Hurvamorden och Lasermannen

Tv fallstudier inom kriminaljournalistik

Patrik Linell 770831-4096 Journalistprogrammet Lunds universitet Termin 4 D-uppsats Handledare: Joakim Nilsson

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Resum
Mitt mne var kriminaljournalistikens behandling av de tv fallen Hurvamorden och Lasermannen, mer specifikt om det ena fallet behandlades p ett mer sensationalistiskt stt n det andra. Arbetshypotesen var att tckningen av Lasermannen skulle visa sig vara mer sensationalistisk n tckningen av Hurvamorden, eftersom den generella trenden gr t det hllet. Jag valde ut fyra tidningar som jag tyckte representerade ett acceptabelt tvrsnitt av svenska pressmedier, och lste de artiklar som behandlade de tv fallen i de fyra tidningarna. P s stt frskte jag hitta mnster som gick igen bde inom tidningarna och inom varje tidsperiod. Jag studerade bland annat sprkbruk, val av detaljer, bruket av namn som "lasermannen" och rubrikval. Resultatet av denna textanalys blev att arbetshypotesen visade sig vara inkorrekt. Jag kunde inte finna ngra signifikanta skillnader i behandlingen av Hurvamorden respektive Lasermannen som visade p strre sensationalism i det senare fallet. Tvrtom tyckte jag mig i tv av tidningarna se tecken p lgre grad av sensationalism i fallet Lasermannen. De hr tv fallstudierna stdjer allts inte tanken att kriminaljournalistiken blivit mer sensationalistisk.

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Innehllsfrteckning
Titelblad Resum Innehllsfrteckning Frgestllning och syfte Teori och metod Material Historisk bakgrund Hurvamorden Hedins avskedsbrev Lasermannen Genomgng av materialet Hurvamorden Aftonbladet Kvarnmordet Massmorden Avskedsbrevet Hedin och orsakerna vrigt Dagens Nyheter Kvarnmordet Massmorden Avskedsbrevet Hedin och orsakerna vrigt Expressen Kvarnmordet Massmorden Avskedsbrevet Hedin och orsakerna vrigt Sydsvenska Dagbladet Kvarnmordet Massmorden Avskedsbrevet Hedin och orsakerna vrigt Lasermannen Aftonbladet Det frsta attentatet Mordet p Ranjbar Maskmannen/Revolvermannen Mrdaren och orsakerna vrigt Dagens Nyheter Det frsta attentatet Mordet p Ranjbar Maskmannen/Revolvermannen Mrdaren och orsakerna vrigt Expressen Det frsta attentatet Mordet p Ranjbar Maskmannen/Revolvermannen Mrdaren och orsakerna vrigt Sydsvenska Dagbladet Det frsta attentatet Mordet p Ranjbar Maskmannen/Revolvermannen Mrdaren och orsakerna vrigt Sammanfattning och jmfrelse Uppmrksamhet och tckning Sprkbruk och detaljbeskrivning Grningsmannen Namnbruk vrigt Slutsats Litteraturfrteckning Kllfrteckning 1 2 3 4 5 6 7 7 8 9 10 11 11 11 11 12 12 13 14 14 14 15 15 16 17 17 17 18 18 19 20 20 20 21 21 22 23 23 23 23 24 24 25 26 26 26 26 27 27 28 28 28 29 29 30 31 31 31 31 32 32 33 33 34 35 35 36 37 39 39

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Frgestllning och syfte

Uppsatsens grundlggande frgestllning r denna:

Hur mycket och p vilket vis skiljer sig kriminaljournalistikens karaktr i fallet Hurvamannen 1951-1952 frn kriminaljournalistikens karaktr i fallet Lasermannen 1991-1992?

Den generella sikten r, enligt min uppfattning som uppbackas av Ester Pollacks forskning inom mnet1, att kriminaljournalistik blivit allt mer sensationalistisk och mindre seris. Frgestllningens ena syfte r att utrna huruvida detta r sant i de tv fallen Hurvamannen och Lasermannen. Oavsett om det r sant eller inte har det terspeglingar p alla former av modern journalistik. En helt separat frga, som jag inte tnker frska besvara, r huruvida en eventuell sensationalisering av journalistiken ndvndigtvis r ngot dligt, eller om det omvnt r bra om pressen hller lsarnas uppmrksamhet oavsett hur den gr det. Enligt Pollack har kriminaljournalistiken gtt frn femtiotalets optimistiska syn p brottsligheten, dr det betraktas som mjligt att fra tillbaka brottslingar till ett normalt och produktivt liv2 till nittiotalets mycket mer pessimistiska dr den enda lsningen r att lsa in brottslingar s lnge det ver huvud taget r mjligt.3 Frgestllningens andra syfte r sledes att se om denna slutsats hller i de tv fallen Hurvamannen och Lasermannen. Det frra fallet br i s fall ha behandlats mycket mer varsamt av pressen n det senare, ven om frgan om Tore Hedins framtida de aldrig uppkom eftersom han frekom hela problematiken genom att drnka sig. Eventuella spekulationer om vad som hade hnt med honom om han hade verlevt kommer dremot att uppmrksammas. Av tv enskilda fall kan man givetvis aldrig dra generella slutsatser, utan tckningen av dessa tv fall kan endast ge en fingervisning om hur kriminaljournalistiken i allmnhet utvecklats. Detta gller srskilt i tv s exceptionella fall som dessa. Det ena r Sveriges genom tiderna vrsta massmord, det andra en svensk rasistisk krypskytt i skuggorna.

1 2

Pollack 2000, s 329 Pollack 2000, s 195 3 Pollack 2000, s 302

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Teori och metod

Jag har valt en kvalitativ metod4 eftersom frgestllningen krver att jag tolkar de texter som skrevs om brottsfallen 1951-1952 samt 1991-1992. Jag tnker med andra ord lsa igenom ett urval av artiklarna om Hurvamannen respektive Lasermannen och gra en textlsning p strukturniv5 fr att hitta vergripande mnster som visar p tidstypisk karaktr hos kriminaljournalistiken, via observation, analys och tolkning.6 Jag kan inte se att ngon annan metod skulle kunna anvndas fr mina syften. Det handlar om att finna tolkningsbara mnster i nyhetstexter. Jag hade kunnat vlja att behandla frekvensen av vissa ord och fraser som hrda datapunkter och uppstlla mallar fr dessa data, fr att drefter dra slutsatser fr kriminaljournalistikens karaktr. Detta hade dock medfrt ett mycket besynnerligt arbete dr jag skulle bli tvungen att egenhndigt och stenhrt bestmma vilka ord och fraser som r sensationalistiska, och vilken frekvens av dessa som r acceptabel utan att journalistiken, p gott och ont, ndrar karaktr. Det hade ocks krvt en strre kunskap om det allmnna sprkbruket 1952 n jag besitter. Jag har drfr fredragit att behandla mitt material som mjukdata och angripa det hermeneutiskt.7 Detta innebr dock inte att jag inte kommer att frska tolka sprkbruket, dels genom att jmfra olika tidningar och dels genom att se till "ondiga" ord. Tar man varje chans att betrakta en mrdare som "sinnessjuk" och "livsfarlig" och varje mord som "bestialiskt" och "ohyggligt"? Det kan i s fall betraktas som ett tecken p sensationalism. Jag kommer att anvnda en hypotetisk-deduktiv metod8 fr att n min slutsats, utifrn fljande premisser: Premiss 1 (hypotes): Om kriminaljournalistikens karaktr i fallet Hurvamorden 1951-1952 r annorlunda n i fallet Lasermannen 1991-1992 kommer detta att mrkas genom mnesval och sprkbruk i kriminaljournalistiska artiklar som behandlar dessa fall, dr artiklarna frn 19511952 i s fall kommer att vara betydligt mer terhllsamma och artiklarna frn 1991-1992 kommer att i hgre utstrckning frossa i detaljer. Premiss 2 (observation): Antingen kommer artiklarna frn 1952 att vara mer sobra och terhllsamma (a) eller inte (b). Slutsats a: Kriminaljournalistiken r mer sensationalistisk i fallet Lasermannen 1991-1992 n i fallet Hurvamorden 1951-1952. Slutsats b: Kriminaljournalistiken r inte mer sensationalistisk i fallet Lasermannen 19911992 n i fallet Hurvamorden 1951-1952. Min arbetshypotes, baserad p personliga erfarenheter och Pollacks forskning,9 r att kriminaljournalistiken som helhet blev mer sensationalistisk mellan 1951-1952 och 19911992, varfr tckningen av fallet Lasermannen kommer att visa sig mer sensationalistisk n tckningen av fallet Hurvamorden.

