte
mindre viktigt att hon ocks r hertiginna av Vstergtland. Galan leddes av Jonathan Edwards. Fr vem var mer rtt att leda en ppningsceremoni n den man som satt ett vrldsrekord som str sig n i dag. Hans 18,29 frn VM 1995 i Gteborg har ett magiskt skimmer ver sig. Fr mig var det en ra att f komma till Gteborg fr att leda ppningsceremonin, sger Jonathan Edwards. Programledarskapet fr galan delade han med Kristin Kaspersen. EM-festen besktes av drygt 1,8 miljoner mnniskor under de tio dagar den pgick. Det kan jmfras med den totala beskssiffran fr hela EM i friidrott inne p Ullevi: 270 000 personer.
Allwin en stiliserad trana var maskoten fr EM i friidrott i Gteborg. Maskoten som kom fram genom en tvling fr svenska designstudenter, och har designats av Christina Leanderz, som d var tredjerselev p HDK, Hgskolan fr Konst och Design i Gteborg. Maskoten presenterades redan 2004 p Finnkampen i Gteborg, men saknade d ett namn. Namntvlingen blev en del i den frberedande marknadsfringskampanj Gteborg & Co genomfrde infr EM. Namnet Allwin kom fram genom en SMS-omrstning. Tranan r Vstra Gtalands landskapsdjur.
19
Flest EM-medaljer
FAKTA:
Bsta medaljnationer nationer under EM: 1. Ryssland: 34 medaljer, 12 guld, 12 silver, 10 brons. 2. Spanien: 11 medaljer, 3 guld, 3 silver, 5 brons. 2. Storbritannien: 11 medaljer, 1 guld, 5 silver, 5 brons. 4. Tyskland: 10 medaljer, 4 guld, 4 silver, 2 brons. 5. Vitryssland: 9 medaljer, 4 guld, 3 silver, 2 brons. 6. Frankrike: 8 medaljer, 4 guld, 1 silver, 3 brons. 7. Sverige: 6 medaljer, 3 guld, 1 silver, 2 brons. Sveriges sex medaljrer: Carolina Klft: Guld, sjukamp. Christian Olsson: Guld, tresteg. Johan Wissman: Silver, 200 meter. Susanna Kallur: Guld, 100 meter hck. Kajsa Bergqvist: Brons, hjdhopp. Stefan Holm: Brons, hjdhopp.
Den hr typen av arrangemang under ett stort sportevenemang r i dag nstan ett ndvndigt komplement. Festknslan sprider sig nda in p tvlingsarenan, sger Toralf Nilsson, som r inne p samma spr som Yngve Andersson. De stora internationella idrottsfrbunden vill att det ska vara en folkfest nr arrangemanget gr av stapeln. Att arrangemanget verkligen stter frg p en hel stad. Det lockar en strre publik till tvlingarna, men ger ocks strre uppmrksamhet i media och i vanligt folks medvetande. Det mrktes nr jag beskte inomhus EM i Birmingham nu i vras, sger Toralf Nilsson. Arrangrerna erknde att de inspirerats av Gteborg och satsat p er aktiviteter utanfr arenan. Men de hade ocks ftt nskeml om detta frn EAA, Europeiska friidrottsfrbundet. Bde arrangrerna och frbundet insg att det bara gav mer uppmrksamhet fr tvlingarna och kade intresset fr friidrotten, sger han. Bda anser ocks att Gteborg hade alla frutsttningar fr att arrangemanget skulle lyckas. Staden hade erfarenheter frn era stora evenemang sedan tidigare, i synnerhet VM i friidrott 1995. Vad som alltid slagit mig nr jag varit i Gteborg r hur samstmda alla r, frn Gteborg & Co, till kommunala frvaltningarna och lokala sponsorer. De talar verkligen med en rst och vill gra arrangemanget till det bsta som ngonsin gjorts. Drfr r vi frn Svensk Friidrott s njda med Gteborg som arrangrsstad, sger Yngve Andersson. Gteborg & Co hade ocks marknadsfringsansvaret fr hela EM. Kulmen kom i mars infr biljettslppen till tvlingarna. Att marknadsfringen fungerat vl visas av Synovate Temos underskning, dr bara 35 procent av svenskarna i september 2005 knde till att EM skulle g i Gteborg. I mars 2006 knde 51 procent av svenskarna till att EM skulle genomfras i Gteborg.
EM-festen var
EM-festen var avsevrt strre n ett Roskilde eller ett Hultsfred per dag! Tio dagar i rad dessutom.
200 000 beskare per dag. Strax ver tusen programpunkter. Drygt 500 olika artister, era vrldsartister, vilka upptrdde p tio olika scener. 60 olika restauranger som serverade mat frn hela vrlden. Men man tnker inte s mycket p att det r stort. Det man i frsta hand tnker p r att det ska bli bra fr alla beskare. Att artisterna ska tycka att det r kul att komma hit och upptrda, sger Mia Samuelsson, projektledare fr Gteborgskalaset, som 2007 blir Gteborgs kulturkalas. Invigningen p Gtaplatsen r hennes bsta minne av EM-festen. Ngot dligt har hon inte. Dremot minns hon den mest stressade dagen. Det var nr Simple Minds skulle upptrda p Gtaplatsen. De var ju en av festens verkliga dragplster, sger hon. Vad ingen p Gteborg & Co visste var att bandets frontgur, Jim Kerr, hade tagit bondpermis. Bandet fanns redan i Gteborg. Men Kerr skulle yga in dagen efter.
20
strre n Roskilde och Hultsfred

Synd att det var just den dagen det stora terrorlarmet kom om lskedrycksbomber p ygplan. Alla ygplatser i Storbritannien stngdes den dagen, berttar Mia Samuelsson. Nu var goda rd dyra. Evenemangssamverkan ck Kerr p ett Eurotunnel-tg till Belgien. Med taxi tog han sig sedan till en ygplats, dr ett litet jetplan stod och vntade. Han kom fram till Gtaplatsen tio minuter innan bandet skulle g p scen, sger Mia Samuelsson och skrattar. Fr Henrik Jutbring, projektledare fr Vrva musik och som under EM-festen ansvarade fr scenomrdet vid Frihamnspiren, stllde terrorlarmet till med stora problem. Echo and the Bunnymen tvingades stlla in. De och era andra engelska band satt p Heathrow, och kunde inte ens ta sig ut frn kaoset p ygplatsen. Det var trist, fr det var mnga som verkligen ville se dem. Frihamnspiren p Hisingssidan av Gta lv, r omrdet dr man fokuserat p ung musik fr i huvudsak en ung publik. Den stora akten under EM veckan var Where The Action Is med bland annat Soundtrack of Our Lives, Millencolin, Hellacopters och Backyard Babies. Men ngra gjorde ocks sina frsta stora framtrdanden ngonsin. Studiefrmjandets projekt 100% Osignat, med unga nya helt oknda band, ck hlla till hos oss p Frihamnspiren. De ck upptrda p de stora scenerna med all professionell uppbackning vi kunde ge, sger Henrik Jutbring. I dag arbetar Jutbring med att bland annat utveckla musikutbudet i Gteborg. Och till sommaren startar man en festival, Way Out West, med idel internationellt knda artister, som Erykah Badu, Primal Scream och The Pogues men ven svenskt, som The Hives. Festivalen arrangeras av Luger och r ett samarbete med ya-festivalen i Oslo. Festivalen kommer att ske i Slottsskogen 1011 augusti i r. Mlet r att den kan bli terkommande, sger Henrik Jutbring. Under 2007 gr annars kalasat in i en ny era. Vi har haft med de traditionella kulturinstitutionerna tidigare i kalaset, och nu under EM-festen, bland annat med Symfonikernas konsert p Gtaplatsen och en del konstnrliga arrangemang. Men 2007 blir det mer. Det tycker jag ska bli jttespnnande, sger Mia Samuelsson.
FAKTA:
EM-festen
Totalt ekonomiskt inde som EM berknats generera fr Gteborg*: 800 miljoner kronor. Antal festplatser: 20 Antal scener: 10 Antal artistupptrdanden: 500 Antal programpunkter: strax ver 1000 Utsmyckningen av staden bestod av 850 enheter (aggstnger, banr, skyltar stora som sm) med EM:s frger. Till och med papperskorgarna i centrala Gteborg hade EM:s frger under sommaren. Ekonomiskt inde berknas p andelen tillresta beskare som beskt ett evenemang, och deras berknade konsumtion, inrknat logikostnader, samt att anledningen till besket var det aktuella evenemanget.
21
DOKUMENT: EM I FRIIDROTT
Vgen till ett lyckat

Stora evenemang r viktiga fr Sverige och Gteborg, inte bara nr de vl gr av stapeln, utan minst lika mycket under ren efter evenemanget gt rum.
VM i friidrott 1995 var ett sdant avstamp och har i hg grad bidragit till den positiva utveckling Gteborg och Vstsverige haft de senaste tio ren. Sedan 1995 har Sverige och Gteborg ftt frtroendet att arrangera era vrldsevenemang. EM i handboll, VM i ishockey, Volvo Ocean Race, VM i simning och UEFA-cupnalen i fotboll p Ullevi r ngra exempel som har ftt sportvrlden att vnda blickarna mot Sverige och Gteborg. Gteborg har ocks vuxit som mtesstad med s skilda arrangemang som bland annat EU-toppmtet, Filmgalan, rets Kock, Internationella Tandlkarstmman IADR, Odontologisk Riksstmma och Svenska Lkaresllskapets Riksstmma. P musikfronten r Gteborg idag en vlbekant scen fr en lng rad vrldsartister och deras publik. De utslda konserterna med Rolling Stones, Paul McCartney, Metallica, Gyllene Tider, Bruce Springsteen, Iron Maiden, U2 och Robbie Williams de senaste somrarna talar sitt tydliga sprk. Rtt satsningar p stora evenemang skapar tillvxt fr Sverige, Vstra Gtalandsregionen och Gteborg. Gteborg utsgs till rets Tillvxtkommun 2004 och ck Stora Svenska Turistpriset 2005. Evenemangen bidrar till att strka Sverige och Gteborg som varumrken. De bidrar
FAKTA:
Hur det brjade...
VM i friidrott 1995: Idn vcktes om Gteborg som vrd fr det 19:e Europamsteskapet i friidrott r 2006. Juli 1999: I samband med EM fr 2022 ringar i Gteborg 1999, informerades European Athletics Association (EAA) om Gteborgs avsikt att ska EM. Detta blev ocks startpunkten fr kandidaturen. Oktober 1999: EAA:s kalenderkonferens p Madeira. Gteborg informerar alla deltagande nationsfrbund att staden kandiderar om att f EM 2006. Beslut togs om att kalenderkonferensen 2000 skulle frlggas i Gteborg. November 1999: En styrgrupp etablerades fr EM-kandidaturen med representanter frn Gteborg & Co, Got Event, Svenska Friidrottsfrbundet (SFIF) och Gteborgs Friidrottsfrbund (GFIF). Kampanjhgkvarteret etableras p Gteborg & Co Oktober 2000: Gteborg var vrd fr EAA:s Kalenderkonferens 55th EAA European & th IAAF World Calendar Conference. Vrdskapet fr konferensen var ett viktigt i led i marknadsfringen av Gteborgs kandidatur fr EM 2006. April 2001: Formell anskan lmnades till Europeiska Friidrottsfrbundet Oktober 2001: Gteborg utsgs till vrdstad av EAA. November 2001: Etablering av den lokala organisationskommittn.
22
Evenemangen bidrar till att strka Sverige och Gteborg som varumrken.
evenemang
ocks till att gra Gteborg till en trevligare och mer attraktiv stad att leva och verka i samt att beska. Evenemang skapar nya upplevelser fr regionens invnare och innebr ett kat antal beskare, kade turistintkter och er arbetstillfllen. Dessutom skapar evenemangen naturliga mtesplatser och gemenskap ver svl lders som kulturella grnser. 2006 arrangerade Gteborg EM i friidrott - rtiondets strsta svenska evenemang. Det gav oss en unik mjlighet att nyttja evenemanget som kommunikationsplattform och som ett viktigt avstamp fr fortsatt tillvxt fr Sverige och Gteborg.
Konstknings VM -08 EM i friidrott -06 EU-toppmtet -01 VM i friidrott -95 EM i fotboll -92 Gteborgs 350 rs jubileum -71 VM i fotboll -58 Jubileumsutstllning 1923
Gothia Cup, Gteborg Horse Show (World Cup final), VM i ishockey, World Gymnaestrada, VM i handboll, EM i handboll, Volvo Ocean Race, TUR-mssan, Bok & Bibliotek, Elfack, Lkarestmman, Tandlkarstmman, Vrldskongresser, Kristina frn Duvemla (ssong), Joe Labero (ssong), Da Vinci utstllningen, Skagenutstllningen, Kinautstllningen, Gteborgskalaset, Julstaden Gteborg.
Partille Cup, Gteborgs Basketfestival, Vrldsungdomsspelen i Friidrott, Gteborg Hockey Cup, Boule SM, O-ringen, Gteborgsvarvet, UEFA Champions League, Strre landskamper, Finnkampen, Swedish Match Cup, Tall Ship Race, Hedens Lustgrd, Gteborgs Film Festival, Dans och teaterfestivalen, Vetenskapsfestivalen, Carl Larssonutstllning, Schack EM och Schack SM, Bo i Gteborg, Bruce Springsteen, U2, Madonna, Metallica, Iron Maiden, Gyllene Tider p Ullevi, Melodifestivalen, Guldbaggegalan, rets Kock. Ett stort antal nationella och internationella kongresser och mssor.
Fem olika niver
Hemmamatch fr Frlunda Indians, IFK Gteborg, IS, Hcken, GAIS, RIK eller Svehof. Frestllningar p GteborgsOperan, Gteborgs Stadsteater, Folkteatern, Gteborgs Konserthus med flera scener, Konserter, frestllningar, gstspel och shower p Scandinavium, Liseberg, Lorensbergsteatern, utstllningar p Gteborgs Konstmuseum, Vrldskulturmuseet och flera andra museer.
23
Niv 1: Ur bredden vxer professionella utvare fram. Det breda lokala kultur, njes- och idrottsutbudet. Det lokala Kulturlivet och Det lokala frenings- och organisationslivet. idrotten utgr med hela sin bredd och rikedom den ndvndiga basen fr evenemangen i stder som Gteborg. strsta rligen terkommande kultur och idrottsevenemangen. Niv 2: Lag och spelare, sngare skdespelare och dansare Hr nns ven stora kongresser, utstllningar, uppsttningar ger upplevelser till gteborgarna och r frebilder som unga och konserter. utvare ser upp till och som stimulerar dem att sjlva aktivt Niv 5: I toppen av pyramiden ternns de internationellt vilja delta. allra strsta idrottsevenemangen. Hr nns ocks Vrldsut Niv 3: P denna niv handlar idrotten om landskamper, stllningar, och andra stora och unika internationella projekt. svenska msterskapstvlingar samt cuper som vuxit sig stora. Dessa evenemang r viktiga fr att visa p stadens och landets Inom kultur och njen ternns strre festivaler, strre gstsunika mjligheter, strka stadens och landets varumrken, pel, strre prolerade utstllningar, konserter p Ullevi, samt ge staden en kvalitetsstmpel som evenemangsstad internashower och musikaler. Ett stort antal mssor och kongresser tionellt, skapa tillvxt och turistekonomiska inden, skapa ternns ocks p denna niv. arbetstillfllen, erbjuda stadens invnare livskvalitet samt Niv 4: P denna niv ternns EM och VM inom mnga stimulera och inspirera ungdomar till att sjlva aktivt delta i idrotter, vissa andra stora idrottsevenemang och de allra kultur- och idrottsaktiviteter.
Fr gteborgarnas bsta
DOKUMENT: EM I FRIIDROTT Elva r efter succn med VM i friidrott var ett nytt megaevenemang tillbaka i Sverige! Den 6-13 augusti 2006 hlls de 19e Europamsterskapen i friidrott p Ullevi i Gteborg, ett av vrldens strsta idrottsevenemang.
Decenniets strsta folkfest inleddes med att Gteborg bjd p en spektakulr invigning den sjtte augusti mitt i stan. Invigningen var startskottet p en tt och stmningsfull vecka dr Europas friidrottsstjrnor gjorde upp om rekord och medaljer i rafande strider p Ullevi. Och festen pgick p stan under sammanlagt tio dagar med musik, dans, teater och inte minst god mat. Hela Gteborg engagerades fr att skapa samma festivalstmning som under VM 1995. Och vi lyckades terigen! Evenemanget p Ullevi i kombination med EM-festen p stan gjorde EM-dagarna till en ny ofrglmlig evenemangsupplevelse. Samarbetet mellan stadens alla aktrer och intressenter i kombination med stadens centralt belgna arenor gjorde EM till en folkfest som prglade hela stan. Till skillnad frn 1995 blste det nu kraftig medvind fr svensk friidrott och EM 2006 blev idrottsligt Sveriges bsta sedan 1950 med sex blgula medaljer. Lovorden haglade ver evenemanget frn det Europeiska friidrottsfrbundet, frn atleterna, frn media, frn publiken och frn sponsorerna. EM 2006 i Gteborg r nu ett riktmrke i det Europeiska Friidrottsfrbundets planering av framtida EM. EM 2006 arrangerades av Svenska Friidrottsfrbundet och Gteborgs stad via Gteborg & Co och Got Event p uppdrag av Europeiska Friidrottsfrbundet. Sveriges Television och Gteborgs Friidrottsfrbund var ocks aktivt involverade i organisationen. Men ett evenemang i den hr storleksordningen krver att mnga er r delaktiga. Extraordinra insatser krvs av kommun, nringsliv, ideella organisationer och volontrer fr att ett megaevenemang skall generera alla nskvrda positiva effekter. Satsningen p kultur, njes- och idrottsevenemang r en viktig del i arbetet med att skapa tillvxt och gra Sverige och Gteborg nnu mer attraktivt och bidrar i hg grad till att strka Sveriges och Gteborgs varumrken. Ytterst handlar det om att ka livskvaliteten bland mnniskor som lever och verkar i Gteborg. Turismen bidrar hr p era olika stt. Den medverkar till att bygga broar mellan mnniskor med olika etnisk bakgrund. Den skapar ett bredare utbud av kultur, njen och idrott, restauranger, utyktsml, affrer m.m. Turismen ger inkomster fr mnga fretag och skapar nya arbetstillfllen. Den ger samhllet stora skatteinkomster och bidrar p s stt till att utveckla en strre och mer attraktiv infrastruktur i Gteborg och Vstsverige. Svenska Friidrottsfrbundet engagerade sig i EM 2006 som en del i sin internationella strategi fr att bli en terkommande vrd fr internationella tvlingar, fr att skapa en viktig stimulans fr friidrottare, trnare, domare och andra ledare och fr att uppn starka friidrottsliga resultat, bde p kort och lng sikt. EM 2006 blev ett lysande msterskap med suverna tvlingar, en underbar folkfest p stan och en hrlig publik. Ett fantastiskt resultat som alla inblandade kan knna sig stolta ver. Inte minst gteborgarna sjlva.
24
Ytterst handlar det om att ka livskvaliteten bland mnniskor som lever och verkar i Gteborg.
FAKTA:
Affrsplanen
Affrsplanen fr Gteborg i samband med EM i friidrott 2006 syftade till att tydliggra hur Gteborg p bsta stt skulle kunna nyttja EM till gagn fr staden och dess invnare. EM I FRIIDROTT SKALL BIDRA TILL ATT: Gteborg skall vara ett frstahandsval bland storstderna i Europa genom att vara: En av Europas mnskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i samt att beska. HUVUDML: Gra Gteborg och regionen attraktivare fr mnniskor att leva och verka i samt att beska. Strka Gteborg och Sveriges varumrke. Strka Gteborg som turiststad, evenemangsstad, mtesstad, kulturstad, etableringsort och miljstad Skapa kad turism i Gteborg, Vstra Gtalandsregionen och Sverige och drigenom ett stort ekonomiskt inde och nya jobb. Skapa en folkfest i Gteborg som bidrar till kad livsgldje fr invnarna i Gteborg och regionen. Stimulera utvecklingen av friidrotten i Sverige. VERGRIPANDE STRATEGIER verraska och drigenom vertrffa frvntningarna hos beskarna. Gteborgs affrsid fr VM i friidrott 1995 var att vertrffa frvntningarna hos beskarna - ngot som vi verkligen lyckades med. Bakgrunden var att vrdens strsta evenemang det ret var frlagt till Gteborg och att staden d var relativt oknd fr mnga av beskarna. Efter 1995 har staden varit vrd fr ett stort antal internationella evenemang och frvntningarna har hjts rejlt. Drfr skulle vi denna gng positivt verraska beskarna och drigenom vertrffa deras frvntningar.
DELSTRATEGIER Skapa det bsta evenemanget ngonsin genom: Ett professionellt arrangerat evenemang med ett fullsatt Ullevi och en stor fokfest i staden. Bred satsning p popularisera friidrotten Gra staden till arenan genom: Samordning av marknadsfring. Gemensam visuell prol (utsmyckning). Ett fullsatt Ullevi och folkfest p stan. Frlggning av invigningen till Gtaplatsen Skapa en bred samverkan genom: En organisationsmodell baserad p samarbete mellan staden, myndigheter, EM-organisationen, idrotten, sponsorer, samarbetspartners, nringsliv, media, Vstra Gtalandsregionen, staten m.. Skapa delaktighet och engagemang genom: En massiv satsning p kommunikation Detta r vrt EM (nationellt, regionalt, lokalt och inom organisationen). En positiv kultur som knnetecknades av gldje, ppenhet, engagemang, buget i balans, omtanke, resultat, gemenskap. Samverkan med vra friidrottstjrnor i ambassadrsskap. Att erbjuda tusentals mnniskor mjlighet att medverka i evenemanget som volontrer. Nyttja evenemanget fr att marknadsfra staden genom: Den starkaste marknadsfringskampanjen ngonsin i svensk evenemangshistoria. Srskilt prioritera satsningar p media genom: Proaktivt bearbetning av media. Bsta mjliga service och arbetsfrhllanden fr media. Frse media med relevant bakgrundsmaterial Stdja och stimulera friidrotten i regionen, Sverige och Europa genom: European Youth Forum. fr unga ledare frn hela Europa, Att lyfta de svenska friidrottsstjrnorna som frebilder och ambassadrer fr idrotten och fr Gteborg. Frnyelse av Friidrottens Hus m. idrottshallar i Gteborg SFIF:s projekt som bl.a. 2006 nya ledare.
Strategiskt ramverk fr tvlingarna

