Вы находитесь на странице: 1из 19

gandertt - immateriella rttigheter - nringsfrihet

Man talar ofta om det intellektuella kapitalet vid sidan av det materiella. Skillnaden r vsentlig nr det t.ex. kommer an p juridiska definitioner, men fr den enskilde rttsinnehavaren r den ofta i praktiken inte stor. Det kan fr honom eller henne vara frga om sjlva basen fr tillvaron och drmed ha samma vrde som ett materiellt kapital. Ngot liknande gller fr samhllet som helhet. I ett fritt samhlle, byggt p marknadsekonomi, rr det sig om en grundlggande funktion, som liknar den som den personliga gandertten fyller. Det r frga om att skapa sjlva frutsttningarna fr utveckling och framsteg. Det intellektuella kapitalet r emellertid endast i mycket begrnsad omfattning freml fr gandertt i juridisk mening. Hr kommer i stllet de immateriella rttigheterna in i bilden. De bda begreppen har dock i praktiken kommit att nrma sig varandra som en fljd av den tekniska utvecklingen, inte minst p IT-omrdet.

I nra samband med gandertten str ocks nringsfriheten, som likas r ett oundgngligt inslag i ett fritt och framgngsrikt samhlle. Ett annat viktigt inslag r avtalsfriheten. Rtt fr de enskilda att fritt bedriva nring och avtala med andra enskilda ingr i den ndvndiga basen fr ett dynamiskt samhlle. Ingendera rttigheten kan vara helt obegrnsad, lika litet som den personliga gandertten - det har mnga gnger framhllits av garfrmjandet - men det r viktigt att ingreppen inte gr fr lngt.

I sin programfrklaring har garfrmjandet slagit fast att staten skall skydda den personliga gandertten. Samma grundsyn gller fr de nu aktuella fri- och rttigheterna.

Skriftens upplggning
Man kan se ett uttryck fr linjen mellan gandertt, immaterialrtt och nringsfrihet i att svensk grundlag behandlar dem i tre p varandra fljande paragrafer: 2 kap. 18, 19 och 20 regeringsformen. garfrmjandet lgger enligt sin programfrklaring stor vikt vid grundlagsskyddet. Det har drfr synts naturligt att knyta an till de tre grundlagsparagraferna och hlla ihop dem, nr resonemangen med denna skrift gr utanfr ganderttens formella omrde. Det sist sagda r viktigt att stryka under. Den nra bde praktiska och ideologiska kopplingen till den personliga gandertten har gjort det ndvndigt fr garfrmjandet att frr eller senare ta upp bde de immateriella rttigheterna och nringsfriheten till granskning och stllningstaganden. Men det mste st klart, att det inte r frga om gandertt i formell, juridisk mening.

garfrmjandet har alltifrn starten sett som en viktig uppgift att verka fr klarhet och reda i diskussionen kring gandertten och anknytande rttigheter. Det r drfr viktigt att klara ut de grundlggande begreppen. De tas upp frst i det fljande. Drefter anknyts till grundlagen, och vidare tas ett antal speciella sakfrgor upp.

Olika frmgenhetsrtter: ngra rttsliga begrepp


Hr r inte platsen att frdjupa sig i juridiska grundfrgor men ngra viktiga begrepp mste redas ut i enlighet med gngse juridisk systematik.

Det finns mnga olika slags frmgenhetstillgngar. Som en konsekvens drav finns det ocks tskilliga typer av frmgenhetsrttigheter. Av grundlggande vikt r om en rttighet har verkan bara inom ett avtalsfrhllande, mellan avtalsparterna, eller ocks gentemot utomstende (tredje man). Rttigheter som gller mot tredje man kallas sakrtter. Frn dem skiljer man fordringar (obligatoriska rttigheter), som bara medfr verkningar mellan parterna och inte gentemot tredje man.

Den frnmsta sakrtten r gandertten. I strikt mening avser den endast materiella ting, antingen fast egendom (mark och byggnader) eller lsa saker. gandertten medfr i princip en allmn frfogandertt, fr vars nrmare rckvidd och innehll lagstiftningen drar upp grnser, olika fr olika slag av gandertt.

Andra sakrtter har en mera begrnsad rckvidd n gandertten och brukar drfr kallas begrnsade sakrtter. Det finns tv huvudtyper: skerhetsrtter (pantrtt, retentionsrtt etc.) och bruksrtter (nyttjandertt, servitut etc.).

Som en srskild frmgenhetsrttslig typ brukar man rkna den andelsrtt som t.ex. en aktiegare i ett aktiebolag eller en andelsgare i en ekonomisk frening har. Den blir nrmare bestmd genom bolags- och freningslagstiftningen och genom bolagsordning och stadgar m.m. Andelen kommer traditionellt till uttryck i dokument, t.ex. aktiebrev, men dessa har genom bl.a. datatekniken ftt minskad betydelse fr rttighetens innehll. Bostadsrttsfreningen r en speciell typ av ekonomisk frening.