4 5

Hultn 2000, s 7 Hultn 2000, s 8 6 Backman 1998, s 50f 7 Thurn 1996, s 45ff 8 Thurn 1996, s 25 9 Pollack 2000, s 329

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Material
Uppsatsens material utgrs av artiklar som skrevs om de bda fallen. Jag har gjort ett urval av fyra tidningar vars exemplar utgivna mellan november 1951 och september 1952 samt mellan augusti 1991 och juni 1992 utgr mitt material. De fyra tidningarna jag valt r Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet. I dag betraktas Aftonbladet och Expressen som angrnsande till skvallertidningar. Bda fylls med dokuspakndisar, bisarra hndelser och annat som snabbt och enkelt drar till sig uppmrksamhet utan att fr den skull leda till eftertanke. Dagens Nyheter betecknas som en betydligt mer seris tidning. Dagens Nyheter r enligt sitt rykte inte en tidning som faller fr populismens och sensationalismens lockrop, utan som bibehller sin etik och sitt journalistiska uppdrag. I denna kategori, om n inte lika utprglat, faller ven Sydsvenska Dagbladet. Underskningar vid Gteborgs universitet har visat p enorma skillnader i frtroendet fr ena sidan kvllstidningar som Aftonbladet och Expressen, och andra sidan morgontidningar som Dagens Nyheter.10 Att blanda kvlls- och morgontidningar, srskilt de som enligt min uppfattning befinner sig i motsatta ndar av skalan, ger drfr en god spridning inom materialet. Under arbetet framkom att tckningen av de tre attentaten mellan attentatet p David Gebremariam och mordet p Jimmy Ranjbar var frvnansvrt liten och sporadisk, varfr jag valde att helt utesluta den delen av materialet.

10

Journalisten 031118 samt Hadenius&Weibull 2003, s 438

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Historisk bakgrund
Hurvamorden
Denna sektion bygger p det samlade tidningsmaterialet. Tore Hedin, sknsk polisman, anlnder p natten till onsdagen den 28 november 1951 till kvarnen i Tjrnarp. Han vet sedan tidigare att kvarngaren, Allan Nilsson, har stora belopp i kontanter hemma. Exakt vad som hnder i Nilssons hem den natten vet vi inte, men det slutar med att Hedin slr ihjl Nilsson med en yxa, lgger hans kropp i sngen, hller ut bensin ver kroppen och mblemanget, och tnder p. Sedan flyr han fr att snart terkomma och hjlpa till med slckningsarbetet. Poliskren, inklusive Hedin sjlv, arbetar med att f tag i Tjrnarpsmrdaren, men misslyckas. Senare, nr hans identitet avsljats, inser man att misslyckandet till del berodde p Hedins inblandning i utredningen. Hedin inleder ett frhllande med Ulla stberg, och de frlovar sig. Hedins humr och ovlkomna fysiska nrmanden gr dock att stberg avslutar frhllandet och bryter upp frlovningen, vilket Hedin har svrt att acceptera. Natten till onsdagen den 20 augusti 1952 kommer Hedin till lderdomshemmet i Hurva dr stberg arbetar fr att hmta de presenter han givit henne under deras frhllande. Frst pratar de vnligt med varandra, men sedan blir Hedin hotfull varp stberg brjar skrika. Hedin frsker f henne tyst genom att stoppa sina fingrar och en nsduk i hennes mun. Till slut fjttrar han henne med handbojor. Han befriar henne nr hon r lugn men sger t henne att vara tyst, annars ska han tysta henne. Det har han medel till, sger han. Han tillbringar natten dr. stberg gr till lkare dagen efter men anmler inte Hedin fr misshandel. Han har sagt t henne att skylla p en vldsam patient om ngon frgar om hennes skador. P torsdagkvllen den 21 augusti 1952 ker Hedin hem till sina frldrar i Kvarlv. Han ddar dem med sin yxa och tnder sedan eld p huset. Drefter tar han bilen till Hurva. Han tar sig in i rummet dr stberg och hennes chef, frestndarinnan Agnes Lundin, sover. Han ddar bda med yxan, och tnder ven eld p lderdomshemmet. Fyra av ldringarna dr i lgorna, en femte skadas s svrt att han avlider ngra dagar senare. Med tio mnniskors liv p sitt samvete kr Hedin till Bosarpssjn,11 dr han ter korv och frfattar ett brev innan han lgger sig i sjn med ansiktet nert och armarna korsade ver brstet. Hans kropp hittas dagen efter, drunknad. Sveriges genom tidernas vrste mrdare r dd.

11 Vissa kllor hvdar att det inte var Bosarpssjn som Hedin drnkte sig i. Samtliga samtida kllor som jag har tagit del av r dock verens om att det var just Bosarpssjn, varfr det ocks torde vara fallet.

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Hedins avskedsbrev
Telefonen ringer, polisen springer och letar efter mig, men mej hittar dom ej. Men min vergivna bil har ni hittat nu och det r ju nd ngot och vill ni gissa en gta s leta i det vta ifall ni tror att jag r dr. Ja, mina vnner, varfr nu detta som kan synas som en dres verk och det kan hnda att det r det ocks som man knner sig sjlv knner man andra och dr ser ni i dag rd i morgon dd man vet aldrig nr det r tid att lmna in. Ja, nu skall jag bara i korthet omtala vad jag gjort och varfr s att ni skall slippa att ljuga fr den nyfikna allmnheten. Ja, i september 1943 satte jag fyr p Gustafshills bryggeri i Annelv och anledningen var att jag stulit havre p vinden till vr hst drhemma som far svalt och fr att vi inte skulle synas s slngde jag in en sticka i halmen innan jag gick med den fljd som blev. Sen p hsten 1946 stal jag mc L 150 i Kristianstad och satte i Asum. I november 1951 nrmare bestmt den 28 kl. 02.30 mrdade jag kvarngare John Folke Allan Nilsson i Tjrnarp samt satte fyr p hans fastighet. Sklet var behov av pengar och jag kom ver 4369:- vid ifrgavarande tillflle. och nu r anledningen den att jag blivit bedragen av en ts, som betytt allt fr mej hr i livet hon har handlat svekfullt mot mig och det lnar jag s hr. den 27 augusti kl. 22.00 kl. 24.00 slog jag ihjl min mor och far samt satte eld p huset drefter krde jag till den svekfulla flickan i Hurva dit jag kom klockan 00.30 efter att ha studerat ut lmpligt stt slog jag ihjl henne och hennes chef kl 0130 varefter jag kl. 0200 satte eld p huset efter att ha drnkt in det me bensin. Ja, nu slutar jag hoppas ni kan tyda det till vad ni vill ha de till och s fr jag som min yttersta vilja hrmed frklara att om det blir ngot kvar efter mig s skall <namn> och <namn> lika dela det som r kvar fr det r de bsta kamrater jag haft och dom behver det lika bra bda. I hopp att endast fakta kommer till pressen slutar jag hrmed och beklagar att jag inte blev kriminalare fr d hade mnga ouppklarade brott kommit fram fr det r om jag skall vara rlig det enda jag skulle duga till. N, nu r klockan 04.00 den 22 augusti 1952 och nu slutar jag detta och min sorgliga levnad i hopp att bli frstdd och frlten av dom som kan och har mjlighet och lust drtill. Glad, lugn och sansad gr jag i dden ty allt r nu uppfyllt. Tore Hedin Mrdare Adress oknd PS Mina frldrar ddade jag fr att de skulle slippa att se och lida fr vad jag nu gjort. DS

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Lasermannen
Denna sektion bygger p Tamas och Nordisk Kriminalkrnika 1994 samt det samlade tidningsmaterialet. John Ausonius, 38 och son till vsteuropeiska invandrare, r bevpnad med ett gevr utrustat med lasersikte. Klockan 00.20 den 3 augusti 1991 ser han tre unga, manliga invandrare vid Grdets tunnelbanestation i Stockholm. Han aktiverar lasersiktet och skjuter. Skottet trffar David Gebremariam, invandrad frn krigets Eritrea, i hften. Han frs till sjukhus och det konstateras att skottet bara trffade mjukdelar. Grningsmannen fr snabbt namnet "lasermannen". Klockan 22.05 den 21 oktober 1991 skjuter Ausonius igen. Denna gng r offret Sharam Khosravi, 25 r gammal invandrare frn Iran. Khosravi trffas i hger sida av hakan. Ausonius flyr platsen och inga vittnen finns. Mindre n en vecka senare, den 27 oktober 1991 klockan 23.10, ser Dimitrios Karamalegos, en 38 r gammal uteliggare med ursprung i Grekland, en man komma cyklande. Det r Ausonius, som parkerar sin cykel. Karamalegos ser ett rtt ljussken och fr sedan tv skott i magen. Den ena kulan lmnar hans kropp men den andra stannar kvar i hans mage. Karamalegos vgrar sjukvrd, vgrar prata med polisen och fortstter g omkring med kulan i magen. Klockan 14.00 den 1 november 1991 str Heberson da Costa och lastar musikinstrument infr kvllens konsert p "Brygghuset". Han r 22 r gammal och musiker frn Brasilien. Pltsligt fr han se Ausonius, ikldd lng rock, komma gende mot honom. Ausonius ppnar rocken och plockar fram ett gevr. da Costa ser ett ljussken innan Ausonius avfyrar tre skott. Tv av dem trffar; ett i kken och ett i magen. da Costa frs till sjukhus och blir sedan ett viktigt vittne som den ende som sett Ausonius ansikte. Den 8 november 1991 klockan 17.48 trffas tvbarnsfadern Jimmy Ranjbar, 35 r gammal invandrare frn Iran, av Ausonius sista skott frn gevret. Ausonius skjuter Ranjbar i bakhuvudet frn nra hll. Ranjbar frlorar medvetandet och vaknar aldrig mer. Han avlider p sjukhuset dagen efter. Den 22 januari 1992 terupptar Ausonius sitt vrv. Han tar p sig en mask, bevpnar sig med en revolver och klockan 23.23 skjuter han Eric Bongcam, 34 r gammal invandrare frn Chile, i ansiktet. Bongcam frs till sjukhus och blir sedan offrens talesman nr han framtrder i tidningen med sndertrasat ansikte. ven om detta attentat och de som snabbt fljde p det kopplas till lasermannen tmligen omgende fr denne grningsman egna namn, omvxlande "maskmannen", "revolvermannen" och "pistolmannen". Klockan 13.15 den 23 januari 1992 skjuter maskmannen p nytt. Charles Dhlakama, 38 r gammal invandrare frn Zimbabwe, fr se en maskerad man som sitter i en vit Nissan Micra med ena benet utanfr. Det r Ausonius, som lyfter sin revolver och skjuter. Dhlakama trffas av det frsta skottet, men Ausonius skjuter tre eller fyra skott till innan han stnger bildrren och kr drifrn.