FAKTA:
AFFRSID: Den gemensamma affrsidn fr arbetet med EM 2006 tydliggjorde vad vi skulle arbeta fr och leverera till marknaden. Att erbjuda Sveriges strsta och vnligaste sport- och njesupplevelse under detta rtionde. KRNVRDEN: Krnvrden som gllde bde fr EM 2006 och Gteborg var: Performance/Delivery of a great event Sveriges strsta idrottsevenemang under detta rtionde. Att skapa det bsta evenemanget. Integration av sport och underhllning till en totalupplevelse. Dedikerad organisation fr att n mlen. Unique experience Stor chans till svenska medaljer. EM 2006 skall vara en totalupplevelse med en kombination av nje och idrott.
Design r en parameter som skall frstrka den unika knslan av EM 2006. Friendliness/shared emotions EM 2006 och Gteborg str fr vnliga mnniskor i en grn, ren och sker stad. Human/attractive/compact Gteborg r en mnsklig och attraktiv stad som med sin kompakta stadskrna erbjuder en unik scen fr stora evenemang. MLGRUPPER: Allmnheten Nationell och internationell media Sponsorer och fretag Idrottsrrelsen Offentlig frvaltning Skolor Nyckelmlgrupper fr Gteborg som kan stdja den lngsiktiga utvecklingen av varumrket Gteborg (resebyrer, arrangrer, konferensmarknaden, fretag, universitet, studenter etc.).
25
S hr organiserade vi vrt arbete

Det krvs mer och mer av de stder som vill st som arrangr av stora evenemang. Sedan VM 1995 har frutsttningarna frndrats radikalt. Utvecklingen har gtt kraftfullt framt och konkurrensen har kat dramatiskt. Kraven p organisationen och personalen har drmed kat kraftigt. Det handlar om mobilisering av alla tnkbara resurser fr att evenemangen ska kunna nyttjas till gagn fr staden och dess invnare. Utgngspunkten r ett holistiskt tnkande och ledorden professionell styrning och samordning. En effektiv evenemangsorganisation frstr vilken betydelse ett evenemang har, ur turismsynvinkel, marknadstnkande och en planering av marknadskommunikationen. Svenska Friidrottsfrbundet och Gteborgs Stad genom Gteborg & Co och Got Event arrangerade EM 2006 tillsammans. Gteborgs stad som hade det ekonomiska totalansvaret tillsatte en srskilld EM delegation med vergripande ansvar fr genomfrandet av evenemanget. Got Event AB hade det operativa ansvaret fr planering, genomfrande och uppfljning av EM tvlingarna i enlighet med arrangrsavtalet med EAA. Under dess VD inrttades ett EM-kansli under ledning av evenemangets generalsekreterare. Gteborg & Co ansvarade fr marknadsfringen av staden och evenemanget samt fr fr planering och genomfrande av EMfesten, inklusive invigningen p Gtaplatsen. Under vren 2005 lyftes det operativa ansvaret fr marknadsfring och sponsring ver frn Got Event till Gteborg & Co. Detta innebar att markadsfringen av EM och marknadsfringen av staden synkroniserades och gav maximal avkastning p insatta resurser. Samma postiva effekt ck det faktum att Gteborg & Co ansvarade bde fr sponsringen av evenemanget och av EM-festen. Tv av Gteborg & Co:s nyckelpersoner lnades ut till EM-kansliet som ansvariga fr omrdena Media och Logistik. Frutom Gteborg & Co och Got Event var det en mngd olika frvaltningar och bolag inom Gteborgs Stad, liksom regionala och nationella myndigheter, som medverkade i planeringen och genomfrandet av EM utifrn respektive kompetensomrde. Den lokala organisationskommittn (LOC) som ansvarade fr att avtalet med EAA uppfylldes bestod av representanter fr Svenska Friidrottsfrbundet, Gteborg & Co, Got Event, Sveriges Television och Gteborgs Friidrottsfrbund: Fr att bidra till att gra EM till en nationell angelgenhet bildades en Hederskommit. Nr Gteborg tog sig att arrangera EM 2006 var utgngslget mycket gott tack vare det stora erfarenhetskapital staden har efter att ha genomfrt vrldsevenemang och lokala storevenemang i era decennier. Svensk friidrott stod starkare n ngonsin. Mlsttningen var hg. Alla berrda aktrer och beslutsfattare skulle sammanfras i ett omfattande ntverk och samordningsvinsterna skulle nyttjas maximalt. Strategin var att bygga organisationen med utgngspunkt frn bentlig struktur inom staden istllet fr att bygga en helt separat projektorganisation. S lngt som mjligt skulle den bentliga kompetensen kunna nyttjas hos stadens personal. Vid behov adderades sedan olika typer av spetskompetens. P detta stt eliminerades svrigheterna att rekrytera kompetent personal fr en relativt kort period. Under planeringsperioden valdes ett antal medarbetare frn Gteborg & Co och Got Event att bist EM-kansliet i olika nyckelfunktioner. Efterhand spreds medverkan i projektet till att omfatta merparten av personalen vid de bda bolagen.
FAKTA: Resultatet av vr modell

Vr organisationsmodell och vrt arbetsstt resulterade i: Att all kunskap och professionalism inom staden tillvaratogs maximalt. Delaktiga och engagerade medarbetare. Att vl fungerande arbetsteam byggdes upp p kort tid. Kostnadseffektivitet.
26
Europeiska Friidrottsfrbundet, EAA

gare av EM i friidrott
Gteborgs Stads EM-delegation

Samordnade aktiviteter i staden (utver de som vilar Got Event och Gteborg & Co).
Svenska Friidrottsfrbundet
Trepartskontrakt om att arrangera EM 2006
Gteborgs Stad
Ansvarade fr kontakter med regeringen och berrda departement. Agerade i frgor som rr regionens medverkan.
Lokal organisationskommitt
Svenska Friidrottsfrbundet, Gteborg & Co, Got Event, Gteborgs Friidrottsfrbund, Sveriges Television.
Hederskommitt
Ledningsgrupp
Gteborgs Stads frvaltningar och bolag

Trafik Renhllning Milj Skerhet Kultur Park & Natur Stadsdelar Stadsbyggnadskontoret vriga omrden
Got Event
Ansvarade fr planering och genomfrande av EM-tvlingarna i samarbete med Svenska Friidrottsfrbundet
Gteborg & Co
Ansvarade fr marknadsfring av Gteborg och EM i friidrott, sponsorverksamheten samt planering, samordning och genomfrande av evenemang och aktiviteter p stan
Business Region Gteborg

Ansvarade fr samordning av nringslivssatsningar i anslutning till EM
Arenan och tvlingarna

Administration/Ekonomi Ceremonier Tvlingen Volontrer Biljettfrsljning Logistik TV/Media
Affrsregionen Gteborg EM p stan

Administration/Ekonomi Program Festplatser Invigningen av EM Volontrer Sponsorer Utsmyckning och design Skerhet
Varumrket Gteborg Marknadsfring

Administration/Ekonomi Varumrket Gteborg Marknadsfring av Gteborg och EM Sponsorer till EM TV/Media Privatresor Affrsresor/mten Evenemang Besksservice Goteborg.com Forskning och utveckling
Etableringar och investeringar Fretagsutveckling Marknadsfring
Externa partners
Polisen Vstra Gtalandsregionen Staten Luftfartsverket vriga
Skerhet Anlggningar
FAKTA:
Gteborgsmodellen fr evenemang
Den lnga traditionen av samverkan inom Gteborg utvecklades fr EM till en organisationsmodell som omfattade stora delar av Gteborgs Stad. Istllet fr att bygga upp en ny separat projektorganisation, bemannad av personal rekryterad exklusivt fr evenemanget, beslutades att staden huvudsakligen skulle nyttja egen personal. Detta innebar att mnga medarbetare inom staden engagerades i EM som en del av deras ordinarie arbete. Redan i planeringsfasen ck vi p detta stt tillgng till stadens spetskompetens inom olika verksamhetsomrden och kunde bygga
en gedigen grund fr genomfrandet av evenemanget. Ett antal arbetsgrupper bildades som hanterade frgor om skerhet, kollektivtrak, tillstnd samt utsmyckning m.m. Evenemangets operativa personal rekryterades huvudsakligen frn Gteborg & Co och Got Event. En stark gemensam politisk frankring samlad i EM-delegationen skapade en god stabilitet i projektet. Samarbetet med friidrotten som fungerade synnerligen bra under hela arbetet - skrades via arbetet i LOC. Det var ocks mycket vrdefullt att SVT i egenskap av host broadcaster fr EM ingick i LOC redan frn starten. Denna organisationsmodell var mycket framgngsrik och erfarenheterna frn EM kan nu versttas till kommande stora evenemang.
27
EM i friidrott 2006 arrangerades av Gteborgs stad, genom Gteborg & Co och Got Event, i nra samverkan med Svenska Friidrottsfrbundet. Evenemanget i Gteborg blev ur alla perspektiv en succ med fantastiska tvlingar, en hrlig publik och en underbar atmosfr inte bara p arenan utan ven p stan.
En mttstock fr framtida internationella friidrottsmsterskap
Som friidrottsproduktion r det som Gteborg presterar det bsta jag sett (och hrt). Absolut vrldsklass!
ke Stolt i EM-krnika i Svenska Dagbladet den 11 augusti.
Europeiska Friidrottsfrbundets ordfrande, Hansjrg Wirz, var extremt njd med EM. Vi uppndde en mycket hg niv av interaktion mellan msterskapet och vrdstaden. Till exempel ppningsceremonin som lades utanfr Ullevi var ngot alldeles speciellt. En annan knslomssig hjdpunkt var liveframfrandet av nationalsngerna vid prisceremonierna. Gteborg 2006 r nu en mttstock och vi planerar nu att bygga p dess framgng vid genomfrandet av framtida evenemang. EM avgjordes p Ullevi med tolv tvlingspass p sju dagar. Msterskapen inkluderade tre gngtvlingar p Sknegatan och tv maratonlopp lngs en 10-km:s publikvnlig bana genom centrala Gteborg. Uppvrmningen gde rum p Valhalla IP i direkt anslutning till Ullevi. Trningsanlggningar var Slottsskogsvallen och by Friidrott i Mlndal. Under EM-veckan slogs 10 msterskapsrekord och sattes 34 nationsrekord. EM blev idrottsligt Sveriges bsta sedan 1950 med sex bl-gula medaljer. Grenupplgg och dagsprogram var anpassade fr att fylla lktarna med en svensk stjrna per dag. Kvllspassen var komprim-
erade fr att passa TV-publiken. Maratonbanans utformning anpassades fr att bl a f fram en attraktiv bild av Gteborg som turistml. I det s k Event Presentation-konceptet ingick att frska verraska publiken med bl a animerade maskotvinjetter p storbildsskrmen, ett genomgende musiktema, en s k Pre-Show med Carin Hjulstrm-Livh och A Lennart Julin och er inslag frn innerplan med korta reaktioner frn de aktiva fre TV:s mixade zon. Betyget p tvlingspresentationerna blev hgt frn bde publik och media. Ullevi hade under EM plats fr drygt 32 000 skdare. Medialktaren och andra mediaomrden gjorde att ungefr 10 000 publikplatser frsvann. Den totala publiksiffran blev 269 038. Biljettfrsljningen, som stttades av den starkaste marknadsfringskampanjen ngonsin i svensk evenemangshistoria, inbringade drygt 111 miljoner kronor. Detta r avsevrt mer n vad som erhllits tillsammans under de senaste upplagorna av EM (1994, 1998 och 2002) Marknadsfringen av EM var uppdelad i fyra huvudkampanjer augusti respektive december 2005 och mars respektive augusti
28
2006. Tyngdpunkten i marknadsfringen lg p TV-reklam, annonsering i dagspress, utomhusreklam och Internet. I samband med att dagsbiljetterna slpptes i mitten av mars 2006 startade TV-reklamen i TV4 och Eurosport. Tidningsannonserna inkluderade totalt 24 helsidesannonser tta stycken i Gteborgs-Posten, Dagens Nyheter och Sydsvenskan. Till detta kom en rad s kallade pluggannonser i alla tre tidningarna samt annonsering i annan media. Utomhusannonseringen koncentrerades till 2006. De tv nationella kampanjerna genomfrdes i mars och juli med en extra lokal kampanj i Gteborg under evenemanget. Web-platserna goteborg.com och goteborg2006.com besktes av totalt 1 385 436 personer under juni, juli och augusti 2006. Den ofciella EM-sajten goteborg2006.com hade i snitt hade nrmare 65 000 besk per dag under
EM-veckan. Det r mer n vad webbplatsen fr VM i Paris 2003 kunde redovisa. Mlet fr sponsorarbetet var att maximera intkterna fr evenemanget vilket lyckades ver frvntan. De redovisade inkomsterna frn sponsorfrsljningen blev 35,6 miljoner kronor, vilket var 4,6 miljoner ver budgetmlet. Drtill inbringade EMfesten ytterligare 23 miljoner i sponsorintkter, vilket innebr att det samlade totala marknadsvrdet, kolla s att det stmmer om vi kan skriva enligt fljande, inklusive vrdet av varor och tjnster, uppgick till i storleksordningen 80 miljoner. Ett msterskap i friidrott r en stor mtesplats och ett viktigt ml fr EM-organisationen var att bilda ett aktivt ntverk mellan alla partners. Ullevis nya lounge, som med en tillfllig utbyggnad fr EM hade plats fr 1 000 personer,
29
var platsen fr EAA Club dvs VIP-loungen fr partners och inbjudna gster. EM-sponsorerna, deras kunder och anstllda hade ocks tillgng till en sponsorby, som var placerad vid landeriet Stora Katrinelund. Sponsorbyn hade tv delar en paviljongdel dr nio partners hade sitt eget utrymme med aktiviteter och en restaurangdel. Gteborgs Restaurangfrening stod fr ver 4 000 mltider av hg klass under temat Smaka p Gteborg. Sponsorbyn fungerade mycket bra och era gster gav berm till bemtande och service. P plattan runt Ullevi fanns ett exklusivt omrde fr evenemangets partners. 14 partners med totalt 20 tlt/aktivitetsplatser fyllde ytan med aktiviteter under EM-veckan. Den stora ppningsfesten p Gtaplatsen blev en oerhrt lyckad folkfest i strlande sommarvder. Precis som nskat. P mndagens eftermiddag hlls den formella ppning-
sceremonin p Ullevi med nationalsng och tal av H.K.H. Kronprinsessan Victoria som frklarade spelen ppnade. Under veckan genomfrdes totalt 51 prisceremonier, inklusive tv inofciella fr rullstolsloppen. Nationalsngerna framfrdes live av de ceremonivrdar/-vrdinnor som utsetts i samarbete med GP och Gteborgs Lucia. Detta blev mycket uppskattat och uppmrksammat av media. Sndagens avslutning bjd p allsng till ABBA-medley. Artister och alla aktiva p innerplan tillsammans med volontrer var en bubblande uppvisning i gldje. Att kunna garantera skerheten fr beskare, aktiva och andra vid stora evenemang som EM r en hgt prioriterad uppgift. Hndelser i vr omvrld kan gra att skerhetsbedmningar och niver ndras med kort varsel. Fr att klara av detta krvs ett nra samspel mellan alla berrda,
30
inte minst polisen som under EM hade ca 1200 poliser i tjnst. Runt Ullevi skapades en skerhetsgrns, en s k yttre ring, fr att kunna gra en frsta visitering av publiken innan biljettsprrarna. Evenemangsomrdet och trningsanlggningarna delades in i 14 olika ackrediteringszoner Totalt ackrediterades 13 384 personer. Skerhetsarbetet fungerade bra utan ngra strre incidenter. EM-organisationen hade tidigt reserverat cirka 80 procent av hotellrummen i Gteborg fr att mta efterfrgan frn aktiva, VIP, sponsorer, media och privata beskare. Fr de aktiva och deras ledare s fanns fyra hotell: Scandic Opalen och Europa, Gothia Towers samt Liseberg Heden. Aktiva och ledare t lunch och middagar p Burgrdens utbildningscenter som fungerade som Athletes Centre, dr det ven erbjds bland annat fysioterapi, rum fr meditation och sociala aktiviteter. Media frdelades p tio hotell. VIP
bodde i huvudsak p Radisson SAS Scandinavia samt Elite-hotellen Plaza och Park. Samarbetet med hotellen fungerade mycket bra och ven om bokningar av en s stor mngd gster r en komplicerad uppgift s lste sig allt och det fanns tillgngliga rum ven fr dem som bokade sent. Tack vare Ullevis suverna lge mitt i centrala staden s var det enkelt att promenera mellan hotell och arena vilket ocks mnga utnyttjade. Dessutom fanns ett transportnt av bussar, bilar och sprvagnar. Alla ofciella hotell hade buss till och frn Ullevi. De aktiva ck en srskild sprvagn som transporterade dem mellan hotellen, Ullevi och Slottsskogsvallen. Volvo var ofciell partner och stllde upp med bilar och minibussar. Samtliga ackrediterade ck mjlighet att mot uppvisande av sitt ackrediteringskort ka fritt med Vsttrak under perioden 3 15 augusti.
31
P ygplatserna, Gteborg Landvetter och Gteborg City Airport, p Centralstationen och frjeterminalerna fanns vlkomstservice fr gsterna. Gteborg Landvetter var strst eftersom 85 procent av gsterna kom den vgen. De mttes, ck hjlp med sitt bagage och skjutsades till sitt hotell eller till ackrediteringscenter (Radisson SAS Scandinavia Hotel fr VIP-gsterna och Valhalla Sporthallar fr vriga). Tack vare ett nra samarbete med ygplatserna var det mjligt att ta hand om de tillresta beskarna p ett mycket bra stt. Avresan frn Gteborg p mndagen efter evenemanget hade planerats noga tillsammans med ygplatsen fr att ge vra gster en sista verraskning. Vacker krsng och extra personal som hjlpte till med bagage och incheckning plus att varje gst ck en liten present gjorde att ven avresan blev till ett positivt minne. Att skapa bsta mjliga arbetsfrhllanden fr medias representanter var ett prioriterat ml. Tekniken skulle fungera perfekt, de srskilda pressomrdena skulle
vara av hgsta klass och ven media skulle verraskas. Totalt bevakades EM av 2 008 ackrediterade journalister, fotografer och TVtekniker. 32 TV- och 26 radiobolag med egen personal var p plats i Gteborg. Sveriges Television var s kallad Host Broadcaster och direktsnde 52 timmar frn EM. Strsta utlndska TV-bolag var tyska ARD/ZDF som var 200 personer och byggde upp en egen TV-produktion p 900 kvadratmeter i Katrinelundsgymnasiet. Eurosport direktsnde invigningen p Gtaplatsen i 54 lnder. Den samlade sndningstiden i TV uppgick till 1379 timmar, vilket r en uppgng med nrmare 40% frn EM 2002. Fr att f plats med alla journalister och skapa bsta mjliga arbetsvillkor s byggdes stora delar av Katrinelundsgymnasiet om till mediacenter. Inne p Ullevi konstruerades medialktare, mixad zon, TV-studior och plattformar fr fotografer och TV-kameror. Resultatet blev mycket lyckat och Gteborg och Ullevi ck mycket berm eftert. Medielktaren hade 274 specialbyggda arbetsbord med arbetsplatser fr 822 journalister.
FAKTA: Ambitist miljprogram