En annan srskild typ av rttigheter r de immateriella rttigheterna. De brukar karakteriseras som privatrttsliga ensamrtter med delvis ganderttsliknande drag. Men det r allts inte frga om gandertt i juridisk mening.

Vilka r de immateriella rttigheterna?


Immaterialrtt r en samlingsbeteckning fr flera ganska olikartade rttigheter. Fr denna skrift rcker det att ta upp fyra huvudpunkter: ? ? ? ?

upphovsrtt patentrtt mnsterrtt firma- och varumrkesrtt

En grundlggande skillnad r att de tre frsta punkterna gller skydd fr alster av andligt skapande medan den fjrde avser skydd fr knnetecken.

De fyra punkterna behver inte presenteras mera utfrligt. Det br dock nmnas att upphovsrtten r oberoende av den form som verket kommit till uttryck i - den omfattar sledes ven t.ex. datorprogram och alster av byggnadskonst eller brukskonst - samt att mnsterrtten ger ett formgivningsskydd, till skillnad mot patentrtten som ger ett skydd fr uppfinningar.

garfrmjandets grundsyn: gandertt och andra rttigheter


garfrmjandet utgr frn fljande definition som grs i dess programfrklaring (1990): Med personlig gandertt frsts enskilt eller privat gande. Begreppet personligt gande innefattar ocks frivilligt kollektivt gande i olika former, exempelvis bolag av olika slag, ekonomiska freningar m.m. I motsats till personligt gande i denna mening str allmnt eller tvngsvist kollektivt gande, frmst representerat av statligt och kommunalt gande.

Det har allts frn brjan varit klart att garfrmjandet, oavsett juridiska definitioner och systematik, slr vakt om ven det frivilliga kollektiva gandet genom t.ex. aktiebolag och andra bolag, bostadsrttsfreningar och andra ekonomiska freningar.

Dremot tar programfrklaringen inte uttryckligen upp de immateriella rttigheterna. garfrmjandet har emellertid gett ut en srskild skrift om gandertt till annat n fast egendom (1996). I den behandlas ven immaterialrtter. garfrmjandet ger uttryck fr grundsynen att samma principer, samma betraktelsestt, br vara vgledande oavsett vilken slags egendom det rr sig om. Denna grundsyn ligger fast.

Nr man ser nrmare p immaterialrtterna, mste man beakta den grundlggande juridiska distinktionen mellan fast och ls egendom. Marken med vad drtill hr r fast egendom liksom byggnader som tillhr markgaren och andra s.k. tillbehr till fast egendom. Till ls egendom rknas till en brjan lsa saker men ocks t.ex. arrende- och hyresrtter, andra nyttjandertter, fordringar, vrdepapper, pantrtter och immaterialrtter av olika slag, verhuvudtaget allt det som ingr i frmgenheten utan att vara fast egendom.

Alla immateriella rttigheter ingr sledes, liksom t.ex. aktiegarnas eller bostadsrttsgarnas andelsrtter, i kategorin ls egendom.

En utgngspunkt r slunda redan given fr det fljande resonemanget: ?

Samma grundsyn, samma betraktelsestt, br vara vgledande oavsett vilken slags egendom det rr sig om.

Egendom enligt Europakonventionen


Europakonventionen skyddar gandertten1. Lika viktig som konventionstexten r den praxis som har utvecklats av Europadomstolen i Strasbourg. Konventionen infrlivades med nationell svensk rtt frn 1.1.1995. Sedan dess gller att bde konventionen som sdan och Europadomstolens tolkning av den skall beaktas av vra domstolar och myndigheter p samma stt som andra delar av det vanliga rttssystemet.

Europadomstolen har gett en vidstrckt tolkning av begreppet egendom. Alla rttigheter som innefattas i begreppet ls egendom enligt svensk rtt ges slunda skydd. Immateriella rttigheter ses slunda i detta sammanhang som egendom. garfrmjandets syn verensstmmer allts med Europadomstolens.

Vad skyddas av gandertt resp. immaterialrtt?