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Redan 19.15 samma kvll angriper Ausonius Somaliska Freningen i Stockholm. Han kliver in i lokalen och skjuter fyra skott. Farah Abdisalaam, 35, och Ali Ali, 37, bda somalier, trffas av skotten. Den 28 januari 1992 arbetar Isa Aybar, 33 och frn Turkiet, i sitt gatukk nr han 15.40 blir beskjuten av Ausonius. Ausonius avlossar fyra skott, som alla trffar; ett av dem i bakhuvudet och de andra i Aybars armar. Det sista attentatet sker klockan 14.24 den 30 januari 1992. Palestiniern Hasan Zatara trffas i huvudet. n i dag kan han inte tala. Drefter tycks maskmannen, liksom lasermannen gjorde mnader tidigare, frsvinna frn jordens yta. Polisen fortstter arbeta med fallet och lyckas till slut, bland annat med hjlp av att Ausonius vid de tre attentaten 22-23 januari 1992 anvnde en bil han hyrt i eget namn, koppla Ausonius till attentaten, bde lasermannens och maskmannens. Ausonius grips i juni 1992 i samband med ett bankrn. Han dms sedermera till livstids fngelse.

10

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Genomgng av materialet
Hurvamorden
Aftonbladet
Kvarnmordet Innan det blir knt att det rr sig om ett mord r tckningen i Aftonbladet minimal. En notis nmner att kvarnen brunnit och att en mnniska dtt. Det finns bild och namn p offret Allan Nilsson.12 Intresset kar ngot d "mord misstnks" och uttrycket "kallblodig mrdare" anvnds om den som Allan Nilsson eventuellt fallit offer fr.13 Nr det blir klart att det verkligen rr sig om ett mord sls nyheten upp stort p frstasidan.14 Tckningen fortstter intensivt de nrmaste dagarna med lnga artiklar och bilder. Det spekuleras ("kamrat mrdaren?"15) och grningsmannen beskrivs terigen som en "kallblodig mrdare"16. Snart fr han sitt eget namn, "kvarnmrdaren"17. De andra inblandade, ssom "taxiresenren" och "Limhamnsmannen" blir ocks karaktrer i fljetongen.18 Mrdarens tillvgagngsstt beskrivs, om n i inte srskilt detaljerade ordalag, och texten utropar att "oljan hade tydligen hllts ner i munnen!"19. Under rubriken "SKRCK I MORDORTEN" finns en karta ver kvarnen med offrets ddsplats utmrkt. Det talas om "skrckstmning i mordsamhllet" och misstankar som riktas mot "en viss person i Malm".20 "Mystiken" kring mordet fr stort utrymme.21 Den sista artikeln om fallet tar upp den utlysta belningen.22 Massmorden Nyheten om massmorden sls omedelbart upp p frstasidan. Rubriken lyder "Polis mrdar 9". Frstasidan innehller bild och namn p bde Tore Hedin och Ulla stberg. Artikeln inne i tidningen innehller en lista p samtliga offer, med namn, yrke, lder och ort. Det finns en karta ver Hedins vg genom Skne under mordnatten och ett foto av Agnes Lundn. Hedins misshandel av Ulla stberg beskrivs.23 I Aftonbladets artiklar de nrmaste dagarna skrds det inte med orden. Det talas om "fasansfulla dd i Skne", "skrckstmning i Skne", en "hyperfarlig" massmrdare och "galning", "otck kallblodighet",24 en "orgie i blod"25 och en "mordorgie".26

12 13 14

Aftonbladet 511128 Aftonbladet 511129 Aftonbladet 511130 15 Aftonbladet 511130 16 Aftonbladet 511130 17 Aftonbladet 511201 18 Aftonbladet 511203 19 Aftonbladet 511130 20 Aftonbladet 511202 21 Aftonbladet 511203 22 Aftonbladet 511205 23 Aftonbladet 520822 24 Aftonbladet 520822 25 Aftonbladet 520823 26 Aftonbladet 520824

11

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Tidningen lockar med rubriken "UTFRLIGT OM MASSMORDEN" och artiklar om Hedins "mordserie i blod, rk och eld".27 Vid ett tillflle kallas mordnatten till och med fr en "hxsabbat", om n bildligt.28 Ragna Persson, som bodde granne med lderdomshemmet, berttar att hon aldrig kommer att glmma denna "skrcknatt".29 Nr Hedins kropp hittas visas bild p hur liket dras upp ur Bosarpssjn, och rubriken lyder "Massmrdarens facit: 11 liv". terigen publiceras listan p offren, med namn, yrke, lder och ort. Sjlva morden beskrivs utfrligt, med detaljer om exakt var yxan trffade Ulla stberg och Agnes Lundn.30 De avslutande artiklarna berttar om hur Hedin till en bekant sagt att Tjrnarpsmrdaren "rjer sig snart, skall du se, fr hans nerver brjar svikta"31, hur brotten "hopar sig p Hedins digra lista"32 och om en tjuvgodsgmma som hittats hemma hos den "notoriske tjuven" Hedin.33 Avskedsbrevet Redan frsta dagen publiceras vissa citat ur Hedins avskedsbrev.34 Dagen efter, nr Hedins kropp hittats, visas bilder p brevet och hela texten trycks.35 Brevet kallas fr ett "kusligt testamente", ett "sensationellt dokument" dr Hedin ger en "noggrann redogrelse" fr vilka brott han tidigare begtt36 och "ett av den svenska kriminalhistoriens mest sregna dokument" som ska sndas till kriminalmuset.37 Hedin och orsakerna Dagen efter att Hedins kropp hittats publiceras en lng artikel om Hedins bakgrund och liv. Rubriken p frstasidan lyder "Mordorgien slutet p liv utan kamrater". Hedins livshistoria sgs ha ett "kusligt drag av grekisk destragedi" och Hedin sjlv beskrivs som ensam och "inkrkt i sig sjlv". Orsakerna till morden sks i hans uppvxt och sociala frhllanden. Hedins barn- och ungdom beskrivs ingende. Informationen kommer huvudsakligen frn familjens grannar, Hedins lrare och andra som hade berring med honom som ung. Hans lrare minns honom som lugn och stillsam, men hon berttar ocks om ett tillflle d skolkamraters angrepp gjorde honom vldsam. Det berttas ocks att han vid ett tillflle kallat sin far "gubbdjvul" och sin mor "din satan". ven Hedins sexualitet r under lupp. Han brjar enligt artikeln aldrig intressera sig fr flickor d "naturens ordning" inte "rdde p" Hedin. Han "skte sig varken till pojkar eller flickor". Ulla stberg verkar ha varit hans frsta amorsa intresse.