Ett ambitist miljprogram arbetades fram fr EM i ett samarbete mellan bl a Miljfrvaltningen, Got Event och Gteborg & Co. Det omfattade alla delar av evenemanget, bde tvlingarna p Ullevi och arrangemangen ute p stan. Leverantrer, sponsorer, entreprenrer och samarbetspartners skulle uppvisa ett aktivt miljarbete i sin verksamhet. Detta gllde transporter, rvaror, energifrbrukning, avfall och miljmrkta produkter.
32
EM i friidrott r ett av vrldens strsta idrottsevenemang. Ett evenemang i den hr storleksordningen krver att mnga r delaktiga. Extraordinra insatser krvs av staden, nringsliv och ideella organisationer, det r frst d ett megaevenemang kan generera alla nskvrda positiva effekter. Inget evenemang i Gteborg har fregtts av en s minutis planering och noggranna frberedelser som EM i friidrott. Gteborg & Co:s affrsplan slog fast verksamhetsinriktning, huvudstrategi, affrsid,och huvudml/delml och utgjorde en viktig plattform fr att tydliggra hur Gteborg p bsta mjliga stt ska kunna nyttja EM i friidrott till gagn fr staden och dess invnare. P motsvarande stt fljdes de vidtagna tgrderna upp med en omfattande dokumentation som bland annat beskriver utfallet i frhllande till i affrsplanen uppsatta ml.
Fr fotograferna fanns mnga mjligheter att ta bilder frn olika positioner och ur skilda vinklar. De stora bildbyrerna AP, AFP, Reuters och Getty Images hade bestllt ett eget ntverk p arenan fr att kunna skicka bilder frn innerplan och andra strategiska platser till sina bildredaktrer. Telia konstruerade ntverket som ck berm som den bsta lsningen p ett friidrottsevenemang ngonsin Den kombinerade gng och kabelbron mellan Ullevi och Katrinelundsgymnasiet gjorde det enkelt fr journalisterna att ta sig mellan de bda omrdena utan att behva passera skerhetskontrollen vilket var mycket uppskattat. Under EM-veckan bjds p era uppskattade verraskningar. P medialktaren delades ut 700 portioner vstkust tapas av volontrer i kockmundering. Vid ett annat tillflle bjds p gratis kaffe och mackor. I mediacentret fanns kanelbullar, frukt, godis
och dagsfrska internationella tidningar. Volontrerna bidrog i hgsta grad till succn. Den ursprungliga bedmningen var att det till EM behvdes drygt 3 000 volontrer till uppgifter som tvlingsfunktionrer, VIP-vrdar/vrdinnor, chauffrer, teknisk support, skerhet, media service, EM p stan med mera. Rekryteringen startade i april 2005 och nr databasen stngdes i september s hade nstan 4 000 anmlt sitt intresse. Ett ambitist utbildningsprogram genomfrdes under ngra helger i januari och februari 2006 med 500 personer t gngen. Volontrerna ck drefter vren utbildning i sin specika roll. Under EM fanns i Valhalla Sport matsal, trffpunkt och omkldningsrum fr alla volontrer. Entusiasmen och gldjen hos de 2 976 volontrer som deltog bidrog mycket till framgngen fr EM och fr den positiva bild av Gteborg som evenemangsstad som mnga av beskarna tog med sig hem.
33
EVENEMANG 2006: VOLVO OCEAN RACE & INVIGNINGEN AV GTATUNNELN
Lyckad sammanslagning
Tv olika evenemang blev ett sammanslaget lyckokast. Mlgngen av Volvo Ocean Race, VOR, och invigningen av Gtatunneln stod fr frsommarens stora hjdpunkter fr Evenemangssamverkan 2006. Men till en brjan fanns viss tveksamhet att lgga evenemangen vid samma tidpunkt.
Efter tuffa och hrda seglingar jorden runt, ndde till slut Volvo Ocean Racebtarna Gteborg mlet fr hela tvlingen. tta mnader tidigare hade starten fr seglingen gtt i spanska Vigo, dr startsaluten skts frn Ostindiefararen Gtheborg av spanska kungen, Juan Carlos I. Precis som nr Gteborg var etappstopp 2002, blev mlgngen en folkfest. Men d kom de esta btarna p natten. Nu kom de i dagsljus. Tiotusentals gteborgare hade slutit upp fr att se seglarna i inloppet till Gta lv. Mnga vntade i egna btar ute i hamninloppet. Frsvaret hade ocks ppnat Kringberget fr publik. Gteborg var en lysande mlstad. Det var ett fantastiskt vder, soligt med platt vatten, nda ut till Vinga, och uppslutningen frn gteborgarna var otrolig, med alla btar som mtte upp nda till mlgngen vid lvsborgsbron, sger Sven sterberg, vd fr Volvo Event Management, som ansvarade fr VOR. Fr Evenemangssamverkan var nd mlgngen en utmaning p era stt. Samtidigt skulle nmligen Gtatunneln invigas i Gteborg med sedvanlig pompa. Frgan var nu om det var en bra id att lta en mlgng
34
i en av vrldens mest prestigefyllda tvlingar fr segelbtar, g samtidigt som Gteborgs strsta infrastrukturprojekt skulle invigas? Gteborg & Co sg genast vilka frdelar arrangemangen kunde dra av varandra. Alla inblandade insg till slut hur vl det kunde fungera, sger Leif Nilsson, chef fr Evenemangssamverkan inom Gteborg & Co. Mlomrdet fr VOR-btarna, lg vid Lindholmen. Rakt ver Gta lv lg festomrdet fr Gtatunneln, vid Lilla Bommen. Per-Erik Winberg, vgdirektr och chef fr Vgverket Region Vst berttar att det fanns en tid under planeringen dr man ansg att evenemangen kunde dra uppmrksamhet frn varandra. Men den lsning som Gteborg & Co hade, visade sig istllet att det blev tvrtom. Jag vill pst att bda evenemangen bara drog nytta av varandra, och kade intresset
bde fr bde invigningen och Volvo Ocean Race, sger Per-Erik Winberg. Volvo ansg att det var en bra lsning som Gteborg & Co presenterade fr att knyta ihop de bda evenemangen. Volvo valde ocks att delta i sjlva invigningen av Gtatunneln. Vi deltog med en parad med vra veteranbilar genom Gteborg och genom tunneln, sger Sven sterberg. Sammanlagt beskte drygt 300 000 mnniskor festomrdena p Lindholmen och Lilla Bommen. Det gick ocks ltt att ta sig mellan omrdena, eftersom man hyrt in frjor som krde gratis mellan festplatserna. Evenemanget betydde att beskarna med egna gon kunde se tunneln och promenera genom den. Det blev spnnande p ett roligt stt, och gjorde att mnga ck kunskap om vilka miljproblem tunneln faktiskt lste, sger projektledaren fr in-
Jag vill pst att bda evenemangen bara drog nytta av varandra.
Per-Erik Winberg
35
FAKTA:
Invigning av Gtatunneln
Invigdes 16 juni 2006. Traken slpptes p 18 juni. Projektledare och arrangr fr invigningen: Gteborg & Co. Arrangrer: Vgverket, Norra lvstranden Utveckling samt Gteborgs Stad. Festplats: Lilla Bommen. Ngra strre programpunkter i urval: Tunnelloppet, 1,6 kilometer genom tunneln, med 6 648 lpare. Veteranbilsuppvisning med Volvobilar. ppen tunnel, dr alla som ville kunde g genom tunneln, och lsa om tunnelbygget. Gtatunneln ingick i den s kallade Gkenuppgrelsen mellan staten och Gteborgs stad om infrastruktursatsningar i Gteborg. Byggnationen av tunneln brjade 2000. Slutnotan berknas till 3,5 miljarder kronor.
vigningen av Gtatunneln, Chatrine Fritzell, Gteborg & Co. Anki Sande, Gteborg & Co, var projektledare fr mlgngsfesten fr VOR. Evenemangen var planerade s att programpunkterna inte skulle krocka med varandra. Det lockade mnga till att beska bda festomrdena. Beskarna kunde ltt plocka russinet ur kakan. Hade de bara tnkt beska Gtatunneln, s insg de p plats att det var ju ltt och spnnande att nd ka ver till Volvo Ocean Race, eller tvrtom. Jag r sker p att det blev s fr mnga av beskarna. Att Gteborg skulle vara slutml fr VOR var inte sjlvskrivet. VOR r ett s kallat vrvat projekt fr Gteborg & Co. Gteborg blev slutmlet eftersom staden kunde erbjuda Volvo den bsta lsningen. Volvo planerar tvlingen strikt utifrn ett marknadsfringsperspektivt. Skandinaver r ett seglingslskande folk, och vi kan mycket vl hamna ngon annanstans nsta gng, sger Sven sterberg. Men att samarbeta med Gteborg & Co kndes bra, det r en oerhrt professionell organisation, sger han. Likadant sger Vgverket. Fr deras del blir event allt viktigare fr att informera allmnheten om infrastruktursatsningar. Vr erfarenhet av Gteborg & Co r mycket god. Vi var otroligt njda med invigningen, sger Per-Erik Winberg.
FAKTA:
Volvo Ocean Race
Tid: 15 till 18 juni 2006. Btarna anlnde 17 juni 2006. Festplats: Lindholmen, Hisingen Gteborg. Projektansvarig och arrangr: Gteborg & Co. Projektet vrvat frn Volvo Event Management. De specika turistekonomiska effekter av Volvo Ocean Race gav, det vill sga beskare som angivit Volvo Ocean Race som skl fr vistelsen i Gteborg): 60,2 miljoner kronor. Den totala turistekonomiska omsttningen fr Volvo Ocean Race och tunnelinvigningen: 95, 8 miljoner kronor. Varje beskare berknats konsumera fr 956 kronor. Totalt berkans antalet beskare till hamnfesten vara 300 000, varav 120 000 tog del av sjlva mlgngen lrdag den 17 juni. 33 procent av de som beskte evenemangen var turister. 8 procent var bostatta i utlandet. 63 procent av dessa angav VOR som frmsta skl till besket i Gteborg. 47 procent av beskarna beskte evenemangsomrdet mer n en dag. 55 procent av turisterna vernattade i Gteborg. 50 procent bodde p hotell i genomnsitt 3,7 ntter.
36
EVENEMANG 2006: JULSTADEN GTEBORG
Redan en tradition
Trots att Julstaden Gteborg bara arrangerats sedan 2004 upplevs den redan som en tradition fr gteborgarna.
Startskottet var nr Liseberg 2000 drog igng Jul p Liseberg. Parken hade kalkylerat med runt 150 000 beskare. Det kom 431 000. Gteborgarna lngtade uppenbarligen efter att f in den rtta julknslan. Och frn era hll ville man att den knslan skulle sprida sig ut till hela Gteborg. 2004 drog Gteborg & Co ingng Julstaden Gteborg tillsammans med era tunga sponsorer. Redan efter tv r upplever mnga Julstaden som en tradition. Hela familjer tar sig tid fr att ka till Gtaplatsen fr att se bildspelet mot Konstmuseets fasad. Eller shoppa, g p bio eller bara se p ljusen p stan. Ljusinstallationerna har en viktig del i skapandet av Julstaden, sger konstnrliga ledaren Kristina Hulterstrm p Stadsbyggnadskontoret. Hon ansvarar fr gestaltningsprogrammet, hur Gteborg helt enkelt ska lysas upp, lngs det ett par kilometer lnga evenFAKTA:
Syftet
Syftet med Julstaden Gteborg r att vara Nordens ledande Julstad, med Liseberg som en enda stor upplyst juldmarknad. Stora delar av Gteborg tnds upp och belyses. Gteborg ska kunna erbjuda en attraktiv och trygg milj och upplevelser till alla invnare och attrahera turister att beska vr stad.
37
FAKTA:
Julstaden Gteborg
Arrangr: Gteborg & Co. Huvudpartners: Akademiska Hus, Castellum, Gteborgs-Posten och Wallenstam. Marknadsfring: Stor kampanj i svensk dagspress. En kampanjtidning trycktes i drygt tv miljoner exemplar, och distribuerades ver hela Norden. I Sverige bladades den in i de strsta morgontidningarna och era stora landsortstidningar samt distribuerades via Stena Line.
emangsstrket under Julstaden. Och det kan handla lika mycket om att tnda ljus, som att slcka ned. Planeringen fr Julstaden brjar fr henne redan p vren. Det blir faktisk en del glgg fr att komma i stmning sger hon och skrattar. Julstaden engagerar gteborgarna. Bland annat har de bl ljusen lngs Avenyn och stra Hamngatan ftt uppmrksamhet i media. Mnga var de som ogillade dem. Och mnga var de som frsvarade dem. Det handlar ocks om att hitta ett ljus som passar miljn. I dag stter jag p er som r fr n emot. Som tycker de r na, och frvntar sig att de ska vara dr. De ser det som en tradition. Julstaden i sig har ocks blivit ml fr boende utanfr Gteborg. Evenemanget marknadsfrdes i r ver hela Sverige och vriga Norden i Sverige bifogades en hel
bilaga i de strsta morgontidninDet kan garna. Julstaden anvnds ocks i handla lika dag i marknadsmycket om fringen fr att att tnda locka utlndska ljus, som att turister till Gteborg i december. slcka ned Hulterstrm Kristina Hulterstrm hoppas att framtiden fr Julstaden betyder er speciellt upplysta omrden. 2006 valde man ocks att satsa p ljus i strket mot Nckrosdammen, vidare mot Korsvgen och Liseberg. Jag skulle nska att vi kunde avdela ett omrde som ck lysas upp av en internationellt erknd ljussttare. Det skulle vara spnnande, och skert skapa uppmrksamhet, sger Kristina Hulterstrm.
38
EVENEMANG 2006: VETENSKAPSFESTIVALEN
Idrott och hlsa

Tiorsjubilerande Vetenskapsfestivalen frgades ocks av EM i friidrott. Temat fr festivalen var Idrott och hlsa.
Vetenskapsfestivalen r Europas ledande populrvetenskapliga evenemang. Frmsta syftet med festivalen r att inspirera ungdomar till vidare studier fr att i frlngningen ka Sveriges konkurrenskraft mot omvrlden. Det r vrt lngsiktiga uppdrag. Men samtidigt handlar det ocks om att kommunicera och popularisera vanlig vetenskap till allmnheten p ett lttillgngligt stt, sger projektledare Annika Lotzman Dahl. Festivalen arrangerar ett program fr allmnheten, ett fr fackfolk och ett fr elever och lrare i grundskola och gymnasium. Att programmen fr klasser och lrare r eftertraktade mrks nr vi slpper festivalprogrammet. P en och en halv timme har vi 70 000 beskare p vr hemsida, och 80 procent av platserna bokas upp direkt, sger Annika Lotzman Dahl. Vetenskapsfestivalen vill ta ut forskningen till platser dr mnniskor rr sig. Drfr bygger man arenor mitt i Nordstans shopping och p Avenyn i Bltespnnarparken. r 2004 ck Vetenskapsfestivalen Kunskapspriset, Nationalencyklopedins stora pris fr kunskapsspridning. Priset ledde till att Vetenskapsfestivalen nominerades till EU:s Descartes-pris i r. Tyvrr vann man inte. Att ha varit nominerad r en stor ra, sger Annika Lotzman Dahl. P sikt vill man att Vetenskapsfestivalen ytterligare ska etablera sig som en sjlvklar mtesplats fr det internationella forskarsamhllet. r 2007 fyller Linn 300 r, s temat r kanske inte ovntat: Passion, pistill och personlighet. Vren 2008 kommer det att handla om spel arbetsnamnet r Game, gamble and play, sger Annika Lotzman Dahl.
FAKTA:
Vetenskapsfestivalen
Projektledning: Gteborg & Co Nringslivsgruppen. Huvudmn: Gteborgs universitet, Chalmers, Business Region Gteborg, Veten-skapsrdet, KK-stiftelsen samt Riksbankens Jubileumsfond. Varje r har Vetenskapsfestivalen mer n 100 000 besk.
39
Tack alla ni fr ett fant