Tanken bakom begreppet immaterialrtt r att objektet r immateriellt (andligt, intellektuellt) medan gandertten avser ngonting bestmt materiellt. Det r emellertid inte ltt att exakt precisera vad som r objekt fr t.ex. en upphovsrtt eller ett patent (ett original? en prototyp? etc.). En viktig skillnad kan man se mellan knnetecken och alster av andligt skapande: De

Europakonventionen = Europeiska konventionen (1950) om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. Egendomsskyddet finns i frsta tillggsprotokollet (1952) artikel 1. Se garfrmjandets skrift (1998) Personlig gandertt en medborgerlig rttighet.

frra r lttare att precisera - mera lttfngade och kan drfr uppfattas som stende nrmare gandertten n de senare.

ven fremlet fr gandertten har ibland en i viss mn immateriell karaktr, om man med garfrmjandet vidgar perspektivet utanfr gandet i strngt formell mening (gandertten som sakrtt). Det visar sig redan om man vervger det frivilliga kollektiva gandet - det r orealistiskt att tala om ett aktiebrev som freml fr aktiegarens gandertt osv. - och det blir uppenbart om man tar med ven andra former av ls egendom, t.ex. begrnsade sakrtter till fast egendom. Om man vill se en skillnad i att fremlet r bttre bestmt och konkretiserat vid gandertt n vid immaterialrtt, fr man gra undantag fr rtten till varumrken och andra knnetecken: Dr r precisionen lika klar som vid gandertt.

Hr r det emellertid inte ndvndigt att g djupare in p dessa teoretiska frgor. Slutsatsen mste fr garfrmjandets del bli att det inte gr att precisera ngot allmngiltigt skl av principiell natur varfr man skall se annorlunda p immateriella rttigheter n p den vanliga gandertten. Skillnader av juridisk-teknisk natur kommer att berras ytterligare i det fljande.

Varfr skyddas gandertt resp. immaterialrtt?


Grunderna till att den personliga gandertten mste skyddas har utvecklats i garfrmjandets programfrklaring 1990. Ur den behver bara ett par korta punkter terges.

Enskilt gande r en av grundpelarna fr ett fritt och demokratiskt samhlle. Ett fritt samhlle kan inte existera utan ett rttssystem som skyddar liv och egendom. Personligt gande krver och skapar individuellt ansvar, medan kollektivt gande frsvagar ansvarsknslan. Det som gs av alla gs av ingen. Det ingen ger vrdas dligt.

Det r igonenfallande att liknande grunder - eller i vart fall motiv som utgr en logisk fortsttning - kan anfras fr att skydda immateriella rttigheter. Det andliga skapandet r basen fr utvecklingen av ett dynamiskt samhlle. I frening med yttrandertt, informationsfrihet och andra s.k. politiska fri- och rttigheter utgr skyddet fr andligt skapande en grund-

frutsttning fr ett fritt och demokratiskt samhlle. Det frmjar samhllets bde kulturella och industriella utveckling. Och utan skydd fr knnetecken r gandertten ofullstndig. Ett namn, en firma, ett varumrke etc. identifierar objektet fr gandertten. Detta gr att man kan skrpa slutsatsen nyss till ett konstaterande, att ?

den som vill skydda den personliga gandertten mste stlla upp bakom ett likartat skydd fr (tminstone grundlggande) immateriella rttigheter.

Skillnader mellan gandertt och immaterialrtt


Nr man gr vidare fr att dra praktiska slutsatser, mste man uppmrksamma vissa skillnader. Vid gandertt kan man ange ett freml eller tminstone ngot som kan beskrivas i allmnna ordalag och som kan ges ett i princip obegrnsat skydd. Vid rttigheter, som avser alster av andligt skapande, frutstts det en i lag angiven precisering av vad som skyddas.

Exakt vilka rttigheter som skall skyddas r inte ngot fr alla tider givet p immaterialrttens omrde. Frndringar kan motiveras av t.ex. den tekniska utvecklingen. Datorprogram r t.ex. en modern freteelse som upphovsrtten har utstrckts till. Fr gandertten, srskilt givetvis i begrnsad, sakrttslig mening, behver man inte p detta stt precisera fremlet. Begreppet kan i huvudsak anvndas oberoende av att samhllsutvecklingen frndrar saker, fordringsrtter etc. till bde typer och innehll. Endast mera sllan behver lagstiftaren ingripa.

Vidare gr det knappast att tnka sig en i tiden obegrnsad upphovsrtt, patentrtt, mnsterrtt etc. En huvudfrga blir vilken skyddstid som skall ges. I frga om knnetecken r lget mindre problematiskt. Hr r det inte uteslutet att acceptera ett i tiden obegrnsat skydd. Fr gandertten finns inget motsvarande problem.

Dessa skillnader r till stor del av juridisk-teknisk karaktr. Man kan inte utan vidare utg frn att samma tekniska lsningar r mjliga fr gandertt och immaterialrtt.