27 28 29

Aftonbladet 520822 Aftonbladet 520824 Aftonbladet 520822 30 Aftonbladet 520823 31 Aftonbladet 520825 32 Aftonbladet 520826 33 Aftonbladet 520827 34 Aftonbladet 520822 35 Aftonbladet 520823 36 Aftonbladet 520822 37 Aftonbladet 520823

12

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Artikelns slutsats r att mordens orsaker str att finna i Hedins "barndomsmilj, troligen kompletterad med rvda anlag fr schizofreni". Den avslutas med att Hedin hittas drunknad med ett "rofyllt uttryck ver ansiktsdragen", d hans "frbannelse har eftertrtts av frsoning med det".38 vrigt Aftonbladet publicerar en bild tagen under utredningen av kvarnmordet, dr Tore Hedin syns i samsprk med en fjrrskdare som pstod sig kunna hitta mrdaren genom sina psykiska gvor. "Hur var det med clairvoyansen?", frgar tidningen putslustigt.39 Tidningen har ocks en artikel med rubriken "Strsta morddramat i Sverige. Mngmrdaren nr 1 - fransk lkare" som gr igenom de vrsta svenska massmorden.40 Hedin kopplas i tidningen samman med Broakullamordet men man rapporterar snart att misstankarna lagts ner.41

38 39

Aftonbladet 520824 Aftonbladet 520823 40 Aftonbladet 520822 41 Aftonbladet 520823

13

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Dagens Nyheter
Kvarnmordet I den frsta lilla artikeln om kvarnbranden konstateras att "polisen misstnker mordbrand".42 Nr mord konstaterats finns artikeln p frsta sidan med rubriken "5000 rnmrdarens byte". Offret figurerar med bde namn och bild. De ledtrdar som finns, till exempel cykeln som stod lutad mot Nilssons bostadshus, rknas upp. Det hela r vldigt lugnt, nyktert och sakligt, utan sensationalism.43 Massmorden Frsta dagen r mordnatten den strsta nyheten p frstasidan. Hedins namn och bild publiceras. En lista p offren publiceras med namn, lder och ort tv gnger i samma tidning. Hedins frldrar finns p bild. En karta ver Hedins mordvg genom Skne publiceras. En reporter berttar om sina personliga minnen av Hedin frn utredningen kring kvarnmordet. Tidningen skriver om Hedins roll i slckningen av kvarnen och i utredningen. Det berttas hur han frskte frsvra utredningen och sgs trstande offrets frldrar.44 Han hade kunnat avsljas tidigare, men den person som ringde in en avgrande ledtrd fick tala med Hedin sjlv, som aldrig frde ledtrden vidare.45 Han sgs ocks ha givit sitt eget signalement p den misstnkte "portfljmannen" och har deltagit energiskt i jakten p sig sjlv.46 Den lugna sakligheten frn kvarnmordet r som bortblst. Nu talas det om ett "vanvettsdd som saknar motsvarighet", "desperata massmord", en "skrcknatt", den "brutala misshandel" som Ulla stberg utsattes fr, hur offrens huvud r krossade,47 ett "blodsdd", ett "vansinnesdd", "vettlsa massmord",48 och om hur Ulla stberg "sovit med ddsskrck i hjrtat".49 "Fruktansvrda scener" nr ldringar tvingats hoppa frn fnstren i det brinnande lderdomshemmet beskrivs.50 Poliskren angrips nr det konstateras att "allmnheten kommer att frga sig hur Tore Hedin blev polis" och orsaken anges vara polisbrist. Hedins goda vitsord nmns ocks.51 I artikeln med rubriken "Lkarbrev till polisen kom sju timmar frsent" vill tidningen sga att om lkaren som underskte Ulla stberg ftt fram sitt meddelande till polisen tidigare hade Hedin gripits i stllet fr att enbart avskedas, och d hade morden kunnat undvikas. Det ska ske polisutredning om huruvida brottsligt tjnstefel har begtts.52

42 43 44

Dagens Nyheter 511129 Dagens Nyheter 511130 Dagens Nyheter 520823 45 Dagens Nyheter 520824 46 Dagens Nyheter 520823 47 Dagens Nyheter 520823 48 Dagens Nyheter 520824 49 Dagens Nyheter 520828 50 Dagens Nyheter 520823 51 Dagens Nyheter 520823 52 Dagens Nyheter 520824

14

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

En polis som hvdar att det var helt korrekt att inte gripa Hedin fr uttala sig i polemik mot dem som sger att det r poliskrens fel att Hedin fick chansen att bli massmrdare. Enligt denne polis fanns ingen grund fr att gripa Hedin, och i rttsskerhetens namn borde man inte gripa utan grund.53 En rubrik i tidningen tv dagar senare lyder "Blunder av polisman gav Hedin hans chans".54 Nr Hedins kropp har hittats visas bild p liket som beskrivs som "massmrdarens lik".55 Kroppens skador beskrivs ingende.56 De sista artiklarna sger att Hedin "definitivt bundits vid kvarnmordet" och berttar om det tjuvgods som hittats hemma hos honom.57 Avskedsbrevet Dagens Nyheter publicerar omedelbart avskedsbrevet i sin helhet, tillsammans med bilder p brevet. Rubriken r "Bedrogs av den ts som betydde allt fr mig", ett citat ur brevet. Brevet beskrivs som en "hemsk sjlvbeknnelse" och ett "intressant arbetsmaterial fr psykologerna" men gnas i vrigt ganska lite uppmrksamhet.58 Hedin och orsakerna Redan frsta dagen sker artiklarna efter orsaker till massmorden. Sinnessjukdom och depressionstillstnd lggs fram som mjligheter. Hedins beteende under utredningen av kvarnmordet skrskdas.59 Hedin beskrivs senare som ett "oerhrt intressant problem fr psykologerna", och tidningen berttar att hans hjrna ska obduceras fr att utrna varfr han blev mrdare. Intervjuer med Hedins lrare och lumparkamrater har gjorts, och lraren berttar om hur hon minns ett tillflle d Hedin blev vldsam. Hon minns det srskilt vl drfr att han annars var s lugn och stillsam.60 Teorien att Hedin drabbats av gengasfrgiftning d han arbetade som chauffr, och att morden skulle vara ett resultat av de mentala fljdsjukdomar som kan orsakas av en sdan frgiftning, lggs fram.61

53 54

Dagens Nyheter 520826 Dagens Nyheter 520828 55 Dagens Nyheter 520824 56 Dagens Nyheter 520826 57 Dagens Nyheter 520830 58 Dagens Nyheter 520823 59 Dagens Nyheter 520823 60 Dagens Nyheter 520824 61 Dagens Nyheter 520824

15

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

vrigt Hedin kopplas ihop med Broakullamordet, som "sker lsning".62 En artiklar gr en genomgng av andra stora brott i Sverige. De kan dock inte tvla med Hedins mord, som r "den strsta svenska kriminalaffr av detta slag svensk polishistoria knner".63 Fjrrskdarna som dk upp efter kvarnmordet fr sig en liten slng av sleven nr det konstateras att ingen av dem misstnkte Hedin trots att de till och med trffade honom.64

62 63

Dagens Nyheter 520823 Dagens Nyheter 520823 64 Dagens Nyheter 520824

16

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Expressen
Kvarnmordet Redan nr mordet bara r en misstanke har Expressen en ganska stor artikel om Allan Nilssons dd. Offret finns med namn och bild. Man drar dock ganska stora vxlar p brottsmisstanken och berttar att statskriminalen alarmeras, att det luktar bensin i huset och att det var vlknt att Allan Nilsson hade stora belopp hemma.65 Nr mord konstaterats r "KVARNMORDET" den strsta nyheten. En karta ver omrdet kring kvarnen publiceras tillsammans med bild p Allan Nilsson. En bild ver husets innanmte, med platsen dr kroppen hittades utmrkt, finns med. Grningsmannen heter redan "kvarnmrdaren", och han "sks bland ortsborna". Artikeln rknar upp personer som polisen vill ha kontakt med - "taxipassageraren", "Limhamnsmannen" och s vidare. Ledtrdarna, bland annat cykeln, finns ocks med. Mordet beskrivs inte.66 De nrmaste dagarna finns kvarnmordet med i tidningen i mindre artiklar. Polisens utredning beskrivs och mordet stts i relation till andra brott i Skne. "Blir kvarnmordet 3:e Sknegtan?", frgar tidningen.67 "Kvarnmrdaren troligen frn trakten", konstaterar den.68 "Tredje mordoffret".69 Den "sjaskigt kldda taxipassageraren" ger sig tillknna och "kvarnmordet blir allt dunklare".70 Det "vandrande ljuset" nmns. Slutligen utlyses belningen, som r "fjrde gngen p tre r som en s stor belning begrs".71 Massmorden "NIO MRDADE AV F.D. POLIS" lyder rubriken efter mordnatten. En bild p Hedin har texten "Detta r massmrdaren". En karta visar Hedins vg genom Skne under mordnatten. Hedins andra brott listas. Offren listas med namn, yrke, ort och lder. Under rubriken "Bilder frn Sknemorden" visas foton p Ulla stberg, foton p signifikanta byggnader och ett foto p en flagga p halv stng.72 Anmrkningsvrt r att incidenten med Hedins misshandel av Ulla stberg beskrivs p ett stt som mer eller mindre subtilt lgger skulden p Ulla stberg. "Smja" rder tills Ulla stberg blir rdd och brjar skrika, s att Hedin mste stoppa en nsduk i hennes mun. Hon blir d "alldeles vild" och lugnar inte ner sig frrn Hedin satt handbojor p henne.73 Nr Hedins kropp hittats lyder rubriken "MASSMRDAREN FUNNEN DRUNKNAD". Alla offer visas p bild med namn och yrke. Det finns "olika omdmen om massmrdaren" och olika mnniskor fr uttala sig om honom. Han beskrivs som en "enstring".74