FRGKOD: Eget evenemang, eller arrangemang dr Evenemangssamverkan drivit projektet lokalt. Medarrangr, dr evenemanget delas med en eller era andra arrangrer. Annan arrangr med arrangrs-, marknads- eller produktionsstd frn Evenemangssamverkan. Januari: Innebandy: Pixbo Jnkping, Scandinavium. Gothia Cup, Innebandy, Lisebergshallen m . P3 Guld, Storan. SM i simhopp, Valhallabadet. Gteborg Film Festival. Guldbaggegalan, GteborgsOperan. Februari: Junior World Cup, fktning, Valhalla Sport. Landhockey, Europa Cup, Grdsten. Dansdax, Svenska Mssan. Depeche Mode, Scandinavium. rets Kock, Vrldskulturmuseet. Invigning Mngkulturret, Nordstan. Mars: Prisgala, Guldmasken, Rondo. Melodifestivalen, Scandinavium. Ung Fretagssamhet, Svenska Mssan. Darkness, Scandinavium. SM i Bgskytte inomhus, Svenska Mssan. Gteborgsvarvet, Olympic Day Run. SM-naler handboll, Scandinavium. Gteborgs Stavgng. Basketfestivalen, Vxthuset (Hgsbo Basket) Dansbiennalen, Stadsteatern. Cykeltvling, Hisingen Runt, Hisingen. Juni: Nordiska msterskapen i miniracing, Vst 8 Ring. Korpiaden, Heden. Gteborgstalangens nal, Trdgrdsfreningen. Riksmtet Rdda Barnen, Arken konferenscenter, Arendal. Volvo Ocean Race, mlgng, Lindholmen.
Fakta: EVENEMANG 2006 dr Gteborg & Co genom Evenemangssamverkan varit dela
Turmssan, Svenska Mssan. April: Morrisey, Scandinavium. Scandinavian Salsa Congress, Folkets Hus, Jrntorget. SM i Short Track, Frlundaborg. Landskamp rugby, Sverige Schweiz, Slottskogsvallen. Gteborg Horse Show, Scandinavium. Dans, da Silva Challenge, Lisebergshallen. Olympiatravet, by. Maj: Musikal, Saturday Night Fever, Scandinavium. Damidrott, Vrruset.
Vetenskapsfestivalen, Gteborg. Derby, GaisIFK Gteborg, Ullevi. Yrkes-SM, Svenska Mssan. Rugbylandskamp, Slottskogsvallen. Fotbollslandskamp: SverigeFinland, Ullevi. Gustav V Pokal & Drottning Silvias Pokal, bytravet.
Hammarkullekarnevalen, Hammarkullen Special Olympics Open (fotboll, lpning mm fr frstndshandikappade, lag eller individuellt) Derby, IFKIS, Ullevi. Gteborgsvarvet, Lilla
Invigningen av Gtatunneln, Lilla Bommen. Nokia Oops, GteborgsOperan. Konsert GSO (Gteborgs Symfoniker), Trdgrdsfreningen.
40
tastiskt evenemangsr!
Porscheparad, Avenyn. Konsert, Laleh, Trdgrdsfreningen. Kartingtvling, Viking Trophy, GKC Team 13 Bulycke. Symfonikerna, GSO, Slottsskogen. Juli: Rosenfest, Trdgrdsfreningen.
aktiga i bde stort och smtt.
Gothia Cup, Gteborg. Thstrm, Trdgrdsfreningen. Nordlek, Trdgrdsfreningen. Status Quo, Smokie, Refreshments, Trdgrdsfreningen. Augusti: Where the Action Is, Slottskogen.
EM i friidrott, Ullevi. EM-festen, Gteborg. VM H-btsegling, Marstrand. Picasso p Konstmuseet. Ulf Lundell, Trdgrdsfreningen. Internationell tvling fr dvstumma, Jubileumspokalen, Slottsskogsvallen. VM Bgskytte Flttvlan, Trdgrdsfreningen. September: Gteborgs stora pris, karting, GKC Team Bulycke. Lilla STCC, Vst 8 Ring. Frisrmssan, Svenska Mssan. by Stora Pris, by. Boule riksmsterskap fr pensionrer. Live Action, Avenyn Derby, IS-IFK, Ullevi. Bok&Bibliotek, Svenska Mssan. Derby, IFK-Gais, Ullevi. Oktober: Veteran-SM fr lag, bordtennis, Valhalla Sport.
Kulturnatta, Gteborg. Svenskt Msterskap, trav, bytravet EM i ostronppning, Nordstan November: Rdda Barnens Julmarknad, Exercishuset. Iron Maiden, Scandinavium. Brew house-dagen. P3 de Luxe p turn, Storan. December:
Partille Cup, Heden. Vrldsungdomsspelen, Ullevi. Schack-SM, Svenska Mssan. Brnn Visfestival, Brnn. Metaltown, Frihamspiren. Scandinavian dragracing championships, Sve Dep. Dragracing, Sve Bilsport, Sve Dep. The Market, Rda Sten. Scandinavian Cup, mini racing, Vst 8 Ring. Lars Winnerbck, Trdgrdsfreningen. Carola, Trdgrdsfreningen. Robbie Williams, Ullevi.
Ledin, Johnson & Johnsson, Trdgrdsfreningen. EM-loppet, Gteborg. Svenskt msterskap i miniracing, Vst 8 Ring. Gteborg Dans & Teaterfestival, Gteborg. Tjrn Runt, Tjrn.
Julstaden Gteborg. EM i handboll fr damer, Scandinavium. Fitnessmssan, Svenska Mssan.
41
LEIF NILSSON, vice VD & chef fr Evenemangssamverkan:
Vr samarbetsmodell har blivit en frebild

VICE VD:
Leif Nilsson
Namn: Leif Nilsson lder: 57 Titel: Vice VD och chef fr Evenemangssamverkan Har arbetat p Gteborg & Co sedan: 1998. Det bsta med Gteborg & Co: Att hitta nya ider ingen annan i branschen jobbat med tidigare. Bra att veta om Leif Nilsson: Alltid nyken p allt, och vill alltid utveckla allting. Grnsls, helt enkelt.
2006 blev ett r d vi ck ett brett erknnande fr vr frmga att arrangera stora och internationella evenemang. Aldrig tidigare har Gteborg & Co arrangerat s mnga synliga och tydliga evenemang under ett r, ven om vi tidigare haft bde VM i friidrott och EM i fotboll. Vi har visat att vi kan leverera kvalitet p alla vra evenemang, stora som sm. Gteborg rknas nu till de stder som anses klara av att arrangera de esta strre evenemangen i vrlden. En frutsttning r sjlvklart den unika samarbetsmodell och infrastruktur som utvecklats mellan olika kommunala frvaltningar och nringslivet. Utan denna modell hade Gteborg aldrig ftt den status och renomm vi har inom evenemangsomrdet i dag. Modellen anses s framgngsrik att mnga stder, bde i Sverige och utomlands, tittar p den fr sitt eget evenemangsarbete. Den stora utmaningen under 2006 var sjlvklart EM-festen. Men dr fanns mnga er, till exempel mlgngen av Volvo Ocean Race med invigningen av Gtatunneln, Guldbaggegalan, Korpiaden, rets kock, P3 Guld, och terkommande Vetenskapsfestivalen, eller en av mina egna personliga favoriter, Yrkes-SM. Den stolthet och gldje alla ungdomar, som prisades i ngon tvlingsgren under Yrkes-SM visade, kommer jag aldrig glmma. Ett stort gonblick fr oss alla som arbetar p Evenemangssamverkan var sjlvklart invigningen av EM i friidrott p Gtaplatsen. Fr frsta gngen ngonsin
hlls invigningen av ett av de stora internationella idrottsevenemangen utanfr sjlva arenan. Gratis fr alla som ville se. Hela 123 000 gteborgare hade tagit sig ut p stan fr att se invigningen. Nr sjlvaste IOKpresidenten Jacques Rogge eftert bermmer och sger att Gteborg satt en ny standard fr invigningar, var det inte svrt att knna sig stolt ver Gteborg och alla som arbetat med invigningen och EM i friidrott. Men sedan hade vi ocks Volvo Ocean Race med invigningen av Gtatunneln. Dr bar ett mlmedvetet arbetet frukt att vertyga parterna om att det var en vinst att lgga de tv evenemangen samtidigt. Och tack vare detta kom ver 300 000 mnniskor till festomrdena runt Gtatunneln och mlgngen av Volvo Ocean Race. Men det hr handlar om vrt synliga arbete. Mnga r de som tror att Gteborgskalaset, EM-festen och Gteborgs kulturkalas som det heter frn och med 2007 r det vi arbetar mest med p Evenemangssamverkan. Tidigare Gteborgskalaset och nya Kulturkalaset r kanske ett av de mest synliga evenemangen. Men bakom vra kulisser pgr ett stndigt arbete att f hit olika projekt. Hr nns bde vad vi kallar enstaka produktioner, som EM i friidrott, och vad vi kallar egna produktioner, som Julstaden Gteborg och Kulturkalaset liksom rligen terkommande evenemang. Under 2006 lockade vi hit 23 nya evenemang, till exempel U21-EM i fotboll 2009. Som i all framgngsrik verksamhet nns det ven
42
Styrgrupp: Evenemangssamverkan
Claes Bjerkne Gteborg & Co Ordfrande Lennart Bliman First Hotel Jerker Dellblad Novotel Gteborg Thomas Torkelsson Got Event AB Mats Wedin Liseberg AB Petter Ullberg Svenska Mssan Anna Falck Bok & Bibliotek i Norden Kennet Johansson, Gteborgs Stad Kulturfrv. Edward Smith Gteborgs Symfoniker AB Peter Hansson GteborgsOperan Ronnie Hallgren, Gteborgs Stadsteater Bert Salur Hotell Surte Joakim Kenndal Stena Line AB Birgitta L. fverholm Gteborg & Co Leif Nilsson Gteborg & Co Evenemangschef Therese Brusberg Gteborg & Co
motgngar. En tung sdan var nr regeringen valde att inte stlla ngra ekonomiska garantier fr ett VM i friidrott. Detta trots att staten r den stora vinnaren sett till skatteintkter. Vid varje strre idrottsevenemang fr staten 60 re av varje intjnad krona. Nr det gller VM i friidrott talar vi hundratals miljoner kronor i intkter. Men trots regeringens nej, s gller det att blicka framt. D kan man konstatera att frgan om arenor och kompetens kommer att bli vldigt avgrande fr den framtida utvecklingen av evenemang i Gteborg. I Stockholm och Malm byggs nya arenor. Stockholm bygger en helt ny fotbollsarena av modernaste snitt. I Malm pgr bygget av den nya inomhusarenan i Hyllie fr fullt. En arena som ska kunna hysa allt frn mssor, sport och konserter. Dessutom fr Malm en helt ny fotbollsstadion. Risken nns att Gteborg kan bli omsprunget om inte tillrckliga satsningar grs. Vilken typ av arenor det ska satsas p r ngot som huvudgaren till Gteborg & Co br titta nrmare p. Framfrallt handlar det om att titta framt, mot 2016, d vi hoppas p att f vara med och arrangera ett nytt EM i fotboll. Och sjlvklart hoppas vi att Gteborg kan f nalen. Men nns det nya stadions
och arenor p annat hll, rcker kanske inte Gteborgs geograska frdelar riktigt till fr att f hit nalen. Men innan dess kommer mycket roligt att hnda i Gteborg. I r har vi bland annat fr frsta gngen p tio r terigen Davis Cup-tennis i staden. Sedan blir det bland annat den nya Krfestivalen, Ostindiefararen Gtheborgs hemkomst, nya musikfestivalen Way Out West och den terkommande Finnkampen. 2008 har vi VM i konstkning och Gteborgs lustgrdar. Och 2009 arrangerar vi U21-EM i fotboll. Stora evenemang som alla gteborgare och beskare kan gldja sig t. Lgg drtill sedan alla andra fantastiska evenemang som andra framgngsrika organisationer i Gteborg utvecklat till internationell klass. Det handlar om Gteborg Film Festival, Gothia Cup, Partille Cup, Gteborg Horse Show, Bok & Biblioteksmssan, Gteborgsvarvet bara fr att nmna ngra av de strsta. Evenemang som vi p Gteborg & Co ser bland de viktigaste tillgngarna fr staden nr vi frsker locka hit, eller sjlva ta fram nya evenemang. Utan dessa evenemang hade Gteborg som evenemangsstad inte kunnat n fram dit dr vi r i dag. Alla evenemang sammantaget skapar en bra evenemangsmix med ett utbud som tilltalar bde gteborgare och beskare. Resultatet blir en Evenemangsstad att rkna med.
43
CAJSA ENGSTRM, chef fr Privatresor:
Vi nyttjade EM fr att marknadsfra Gteborg

AFFRSOMRDESCHEF:
Cajsa Engstrm
Titel: Chef fr affrsomrde privatresor. lder: 45. P Gteborg & Co sedan: 2001. Det bsta med Gteborg & Co: Att i princip varje dag f vara med om frndring. Bra att veta om Cajsa: Vet hur man startar ett ygbolag, har sjlv varit med och startat ett!
Kanske hade vi p Privatresor haft det enklare om vi hade haft ett Eiffeltorn, en kupol ver ett riksdagshus, eller varfr inte ett fantastisk jttelikt pariserhjul att visa upp. Gteborgs ldsta byggnad, Kronhuset, stod frdigt 1655. Ungefr 400 r innan brjade man bygga ett 54 meter hgt torn i Pisa. Och ven om det handlar om byggmiss, s nns det idag sannolikt inte en enda person som ser byggnaden som ngot misslyckat. Speciellt inte i Pisa och turistbranschen. S vad har vi i Gteborg locka med som andra inte har? Den viktigaste hndelse vi p Privatresor arbetade med under 2006 var EM i friidrott. Men det handlade inte bara om att slja paketresor till alla som ville se tvlingarna p plats. Det handlade om att anvnda EM som ett avstamp in i framtiden. EM blev fr oss ett marknadsfringsverktyg. Till EM bjd vi in ngra av Europas strsta researrangrer till sitevisit. Besken blev mycket lyckade. Fr vr del handlade om att f in Gteborgs som resml i deras kataloger. De sg att Gteborg hade ngot att locka med som andra inte har. De frstod att folklivet p
FAKTA:
Privatresor
Gteborg & Co Privatresor sljer det frmnliga GteborgsPaketet, som inbegriper bde hotell och GteborgsPasset. Det ger fri king i kollektivtraken, intrde p museer, Liseberg, Universeum och en gratis tur med Paddanbtarna bland annat.
www.goteborg.com r Privatresors frmsta frsljningskanal. Hlften av resorna som sljs r GteborgsPaketet. De esta kunder kommer frn, i tur och ordning, Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Tyskland. Totalt genererade GteborgsPaketet 54 136 gstntter under 2006. Det sammanlagda utfallet antal dagar fr GteborgsPasset blev 77 419 dygn under 2006. Den strsta marknadsfringskampanj Privatresor genomfrde under 2006 var den speciella jultidning som producerades infr 2006 rs Julstaden. Tidningen distribuerades i Sverige, Danmark och Norge. Upplaga Sverige: 1 060 000 exemplar. Upplaga Danmark: 470 000 exemplar. Upplaga Norge: 330 000 exemplar.
44
Avenyn en ljummen sommarkvll r ngot att minnas. De smakade fantastisk mat. De sg att det fanns en njespark i vrldsklass, och era museer med unika utstllningar. gngavstnd. De insg att hotellen hll hg klass. Dessutom rimliga priser. De sg en hrlig skrgrd, och att era platser runt Gteborg ocks var vrda ett besk. Det som vi i dag kallar GteborgPlus. De sg att det ofta arrangerades evenemang fr gemene man i Gteborg, som i sin tur gr ett besk n mer spnnande. Fortfarande r det s att de esta av vra beskare kommer frn Norden. Frmst Norge. Fr mnga barnfamiljer r Liseberg kanske ett starkare varumrke n Gteborg i sig. Och Lisebergs dragningskraft r ngot vi p privatresor r oerhrt tacksamma fr. Men i och med Gteborg & Co:s projekt Carrier Wanted, som handlar om att locka er lgprisyg till Gteborg, blivit en framgng hoppas vi nu p er beskare frn andra lnder. Fr Privatresor r detta en utmaning. Vi arbetar mycket med att slja paket och resor till Gteborg p vr
webbsida, www.goteborg.com. Och det r en verksamhet som i takt med att ygen blir er, kommer att vxa i betydelse. Det r viktigt fr stadens fretag som till exempel hotell, restauranger, evenemangs- och mtesarrangrer, kulturinstitutioner och evenemangsanlggningar att deras produkter nr ut och kan bokas direkt p ntet. Men som alla frstr kanske inte en fransman lockas av ett hgt torn, en tysk av en frck kupol, och en britt av ett hftigt pariserhjul. Och att locka en italienare med historiska byggnader r kanske heller inte s lyckat. Det handlar drfr om att slja Gteborg till privatresenrerna med era budskap. Italienare kan lockas av vra ljusa kvllar. En tysk av vr skrgrd. Och en Londonbo av vra evenemang och goda mat. Men det hade ju sedan inte skadat om vi i Gteborg kunde stadkomma ngot mrklig. En spnnande byggnad, som i sig kunde bli till ett varumrke synonymt med staden Gteborg. Ngot man verkligen ville se med egna gon. Har andra stder lyckats med detta borde vl ven Gteborg klara av det?
Styrgrupp: Privatresor
Claes Bjerkne Gteborg & Co Ordfrande Kristian Andreasson Hotel Rubinen Richard Fredriksson Choice Hotel Carina Halvord Universeum Pelle Johannisson Liseberg AB Charlotte Ljunggren Stena Line AB Bert Salur Hotel Surte Mats Wedin Liseberg AB
45
INBLICK: AFFRSOMRDE PRIVATRESOR:
Tina ck skolresan
Privatresor erbjuder ett paket ingen annan har i Sverige har: Skolresan. Ring ett samtal och allt r klart. Och sannolikt till ett lgre pris n vad man kan klara sjlv. Frldrar och lrare som tvingas jaga efter bra boende, guider och plats p sightseeingbussar r ett minne blott. Det r bara att vlja vilka alternativ som klassen nskar. Och kanske bst av allt, intrdet och kattraktionerna p Liseberg ingr i priset. Det var under Kristi Himmelsfrdshelgen 2006 som rskurs sex i stansjskolan skulle ivg p sin sista skolresa tillsammans. Tv ntter hade man planerat vara borta. Pengarna var insamlade. Nu skulle klassen bara vlja resml. Vi frldrar hade ju siktat in oss p Stockholm. Men d krvde barnen omrstning. Gteborg vann stort, sger Tina Karlsson Mnd frn stansj utanfr Hallsberg. Jag vgar nog pst att Liseberg drog en hel del, sger hon skrattar. Tina Karlsson Mnd gick ut p ntet. P hemsidan www.goteborg.com upptckte hon att man slde ett speciellt paket till skolklasser. Ett samtal och en halvtimma senare var allt frn boende till aktiviteter bokade och klara. Jag hade verkligen inte vntat mig att det skulle g s enkelt. Fr 1 200 kronor per person ck man tv dagar p ett fyrstjrnigt hotell, luncher, intrde p all stans museer, gratis resor i kollektivtraken, guidad visning p Universeum. sightseeing med paddan, besk p lvsborgs fstning, och en speciell historisk spkvandring genom stan. Och sjlvklart, en heldag p Liseberg. Barnen var supernjda eftert. Det enda som de som var lite trkigt var spkvandringen, men d var det riktigt kallt, regnigt och blsigt, sger Tina Karlsson Mnd. Alla som kper Skolresan erbjuds ett hgkvalitativt boende. Vi trodde frst att det skulle bli billigare att bo i stugor. Men det skulle det inte. andra sidan fanns det heller inga lediga stugor, s vi ck bo p hotell. Klassen hamnade p Hotell 11 p Hisingen och Eriksberg. Det i sig var ocks ett ventyr. De esta av barnen hade aldrig bott p hotell frut. Att hotellet hade fyra stjrnor gjorde inte upplevelsen smre, sger hon. Fr Gteborg & Co handlar Skolresan mycket om att lra barnen att det r roligt att ka till Gteborg. Frhoppningen r att f barnen och frldrarna att tervnda. Priset r mycket frdelaktigt, samtidigt som alla inblandade ser det som en lngsiktig satsning dr vi vill lra barnen att det r roligt att ka till Gteborg. Att prata om Gteborg med slkt och vnner. Likas vill vi med alla aktiviteter f dem att inse att det nns mnga upplevelser utanfr Liseberg, som ocks gr Gteborg vrd en resa. Tina Karlsson Mnd r sjlv lrare. Men nu fljde hon med som vuxen eftersom hennes son gick i klassen. Att kunna kpa en skolresa som ett paket tycker hon r bra. Men hon var lite skeptisk i brjan. Jag undrade om allt skulle fungera. Men programmet t hur smidigt som helst. ven vi vuxna var supernjda. Och ven vi tyckte nog att Liseberg var roligast, sger hon.
Bilder frn en lyckad skolresa arrangerad av Privatresor p Gteborg & Co.
46
ordnad p nolltid
Tina Karlsson Mnd r sjlv lrare. Att arrangera en skolresa vet hon kan bli en jobbig affr. Men nr hennes sons klass skulle ivg p resa var det bara att ringa ett samtal till Gteborg & Co och allt var lst. Och vi var nd sent ute. nd blev det s bra. Jag redan tipsat kollegor om paketet. Vi ck mycket fr pengarna, sger hon.
47
HENRIK VON ARNOLD, avgende chef fr Gteborg Convention Bureau & LENNART JOHANSSON, tilltrdande chef fr Gteborg Convention Bureau:
Gteborg har ett unikt koncept fr stora mten