Tydligt r ocks att man ven med garfrmjandets utgngspunkt - de olika rttigheternas principiella likavrde - kan ta upp en diskussion om speciella frgor av typen skyddstider. Sdana diskussioner har frts och lett till den sammanfattande stndpunkten att ?

garfrmjandet utgr i sitt resonemang frn de avgrnsningar, de skyddstider etc som idag gller fr de immateriella rttigheterna.

gandertt och nringsfrihet


I sin programfrklaring har garfrmjandet gnat ett utfrligt avsnitt t gande, fretagande och marknadsekonomi. Det sgs bl.a. att enskilt fretagande r den bsta och effektivaste formen att driva fretagsamhet. Koncentration av gande och makt br motarbetas. ppenhet, effektiv konkurrenslagstiftning och starka kontrollorgan r verksamma medel fr att hindra onskade effekter av makt och garkoncentration.

Allmn nringsfrihet och fri konkurrens r grundlggande vrden i den marknadsekonomi som garfrmjandet vill sl vakt om.

Klart r emellertid att gandertt och nringsfrihet r tv medborgerliga fri- och rttigheter av olika karaktr. I ena fallet gller det den enskildes frihet att verka; i det andra fallet kan man fokusera p ngonting som han ger - materiellt eller, med ett vidstrcktare sprkbruk, immateriellt. Det leder till man ven hr kan f ska andra lagtekniska lsningar n fr gandertten.

I vissa avseenden r det emellertid ltt att jmfra gandertt och nringsfrihet. Ett exempel ger frgan om statliga ingrepp och om ersttning fr sdana ingrepp. garfrmjandet vill motverka sdana ingrepp och verkar fr principen att full ersttning skall utg, om inte speciella omstndigheter freligger.

Internationella aspekter

Hela det omrde som hr berrs r utprglat internationellt till sin karaktr. Det gller srskilt upphovsrtten, patentrtten och varumrkesrtten. Det behver inte utvecklas nrmare att litterra och konstnrliga verk kan n stor spridning, att patentskydd sks ver hela vrlden fr viktiga uppfinningar, att datorprogram kan anvndas utan hinder av nationsgrnser osv.

Det r emellertid viktigt att sl fast, att de immateriella ensamrtterna till sin natur r nationella. Registrering av ett patent, ett varumrke etc. i Sverige ger bara ett skydd inom Sverige. Behovet av rttsskydd i andra lnder har drfr lett till att en (kompletterande) rttsordning har byggts upp p det internationella planet, kring ett omfattande nt av konventioner. Hr kan bara som exempel nmnas Bernkonventionen (1886) som r grundlggande inom upphovsrtten och Pariskonventionen (1883) som r grundlggande inom det industriella rttsskyddet. Man br ocks nmna avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrtter, det s.k. TRIPs-avtalet. Bakgrunden till detta avtal r frmst att ska i industri-lndernas, framfr allt USA:s, missnje med rttslget i mnga utvecklingslnder och den omfattande internationella handeln med piratkopior och varumrkesfrfalskningar.

Immaterialrtternas ekonomiska betydelse och internationella karaktr har gjort det naturligt fr EU att uppmrksamma dem. Frn EU:s perspektiv r den harmonisering av rttslget, som har kommit till stnd genom de nyss berrda konventionerna, klart otillrcklig. Olikheter medlemsstaterna emellan i skyddets rckvidd och utformning frsvrar naturligtvis upprttandet av en enhetlig inre marknad och kan verka konkurrenssnedvridande. En huvudstrvan r ocks att strka EU-fretagens konkurrenskraft i frhllande till USA, Japan m.fl.

Allmnt sett r instllningen till immaterialrtten positiv inom EU, men reservationer mste gras som en fljd av att dessa rttigheter kan medfra konkurrensbegrnsningar och handelshinder och drigenom komma i konflikt med EU:s grundlggande mlsttningar.

Nringsfriheten har ftt en starkt kad betydelse genom det europeiska integrationsarbetet, ven om man ocks hr mste gra vissa reservationer. Uppbyggnaden av en enhetlig europeisk marknad kan ibland leda till problem i frhllande till utomstende stater. Att sl vakt om nringsrttigheter r emellertid en central uppgift fr EU. P flera olika stt r EU:s rttsordning striktare n den svenska p hithrande omrden. Som exempel kan nmnas den strngare syn som kommit till uttryck nr det gller retroaktiva ingrepp i nringsrttigheter

10

och den viktiga principen om skydd fr s.k. berttigade frvntningar, bda fr vrigt aktuella i rttsprvningsrendet angende avstngningen av en krnkraftsreaktor i Barsebck.

Att sl vakt om bde immateriella rttigheter och nringsfrihet ligger allts i linje med internationella strvanden. I frga om EU br understrykas att dess rttsordning r bindande fr Sverige men att vi inte fr se oss hindrade att inom EU driva vra egna meningar och verka fr frndringar i gllande rtt, dr det syns oss motiverat.