65 66

Expressen 511129 Expressen 511130 67 Expressen 511202 68 Expressen 511204 69 Expressen 511202 70 Expressen 511203 71 Expressen 511206 72 Expressen 520822 73 Expressen 520822 74 Expressen 520823

17

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Morden beskrivs som "vldsamt dramatiska och ohyggliga",75 en "hemsk mordserie"76 och ett "fruktansvrt blodbad".77 Hedin sjlv har visat "nstan ofattbar knslokyla" och "hejdlsa aggressioner".78 Skne betecknas som "landets blodigaste landsnda" och sknska mord listas.79 Skrcken p den sknska landsbygden efter kvarnmordet och Hurvamorden beskrivs.80 "Snabbare lkarrapport kunde ha rddat tio mnniskoliv" sger en artikel om Ulla stbergs rapport om misshandeln. Enligt den berttade Ulla stberg inte hela sanningen fr polisen nr hon berttade om Hedins misshandel. Hon framstllde det hela mer som "krleksgnabb" n som misshandel. Lkarrapporten visade dock p strre skador n frn ett "krleksgnabb" och om den rapporten kommit fram snabbare, eller om Ulla stberg talat sanning, s hade det "fruktansvrda blodbadet" aldrig gt rum.81 Avskedsbrevet Frsta dagen citeras delar av Hedins avskedsbrev.82 Dagen efter publiceras brevet i sin helhet tillsammans med bilder p brevet.83 I vrigt figurerar brevet vldigt lite i artiklarna. Hedin och orsakerna Tidningen frgar sig omedelbart vad som drev den "25-rige massmrdaren". Det anses "uppenbart" att han var en "psykiskt abnorm individ". Den frmsta teorien gr gllande att Hedin led av smygande schizofreni, som kan "debutera" p ett s fruktansvrt stt. Det kan givetvis ocks glla en "annan form av psykisk abnormitet". Psykiskt abnorma mnniskor kan drivas av "starka fastn omedvetna motiv".84 Teorien om gengasfrgiftning lggs ocks fram, men det fastsls att Hedin var fr ung fr att ha blivit gengasfrgiftad.85 Hedin beskrivs senare som en dubbelmnniska och det grs klart att en "sjlsligt frisk" mnniska inte beter sig som Hedin.86 Han r ocks "lngt ifrn den typ av mnniska som man kan vnta ska beg ogrningar, tvrtom: exakta typen av en lugn, svlig skning".87

75 76

Expressen 520822 Expressen 520823 77 Expressen 520824 78 Expressen 520823 79 Expressen 520824 80 Expressen 520823 81 Expressen 520824 82 Expressen 520822 83 Expressen 520823 84 Expressen 520822 85 Expressen 520823 86 Expressen 520823 87 Expressen 520822

18

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

vrigt Kvarnmordet beskrivs efter Hurvamorden och har likheter med Broakullamordet, som Hedin kopplas till.88 En artikel beskriver tidigare svenska brott. Bland annat behandlas Nordlundska morden, det fre Hedin vrsta morddramat i svensk kriminalhistoria.89 En bild p Hedin tillsammans med en fjrrskdare, tagen under utredningen av kvarnmordet, visas. Enligt bildtexten sade fjrrskdaren p bilden att han kunde hitta mrdaren om s denne befann sig p andra sidan Jorden. Bildtextens rubrik r "Mrdaren stod fr nra fjrrskdaren!".90

88 89

Expressen 520822 Expressen 520822 90 Expressen 520823

19

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Sydsvenska Dagbladet
Kvarnmordet Nr ingen mordmisstanke finns, utgr branden en notis.91 Nr mord konstaterats ligger nyheten p frstasidan, under rubriken "Mord!". Tidningen publicerar foto och namn p bde offret och offrets far. Offrets liv beskrivs och han sgs vara en arbetsmnniska som byggde om frldrarnas hus t dem. Offrets hund finns med i artikeln, liggande med en kattunge mellan tassarna. Tidningen r med andra ord inte terhllsam med att spela p knslor.92 En ritning ver huset med offrets kropp utmrkt publiceras.93 Brottet beskrivs som en "ohygglig brottaffr", utfrd med "sllsynt kallblodighet och rhet" av en "kallblodig mrdare". Man ppekar att oljan "hade tydligen hllts ner i munnen!". Brottet beskrivs som "ett av de ohyggligaste som begtts".94 Efter frsta dagen lugnar tidningen ner sig och nmner endast vid ett tillflle att mrdaren "bestialiskt mrdat" Allan Nilsson.95 Mrdarens frfarande beskrivs. Man spekulerar i varfr offret frivilligt slppte in mrdaren, som han tydligen gjort, och beskriver hur "nervst och oroligt" det r i bygden d alla misstnker att det r ngon lokalt hemmahrande som begtt brottet.96 Ledtrdarna - det "vandrande ljuset", cykeln, "portfljmannen", "Limhamnsmannen", "taxiresenren" - listas och fljs noggrant de nrmaste dagarna. Srskilt det "vandrande ljuset p demarksvgen" blir ett terkommande tema.97 Man frgar sig varfr "taxiresenren" inte anmler sig till polisen.98 Nr den "mystiske" taxipassageraren hittas konstaterar tidningen att han trots allt "har rent mjl i psen".99 En misstnkt person som beskrivs som "mannen frn 'viss ort'" introduceras.100 Om "portfljmannen" sgs att "det r mycket ljusskyggt i denne persons upptrdande".101 Den sista artikeln talar om den utlysta belningen och en "fortsatt oro" i bygden.102 Massmorden "Lugn och sansad dr jag" (ett citat ur avskedsbrevet) lyder rubriken p frsta sidan efter mordnatten. P frstasidan finns ocks bilder och namn p offren. Tidningen publicerar en lista p offren med namn, lder och yrke. Bilder p Hedin, tagna under kvarnmordsutredningen, publiceras.103

91 92

Sydsvenska Dagbladet 511129 Sydsvenska Dagbladet 511130 93 Sydsvenska Dagbladet 511129 94 Sydsvenska Dagbladet 511130 95 Sydsvenska Dagbladet 511201 96 Sydsvenska Dagbladet 511201 97 Sydsvenska Dagbladet 511130-511208 98 Sydsvenska Dagbladet 511203 99 Sydsvenska Dagbladet 511204 100 Sydsvenska Dagbladet 511205 101 Sydsvenska Dagbladet 511208 102 Sydsvenska Dagbladet 511208 103 Sydsvenska Dagbladet 520823

20

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

"Den ena sensationen fljde p den andra" under mordnatten, rapporterar tidningen. Morden beskrivs som "bestialiska illgrningar" och det "hittills blodigaste dramat i svensk kriminalhistoria". Hedin benmns en "kallblodig mngmrdare utan motstycke". "Hemska scener" utspelar sig och stberg och Lundn hittas "badande i blod" och har "p ett omnskligt stt bervats livet".104 Hedins tillvgagngsstt beskrivs i detalj. Han "ddade henne med ett slag av yxans baksida utan att hon fick mjlighet att vrja sig". Det finns ocks en bild av fnstret genom vilket Hedin tog sig in i lderdomshemmet.105 Offrens skador beskrivs i detalj,106 ven frldrarnas.107 De listas ocks med exakt ddsorsak (ihjlslagen med yxa, innebrnd och s vidare).108 Bakgrundshistorien om Hedin och stberg berttas, liksom Hedins misshandel av stberg. stberg sgs inte ha velat anmla Hedin av rdsla fr hmnd.109 Tidningen skriver ven om stmningen p den sknska landsbygden efter mordnatten och efter kvarnmordet, med skrck fr hmndaktioner och "fruktan fr den hnsynslse vettvillingen".110 Att det var Hedins far som tillverkat yxskaftet Hedin anvnde r tydligen en tillrckligt pikant detalj fr att publiceras.111 Polisen fr frsvara sig med "Tore Hedin vill jag knappast kalla polis", d han aldrig gick i polisskolan.112 Slutligen fastslr tidningen att det r "definitivt klart" att Hedin var skyldig till kvarnmordet, d man hittat tjuvgods hemma hos honom.113 Ledtrdarna frn kvarnmordet och hur de kan kopplas till Hedin rknas upp.114 Avskedsbrevet Sydsvenska Dagbladet publicerar hela avskedsbrevet, med kommentarer, redan frsta dagen. Det finns ven kopior av sjlva dokumentet.115 Hedin och orsakerna Hedin betraktas genomgende som en galning, och orsakerna till hans dd sks bland sdant som psykisk sjukdom, sexuell strning, alkohol116 eller gengasfrgiftning.117 Det senare benmns i en rubrik "nyckeln" till mordet.
104 105