AFFRSOMRDESCHEFER:
Henrik von Arnold

lder: 54. P Gteborg & Co sedan: 1996. Det bsta med Gteborg & Co: Gldjen i att f vara en del av en i en verksamhet som i samverkan marknadsfr och sljer staden. Bra att veta om Henrik: En kta lngfrdsskridskoentusiast.
Lennart Johansson
lder: 49. P Gteborg & Co sedan: januari 2006. Det bsta med Gteborg & Co: Mnniskorna, attityden och viljan att placera Gteborg p vrldskartan. Bra att veta om Lennart: Sitter alltid p frsta raden vid en Toto-konsert. Jagar stndigt gammelgddan.
Nykenheten p Gteborg som mtesdestination har aldrig varit strre. De tv senaste ren, 2005 och 2006 har varit de bsta ren ngonsin sedan Gteborg Convention Bureau, GCB, startade sin verksamhet 1992. Ett av mina starkaste minnen frn 2006 r ICCA:s, International Congress and Convention Associations, mte p Rhodos. Det talas om Gteborg verallt frklarade var och varannan delegat p mtet fr oss. Sedan kom den naturliga fljdfrgan Hur br ni er t?. Frgan var fullt berttigad. Fr egentligen spelar Gteborg i dag i en liga dr Gteborg normalt sett inte borde benna sig. Jag kan inte lta bli att dra jmfrelsen. Det r som lilla Ljungskiles fotbollslag pltsligt skulle vara med och strida om topplatserna i Champions League, och till slut spela i nalen. P bara fem veckor i fjol, s pitchade Gteborg fyra stora mten p mellan 3 5004500 delegater vardera. Stora organisationsmten inom medicinsk forskning som genomfrs ren 2008 till 2014. Gteborg slogs om de hr mtena med ngra av de strsta stderna i Europa. Jag talar om vrldsstder. Rkna upp ngra s har
ni skert gissat rtt. Hr kan man ocks se vikten av att Gteborg ligger i framkant nr det gller att arrangera internationella evenemang. Ett av mtena vgar jag sga kom till direkt av att vi arrangerade EM. Ett mte fr 4 500 delegater. Under EM veckan inbjd Gteborg & Co till det vi kallar fr site-visit. Efter besket beslutade arrangrerna sig fr Gteborg. Som en direkt fljd av EM fr vi ocks i dag er frfrgningar om mten och kongresser n tidigare. Nu gller det fr oss att sedan f hit dem. Att vi ror dessa mten i hamn beror p Gteborgs unika koncept dr allt ligger inom gngavstnd. Att det r ltt att ta sig frn till de olika resecentrum som nns till Svenska Mssan. Som dessutom ligger mitt i stan. Jag sger inte detta sjlv. Men det berm Svenska Mssan fr frn internationella delegater om Svenska Mssan r otroligt Dessa mtesrvar, som varit p massor av platser, sger att Svenska Mssan tillhr eliten, och ligger bland de tio, femton bsta mtesanlggningarna i vrlden. Men sjlvklart handlar det ocks om att vi i Gteborg kan erbjuda en helhetslsning som andra inte klarar av. Rtt pris, mtesanlggningar i vrldsklass,
48
samt hg standard p hotell och transporter. Allt fungerar. Och pricken ver i: det oerhrt vnliga och professionella bemtandet man fr nr man sedan r p plats. Det talar alla om. Nr vi sedan gr vra utvrderingar om olika mten, och fr feedback frn delegater och mtesarrangrer r det idel toppbetyg vi fr. I brjan skrev jag att de senaste tv ren har varit de bsta ren ngonsin fr Gteborg Convention Bureau. 2007 kan d kanske knnas som en tillbakagng. Men s r det inte. Jag skulle vilja sga att 2007 mer r ett normalt r. Men r det ngot vi p GCB anser att vi i Gteborg borde bli bttre p r det att locka hit er rena affrsmten. Stora kickoffer och konferenser som stora internationella fretag genomfr. Visst kan Gteborg erbjuda en vacker skrgrd. Men det behvs mycket mer fr att p sikt kunna konkurrera med stder som Paris, Kpenhamn, Barcelona eller London. Det kan vara stadsbyggnadsstrukturer som blir nya landmrken i vrldsklass, nya evenemang som stter stan p kartan. Men ocks er yglinjer med direktfrbindelser till strre stder. Drfr r satsningen p Carrier Wanted som Lennart Johansson ansvarat fr av yttersta vikt fr vr verksamhet. Hotellsatsningarna som genomfrs i Gteborg r av lika stor vikt. Men er behvs p sikt. Och d handlar det frmst om att f hit ngra av de internationella kedjorna, som Marriot, Interconti, Sheraton (igen de har ju varit etablerade tidigare), eller Hilton. Kedjor som ofta anvnds av fretag. Fr ven om vi lyckas locka hit mten med mnga deltagare, s bestr 80 procent av alla mten som genomfrs vrlden runt av frre n 800 deltagare. Det r vr bransch bread and butter. D handlar det i mnga fall om rena affrsmten. Gteborg kan f hit er av dem. Och jag r sker p att de heller inte skulle bli besvikna.
Styrgrupp: Gteborg Convention Bureau

Claes Bjerkne Gteborg & Co Ordfrande Hkan Beskow Gteborg Stad Johan Carlsten Chalmers Lennart Mankert Svenska Mssan Mauritz Ljungman GU / SU Bjrn Rydevik GU / SU Lotta VahlneWesterhll GU / Handels Lena Stvmo Luftfartsverket Susanne Nygaard SAS Ninni Lidn SAS Malin Franck Radisson SAS Magnus Hallberg, Scandic Hotel
bild saknas
STATISTIK:
Kongresser
De strsta kongresserna/mten per delegatdygn, som affrsresor arrangerade inom respektive fack 2006: Mte/Mssa/Kongress Delegatdygn
MEDICIN Lkarstmman 2006 30 000 Nordiska freningen fr obstetrik och gynekologi 3 000 Congress of the International Association for Disability and Oral Health 2 800 Stroke Rehabilitation 1 200 SAMHLLE Attraktiv skola: Mtesplats Gteborg 10 000 World Federation of Modern Language Association 2 200 Kristdemokraternas riksting 2006 1 800 Miljpartiets partikongress 2006 1 800 Vnsterpartiets 36:e kongress 1 300 NRINGSLIV World Intellectual Property Congress 10 000 Transport Research Arena 4 000 European Conference on Solid-State Transducers 2 000 Fifth International Congress on Design and Emotions 900 VRIGT Svenska Kyrkans Tredje Kyrkomusiksymposium
Johan Hermansson, Gteborgshotellen Dan Lex Restaurangfreningen
3 000
Fotnot: Med delegatdyng menas antal delegater gnger de dygn de spenderar i Gteborg.
49
INBLICK: GTEBORG CONVENTION BUREAU
Ambassadr som lockar till G

Mtesambassadrerna bildar basen i det arbete som vi gr fr att locka hit era stora konferenser.
Det ringde i telefonen hos Gteborg Convention Bureau p Gteborg & Co. I andra ndan av luren fanns Dick Stockelberg, docent och lkare p Sahlgrenska Universitetssjukhusets hematologiklinik. Han ville ha hjlp med att ordna en konferens. Dick ck den hjlp han behvde fr att kunna arrangera det Nordiska hematologimtet i Gteborg vren 2006. Ett mte fr ngra hundra delegater. Arrangemanget ansgs som blev mycket lyckat. Fr vr och min del gick det hela mycket smidigt. I praktiken behvde jag bara gra ett telefonsamtal, s sydde Affrsresor ihop allt, sger han sjlv blygsamt. Men bilden hos Gteborg Convention Bureau r ngot annorlunda. Hr sg man en person med ider samtidigt som det bland hematologerna i Sverige fanns en nska om ngot strre. Chansen att locka hit vrldens frmsta experter inom hematologin. Bland forskare och lkare nns alltid en nskan om att knyta kontakter. Det kan handla om allt frn att byta enkla erfarenheter, till att presentera nya rn eller till och med att inleda forskningssamarbeten, sger Dick Stockelberg. Men sedan nns det ju ocks en viss prestige i det, sger han ocks och skrattar. Affrsresor knt Dick Stockelberg till sig. Han blev en av de s kallade mtesambassdrerna. Mtesambassdrerna r unika och vldigt viktiga fr vr verksamhet. De bildar basen i det arbete som vi gr fr att locka hit era stora konferenser. De ger oss unika kontakter, och bidrar sjlva med avgrande ider och uppslag fr att locka mtena i hamn. De r helt klart en konkurrensfrdel fr oss, sger Henrik von Arnold, chef fr Gteborg Convention Bureau. Resultatet av Dicks utnmning lt inte vnta p sig. Mycket tack vare honom str Gteborg som vrd fr en av medicinvrldens stora konferenser: Det europeiska EBMT mtet 2009, med er n 4000 delegater frn hela vrlden. EBMT str fr European Group for Blood And Marrow Transplantation, och r rligen terkommande. Nr det gllde det nordiska hematologimtet handlade det enlig Dick Stockelberg bara erbjuda sig att arrangera mtet. Men fr det stora EBMT-mtet behvdes det mer. Det handlade ju om att lgga ett formellt detaljerat bud. En stor tjock lunta. Ngot
50
Gteborg
sdant hade vi aldrig kunna skaffa oss tid till hr p Sahlgrenska, sger han. Men Gteborg Convention Bureau gjorde det fr oss istllet. Bland annat tog man hit arrangrerna p ett s kallat site-visit. De blev sjlvklart imponerade av att allt lg s ltttkomligt och nra. Men mest imponerade blev de av den vnlighet och hjlpsamhet de mtte. Vi hade ocks hjlp av att Per Ljungman, professor i hematologi p Karolinska, men samtidigt internationell sekreterare fr EBMT, talade vl fr oss. Vrden inom hematologin, det vill sga lran om blodsjukdomar, har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Mycket tack vare stamcellsforskningen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset rknas bland de frmsta sjukhusen i Europa nr det gller behandlingen av olika blodsjukdomar, och transplantationer av stamceller. Dick Stockelberg r mycket njd med att lockat hit EBMT mtet till Gteborg. I r gr det i Lyon, och nsta r i Florens. S att det har hamnat hr i Gteborg betyder ju att vi ocks har ngot att erbjuda. Det r roligt tycker jag, sger Dick Stockelberg.
Mycket tack vare Dick Stockelberg, docent och lkare p hematolgiska kliniken p Sahlgrenska, kommer Gteborg st som vrd fr en av vrldens i dag strsta medicinska mten. EBMT-mtet 2009. European Group of Blood and Marrow Transplantation.
51
STEFAN GADD & ULF LINDQVIST chefer, Media Center:
Vi servade runt 2 000 journalister under EM

AFFRSOMRDESCHEFER:
Stefan Gadd
Titel: Chef presservice, mediafrgor fr Privatresor, Gteborg Convention Bureau, Nringslivsgruppen. lder: 46 P Gteborg & Co sedan: 1998 Det bsta med Gteborg & Co: Att f jobba med hela stan. Bra att veta om Stefan: Gillar att g till botten med saker, srskilt med dykartuber.
Ulf Lindqvist
Titel: Chef mediastrategi, mediafrgor fr Fretagsledning, Evenemangssamverkan. lder: 44. P Gteborg & Co sedan: 2005 Det bsta med Gteborg & Co: Allt kan hnda och gr det! Bra att veta om Ulf: Hngiven amatrbarista.
Frra ret innebar en utmaning fr alla oss som jobbar med mediafrgor. Tacksamt drfr att s mycket hnde: EM i friidrott p Ullevi med EM-festen i centrala Gteborg, Robbie Williams p Ullevi, mlgngen av Volvo Ocean Race mitt under lvsborgsbron, invigningen av Gtatunneln och som avslutning Julstaden Gteborg med Jul p Liseberg. Slitsamt eftersom nr mycket hnder r det mnga journalister som vill ha svar p frgor och f information. Till EM i friidrott kom runt 2 000 journalister. Till helgen med invigningen av Gtatunneln och mlgngen av Volvo Ocean Race kom runt 300 journalister. Tuff konkurrens eftersom Gteborg konkurrerade med stora vrldsevenemang om medias uppmrksamhet. Frst vinter-OS i Italien och sedan fotbolls-VM i Tyskland. Men Gteborg visade sig klara av konkurrensen. Under vinterhalvret mrkte vi ett tydligt kat intresse fr staden tack vare sommarens evenemang, givetvis framfr allt EM i friidrott. Flera tidnings- och TV-redaktioner bedmde intresset fr Gteborg som strre tack vare evenemangets uppmrksamhet.
Liksom tidigare r jobbade Media Center med srskild service riktad dels till skrivande journalister och dels till lmande journalister. Detta eftersom de tv kategorierna har olika nskeml och behov. Frra ret innebar en frstrkning och utbyggnad av all service p grund av det kade trycket frn beskande media. En stor mngd fakta- och bakgrundsartiklar togs fram, den omfattande bildbanken fr journalister utkades, likas utkades volymen lmat material fr TV-produktion. Ett mycket stort antal besksprogram lades upp efter nskeml frn utlndska tidningsredaktioner. Media Center jobbar aktivt med internationella TV- och produktionsbolag. Dessa ck under 2006 hjlp med frslag p inspelningsplatser, att ska tillstnd fr lmning, reportageuppslag och logistikfrgor. Vid genomfrandet handlade mycket om att boka intervjuer, ordna tolkar och allt annat som underlttade fr dem. Media Center har nyttjat alla evenemang under 2006 och d srskilt EM i friidrott till att skapa kontakter och bygga relationer infr, ge skrddarsydd service under genomfrandet och slutligen terkoppla fr att f synpunkter efter avslu-
52
FAKTA:
Mediebesk 2006
FAKTA:
Media Center
Tidningar: Totalt 260 besk att jmfra med knappt 200 under tidigare r. Flest kom frn England (55 st) och Tyskland (54 st). Exempel p reportage om matstaden Gteborg: Italien Il Giornale, Belgien Grande Magazine, England Sunday Times Travel Magazine, Financial Times, Tyskland Westfhlischer Anzeiger, Gourmet Kompass. Exempel p reportage om Julstaden Gteborg: Skottland Sunday Mail, Tyskland Lbecker Nachrichten, Norge Hjemmet, Dagbladet. TV-bolag Totalt gjorde 27 internationella tv-bolag reportage under ret, vilket resulterade i ett 100-tal snda TV-inslag. Frmst sndes inslagen i Europa, men ven Asien och Nordamerika nns representerat. Exempel p mat- och upplevelseprogram: Planet Food, Travel Channel England, Euromaxx Tyskland, Deutsche Welle Tyskland, Escales TV Frankrike.
Ger service till journalister frn utlandet och Sverige. Det handlar om allt frn rena faktauppgifter till att boka intervjupersoner och att hjlpa till med praktiska arrangemang. Till utlndska redaktioner ges srskild service under deras besk. Srskild service till skrivande journalister. Hr ingr fri tillgng till en omfattande bildbank och till bakgrundsartiklar. Srskild service till lmande journalister. Fri tillgng till lmat material om Gteborg och hjlp infr och under lminspelningar. Producerar egna lmer om Gteborg i syfte att bertta om staden som destination. Flera av lmerna har vunnit internationell priser och utmrkelser. Mediaarbete i samband med Gteborg & Co:s olika evenemang och aktiviteter. Media Center har personal med journalistisk examen och lng redaktionell arbetslivserfarenhet.
tat evenemang. Detta gav vrdefulla erfarenheter infr framtiden. EM i friidrott innebar ett sllsynt kraftig mediafokus p Gteborg som evenemangsstad. Att invigningen av EM i friidrott fr frsta gngen frlades utanfr arenan, var ngot som drog till sig mediernas intresse. Internationella artister, ver 100 000 beskare p Avenyn och i princip samtliga ackrediterade journalister p plats i kombination med att Eurosport direktsnde till 54 lnder, skapade en bild av Gteborg som ck ett mycket stark genomslag i europeisk media. Tvlingarna p Ullevi och de tvlingsmoment, marathon och gng, som genomfrdes utanfr arenan p stadens gator, skapade givetvis ven de ett mycket starkt fokus p staden. Olika redaktioner intresserar sig fr olika saker, men vid rets slut s hade i princip det mesta av vad staden har att bjuda visats upp. P Liseberg hisnade engelska och tyska journalister i Balders backar och fascinerades av en is-bar mitt i sommaren.
TV-team lmade kockar som lagade mat p bland annat Fond och Wasa-all. Internetsajten ViaMichelin.com med en miljon beskare per dag, valde ut Gteborg med alla sina duktiga kockar och goda restauranger till s kallad honnrsdestination i juli. Detta innebar att artiklar och bilder om Gteborg spreds till miljontals sajtbeskare under en mnad. Internationella reseprogram tog sina lmteam och drog ut i skrgrden i ribbtar fr att skildra sommarstaden Gteborg med ar, bt- och badliv. MorgonTV frn bland annat Tyskland intervjuade gteborgare och beskare p skeauktion i Gteborgs hamn och skildrade folklivet lngs Avenyns uteserveringar. Gtaplaten som kulturscen under EM-festen skildrades av TV-bolagen. Inte minst bredden med Picassoutstllningen p Konstmuseet, Stadsteaterns frestllningar, Gteborgs Symfonikers konsert tillsammans med pop- och rockkonserter uppmrksammades. ret avslutades med ett mycket starkt mediaintresse fr Julstaden Gteborg och Jul p Liseberg.
53
ANNELIE KARLSSON, chef fr Besksservice:
S driver vi Sveriges bsta turistbyr