Grundlagsskydd fr gandertt, immaterialrtt och nringsfrihet


garfrmjandet har gnat stor uppmrksamhet t grundlagsskyddet fr gandertten. Det r drfr naturligt att stlla det mnet i fokus ven i detta sammanhang. Som redan nmnts finns det i 2 kap. regeringsformen (RF), Grundlggande fri- och rttigheter, en paragraf om vardera gandertt, immaterialrtt och nringsfrihet: 18, 19 och 20 . Grundlagstexterna skall fr enkelhets skull terges:

18 Varje medborgares egendom r tryggad genom att ingen kan tvingas avst sin egendom till det allmnna eller till ngon enskild genom expropriation eller annat sdant frfogande eller tla att det allmnna inskrnker anvndningen av mark eller byggnad utom nr det krvs fr att tillgodose angelgna allmnna intressen. Den som genom expropriation eller annat sdant frfogande tvingas avst sin egendom skall vara tillfrskrad erstttning fr frlusten. Sdan ersttning skall ocks vara tillfrskrad den fr vilken det allmnna inskrnker anvndningen av mark eller byggnad p sdant stt att pgende markanvndning inom berrd del av fastigheten avsevrt frsvras eller skada uppkommer som r betydande i frhllande till vrdet p denna del av fastigheten. Ersttningen skall bestmmas enligt grunder som anges i lag. Alla skall ha tillgng till naturen enligt allemansrtten oberoende av vad som freskrivits ovan. 19 Frfattare, konstnrer och fotografer ger rtt till sina verk enligt bestmmelser som meddelas i lag. 20 Begrnsningar i rtten att driva nring eller utva yrke fr infras endast fr att skydda angelgna allmnna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller fretag. Samernas rtt att bedriva rensktsel regleras i lag.

11

garfrmjandet har lagt fram en rad frslag till frstrkningar av egendomsskyddet i 2:18 RF. Huvudstrvan r att f ett skydd som r likvrdigt med det som ges andra fri- och rttigheter. Ett huvudsyfte r ocks att skapa ett svitt mjligt likvrdigt skydd fr olika slags egendom.

Nr garfrmjandet vill strka skyddet fr olika former av ls egendom, finns det inget skl fr att lta ambitionerna stanna framfr de immateriella rttigheterna. ven de mste omfattas. Detta har garfrmjandet ocks redan slagit fast i den tidigare skriften (1996).

Endast upphovsrtten nmns i 2:19 RF. Fr den begrnsningen r det svrt att se ngot brande skl. andra sidan r det uppenbart, att stadgandet i sin nuvarande utformning verhuvudtaget inte ger ngot egentligt skydd. Det r inte konstitutivt. Dess innebrd r att det frutstts lagregler om upphovsrtt. En sdan freskrift kan man bde ha och mista, eftersom det knappast r tnkbart vare sig att undvara sdana regler eller att ge dem i en ringare form n lagens.

ven betrffande 2:18 RF kunde det fre 1995 sgas, att stadgandet inte gav ngot nmnvrt skydd. Vissa, om n otillrckliga frstrkningar har nu drivits fram. I det lget r det naturligt att ta upp frgan om ven 2:19 borde ses ver fr att n en liknande frstrkning. garfrmjandet har grundsynen att en frstrkning av grundlagsskyddet r mera angelgen i frga om gandertten, men det skulle vara av vrde med bttre och mera likartade regler ven fr immateriella rttigheter.

Dremot r det, som redan sagts, klart att man inte fullt ut kan finna samma lagtekniska lsningar. Det r svrt att utan nrmare utredning uttala sig om utformningen av nya grundlagsregler. De tekniska skillnader som frut ppekades mste t.ex. beaktas. garfrmjandet begrnsar sig drfr till att uttala, att ven 2:19 RF br tas upp vid en versyn av egendomsskyddet i 2:18 RF, i syfte att utreda mjligheterna fr en likartad och bttre reglering av skyddet fr immateriella rttigheter.

ven skyddet fr nringsfriheten r idag mycket svagt. Det kom till i samband med den senaste reformen betrffande egendomsskyddet, dvs. med giltighet frn 1995. Frgan hade studerats, men utan egentlig ambition, av flera ldre utredningar. Samma synstt kan idag anlggas p nringsfriheten som utvecklats betrffande immaterialrtten. Enligt garfrmjandets mening br ven 2:20 RF omfattas av en sdan grundlagsversyn som nyss frordats.

12

En gemensam versyn av 2 kap. 18 - 20 regeringsformen br ske i syfte att strka grundlagsskyddet fr gandertten, de immateriella rttigheterna och nringsfriheten.

I det fljande skall garfrmjandet kort ta upp ett antal konkreta frgor fr att illustrera behovet av att sl vakt om bde immateriella rttigheter och nringsfrihet.

Mera om upphovsrtt
Den grundlggande frfattningen r 1960 rs lag om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk. Den r, som redan har nmnts, tillmplig oberoende av den yttre form i vilken verket har kommit till uttryck.