Sydsvenska Dagbladet 520823 Sydsvenska Dagbladet 520823 106 Sydsvenska Dagbladet 520826 107 Sydsvenska Dagbladet 520827 108 Sydsvenska Dagbladet 520828 109 Sydsvenska Dagbladet 520823 110 Sydsvenska Dagbladet 520823 111 Sydsvenska Dagbladet 520827 112 Sydsvenska Dagbladet 520825 113 Sydsvenska Dagbladet 520830 114 Sydsvenska Dagbladet 520823 115 Sydsvenska Dagbladet 520823 116 Sydsvenska Dagbladet 520829 117 Sydsvenska Dagbladet 520824

21

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

En verlkare skriver en debattartikel som kallar Hedin "ett bidrag till mordets psykologi. Artikeln gr igenom orsakerna till den hr typen av dd bde generellt och mer specifikt gllande Hedin.118 Frsta dagen publicerar tidningen en artikel med Hedins bakgrundshistoria. Man har talat med Hedins bekanta och gamla lrare. Han beskrivs som djupt "fstad vid frldrarna". Svaren sks i hans uppvxt och ungdom.119 "Hedins barndom kan sknka ljus ver massmorden", sger tidningen.120 Nr Hedins kropp hittats berttas det att hans hjrna ska underskas fr att ska efter orsakerna till hans beteende. Det sgs att han "skte dden" med samma "vansinniga handlingsdrift" som nr han mrdade.121 vrigt Hedin kopplas till Broakullamordet.122 Frsta dagen sger en rubrik "Inte mnga massakrer liknande Hedins". Artikeln listar andra knda och/eller hemska brott i Sverige.123

118 119

Sydsvenska Dagbladet 520829 Sydsvenska Dagbladet 520823 120 Sydsvenska Dagbladet 520825 121 Sydsvenska Dagbladet 520824 122 Sydsvenska Dagbladet 520823 123 Sydsvenska Dagbladet 520823

22

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Lasermannen
Aftonbladet
Det frsta attentatet Det frsta attentatet hamnade p Aftonbladets lpsedel: "Polisjakt i natt. Gevrsman skt mot ungdomar." Inne i tidningen berttades det om en "bevpnad vettvilling". Ingen spekulation om motiv gjordes.124 De nrmaste dagarna, allt eftersom rapporterna om att fler sett den rda flcken under ret kom in, fortsatte tidningen skriva om fallet. "Prickskytt hller Grdet i skrck", berttade en frstasida.125 Tjugo personer sades ha varit "levande mltavlor" fr Lasermannen, som han nu heter.126 Lasermannen "tros ha hrjat i ver ett r" och man lever i "stndig skrck".127 "Det gr en vettvilling ls i Stockholm", lyder bildtexten till en teckning av en mrkt kldd man som lurar i skuggorna, varifrn han siktar p ett ovetande offer. Situationen betecknas som "hmtad ur en skrckfilm". Ett daghem i omrdet har uppmanats att "inte ta ut barnen p grden", och tidningen beskriver hur en ensam flicka sitter dr tjugo barn brukar leka.128 Nr mannen med lasersiktet ringer polisen fr det ganska lite uppmrksamhet i en kort artikel, om n under rubriken "Lasermannen trder fram". Siktet uppges vara en "skojgrej" och det hela betraktas som ett "busstreck".129 Mordet p Ranjbar Nr Ranjbar skjutits, men nnu inte rapporterats avliden (han "svvar mellan liv och dd") lyder rubriken p frstasidan "Hr skt han sitt femte offer" och hndelsen beskrivs som ett "regelrtt mordfrsk". Skottet och skadan beskrivs. Man knner "sorg och skrck" och frgar sig "vem ska han skjuta nsta gng?". Slutligen publiceras en karta med samtliga lasermannens dd utmrkta med plats, datum, och offer. Samtliga offer utom ett (Karamalegos, som vgrade samarbeta) r namngivna.130 Nr Ranjbar avlidit lyder rubriken "Mordet p Jimmy". Offret finns p bild och namngiven. Hans bakgrund berttas i en lng artikel. Stor fokus ligger p skrcken fr "mannen som skjuter fr att dda". Det konstateras att "han kommer att dda igen". En expert berttar att "han skjuter fr att dda, det r en ren slump att han inte lyckats tidigare". Det sgs att "alla mn med utlndskt utseende svvar i livsfara" och att det avgr vem som blir lasermannens offer. Han kallas fr en "sinnessjuk mrdare" och en "mycket sjuk mnniska". Hans signalement ges.131

124 125 126

Aftonbladet 910803 Aftonbladet 910806 Aftonbladet 910807 127 Aftonbladet 910808 128 Aftonbladet 910806 129 Aftonbladet 910809 130 Aftonbladet 911109 131 Aftonbladet 911110

23

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Tckningen fortstter den nrmaste tiden. Ranjbars foto publiceras mnga gnger,132 likas kartan ver lasermannens dd.133 Staden "lever i skrck" fr lasermannen och hans "okontrollerade" och "paranoida" hat.134 Sidhuvudet lyder "vldet som skakar Sverige".135 Maskmannen/Revolvermannen Revolverattentaten fr mycket uppmrksamhet frn brjan. Grningsmannen betecknas som "en sjuk man som vill dda" och kallas fr "pistolgalning", "galen rasist", "galen pistolman" och "vansinnesskytt". Situationen r en "mardrm".136 Maskmannen, som han kallas i Aftonbladet, kopplas samman med lasermannen och en karta publiceras dr bdas brott finns utsatta.137 Efter attentatet mot somaliska freningen publiceras maskmannens signalement och det finns bilder p lasermannen, den s.k. bombmannen som ocks begtt ett rasistiskt attentat, och maskmannen. Deras dd listas och beskrivs, med en karta som visar var dessa "brutala och oprovocerade vldsattacker" hnde. Misstanken om att lasermannen och maskmannen r samma person upprepas.138 "VARFR?" r den tydliga rubriken p frstasidan efter ett attentat. Offrets hustru berttar att hennes man "vdjade" om skydd, men polisen "struntade" i det. Ledtrdarna rknas upp p nytt, en karta ver hur maskmannen flydde efter ddet publiceras, och olika rasistiska dd listas.139 Mrdaren och orsakerna Experternas uttalanden kring grningsmannen hller sig till att brja med kring huruvida han kommer att sl till igen.140 Ngon enstaka gng spekuleras i om han kan ha frlorat jobbet till en invandrare eller blivit frolmpad av en invandrare, men det konstateras ocks att det inte r "intressant".141 I en senare artikel beskrivs han under rubriken "Mannen som skjuter invandrare - sdan r han", och d r han en "udda enstring med en mycket allvarlig personlighetsstrning" och "allvarligt psykiskt strd". Han "anser sig ha blivit krnkt eller hindrad".142 Nr Ausonius gripits beskrivs han som en "dubbelnatur" som ibland "slr vilt omkring sig i raseri". Hans bakgrund, men bara frn 26 rs lder och framt, berttas, och hans mamma har kontaktats. Hon beskriver honom som "excentrisk" och en "enstring".143 Dagen efter lyder en stor rubrik "Drfr blev de mrdare" och en dubbelartikel berttar om Ausonius och vldtktsmannen som kallades "Anna-mannen".

132 133

Till exempel Aftonbladet 911129 Till exempel Aftonbladet 911111 134 Aftonbladet 911111 135 Aftonbladet 911113 136 Aftonbladet 920124 137 Aftonbladet 920125 138 Aftonbladet 920129 139 Aftonbladet 920131 140 Till exempel Aftonbladet 911110 141 Aftonbladet 911112 142 Aftonbladet 920201 143 Aftonbladet 920614

24

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Tidningen har pratat med Ausonius skolkamrater och lillebror. I korta termer berttas om hans liv och hur hans beteende blivit allt mer okontrollerat.144 Senare jmfr hans bste vn honom med Travis Bickle, Robert DeNiros rollfigur i filmen Taxi Driver,145 och sger att han har "mycket svrt att f djupare kontakter med mnniskor".146 Ausonius brottsregister publiceras.147 Man talar med hans arbetsgivare och arbetskamrater, som berttar att han r pedantisk och gick under knamnet "fascisten". Tidningen har ocks hittat uttalanden frn hans personunderskning och publicerar dem.148 vrigt Ausonius kopplas samman med Palmemordet, men visar sig ha suttit i fngelse nr statsministern mrdades.149 Ausonius "hrs om porrmorden", en grupp mord p innehavare av porrbutiker och liknande. Frgan "r den misstnkte lasermannen Sveriges strste vldsbrottsling i modern tid?" stlls.150

Aftonbladet 920615 Rollfiguren i frga har skadats svrt psykiskt av krigsupplevelser och tycker sig sedan se att landet han kmpade fr frstrs av brottslingar. Han fster sig vid en tolvrig prostituerad och bevpnar sig fr att dda hennes hallick. 146 Aftonbladet 920617 147 Aftonbladet 920618 148 Aftonbladet 920621 149 Aftonbladet 920621 150 Aftonbladet 920622
145