AFFRSOMRDESCHEF:
Annelie Karlsson
Titel: Chef fr Besksservice. lder: 45. P Gteborg & Co sedan: 1983. Det bsta med Gteborg & Co: Mnniskorna, den hrliga fart som organisationen har. Bra att veta om Annelie: Jag gillar att bada p Brnn p sommaren.
Fr mnga resande blir Besksservice den frsta kontakten med Gteborg. Drfr gller visionen att visa upp Gteborg frn sin mest tillmtesgende och mnskliga sida. Alla vra kunder, antingen de tar kontakt genom vrt callcenter eller besker oss p ngon av vra turistbyrer, ska f ett vnligt och hjlpsamt bemtande. De ska inspireras och lockas av Gteborg. De ska helt enkelt f den bsta service vi kan erbjuda. Drfr r vi extra stolta att ven 2006 bli utsedd till Sveriges bsta Turistbyr av organisationen FrTur. Det betyder att Besksservice har ftt denna trvrda titel i alla fall i vr bransch tv r i rad. Tyvrr kan vi inte sikta p titeln ven 2007. I r arrangeras ingen tvling. Sommarens stora evenemang, och synnerhet EM i friidrott var ven vr stora utmaning 2006. Vi hade lovat att skapa fem extra turistinformationspunkter runt om Gteborg. Men vi njde oss inte med det. Vi hade 19! Att vi klarade av detta berodde p alla underbara volontrer som stllde upp under EM veckan. Personalstyrkan hos
oss har tidigare heller aldrig varit s stor, strax ver hundra personer. EM-beskarna var ocks mycket njda med den service vi kunde erbjuda. Den kundenkt som genomfrdes under veckan visade att 97 procent av beskarna var njda eller mycket njda med den information och hjlp vi kunde erbjuda. Priset fr 2006 rs bsta turistbyr ck Besksservice fr vrt projekt, kallat Turistservice-stllen, dr vi har 83 broschyrstll p 73 platser runt om Gteborg. P hlften av platserna nns ocks mjlighet att anvnda en dataterminal fr att ska information p www.goteborg.com. Totalt distribuerar vi cirka tv miljoner broschyrer per r genom Turistservice. Och under 2007 bygger vi ut mjligheten nnu mer att komma i kontakt med oss och f information om Gteborg. Frn 1 april gr det att anvnda en speciell chattlinje p www.goteborg.com, fr att ta kontakt med vra sljare och informatrer. Den hr direktkontakten via ntet med vra kunder hoppas vi ska utvecklas nnu mer i framtiden. Vi mrker att allt er vljer att ta kontakt med oss via e-post eller genom
54
telefon via vrt callcenter. Begran om broschyrer med vanliga brev tillhr snart en svunnen tid. Gteborg & Co projekt Carrier Wanted har ocks lett till en positiv frndring i vrt dagliga arbete. S fort en ny yglinje startats till Gteborg mrker vi det. I
FAKTA:
dag fr vi till exempel er besk av spanjorer n vad vi upplevt tidigare. Ett klart samband med de yglinjer som startat mellan Gteborg och Spanien under 2006. Vi hoppas att er nationaliteter fr chansen att upptcka Gteborg i framtiden.
Besksservice
Besksservice driver tv turistbyrer och ett callcenter. Turistbyrerna nns i Nordstan och p Kungsportsplatsen. Totalt har Besksservice 15 anstllda. Men under sommaren tillkommer er ssongsanstllda. Nordstan r en s kallad grn turistbyr, dr man kan f information om Gteborg och Vstsverige. Turistbyrn r ocks ett samarbete mellan Nordstans Marknadsledning, vilket betyder att byrn ocks ger information om den shopping och fretag som nns i Nordstan. Kungsportsplatsen r en blgul turistbyr. Det betyder att turistbyrn, vid sidan av att kunna frse beskare information om Gteborg, ocks ger information om hela Sverige om det efterfrgas. Turistbyrerna har drygt 400 000 beskare per r. Byrerna hjlper till med allt frn information till att boka logi, och slja hotellpaket fr olika evenemang. Besksservice callcenter fr drygt 100 000 samtal per r. 60 000 personer fr personlig service. 2006 tog Besksservice emot 6 000 e-brev. Frn 1 april 2007 gr det ocks att chatta med sljare och informatrerna hos Besksservice p www.goteborg.com. www.goteborg.com har 165 000 unika beskare i mnaden. De nst mest beskta sidorna r Evenemangskalendern, vilket Besksservice ansvarar fr. I dag gr det att f information p 12 olika sprk om Gteborg. Vid sidan av svenska nns de nordiska sprken norska, danska och nska. Vidare nns, engelska, hollndska, franska, italienska, japanska, mandarin, spanska, tyska. 2007 hoppas man ocks f igng sidor p polska.
55
INBLICK: AFFRSOMRDE BESKSSERVICE:
Marina har bsta jobbet i vrlden

Service r ledordet nr man mter kunderna p turistbyrn. Och det gller fr personalen att inte tappa hakan. Fr de kan f en del mrkliga frgor ibland. En gng kom en utlndsk kille in och undrade var man kunde kpa en brunnsborr som han skulle ha till ett hjlpprojekt i Afrika. Det roligaste r att ingen Han undrade ocks hur han skulle gra dag r den fr att tulla och fra andra lik. ut den, sger Marina Eriksson, 30, sljledare p turistbyrn p Kungsportsplatsen. Han ck hjlp. Personalen har blivit experter p att bedma frn vilket land kunden kommer. De erknner till slut att det nns vissa srdrag mellan nationaliteterna. Tyskarna r alltid korrekta, trevliga och ordenligt frberedda. De frgar efter guidade turer, och kper allt med en lg p. Och vi fr alltid frklara vgen till Slottsskogen s att de tminstone fr se en p riktigt, sger Marina. Engelsmnnen r otroligt artiga. Talar du engelska brukar mnga av dem frga p svenska! Spanjorerna r jmt glada, och undrar var allt ligger. Marina har arbetat p turistbyrn sedan 2000. Hon tycker det r det bsta jobbet i vrlden. Alla som arbetar p turistbyrn mste kunna tala tyska vid sidan av engelska och svenska. Jag talar franska och tyska coh lite spanska, och fr anvndning fr mina sprkkunskaper varje dag. Men det roligaste r nd att ingen dag r den andra lik. Nya mnniskor och man fr alltid en ny typ av frga man inte haft tidigare. Kunderna r njda. 6,7 pong ck Besksservice byrer i betyg nr man genomfrde sin senaste kundunderskning. Och det p en sjugradig skala. Tacksamheten mrks ven p ett mer direkt stt. Inte sllan genom en blomma eller en barnteckning. Oftast r det de kvinnliga sljarna som fr blommer. Men jmlikheten breder ut sig. I somras ck en manlig sljare blommor tv dagar i rad och en av vra kvinnliga sljare ett ak l, sger Marina Eriksson och skrattar.
56
57
BIRGITTA L-FVERHOLM, chef fr Nringslivsgruppen:
Vr grupp samverkar fr gteborgarnas bsta

AFFRSOMRDESCHEF:
Birgitta Lfverholm
Titel: Chef fr Nringslivsgruppen. lder: 53. P Gteborg & Co sedan: starten. Det bsta med Gteborg & Co: En kreativ arbetsplats med mycket puls i kombination med hrliga mnniskor. Bra att veta om Birgitta: lskar Gteborg och Italien. Hller p Blvitt det gr vl alla?
Nringslivsgruppen, NLG, r den enhet som bildar krnan i det unika samarbete som Gteborg & Co skapar mellan kommunen och nringslivet i Gteborg. Nringslivsgruppen r den grupp dr alla kan samverka fr staden Gteborg och gteborgarnas bsta. Mlet r att strka Gteborgs konkurrenskraft som evenemangsstad, kunskapsstad och nringslivsstad p bde kort och lng sikt. De diskussioner och projektarbeten som bedrivs inom NLG blir inte sllan till ngot konkret som gteborgarna fr nytta av i framtiden. Vetenskapsfestivalen r ett sdant projekt som nu r ett rligen terkommande evenemang inom Gteborg & Co regim, dr huvudansvaret i dag brs av evenemangsavdelningen. Drfr ligger ett stort fokus i NLG:s verksamhet att stdja och fortstta utveckla samarbetet kring Gteborgs Kulturkalas och Internationella Vetenskapsfestivalen bland annat. Verksamheter som fr std av NLG hoppas vi leder till ett strre intresse fr Gteborg och gynnar staden ekonomiskt. Samtidigt som det kan skapa en positiv dyna-
misk utvecklingen av staden evenemangsmssigt, nringslivsmssigt och kulturellt. Nr gemene man lser att Gteborg & Co ger ekonomiskt std till festivaler, teatrar eller annan kulturverksamhet, r det NLG som beslutar om stdet. Det r alltid frgan om projektstd som beslutas frn fall till fall. Sedan bildandet av Gteborg & Co har NLG delat ut std p nrmare 90 miljoner kronor. Varje r frdelas mellan 67 miljoner kronor. Bland dem som ftt projektbidrag r till exempel Gteborg Film Festival, Ung Fretagsamhet, Bok & Biblioteksmssan och Dansbiennalen. Under ret genomfrdes fr frsta gngen en stor kick off fr Gteborgs studenter, kallad Student 06. Mlet var att n alla frstarsstudenter vid Chalmers och Gteborgs universitet, att f dem att knna sig vlkomna och samtidigt f dem att lra knna Gteborg. Under en dag hade era av Gteborgs kulturinstitutioner ppet hus, och p kvllen blev det fest p Svenska Mssan, dr bland annat Melody Club spelade. Arrangemanget kommer att upprepas i r.
58
Styrgrupp: Nringslivsgruppen
Lars hrman SEB Ordfrande Claes Bjerkne Gteborg & Co Vice ordfrande Lars G Malmer SKF AB Mats Bergh Chalmers Tekniska Hgskola Christer Wistrm, Fastighetsgarna Eric Nilsson Gteborgs Hamn AB Bo Aronsson Gteborsregionen Siv BondensBrink, Gteborgs universitet Ola Rnn AstraZeneca Lennart Olausson Business Region Gteborg AB Magnus Hanson Skandia Mats Dynevik Skanska Fastigheter Joakim Kenndal Stena Line AB Petter Ullberg Svenska Mssan Carita Kaln Swedbank Claes Larsson Teliasonera Mats Nilsson AB Volvo Bengt Magnusson Volvo Personbilar Malin Engelbrecht Castellum AB Birgitta Lfverholm Gteborg & Co Eva Henricsson Gteborg & Co Kenneth Odus Gteborg & Co Inger Sundgren Gteborg & Co
Ett liknande arrangemang genomfrdes ven speciellt fr alla utlndska studenter inskrivna vid Chalmers och universitetet. ven i r kommer vi att arrangera ett Student 07. Vr frhoppning r att ven detta kommer bli till ett rligen terkommande evenemang som kan leda till att alla som studerar p universitetet och Chalmers knner sig vlkomna till staden. Detta r ser vi ter fram emot att genomfra det stora inspirationsmtet Global Forum, som terkommer vartannat r. Fr en av Nringslivsgruppens frmsta funktioner r just att hitta ider som kan utveckla Gteborg positivt, och inte minst uppmuntra dem. Drfr delar vi ocks ut era pris, bland annat Gteborgs Companipris som delas ut till innovativa fretag. Frhoppningen r att vi d kan medverka till att skapa ett dynamiskt nringsliv med Gteborgs bsta fr gonen.
Bjrn Torsteinsrud Handelsbanken Gunilla Rittgrd Luftfartsverket Lars O Carlsson NCC AB Gunilla Ekholtz Nobel Biocare AB Mats Engstrm Nordea Henrik Brttemark Posten AB Fredrik Strm SAS Bengt G Johansson, SCA Hygiene Products
Frhoppningen r att medverka till att skapa ett dynamiskt nringsliv med Gteborgs bsta fr gonen.
59
LENNART JOHANSSON, tilltrdande chef fr Gteborg Convention Bureau, samt ansvarig fr projektet Carrier Wanted.
Offensiv satsning p direktyg