Ett centralt begrepp inom upphovsrtten r verkshjd. Skyddet gller i princip endast fr vad som har en sdan originalitet att det kan betecknas som ett verk. Vissa avvikelser frekommer dock, frmst fr fotografier. Om ett fotografi har verkshjd, har det samma skydd som andra verk, dvs. till sjuttio r efter upphovsmannens dd. Men dessutom har alla fotografier, ven de som saknar verkshjd, skydd under femtio r frn tagningen.

Med garfrmjandets stndpunkt, att immateriella rttigheter ses som likvrdiga med gandertt och att lagens avgrnsningar m.m. godtas, blir verkshjden ett frn principiell synpunkt avgrande begrepp. Vad envar skapat och som uppntt verkshjd mste respekteras likavl som en gandertt. Upphovsrtten fyller frn garfrmjandets synpunkt samma funktion som gandertten. Man kan jmstlla en frfattare, en konstnr, en fotograf etc. med vilken smfretagare som helst - storfretagare r sllsynta.

Synsttet leder till bl.a. de praktiska konsekvenserna att ? ?

garfrmjandet tar avstnd frn s.k. piratkopiering i alla former och stryker under upphovsmns rtt till ersttning vid utnyttjande av deras verk.

13

Fr att konkretisera detta synstt har garfrmjandet tagit upp tv inom handeln aktuella mnen till ingende diskussion. Det gller dels ersttning till upphovsmn nr man spelar s.k. skvalmusik i samband med nringsverksamhet, dels den kassettavgift som nyligen infrdes fr att ge upphovsmn ersttning vid videoupptagningar av deras verk.

garfrmjandets utgngspunkt - samma principiella syn p immateriella rttigheter som p gandertt - leder till att om t.ex. en musiker har upphovsrtt skall den respekteras. Rtten till ersttning skall respekteras p samma stt som t.ex. en markgares rtt till ersttning vid ingrepp som rr hans fastighet. Det gller oberoende av vad slags musik det r frga om. Inga andra bedmningar av kvalitet etc. fr gras n som fr godtas av andra fretagare och andra enskilda.

garfrmjandets syn leder vidare till att det inte kan anses tillfredsstllande att upphovsmns ersttningsrtt sidostts vid videoupptagningar. Om man jmstller upphovsmannen med en fretagare vilken som helst, blir det uppenbart att man inte kan godta att hans legitima ersttningsrtt inte kan hvdas. garfrmjandet har slagit fast att staten skall skydda den personliga gandertten. Om nu immateriella rttigheter ses som likvrdiga med gandertt, blir konsekvensen att staten har ett ansvar fr att upphovsmannen kan hvda sin rtt.

P vilket stt staten uppfyller sitt ansvar, med vilken metod upphovsmnnens ersttningsrtt tillgodoses, behver inte ses som en garfrga men kan naturligtvis bli det, beroende p vilken lsning staten vljer. Det r drfr inte ndvndigt fr garfrmjandet att ta stllning i varje situation. Vad gller just kassettavgiften mste garfrmjandet dock framhlla, att det finns underlag fr berttigad kritik. Avgiften drabbar ven den som inte alls avser att ta upp andras verk, och den lgger administrativa brdor p fretagarna. En bttre lsning r nskvrd.

Mera om patentrtt och mnsterrtt


Huvudfrfattningar r hr 1967 rs patentlag och 1970 rs mnsterskyddslag. ven 1949 rs lag om arbetstagares uppfinningar kan frtjna att nmnas.

14

Begreppet verkshjd inom upphovsrtten motsvaras av begreppet uppfinningshjd inom patentrtten. Resonemangen blir med garfrmjandets utgngspunkt i stort sett desamma p bda omrdena. En viktig synpunkt tillkommer dock. P patentrttens omrde r det srskilt ndvndigt att beakta de stora investeringar som grs i frnyelse- och utvecklingsarbete. Det r ett viktigt intresse fr samhllet i dess helhet att sdana satsningar kommer till stnd. Det frutstter bl.a. ett effektivt rttsskydd.

Rttsskyddsfrgan har ven andra aspekter. Att hvda sin rtt och beivra patentintrng r ofta en stor apparat som krver betydande kostnader under utdragna processer. En mindre fretagare saknar normalt mjligheter att p egen hand effektivt bevaka sin rtt. Detta r en klar brist. I en demokratisk rttsstat som vr mste varje medborgare garanteras mjlighet att hvda sina rttsansprk. Den naturliga vgen r via privat rttsskyddsfrskring men den vgen str i praktiken bara i begrnsad utstrckning ppen idag. ?

garfrmjandet stder strvandena efter bttre rttsskyddsfrskring p patentrttens omrde.

Inom mnsterrtten talar man om kravet p nyhet och om skillnadskravet i stllet fr om verkshjd eller uppfinningshjd. Resonemangen blir hr desamma som p de fregende omrden.