144

25

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Dagens Nyheter
Det frsta attentatet Det frsta attentatet fr en liten artikel. Lasersiktet nmns och beskrivs tekniskt.151 Mordet p Ranjbar P frstasidan fr attentatet mot Ranjbar en liten artikel. Tidningen skriver att polisen inte utesluter att grningsmannen r den samme som genomfrt de tidigare attentaten. Inne i tidningen lyder rubriken "skottdrama i centrum" och hndelsen beskrivs som det femte attentatet mot invandrare i Stockholm. Inga vrderingar grs; det r mycket lugnt och sakligt.152 Dagen efter har Ranjbar avlidit och "laserman jagas fr ddsskott". Grningsmannen sgs "sannolikt" vara den "s kallade lasermannen". Nr tidningen anvnder namnet "lasermannen" r det oftast antingen med citattecken eller med "s kallade" framfr. Ranjbar namngivs, men ingen bild publiceras nnu. Grningsmannen signalement publiceras. Ord som "galning" och "vansinnesdd" frekommer, men endast i intervjupersoners uttalanden.153 Dagen efter ligger fokus p "sorg och frstmning" i omrdet. "kad rdsla efter mordet", sger rubriken. Tidningen har pratat med folk i omrdet och de berttar om hur rdda de r trots vad de varit med om innan de kom till Sverige, d mnga av dem r flyktingar. Artikeln beskriver deras rdsla och berttar att de inte vill vara med p bild. Nu finns Ranjbars foto med. Artiklarna r korta och sakligt beskrivande. En artikel gnas helt t salongsgevret, det vapen lasermannen tros anvnda.154 Den nrmaste tiden publiceras bara korta artiklar om lasermannen, och de handlar om polisens spaningsarbete, nskan om att f in tips, teknisk bevisning, vittnesml och liknande.155 Fantombilden publiceras nr den kommer och d rknas offren ocks upp helt kort.156 Maskmannen/revolvermannen "Tre mn skjutna" r rubriken efter det frsta pistolattentatet. Man berttar att alla offren r invandrare, men att ingen koppling till lasermannen misstnks.157 Nsta dag r "pistolman fortfarande p fri fot", och nu spekulerar man i en koppling till lasermannen.158 Tidningen fortstter tcka fallet med korta artiklar om spaningsarbetet och liknande.159 Att pistolmannen skulle vara samme man som lasermannen betecknas som "rena spekulationer.160

151 152

Dagens Nyheter 910804 Dagens Nyheter 911109 153 Dagens Nyheter 911110 154 Dagens Nyheter 911111 155 Dagens Nyheter 911112, 911114, 911117, 911118, 911120 156 Dagens Nyheter 911115 157 Dagens Nyheter 920124 158 Dagens Nyheter 920125 159 Dagens Nyheter 920126, 920128 160 Dagens Nyheter 920128

26

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

"nnu ett rasistiskt attentat" sker. Artikeln rknar upp ledtrdar och vittnesuppgifter, samt gr en lista ver alla dd som lasermannen och pistolmannen misstnks fr. Det senaste attentatet betecknas som "kallblodigt".161 Man fortstter tcka spaningsarbetet.162 "Nytt attentat mot invandrare", lyder rubriken efter nsta attentat. Man har intervjuat tre av offren; tv av dem (Bongcam och Abdisalaam) frekommer med namn och bild. Fr frsta gngen publiceras en karta ver attentaten med datum. Pistolmannens signalement publiceras. Man har ven pratat med lokalbefolkningen om det senaste offret.163 Rdslan betonas i nsta artikel, som br rubriken "skrcken hrskar" och pryds av en talande bild p en invandrare som gmmer sig bakom ppetskylten till sin butik. Tidningen har intervjuat en rdd affrsinnehavare som bara slpper in knda kunder. Den tekniska bevisningen ges ocks stort utrymme.164 Man publicerar rd frn polisen till privatpersoner.165 Rdslan fortstter vara i fokus nr "pistolman sprider rdsla" och "rdslan fr den oknde pistolmannen sprider sig".166 Drefter sker tckning av polisens arbete.167 Frst nr Ausonius gripits anvnder tidningen namnet "maskmannen", och endast som referens till vad andra tidningar kallat grningsmannen.168 D publiceras ocks en karta ver dden med datum.169 Mrdaren och orsakerna Efter Ranjbars dd publicerar tidningen en mindre grningsmannaprofil gjord av en professor i rttspsykiatri. Det konstateras att "lasermannen ger inte upp" och att han har en "paranoid personlighetsstrning".170 Under pistolmannens tid uttalar samma professor sig en gng till och upprepar sin hypotes om att grningsmannen r paranoid.171 vrigt Nr belningen utlyses citeras justitieminister Gun Hellsvik sga att en belning "inte r normalt i svensk tradition" men att detta rr sig om "mycket grov kriminalitet som saknar motstycke i vrt land".172

161 162

Dagens Nyheter 920129 Dagens Nyheter 920130 163 Dagens Nyheter 920131 164 Dagens Nyheter 920201 165 Dagens Nyheter 920202 166 Dagens Nyheter 920206 167 Dagens Nyheter 920207, 920208 168 Dagens Nyheter 920617 169 Dagens Nyheter 920618 170 Dagens Nyheter 911111 171 Dagens Nyheter 920202 172 Dagens Nyheter 920204

27

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Expressen
Det frsta attentatet "Student skts med lasergevr i natt", lyder rubriken efter det frsta attentatet. Sjlva hndelsen beskrivs ingende. En polis som tycker att det hela r "verkligen otckt" citeras.173 "Barnen p dagis fr inte vara ute", berttar nsta artikel. Polisen har rekommenderat att barnen ska hllas inne. "stermalm i skrck fr lasermannen" berttar tidningen och delger vittnesuppgifter.174 Tidningen visar en bild p en upphittad karta som antas ha anvnts av lasermannen och beskrivs som "polisens heta spr i jakten p lasermannen". "Grdet i skrck" lyder en underrubrik.175 Nr mannen med lasersiktet hrt av sig str det "Lasermannen berttar" p frstasidan. "Det var jag som siktade med laser" lyder rubriken inne i tidningen, och "polisen har hittat lasermannen" str det undertill. Det hela beskrivs som en "skojgrej".176 Mordet p Ranjbar Nr Ranjbar skjutits men nnu lever frgar tidningen om han var "offer fr lasermannen?" och "lasermannens femte offer?" i rubriker. Lasermannens verk betecknas som "vansinnesdd", och namnet "lasermannen" anvnds med tillgget att det r "polisens arbetsnamn". Det hr ddet sgs vara "betydligt mer brutalt" n de tidigare. Man publicerar en lista ver dden med datum och beskrivning av hndelsen.177 Nr Ranjbar dtt kallas han "Jimmy, offer fr svenska rasismen". Hans foto, namn och lder publiceras. Man har pratat med hans vnner och skriver om hans bakgrund och liv. I en krnika talas det om ett "spke kallat lasermannen" som kan bli "vr egen seriemrdare" och "vr egen lammtystare" om han fr g fri lnge till. Han beskrivs som "en frttning av stmningen" i landet.178 Jan Guillou skriver en lng artikel med spekulationer om att mrdaren kan ha inspirerats av Guillous bok Vendetta, dr en rollfigur anvnder ett gevr med lasersikte. "Det finns skert lika mnga galningar som genier bland mina lsare", berttar Guillou. Artikeln illustreras med en vldigt suggestiv och grafisk teckning av attentatet mot Ranjbar, komplett med ett hl i Ranjbars panna.179 Nr fantombilden publiceras ligger fokus i artikeln p risken att den frstr utredningen. En polis sger att deras mardrm nu r att mrdaren visar sig ha varit frkldd nr han utfrde morden, s att fantombilden inte liknar honom. En lista p offren publiceras ocks.180

173 174 175

Expressen 910803 Expressen 910806 Expressen 910808 176 Expressen 910809 177 Expressen 911109 178 Expressen 911110 179 Expressen 911113 180 Expressen 911115