Nr vi p Gteborg & Co lade fram vr strategi, Carrier Wanted fr att f er bolag att yga p Gteborg, insg vi att det handlade om hrt arbete.
Enligt mig kan man gott sga att Gteborgs utveckling som destination, fr ygbolag som vill hlla ett lgt pris, framfrallt r en payback av allt det hrda arbete som Gteborg & Co lagt ned p att etablera Gteborgs som ett eget varumrke. En stad med mnga evenemang, vilket i sin tur lockar alla frn vanliga mtesarrangrer inom nringsliv, forskning och
utbildningssektorn, till stora mssor och Gteborg vanliga turister. Sjlvklart var lockar mer det ett bakslag att n vad vi kanske anar. det lokalt etablerade ygbolaget, FlyMe, i brjan p mars 2007 lades ned. Men det innebr bara att vi intensierar vrt uppdrag att locka andra bolag att yga p Gteborg. Och den belggning linjerna haft hos samtliga bolag har bara visat p ett kat resande till Gteborg under 2006. Den utveckling Gteborg hade som destination av yg under 2006 saknar motsvarighet i Norden. Det har varit mjligt
60
tack vare vrt mycket goda samarbete med Luftfartsverket, Vstra Gtalandsregionen, Vstsvenska turistrdet och Business Region Gteborg. Andra bolag kom ocks snabbt in fr att ta ver era av de linjer som FlyMe etablerat. Bolag som inser potentialen i resmlet Gteborg. Det handlar bde om utlndska och nationella bolag. Samtidigt mste vi som arbetar med detta inse: Lgprisbolagen yger s lnge de anser det lnsamt. Sjunker passagerarantalet lggs linjen ned. Drfr r det viktigt att stndigt utveckla och marknadsfra Gteborg, som resml, att till exempel lyfta fram mer av museer, Liseberg och stadens fantastiska skrgrd. Drfr r det viktigt att utveckla och marknadsfra hela regionen som resml under begreppet GteborgPlus. Det handlar om allt frn mat, kultur och natur, till evenemang, mten och Liseberg. Och att Gteborg lockar visar om inte annat ppnandet av linjen MadridGteborg. Nr linjen startades i november i fjol planerade Gteborg & Co en marknadsfringskampanj i Madridomrdet fr Gteborg som resml. Men Ryanair bad oss vnta. Orsak: Deras linje var alltfr fullbokad era mnader framt. Och det var en majoritet spanjorer som g. Gteborg lockar mer n vad vi kanske sjlva anar.
61
RSTER FRN STYRELSEN: MARKUS ODDESTAD, ordfrande Gteborgshotellen & THOMAS SJSTRAND, ordfrande Storhotellen i Gteborg
Gteborg & Co och hotellen strker varandra
Genom Gteborg & Co har vi en neutral part som marknadsfr staden internationellt och nationellt. Detta r oerhrt viktigt fr oss som representerar en stor del av hotellen i Gteborg, och dr varje hotell givetvis konkurrerar med varandra om beskarna. Att Gteborg marknadsfrs kraftfullt och professionellt r ovrderligt fr oss. Ju mer staden syns p vrldskartan och kan ka sin dragningskraft p beskarna, desto bttre. Men mnga enskilda hotell har av naturliga skl inte de ekonomiska frutsttningarna fr att marknadsfra sig internationellt i stora kampanjer. Samtidigt hrdnar konkurrensen mellan stderna i olika lnder, alla vill vara ett attraktivt resml. Drfr r det viktigt att Gteborg r med i den kampen och kan hvda sig. Antingen det handlar om att dra hit beskare genom Liseberg, stora och sm evenemang, mssor eller affrsmten. Gteborg som destination mste vara attraktiv, aktiv och spnnande. Ett bra samarbete mste fungera t bda hllen, och det gr det med Gteborg & Co. Vi blir en viktig part som kan pverka marknadsfringen och debatten om destinationen Gteborg. Genom samarbetet fungerar vi ven som ett sprkrr fr Gteborg & Co i viktiga gemensamma frgor. Vi frstrker helt enkelt varandra. En av era viktiga framtidsfrgor fr hotellen i Gteborg r behovet av en privatteater med kapacitet fr runt 1 500 platser. Gteborg har genom sin utveckling blivit s attraktivt att mnga vill arrangera sina shower i stan. I dag saknas en scen fr att riktigt ta hand om denna efterfrgan. Genom Gteborg & Co har vi en utmrkt plats att diskutera, bland annat denna frga med representanter fr besksnringen, och inte minst viktigt, med stadens politiska ledning. Det r just detta som gr Gteborg & Co s unikt en plats dr bde besksnring och den politiska ledningen arbetar fr att utveckla destinationen Gteborg.
64
RSTER FRN STYRELSEN: BENGT LINDE, ordfrande i Gteborgs Restaurangfrening:
Varumrket Gteborg viktigt fr vr nring
Allt som strker varumrket Gteborg, r bra fr oss restauranger och krogar. Gteborg & Co som samverkansplattform har dramatiskt frbttrat och utvecklat restaurangernas och krogarnas roll och betydelse i arbetet med att stta Gteborg p kartan. Lite frenklat kan man sga att tidigare var det mycket stngda drrar och att alla krde sitt eget race inom restaurangbranschen. Men i dag i Gteborgs Restaurangfrening jobbar vi tillsammans som kollegor, bde nr det gller rena branschfrgor men framfr allt nr det gller att jobba fr Gteborg. Paradexemplet r EM i friidrott. Alla medlemmar slt upp och ville veta p vilket stt de kunde bidra. En grupp bildades som svarade fr driften av de srskilda restaurangfunktioner som behvdes under EM. Vi var sju krgare som till vardags r konkurrenter, men som nu gick samman och stolt jobbade fr Gteborg. Detta r unikt och jag har ftt frgan hur gr ni? frn kollegor i andra stder. Svaret r att vi drar t samma hll drfr att alla inser att vi tjnar p att det gr bra fr Gteborg. Fler beskare till stan innebr er mjliga gster p restaurangerna. Sedan mste vi konkurrera sinsemellan om varje gst, men det ligger i sakens natur. Vi mste hela tiden utveckla vr egen verksamhet. Annars frlorar vi sjlva och Gteborg p det. Gteborg & Co innebr dels en mycket viktig direktkontakt till alla som jobbar i besksnringen och del till den politiska ledningen. Just detta att vi i branschen kan sitta ner och diskutera med den politiska ledningen r ovrderligt. Det r denna mngfald som gr samarbetet med Gteborg & Co s viktigt, starkt och spnnande.
65
RSTER FRN STYRELSEN: MATS WEDIN, VD och koncernchef, Liseberg:
Respekt fr att det lnar sig att samarbeta
Liseberg med ver tre miljoner beskare rligen, har nytta av den samverkansplattform som Gteborg & Co erbjuder. Ett konkret exempel r att staden och nringen inser frdelen med att ha en stor och framgngsrik njespark. Detta r inte alldeles sjlvklart p andra stllen. Som ordfrande i den internationella njesparksorganisationen IAAPA vet jag att det nns stder och regioner som inte har betydelsen klart fr sig av en framgngsrik njespark som tillvxtmotor fr besksnringen. I samarbetet som drivs genom Gteborg & Co mts vi alla njespark, krog, hotell, mssa, transportfretag av respekt, frstelse och intresse. Detta skapar ett mycket bra samtalsklimat dr vi alla tillsammans med den politiska ledningen kan arbeta fr att utveckla Gteborg som destination. Att det fungerar tror jag beror p frmst tv saker. Alla inblandade har fokus p helheten ju tydligare Gteborg syns p vrldskartan, desto bttre fr alla. Men ven att var och en mste ta sitt naturliga ansvar fr att utveckla den egna produkten och verksamheten. Gr vi inte det s frlorar inte bara vi sjlva p det, utan ven stan som helhet. Liseberg mste vara bst p att driva njespark och ska fokusera p det, men nr vra gster har kt alla karuseller och vill stanna i Gteborg ytterligare en tid, d r det viktigt att stan har mer att erbjuda. D r det na utbudet av restauranger, kultur, shopping och hotell i en vlsktt och vnlig stad en oerhrd tillgng. Det r just fr att skapa denna helhetsupplevelse som Gteborg & Co som samverkansplattform r s viktig.
66
RSTER FRN STYRELSEN: LENNART MANKERT, VD, Svenska Mssan:
I Gteborg jobbar vi t samma hll
Fr Svenska Mssan r det en konkurrensfrdel att vra kunder mts av en stad dr helheten fungerar och allt hnger ihop. Oavsett vad frgan gller eller vem som uttalar sig krogar, hotell, busstransporter och stadens politiska ledning s jobbar vi fr destinationen Gteborg. Det r ofta jag fr hra frn mina utlndska kollegor, partners och kunder: Stan talar ju med en rst. Hur r detta mjligt? Mitt svar blir alltid detsamma, nmligen att i Gteborg jobbar vi t samma hll. Genom Gteborg & Co har vi p Svenska Mssan tillgng till en unik samverkansplattform. Hr kan vi diskutera med politiker och fretrdare fr andra branscher. Men ocks med dem som i likhet med oss driver konferensanlggningar, restauranger och hotell. Det vill sga konkurrenter. Men med den viktiga skillnaden att vi alla r ense om att vi tjnar p att vara med och utveckla Gteborg som destination. Ju attraktivare staden r, desto strre chans att er vill beska den. Vr strsta och viktigaste verksamhet r de 35 egna mssevenemang som vi har terkommande. Men vi har ocks stor nytta av samarbetet med Gteborg Convention Bureau p Gteborg & Co. Tillsammans har vi vunnit stora evenemang, mten, mssor, konferenser och event till Gteborg, i hrd konkurrens med betydligt strre europeiska stder. Alldeles oavsett vad samverkan inom Gteborg & Co handlar om, s kan inte betydelsen av den nog understrykas. Detta att vi inte bara kan mta andra branscher under frtroendefulla former, utan att vi ven har en diskussionspartner i stans politiska ledning det r ovrderligt. Helheten gr fre delarna just drfr r det s viktigt att samarbetet bibehlls och utvecklas.
67
RSTER FRN STYRELSEN: RAGNAR JOHANSSON, linjechef Tysklandstraken, Stena Line:
En stark och enhetlig bild av Gteborg
Fr Stena Line r Gteborg porten till Skandinavien. Till Gteborg tar vi varje r runt 800 000 utlndska beskare och en mngd svenskar frn stora delar av Sverige som anvnder Gteborg som start p sin semester. Drfr r det ovrderligt fr oss att staden r besksvnlig, har mycket att erbjuda och gjort sig knd som evenemangsstad. Just evenemangen r viktiga fr oss som rederi eftersom de bokstavligt talat stter staden och drmed en av vra destinationer p kartan. EM i friidrott 2006 r ett paradexempel p detta. Men ven mindre evenemang r vrdefulla. De bidrar till att skapa bilden av en intressant stad dr det hnder mycket. Sdana stder vill folk ofta beska. Lika viktigt r det att staden marknadsfrs enhetligt. Detta r mjligt eftersom alla aktrer i turist- och besksnringen nns med nr vi trffas p Gteborg & Co. Genom att vi enas kring ett antal gemensamma vrderingar, s leder detta till en gemensam uppfattning om vad Gteborg r och str fr. Drmed blir bilden av Gteborg blir stark och enhetlig. Vilket innebr att ocks varumrket Gteborg blir mycket starkare, vilket givetvis r viktigt fr oss som jobbar med att s mnga som mjligt ska resa till staden med vra frjor. Just samverkan r en stor styrka, att fretag med olika intressen och som i en del fall r konkurrenter, trots det kan jobba tillsammans fr samma ml. Detta r ngot som ger ett frsprng gentemot andra stder. Fr Stena Line r det vrdefullt att i det samarbete som Gteborg & Co erbjuder, kunna testa av olika ider hller de mttet eller mste de frbttras att f information och synpunkter frn andra aktrer i nringen och att f diskutera med representanter fr den politiska ledningen i staden. Just hr ligger styrkan mnga intressen som jobbar tillsammans fr en stad.
68
GTEBORG & CO RSREDOVISNING 2006
STATISTIK:
Turismen skapar ver 16 000 jobb

En av Gteborg & Co:s brande visioner r att skapa en av Europas mest mnskliga och attraktiva storstadsregioner att leva och verka i samt beska.
FAKTA:
Evenemang och inden
EM i friidrott berknas skapat ett eko-
nomiskt inde genom turistbesk p 800 miljoner kronor. Det kan jmfras med VM i friidrott 1995, dr det ekonomiska indet berknades till 1,5 miljarder kronor.
Fr att uppn den visionen kan man sga att Gteborgs turistnring haft en marknad p 30 miljoner mnniskor att vnda sig till. Men i dag r den 300 miljoner mnniskor. Sjlvklart beror frndringen p etableringen av lgprisyg runt om i Europa. Det tar i dag ungefr tv timmar att yga till Gteborg frn de esta stora befolkningscentra runt om i Europa. Det hr betyder fantastiska mjligheter fr turist- och besksnringen, inte bara fr Gteborg med omnejd, utan hela Vstra Gtalandsregionen och Sverige i stort. F stder i Europa har de senaste 15 ren kunnat visa upp en sdan tillvxt i turistindustrin som Gteborg. 1991, samma r som Gteborg & Co bildades, hade stadens hotell nrmare 1, 5 miljoner gstntter. Frra ret var antalet gstntter strax ver tre miljoner, allts mer n en frdubbling jmfrt med 1991. Bara sedan millennieskiftet har andelen gstntter kat med 33 procent. Rknar man ven in GteborgPlus, det vill sga hela Vstra Gtalandsregionen, i hotellstatistiken hamnar gstntterna p den hsta nivn de senaste sex ren. 4,4 miljoner gstntter.
Robbie Williams konsert 2006 berknas ha skapat ett inde p ver 200 miljoner kronor. Det kan jmfras med Bruce Springsteen 2003, som skapade ett ekonomiskt inde p 135 miljoner kronor. Det ekonomiska indet som Gteborgskalaset skapar berknas till 170 miljoner kronor. Bokmssan berknas skapa ett ekonomisk inde till Gteborg p 100 miljoner kronor. Det kan jmfras med Gteborg Film Festival som berknas skapa ett inde p 10 miljoner kronor. Ekonomisk inde berknas p andelen tillresta beskare som beskt ett evenemang i Gteborg, och deras berknade konsumtion, inrknat logikostnader, samt att anledningen till besket var det aktuella evenemanget.
F stder i Europa har de senaste 15 ren kunnat visa upp en sdan tillvxt i turistindustrin som Gteborg.
I dag berknas strax ver 16 000 helrsarbeten skapas bara i Gteborgsregionen av turist- och besksnringen. 1991 handlade det om ett par tusen jobb. Totalt berknas turistindust-rin bara i Gteborgsregionen omstta 21,6 miljarder kronor. De arbeten som kan skapas inom
69
FAKTA:
Turismen i Gteborg
Turistbranschen berknas omstta 21,6 miljarder i Gteborgsregionen 2006. Turistnrings totala omsttning fr GteborgPlus berknas till 31,3 miljarder kronor fr 2006 (Klla: Resurs AB baserad p prognos) Turistnringen berknas skapa 16 000 helrsarbeten i Gteborgsregionen. Gteborgregionen bestr av 13 kommuner, frmst kranskommunerna till Gteborg, samt Kungsbacka i Halland. GteborgPlus gller alla 49 kommuner i Vstra Gtalandsregionen. Av den totala omsttningen inom turistbranschen berknas shopping st fr 35 procent i Gteborgsregionen samt GteborgPlus. Klla: Resurs AB
turistindustrin r ocks mer oknsliga fr den globaliseringsvg som de senaste decenniet frmst skett inom industrisektorn. Jobben blir kvar i Sverige. Att evenemangsindustrin betydelse fr arbetstillfllena kar syns ocks i Nuteks rapport fr 2006. Kultur, rekreation och sportsektorn har sedan 1997 kat med 33,2 procent i Gteborg. Det r nra tre gnger mer jmfrt med Stockholms 10,9 procent. Men ven sett p nationell niv r turismen p vg mot ett genombrott och blir allt viktigare fr svensk ekonomi. Turismexporten, allts s mycket som utlndska turister konsumerar i Sverige, har de tre senaste ren i genomsnitt kat 18 procent per r. Bara under 2006 kade de utlndska beskarnas konsumtion i Sverige med 21 procent. Totalt berknas turistnringen i Sverige omstta 67 miljarder kronor om ret. Hller den kurvan i sig kommer vi redan 2010 f in mer pengar till Sverige genom turism, n vad svenskar konsumerar fr nr de reser utomlands. Var tjugonde krona som Sverige tjnar p export kommer i dag genom inkomster frn turism. Gteborg r i dag en frebild fr mnga stder i Europa, i arbetet hur man stter en stad p kartan. Gteborg & Co har haft en nyckelroll i det arbetet. Det handlar d om hur man lyckats utveckla samverkan och samsyn kring den turistiska utvecklingen och marknadsfringen av varumrket Gteborg. Den reklam och uppmrksamhet Gteborg fr genom dessa evenemang av globala sporthndelser, skulle inte vara mjlig att kpa. Att locka hit er globala evenemang r drfr, och mste ven i framtiden vara, en av hrnstenarna i Gteborgs arbete att skapa ett bra varumrke fr staden. Den allmnna frgan som sysselstter branschen nu r frgan om hur den goda utvecklingen inom turistindustrin ska behllas. P sikt rcker det sannolikt inte med att locka er evenemang till Sverige eller Gteborg. P
FAKTA:
Hotellen i Gteborg
Gteborgsregionen har sammanlagt 94 hotell. Inrknat GteborgPlus blir det 228 hotell. Gteborgsregionen har 8 860 hotellrum, med sammanlagt 17 580 bddar. Sammanrknat GteborgPlus blir det 13 540 hotellrum, med 27 450 bddar. Den genomsnittliga belggningen fr hotellen i Gteborgsregionen var 62 procent under 2006.
sikt mste marknadsfringskostnaderna av Gteborg och GteborgPlus tilltas ka fr att etablera verksamhet bland er och er av de 300 miljoner potentiella kunderna. Ett frslag som allt oftare kommer upp i debatten r en s kallad bed tax. En form av avgift som kan liknas vid den avgift som varje biobeskare i Sverige bidrar med till Svenska Filminstitutet. Den dryga tia som Filminstitutet fr av varje sld biobiljett, gr sedan till att nansiera nya svenska lmer, och p sikt frhoppningsvis kat intresse fr att se svenskproducerad lm bde p bio och p TV. En bedtax fungerar i princip likadant. Skillnaden r att hr tas avgiften ut av alla som vernattar p hotell eller campingplatser. Pengarna gr sedan direkt till att marknadsfra staden, regionen och Sverige som resml. Det hr r ingen unik modell, utan nns redan i era lnder och orter i Europa och vriga vrlden. Las Vegas r en av vrldens strsta kommersiella destinationer. Staden lgger totalt 1,5 miljarder kronor varje r p marknadsfring. 90 procent av marknadsfringen nansieras genom en s kallad bed tax. Drfr r den affrsid som gller fr Gteborg & Co i internationell jmfrelse s viktig. Fretaget ska vara en ledande samverkansplattform fr destinationsutveckling i Gteborg och fr GteborgPlus.
70
GTEBORG & CO I SIFFROR 2006

rsredovisning fr rkenskapsret 2006-01-012006-12-31: Gteborg & Co Trffpunkt AB (556428-0369)
Styrelsen och verkstllande direktren fr Gteborg & Co Trffpunkt AB avger hrmed fljande rsredovisning. Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor. Uppgifter inom parentes avser fregende r. Frvaltningsberttelse garfrhllanden Gteborg & Co Trffpunkt AB gs av Gteborg & Co Kommunintressent AB (50 %), Gteborgsregionens Kommunalfrbund (15 %), Vstsvenska Industri- och Handelskammaren (5 %), Stiftelsen Svenska Mssan (5%), Stena Line AB (5%), Storhotellgruppen i Gteborg (5%), Cityfreningen (5%), Freningen Gteborgshotellen (5%) och SHR/Gteborgs Restaurangfrening (5%). Kommunintressent AB gs i sin tur av Gteborgs Stad (55 %), Liseberg AB (15 %), och Got Event AB (30%). Verksamheten Gteborg & Co Trffpunkt AB har till uppgift att marknadsfra och medverka i utvecklingen av Gteborg som turist-, mtes- och evenemangsstad. Gteborg & Co Trffpunkt AB skall vara en, i internationell jmfrelse, ledande samverkansplattform fr destinationsutveckling. Bolaget genomfrde under 2006 sitt mest hndelserika och evenemangstta r ngonsin sedan bolaget bildades. Strst var utan jmfrelse EM i friidrott det strsta evenemang Sverige haft p tio r. I kombination med EM-festen det stora Kulturkalaset innebar det en stor samverkan mellan mnga av stadens frvaltningar, bolag och stadens nringsliv. Andra stora evenemang detta r var invigningen av Gtatunneln och mlgngen av Volvo Ocean Race. Den ordinarie verksamheten stod aldrig still under ret, utan dessutom levererade bolaget sin ordinarie volym av evenemangsproduktion, marknadsfringskampanjer Sommar- och Julkampanj frsljning av Gteborgspaket, verksamhet med att vrva evenemang till kommande r m m. Fr den framtida utvecklingen prioriterar bolaget medverkan inom fljande omrden: strka varumrket Gteborg vrva och utveckla kongresser, mssor, konferenser, corporate events och andra mten vrva och utveckla nya kultur-, njes- och idrottsevenemang utveckla citybreaksresandet och strka sommardestinationen Gteborg stimulera utvecklingen av stadens inre kvaliteter, bl a kulturhistoriska miljer, parker, kanaler, hamnmiljer och strg medverka till att strka Gteborgsregionens nringsliv och kunskapsmilj medverka i utvecklingen av Gteborgsregionens kommunikationer, frmst avseende yg/ygplatser och frjefrbindelser. Resultat och stllning Bolagets utveckling vad gller ngra centrala resultatmtt och nyckeltal framgr av fljande uppstllning (belopp i tkr):
RESULTAT OCH STLLNING 2006 Rrelseintkter 279 937 Resultat efter finansiella poster 9 135 Balansomslutning 133 231 Soliditet 14,1% Medelantal anstllda 112 Omsttning per anstlld 2 499 2005 214 433 3 779 82 397 16,0% 103 2 082 2004 2003
172 176 147 260 2 848 49 086 22,7% 89 1 935 2 587 34 805 27,9% 83 1 774
TURISTUTVECKLING I GTEBORGSREGIONEN 2006 2005 2004 2003 Total turistomsttning Mkr 20 900 19 200 18 373 18 564 Marknadsandel av kommersiella gstntter p hotell och vandrarhem 11,4% 11,6% 11,5% 11,6% Antal sysselsatta inom rese- och turistnringen 16 100 15 200 14 400 15 030 Fr r 2006 redovisas prognosvrden Fr r 2003, 2004 och 2005 redovisas utfall
Frslag till vinstdisposition Till bolagsstmmans frfogande str fljande vinstmedel:

Balanserad vinst rets resultat Kronor 3 042 469 4 152 150 7 194 619
Styrelsen freslr att vinstmedlen disponeras s att:

i ny rkning verfrs Kronor 7 194 619 7 194 619
71
RESULTATRKNING Rrelseintkter Kostnad fr slda tjnster vriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anlggningstillgngar Summa rrelsekostnader Rrelseresultat Rnteintkter och liknande resultatposter Rntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Uppskjuten skatt Skatt p rets resultat rets resultat BALANSRKNING Not TILLGNGAR Materiella anlggningstillgngar Inventarier Finansiella anlggningstillgngar Aktier i intressebolag vriga aktier och andelar Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Varulager, handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar intressebolag Fordringar koncernfretag Latent skattefordran vriga fordringar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsttningstillgngar Summa tillgngar SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (30 000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel rets resultat Summa eget kapital 11 6 8 9 2 474 562 350 000 146 000 2 970 562 410 030 15 453 259 22 950 106 310 155 323 533 46 507 5 264 014 127 420 418 2 429 576 130 260 024 133 230 586 2 343 796 350 000 146 000 2 839 796 430 674 31 786 479 26 540 35 090 594 1 042 846 1 667 647 5 389 775 75 003 881 4 123 094 79 557 649 82 397 445 06-12-31 05-12-31 7 Not 1 2-3 4-5 6 2006 279 936 820 -47 056 367 -168 661 277 -56 355 901 -741 531 -272 815 076 7 121 744 2 033 246 -20 257 9 134 733 -1 937 000 -719 313 -2 326 270 4 152 150 2005 214 433 324 -47 567 212 -115 321 951 -48 282 601 -790 472 -211 962 236 2 471 088 1 318 771 -11 036 3 778 823 -1 197 200 -21 413 -1 388 224 1 171 986
Obeskattade reserver Kortfristiga skulder Leverantrsskulder Skulder till intressebolag Skulder till koncernfretag vriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen Stllda skerheter Sprrade bankmedel Ansvarsfrbindelser KASSAFLDESANALYS
12
10 195 496 23 488 550 225 000 3 448 944 13 582 125
8 258 496 31 263 547 407 670 4 093 656 20 000 305 11 122 762 66 887 940 82 397 445
13
70 887 312 111 631 931 133 230 586
1 900 000 Inga
1 500 000 Inga
2006 Den lpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar fr poster som ej ingr i kassafldet Betald skatt Kassaflde frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital Frndringar av rrelsekapital Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga skulder Kassaflde frn den lpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring andelar i intressebolag Investering i inventarier Kassaflde frn investeringsverksamheten rets kassaflde Likvida medel vid rets brjan Likvida medel vid rets slut 9 134 733 741 641 -1 372 481 8 503 893 20 644 -54 089 639 44 743 991 -821 111 0 -872 407 -872 407 -1 693 518 4 123 094 2 429 576
2005 3 778 823 810 804 -1 512 812 3 076 815 -71 381 -35 489 614 30 941 897 -1 542 283 50 000 -1 253 866 -1 203 866 -2 746 149 6 869 243 4 123 094
10
3 000 000 1 208 540 4 208 540 3 042 469 4 152 150 7 194 619 11 403 159
3 000 000 1 208 540 4 208 540 1 870 483 1 171 986 3 042 469 7 251 009
Noter till balans- och resultatrkning Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillmpas verensstmmer med rsredovisningslagen samt rekommendationer och uttalanden frn Bokfringsnmnden och FAR. Avskrivningar enligt plan grundas p anlggningarnas ursprungliga anskaffningsvrde och frdelas ver den berknade ekonomiska livslngden. Inventarier anskaffade fre 2004-01-01 fr Gteborgskalaset (frsljningsbodar, scenutrustning) samt datautrustning skrivs rligen av med 33%. vriga inventarier med 20%. Samtliga inventarier som anskaffats fr o m 2004-01-01 skrivs av med 20% per r. Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokfrda avskrivningar redovisas som bokslutsdisposition. Varulagret har vrderats enligt lgsta vrdets princip,
72
dvs till det lgsta av anskaffningsvrde och verkligt vrde. Vid bestmmande av anskaffningsvrde har frst-in-frstut-principen tillmpats. Verkligt vrde utgrs av berknat frsljningsvrde med avdrag fr berknad frsljningskostnad. Fordringarna r upptagna till de belopp varmed de berknas inyta. vriga tillgngar och skulder r upptagna till nominella belopp om icke annat framgr av nedanstende notanteckningar. Moderbolag Gteborg & Co Trffpunkt AB gs till 50% av Gteborg & Co Kommunintressent AB, (556427-8751), som i sin tur gs till 55% av Gteborgs Stad (212000-1355). Ngra kp eller frsljningar mellan dessa bolag har ej skett under rkenskapsret.
Not 1: Rrelseintkter Uppdragsersttning frn Gteborgs Stad * Intkter frn tjnstefrsljning Marknadsfringsers., projektmedel och vr. intkter frn gare och intressenter 2006 58 084 000 81 383 126 140 469 694 279 936 820 2005 53 084 000 93 101 650 68 247 674 214 433 324
framgr nedan antalet personer som under ret varit tillsvidareanstllda respektive haft en tidsbegrnsad anstllning t.ex. projektanstllning, ssongsanstllning, vikariat eller uppdragstagare. Antal rsarbeten 56 56 112 2006 1,10% 0,00% 1,30% 0,43% 0,82% 1,18% 1,06% Antal personer 61 517 578 2005 1,23% 0,00% 1,27% 1,12% 1,94% 1,20% 0,41%
Tillsvidareanstlld personal Visstidsanstlld personal / uppdragstagare
Upplysning om sjukfrnvaro Total sjukfrnvaro Lngtidssjukfrnvaro Sjukfrnvaro fr kvinnor Sjukfrnvaro fr mn Sjukfrnvaro anstllda 29 r eller yngre Sjukfrnvaro anstllda 30 - 49 r Sjukfrnvaro anstllda 50 r eller ldre
Den totala sjukfrnvaron anges i procent av de anstlldas sammanlagda ordinarie arbetstid. Lngtidssjukfrnvaro avser frnvaro under en sammanhngande tid av 60 dagar eller mer.
Not 5: Lner, andra ersttningar och sociala kostnader 2006 Styrelse och VD Lner och andra ersttningar Sociala kostnader Varav pensionskostnader vrig personal Lner och andra ersttningar Sociala kostnader Varav pensionskostnader Totalt Lner och andra ersttningar Sociala kostnader Varav pensionskostnader 1 383 329 1 705 735 (1 018 533) 33 187 767 15 780 640 (4 084 990) 34 571 096 17 486 375 (5 103 523) 2005 1 241 459 1 361 711 (778 056) 29 482 866 13 887 331 (3 514 846) 30 724 325 15 249 042 (4 292 902)
* Uppdragsersttningen inkluderar 10 000 000 SEK r 2006 till det stora kulturkalaset EM -festen och r 2005 till Gteborgskalaset.
Not 2: Arvode och kostnadsersttningar 2006 Deloitte AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag 150 000 80 800 2005 150 000 151 800
Med revisionsuppdrag avses granskning av rsredovisningen och bokfringen samt styrelsens och verkstllande direktrens frvaltning, vriga arbetsuppgifter som det ankommer p bolagets revisor att utfra samt rdgivning eller annat bitrde som franleds av iakttagelser vid sdan granskning eller genomfrandet av sdana arbetsuppgifter. Allt annat r andra uppdrag.
Betrffande bolagets VD r uppsgningstiden 6 mnader. Om bolaget sger upp avtalet r VD utver ln under uppsgningstiden berttigad till en engngsersttning som motsvarar 24 mnadslner. Bolagets pensionstaganden fr VD och andra hgre tjnstemn i bolaget har skrats genom tecknande av K-frskringar. Knsfrdelning bland ledande befattningshavare Styrelseledamter Ledningsgrupp 2006 Antal 14 7 2005 Antal 14 6
Varav mn 93% 57%
Varav mn 93% 67%
Not 3: Leasing Rkenskapsrets betalda leasing Avtalade framtida leasingavgifter: Inom ett r Tv till fem r Senare n fem r 2006 3 112 997 2 821 464 2 759 266 0 2005 3 206 950 2 849 933 5 279 886 0
Not 6: Maskiner och inventarier Ingende anskaffningsvrden Inkp Frsljning utrangering Utgende anskaffningsvrden Ingende planenliga avskrivningar rets planenliga avskrivningar Frsljning utrangering Utgende planenliga avskrivningar Utgende planenligt restvrde 2 343 796 2006 8 222 873 872 407 -28 723 9 066 557 5 879 077 741 531 -28 613 6 591 995 2 474 562 2005 15 686 724 1 253 865 -8 717 716 8 222 873 13 785 989 790 472 -8 697 384 5 879 077
Not 4: Personal Mn Kvinnor 2006 29 83 112 2005 25 78 103
73
Medelantalet anstllda enligt ovan har berknats i relation till fretagets normala rsarbetstid. Fr att ge en mer fullstndig bild av sysselsttningen i fretaget
Not 7: Bokslutsdispositioner Frndring av avskrivning ver plan Frndring av periodiseringsfond 2006 -292 000 -1 645 000 -1 937 000 2005 0 -1 197 200 -1 197 200
Gteborg, 26 februari 2007 Gran Johansson, ordfrande Gunnel Aho Lennart Olausson Mats Wedin Thomas Torkelsson Kennet Johansson Brje Rdesj Lennart Mankert Joakim Carlsson Ragnar Johansson Thomas Sjstrand Bo Ribbenholt Markus Oddestad Bengt Linde Siw Franzn, personalrepresentant Claes Bjerkne, VD Vr revisionsberttelse har avgivits den 26 februari 2007 Deloitte AB Gunnar Andersson, auktoriserad revisor Lena Ardbo, auktoriserad revisor
Not 8: Aktier i intressebolag Turismens utredningsinstitut i Sverige AB 2006 350 000 2005 350 000
Turismens utredningsinstitut i Sverige AB (556630-6683) startade sin verksamhet 2002-08-27 och har sitt ste i Gteborg. Vid bildandet av bolaget uppgick det egna kapitalet till 1 000 000 kronor och i bokslut per 2006 -12-31 redovisar bolaget ett eget kapital uppgende till SEK 1 130 992 kronor (inkl 72 % av obeskattade reserver). Gteborg & Co Trffpunkt AB:s kapitalandel r 35 % och bolaget ger 350 aktier av totalt 1 000 aktier med ett nominellt vrde p 1 000 kronor. Not 9: vriga aktier och andelar Svensk Turism AB Nom. vrde r fr ovanstende aktier 100 kr/st. 2006 146 000 2005 146 000
Not 10: Latent skattefodran Bolaget har i r temporra skillnader mellan tillgngar och skulder avseende redovisat och skattemssigt vrde p dessa. Detta ger en samlad effekt p en skattefordran p 323 533 kronor.
Not 11: Eget kapital Ingende balans Vinstdisposition rets vinst Utgende balans Aktiekapital Bundna reserver 3 000 000 1 208 540 3 000 000 1 208 540 Fria reserver rets resultat 1 870 483 1 171 986 1 171 986 -1 171 986 4 152 150 3 042 469 4 152 150
Not 12: Obeskattade reserver Ackumulerade veravskrivningar Periodiseringsfond tax 2001 Periodiseringsfond tax 2002 Periodiseringsfond tax 2003 Periodiseringsfond tax 2004 Periodiseringsfond tax 2005 Periodiseringsfond tax 2006 Periodiseringsfond tax 2007 2006 292 000 0 406 090 1 747 470 1 973 736 1 373 300 1 633 900 2 769 000 10 195 496 2005 0 1 124 000 406 090 1 747 470 1 973 736 1 373 300 1 633 900 0 8 258 496
Not 13: Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Personalrelaterade Uppdragsersttning 2007 vrigt 2006 5 322 498 58 084 000 7 480 814 70 887 312 2005 4 485 393 0 6 637 369 11 122 762
74
GTEBORG & CO: STYRELSEN
Gran Johansson (ordfrande), Gteborgs Stad, kommunalrd (s), kommunstyrelsens ordf.
Gunnel Aho (vice ordfrande), Gteborgs Stad, partiombudsman (m)
Lennart Olausson, VD, Business Region Gteborg AB
Mats Wedin, VD, Liseberg AB
Thomas Torkelsson, VD Got Event AB
Kennet Johansson, Frvaltningschef, Kultur Gteborg
Brje Rdesj, Utbildningschef, Gteborgsregionens Kommunalfrbund
Joacim Carlson, vVD, Regionchef Gteborg, Vstsvenska Industri- och Handelskammaren
Lennart Mankert, VD, Svenska Mssan
Bo Ribbenholt, Ordf. Cityfreningen, Ordf. Fretagarfreningen Avenyn
Ragnar Johansson, Linjechef, Stena Line AB
Thomas Sjstrand, Ordf. Storhotellgruppen i Gteborg. VD, Quality Hotel 11
Markus Oddestad, Ordf. Freningen Gteborgshotellen. Hotellgare, Hotel Royal
Bengt Linde, Ordf. Gteborgs Restaurangfrening. Chef, Babar & Restaurang.
Siw Franzn, personalrepresentant, Gteborg & Co.
Claes Bjerkne, VD, Gteborg & Co.
Gran Bengtsson (adj.), Lnsverdirektr, Vstra Gtalands ln
Lars G. Malmer (adj.), Informationsdirektr, SKF. Nringslivsgruppen Gteborg & Co.
Lars Rehnman (adj.), VD, Universeum.
Olle Sundin (adj.), Chef Division Flygplatsgruppen, Luftfartsverket.
75
GTEBORG & CO: PERSONALEN

LEDNINGSGRUPP
Camilla Nyman, relationer
Claes Bjerkne, VD
Leif Nilsson, vice VD
Gunilla Hammer, ekonomi
Cajsa Engstrm, Privatresor
Lennart Johansson, GCB
Birgitta L. fverholm, Nringslivsgruppen
Stefan Gadd, Media Center
EVENEMANGSSAMVERKAN
Ulf Lindqvist, Media Center
Annelie Karlsson, Besksservice
Lena Nedergrd
Leif Nilsson, chef
sa Borvn
Therese Brusberg
Kristina Edfeldt
Anna Forsgren
Chatrine Fritzell
Mikael Isacson
Jennie Johansson
Henrik Jutbring
Madeleine Koncilja
Therese Loostrm
Annika Lotzman-Dahl
Karin Olofsson
PRIVATRESOR
Mia Samuelsson
Anki Sande
Ulf Sollin
Staffan Srensson
Katarina Thorstensson
Cajsa Engstrm, chef
Lisa Barryd
Soa Berntsson
76
bild saknas
bild saknas
Jessica Blume
Anthony Bright
Johan Depaoli
Camilla Dorvall, IT-strateg
Anders Fahl, IT-strateg
Eva Hallin
Anna Herrlin
Karin Lonntorp
GTEBORG CONVENTION BUREAU
Jonas Ogvall
Lennart Johansson, chef
Karin Arwidsson
Helene Brynfeldt
Charlotta Brynger
Lisa Ehn
Annika Hallman
Linda Gustafsson
NRINGSLIVSGRUPPEN
Ulrika Johansson
Anna Mjrnvik
Anna-Lena Pettersson
Lena Sjstrand
Anneli Stahre
Birgitta Lfverholm, chef
Eva Henricsson
Kenneth Odus
GLOBAL FORUM
BESKSSERVICE
bild saknas
Inger Sundgren
ke Magnusson, projektledare
Marja Hgglund
Hanna Schlander
Annelie Karlsson, chef
Camilla Abrahamsson
Emma Andersson
Alberto Araque
77
GTEBORG & CO: PERSONALEN

bild saknas
Catherina Bouraza
Ella Brehmer
Annis Emanuelson
Marina Eriksson
Christina Hjertson
Ninna Johansson
Petra Johansson
Gunilla Stenstrm
KVALITETSMSSAN
MEDIA CENTER
Malin Tapper
Frida Trnqvist
Jenny Willstrand
Sven Wiberg
Henrik Ekman
Haron Zafar
Stefan Gadd, chef
Ulf Lindqvist, chef
EKONOMI
bild saknas
Jan-Olof Fritze
Eva Henocksson
Lena Larsson
Nilima Lindmark
Jenny Munther
Gunilla Hammer, chef
Emma Arvsell
Birgit Carlqvist
bild saknas
Siw Franzn
Kristina Johansson
Jenny Nilsson
Elisabeth Pfannenstill
Sara Svensson
78
Vi satsar p Gteborg!
Gteborg & Co verksamhetsberttelse 2006

Ansvarig utgivare & projektledning: ULF LINDQVIST Texter: LENNART KASVI & ULF LINDQVIST Formgivning: MIKAEL CARLSSON Foto: ROLF ANDERSSON, GRAN ASSNER, LEIF GUSTAFSSON, ROLF HALLIN, JAMES HOLM, CHRISTER PHNER, JORMA VALKONEN, THOMAS WAL. Tryck: VINDSPELET GRAFISKA AB, Bors.
79
goteborg.com
Gteborg & Co Mssans gata 8 412 51 Gteborg Telefon: 031-61 52 00 Fax: 031-81 10 48 E-post: info@goteborg.com

Göteborg &amp; Co - Verksamhetsberättelse 2006

Загружено:

Сведения о документе

Авторское право

Доступные форматы

Поделиться этим документом

Поделиться или встроить документ

Параметры публикации

Этот документ был вам полезен?

Это неприемлемый материал?

Авторское право:

Доступные форматы

Göteborg &amp; Co - Verksamhetsberättelse 2006

Загружено:

Авторское право:

Доступные форматы

2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Vi jobbar tillsammans fr Gteborgs bsta

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

CLAES BJERKNE, VD:

Privat offentlig samverkan utvecklar vr stad

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

VD: Claes Bjerkne

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Vi vill vidareutveckla Gteborgs krnvrden tillsammans med gteborgarna

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

EVENEMANG 2006: EM I FRIIDROTT

Gteborg inspirerar OS i London

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

EM i Gteborg var det 19:e msterskapet i

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

strre n Roskilde och Hultsfred

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Vgen till ett lyckat

Hur det brjade...

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Fem olika niver

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Strategiskt ramverk fr tvlingarna

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

S hr organiserade vi vrt arbete

FAKTA: Resultatet av vr modell

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Europeiska Friidrottsfrbundet, EAA

Gteborgs Stads EM-delegation

Trepartskontrakt om att arrangera EM 2006

Gteborgs Stads frvaltningar och bolag

Business Region Gteborg

Arenan och tvlingarna

Affrsregionen Gteborg EM p stan

Varumrket Gteborg Marknadsfring

Etableringar och investeringar Fretagsutveckling Marknadsfring

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

En mttstock fr framtida internationella friidrottsmsterskap

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

FAKTA: Ambitist miljprogram

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

EVENEMANG 2006: VOLVO OCEAN RACE & INVIGNINGEN AV GTATUNNELN

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Volvo Ocean Race

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

EVENEMANG 2006: JULSTADEN GTEBORG

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

GTEBORG & CO VERKSAMHETSBERTTELSE 2006

Göteborg & Co - Verksamhetsberättelse 2006

Göteborg & Co - Verksamhetsberättelse 2006