I grnstrakterna mellan patentrtt och mnsterrtt ligger frgan om s.k. bruksmnsterskydd. Trots namnet hnfrs frgan oftare till patentomrdet. Det r frga om ett skydd fr enklare tekniska ider n patenterbara uppfinningar, t.ex. redskap och andra bruksfreml. Man talar ibland om det lilla patentet. Numera ges ett sdant skydd i elva av EU:s medlemsstater. Hos oss har det ansetts saknas ett praktiskt behov av ett bruksmnsterskydd. Mycket talar emellertid fr att ett sdant kommer att infras i hela EU. Fr sin del har garfrmjandet kommit till uppfattningen att ?

tanken p ett s.k. bruksmnsterskydd br stdjas.

Mera om firmartt och varumrkesrtt

15

Hr r huvudfrfattningarna 1960 rs varumrkeslag och 1974 rs firmalag. De tidigare frda resonemangen r tillmpliga ven hr. Av srskild praktisk vikt r avstndstagandet frn alla former av piratkopiering och stdet fr effektiv rttsskyddsfrskring.

I en ekonomi som den svenska r varumrket frmst ett konkurrensmedel. verhuvudtaget r konkurrenssynpunkten srskilt viktig p detta omrde. Vid skyddets utformning mste en grundlggande avvgning gras mellan varumrkeshavarens, konkurrenternas och konsumenternas intressen. Konsumenternas sammanfaller oftast med varumrkeshavarens men ibland med konkurrenternas. Avvgningen av de motstende intressena blir en knslig frga med garfrmjandets grundsyn att varumrkesrtten skall i princip anses likvrdig med en gandertt men att samtidigt friaste mjliga konkurrens skall efterstrvas. Att EU fr stor betydelse p detta omrde r uppenbart.

Avvgningen har aktualiserats bl.a. i samband med diskussionerna om s.k. parallellimport. Frgan gller en varumrkeshavares mjlighet att hindra import av hans varor vid sidan av hans egna avtal och prisbeslut. Sverige har tidigare tillmpat en global princip, innebrande att parallellimport r tillten oavsett frn vilket land den sker. EG-domstolen har nyligen prvat frgan och slagit fast en princip, att parallellimport endast fr ske frn lnder inom EU och EES. Med garfrmjandets utgngspunkt r det inte sjlvklart att ta varumrkeshavarens parti och se EG-domstolens nya princip som ett framsteg. Det r inte uteslutande en garfrga, utan ven intresset av nringsfrihet och fri konkurrens mste vgas in. Under alla frhllanden mste vi emellertid respektera EG-domstolens dom.

En annan frga gller ersttningen vid intrng. Det r i praktiken utomordentligt svrt att f en adekvat ersttning vid varumrkesintrng. Normalt ligger bevisbrdan p varumrkeshavaren som har svrt att fullgra den. Ofta blir det drfr frga om en sknsmssig bedmning som till fljd av sakens natur genomfrs med stor frsiktighet. Sjlva problemet r givetvis inte unikt fr varumrkesrtten, men det har s stor praktisk betydelse bl.a. just hr att det lmpligen kan tas upp i detta sammanhang. I sig har frgan en mycket stor rckvidd. Den gller i princip vid all slags egendom, likavl vid fast egendom som vid olika slag av ls egendom. I grunden gller det vilka vrderingsprinciper som skall tillmpas. Den frgan leder utanfr ramen fr denna skrift. Frhllandena p det immaterialrttsliga omrdet visar

16

emellertid klart att garfrmjandets gamla krav p en grundlggande princip om full ersttning har stor praktisk betydelse. Det br drfr i detta sammanhang upprepas att ?

den grundlggande principen mste alltid vara att full ersttning skall utg vid ingrepp i egendom, oavsett vilket slags egendom det rr sig om.

Nringsfrihet och fri konkurrens


Resonemanget leder ofrnkomligen ver till nringsfriheten och vrdet av fri konkurrens. garfrmjandets principiella stndpunkt har frut angetts och r helt klar: Strsta mjliga nringsfrihet och friaste mjliga konkurrens mste efterstrvas.

P detta omrde har vsentliga framsteg gjorts under senare r, men det r angelget att fullflja dem. Srskilt viktigt i detta perspektiv r att verka fr en krympning av den offentliga sektorn och fr en tillmpning ven dr av principen om fri konkurrens. Den strsta delen av den offentliga verksamheten kan sktas av privata fretag. Staten, kommunerna och landstingen kan upphandla all verksamhet utom ren myndighetsutvning frn privata fretag.

Utvecklingen mot att den offentliga sektorn ppnas fr konkurrens leder till att verksamheten blir bttre och billigare. Effektiv konkurrens mste drivas p lika villkor. Privata fretag konkurrerar aldrig p lika villkor med den offentliga verksamheten, eftersom denna finansieras med skattemedel. Drfr r det angelget att stat och kommun avstr frn att driva affrsverksamhet.

garfrmjandet strvar efter att offentlig verksamhet skall utsttas fr konkurrens och offentlig nringsverksamhet avvecklas.

Konkurrenslagstiftningen har frbttrats under senare r. Samarbetet inom EU har avgrande betydelse fr den framtida utvecklingen. En ptaglig brist i vrt land r emellertid att bde tillsynen och sanktionerna r otillrckliga.

17

garfrmjandet strvar efter att bde tillsyn och sanktioner skall skrpas p konkurrensomrdet.

Sndningsrttigheter
En aktuell frga gller rtt till sndningar i radio och framfr allt television. Skall en arrangr anses ha en okrnkbar rtt till sndningar frn egna arrangemang, t.ex. en idrottstvling? Eller skall staten ha rtt att ingripa och besluta att det freligger ett s stort allmnintresse, att sndning mste medges t.ex. i vissa TV-kanaler?

Frgan har kommit upp genom EU:s TV-direktiv. Detta bygger p att samhllet skall ha en viss rtt att ingripa. Frgan har nyligen ventilerats i den svenska debatten med utnyttjande av bde gandertts- och upphovsrttsargument. Fr garfrmjandet har det varit av intresse att bedma frgan utifrn sitt i det fregende utvecklade synstt.

Det mste sls fast att det inte freligger vare sig en gandertt eller en erknd immaterialrtt. Situationen r emellertid s likartad med dem som kan intrda genom intrng p de omrdena, att ett samhllsingripande inger betnkligheter frn garfrmjandets utgngspunkter. Mjligheten till inkomster genom uppltelser av sndningsrtt kan vara en lika viktig sak fr arrangren som upphovsrtten r fr en upphovsman. Betnkligheterna blir extra stora eftersom det rr mediaomrdet, som skyddas genom yttrandefrihetsgrundlagen. Att ersttning skall utg r sjlvklart - och har frutsatts i EU - men garfrmjandet finner inte att det r tillrckligt. Goda skl talar fr att avvisa samhllsingripandet. I frga om EU br ter understrykas att dess rttsordning r bindande fr Sverige men att vi inte fr se oss hindrade att inom EU driva vra egna meningar och verka fr frndringar i gllande rtt, dr det syns oss motiverat.

18

Sammanfattning
? garfrmjandet vill strka skyddet fr gandertten och ven fr andra fri- och rttigheter som fyller en likartad funktion i samhllet. Denna skrift tar upp skyddet fr immateriella rttigheter - upphovsrtter, patentrtter, varumrkesrtter etc. - och fr nringsfrihet. ?

garfrmjandet anlgger samma grundsyn p immateriella rttigheter som p gandertt. Den som vill skydda personlig gandertt mste stlla upp p ett likartat skydd fr immateriella rttigheter. garfrmjandet godtar de regler som gller idag om de immateriella rttigheternas innehll, t.ex. om skyddstider.

Grundlagen ger idag ett visst skydd fr gandertten och ven fr immateriella rttigheter och nringsfrihet (2:18-20 regeringsformen). Skyddet r mycket ofullstndigt fr gandertten, och det r nrmast formellt i frga om immateriella rttigheter och nringsfrihet.

Det r i frsta hand angelget att strka grundlagsskyddet fr gandertten och gra det likvrdigt med det som gller fr de s.k. politiska fri- och rttigheterna. Men det r ocks viktigt att utveckla skyddet fr immateriella rttigheter och fr nringsfriheten. Klart r att olika lagtekniska lsningar r ndvndiga men en viss likformighet br kunna uppns.

garfrmjandet har frut begrt en utredning om frstrkt grundlagsskydd fr gandertten. Detta krav utvidgas och utvecklas genom denna skrift till ett krav p en gemensam versyn av grundlagsskyddet ven fr immateriella rttigheter och fr nringsfriheten.

19

Ett viktigt inslag i grundlagsskyddet r rtten till ersttning vid intrng. garfrmjandet har lnge strvat efter ett klart std i grundlag fr full ersttning. Detta krav reses nu ven fr intrng i immateriella rttigheter eller i nringsfriheten. garfrmjandet vill motverka tendensen under senare r till kade statliga ingrepp i nringsrttigheter.

garfrmjandet tar ocks i denna skrift upp och diskuterar olika enskilda sakfrgor. Bl.a. uttalar garfrmjandet sitt std fr tanken p ett s.k. bruksmnsterskydd samt understryker behovet av bttre mjligheter till privat rttsskyddsfrskring fr tvister om intrng i immateriella rttigheter.

Вам также может понравиться