28

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Maskmannen/revolvermannen P frstasidan lyder rubriken "En galning gr ls" efter revolvermannens frsta attentat. Offrens namn publiceras. Dhlakama och Bongcam frekommer med bde namn och bild. Deras vnner uttalar sig. Grningsmannen beskrivs som en "revolverbevpnad galning" och "mannen som skjuter fr att dda". Ett vittne, som givits fingerat namn, berttar om hndelsen.181 Nr Abdisalaams tillstnd r ngorlunda stabilt sgs det att "galningens offer klarade livet med ngra millimeter" och hans angripare kallas fr den "galne revolvermannen". Han kopplas till lasermannen och en karta med bdas dd utmrkta med datum publiceras.182 Nr Aybar skjutits intervjuar tidningen hans familj under rubriken "Offrets familj vdjar till pistolmannen". Aybars foto, namn och lder publiceras. Lasermannen och revolvermannen sgs vara samma person.183 Nr Zatara skjutits lyder rubriken "pappa blev 11:e offret" och hans namn och lder publiceras. ven hans familj uttalar sig, hans son under rubriken "den som skt pappa r en dum mnniska". Sonen har sett "bilderna p hans skjutande, bldande pappa". Familjen r "bitter" ver polisens svaghet. Familjen anmlde hotet, men polisen "sa att de inte kunde gra ngot t det". Man har ven pratat med Zataras vnner och stamkunder, som alla fr uttala sig om honom. Tidningen pratar med invandrade affrsinnehavare som uttrycker sin rdsla: "nsta kund kan vara galningen". De vill inte vara med p bild eftersom de inte vgar. Polisens rd publiceras: "arbeta i par och hll gonen ppna".184 En blodpl beskrivs som en "brutal pminnelse om invandrarnas nya skrckfyllda vardag i rasismens Sverige".185 Tidningen ker till en invandrartt skola och pratar med eleverna. De r verens om att det rr sig om en "ensam galning", och alla r rdda fr honom. "Elva invandrare har kallblodigt skjutits ner", berttar artikeln.186 Nr Ausonius gripits publiceras vid ett tillflle en karta ver dden187 och vid ett annat en lista.188 Mrdaren och orsakerna Tidningen publicerar efter Ranjbars dd en kort artikel med uttalanden frn en professor i rttspsykiatri. Han hvdar att "lasermannen kommer att skjuta igen" och att mannen r paranoid.189 Samme professor uttalar sig efter attentatet p Zatara och kallar d grningsmannen fr en "ensam, svrt strd person" som blir "upphetsad och tillfredsstlld" av uppmrksamheten.190

181 182

Expressen 920124 Expressen 920125 183 Expressen 920130 184 Expressen 920131 185 Expressen 920202 186 Expressen 920204 187 Expressen 920618 188 Expressen 920617 189 Expressen 911111 190 Expressen 920201

29

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

vrigt Belningen ges utrymme i en artikel med rubriken "han har ett pris p sitt huvud", illustrerad med en teckning p mannen i mask. Det sls fast att det hr med belningar r ovanligt i Sverige. Tidigare har en halv miljon utfsts fr Ioan Ursut och femtio miljoner fr Olof Palmes mrdare.191 "SKT HAN PALME?", frgar rubriken p frstasidan nr Ausonius gripits. Han betecknas som "hgintressant fr Palmeutredningen". I artikeln intervjuas en utredare frn Palmefallet. Ausonius frekommer p foto med ansiktet utsuddat.192

191 192

Expressen 920203 Expressen 920618

30

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Sydsvenska Dagbladet
Det frsta attentatet Sydsvenska Dagbladets tckning av attentaten fre Ranjbar r obefintlig. Mordet p Ranjbar Nr Ranjbar avlidit har en stor notis rubriken "lasermannen sprider skrck". Ranjbars namn och lder publiceras. Namnet "lasermannen" frekommer med "s k" framfr. Han beskrivs som en "kall galning".193 Grningsmannen fortstter heta "den s k lasermannen" och beskrivs upprepade gnger som "galningen som skjuter p utlndska mn". Enligt tidningen verkar det hela "hmtat ur en schablondeckare". Man rknar upp dden med datum och gr en teknisk beskrivning av siktet och vapnet.194 "Lasermrdaren" lyder rubriken kort och gott nr fantombilden publiceras. I samma artikel beskrivs hans signalement.195 Frst tv dagar senare heter mannen "lasermannen" utan "s k".196 Maskmannen/revolvermannen "Tre skottdd mot invandrare" r frstasidans rubrik. En "tyst man i mrk rnarluva" har beskjutit invandrare. Man har pratat med gonvittnen och publicerar ett signalement. Grningen beskrivs som ett "oprovocerat attentat".197 "Inga spr efter luv-man", berttar en notis tv dagar senare.198 Rubrikerna lyder "pistolman skt ner invandrare" och "utlnning skjuten i huvudet" efter ett attentat.199 Dagen efter publiceras en karta och en lista ver de olika dden.200 Kartan ompubliceras nr Ausonius gripits.201 Grningsmannen kallas fr "maskmannen" och han har "kallblodigt skjutit ner" sina offer med den "uppenbara avsikten att dda". Tidningen berttar att polisen inte utesluter att maskmannen r den samme som lasermannen.202 Tidningen fortstter att kalla grningsmannen fr "maskmannen". Nr Zatara skjutits rknas flera offer upp med namn: Zatara, Aybar och Bongcam.203 En rubrik lyder "Maskman sprlst borta" och n en gng spekuleras det i att maskmannen kan vara lasermannen. Bongcam frekommer med namn och bild i en lng intervju dr han fr uttala sig om stmningen i samhllet och hur problem med rasism kan uppkomma.204

193 194

Sydsvenska Dagbladet 911111 Sydsvenska Dagbladet 911112 195 Sydsvenska Dagbladet 911115 196 Sydsvenska Dagbladet 911117 197 Sydsvenska Dagbladet 920124 198 Sydsvenska Dagbladet 920126 199 Sydsvenska Dagbladet 920129 200 Sydsvenska Dagbladet 920130 201 Sydsvenska Dagbladet 920618 202 Sydsvenska Dagbladet 920130 203 Sydsvenska Dagbladet 920131 204 Sydsvenska Dagbladet 920201

31

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Mrdaren och orsakerna Efter gripandet har tidningen gtt igenom Ausonius bakgrund. Resultatet presenteras i en artikel dr det falska namnet "Peter" anvnds om Ausonius. Han beskrivs som en "mycket intolerant person med kontaktproblem". Tidningen gr igenom hans barndom och bakgrund, och citerar personer som knner honom med uttryck som "tv helt olika personligheter". Utdrag ur brottsregistret frklaras med ett "explosivt temperament".205 vrigt Nr belningen utfstes lyder rubriken "en miljon fr revolvermannen". Tidningen berttar om de tv tidigare belningarna i modern tid: en halv miljon fr Ioan Ursut och femtio miljoner fr Olof Palmes mrdare.206 "Lasermannen hrs om Palmemordet" i en kort artikel efter gripandet, dr det betonas att han r en av tusentals som r av intresse fr Palmeutredningen.207

205 206

Sydsvenska Dagbladet 920618 Sydsvenska Dagbladet 920204 207 Sydsvenska Dagbladet 920619

32

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Sammanfattning och jmfrelse

Uppmrksamhet och tckning
Frst och frmst mste det sgas att det inte i sig r mrkligt eller ens srskilt sensationalistiskt att uppseendevckande hndelser orsakar stora rubriker och lnga artiklar. Det r tvrtom ganska naturligt. Eftersom uppsatsens mne gller en jmfrelse mellan tv fall fr man dock nd ut ngot av att underska dessa freteelser, d en signifikant skillnad hr trots allt pekar p strre sensationalism i det ena fallet. I samtliga tidningar r uppmrksamheten fr kvarnmordet tmligen liten tills mord konstaterats eller tminstone misstnkts, och d kar uppmrksamheten markant. Expressens stora tckning redan fre mord konstaterats frklaras av det fokus p mordmisstanken som Expressen visar. Nr mord konstaterats exploderar tckningen i princip. Aftonbladet, Expressen och Sydsvenska Dagbladet rapporterar frn mordet i mer n en vecka, och har nya detaljer varje dag. Ledtrdar och fr utredningen intressanta personer listas och beskrivs gng p gng. Ritningar och schematiska teckningar ver mordplatsen publiceras. Dagens Nyheter r hr undantaget, som endast tcker mordet i tv dagar och njer sig med att rkna upp ledtrdarna en gng. I samtliga tidningar utom Dagens Nyheter talar man om rdslan i Tjrnarp och spekulerar i att mrdaren skulle vara frn trakten. Mnstret knns igen i tckningen av lasermannens frsta attentat, bortsett frn att Sydsvenska Dagbladet frsvinner frn scenen. Aftonbladet och Expressen fyller lpsedlar och rubriker med attentatet och fortstter i flera dagar spekulera och rapportera frn skrcken p Grdet. Dagens Nyheter bevrdigar det hela med korta, tekniskt korrekta artiklar och lgger sedan ner tckningen. Hedins massmord och deras efterspel fr, naturligt nog, vldigt stor uppmrksamhet i alla fyra tidningarna, med stora rubriker p frstasidorna. Rapportering sker i flera dagar med foton och namn p offren. Samtliga tidningar publicerar Hedins avskedsbrev i dess helhet. Mordet p Ranjbar fr ocks stor uppmrksamhet i alla fyra tidningarna. Kopplingarna till de tidigare attentaten tcks, dden listas och rknas upp. Ranjbar sjlv frekommer med foto och namn i samtliga tidningar, i de flesta flera gnger. Dagens Nyheter utgr terigen ett undantag i det att de stora, sensationella artiklarna endast krs i ett par dagar innan man tergr till lugnare tckning med saklig genomgng av polisens spaning och de tekniska detaljerna kring lasermannens bevpning och utrustning. Aftonbladet och Expressen betonar skillnaderna mellan detta dd och de tidigare, i att detta skott var mnat att dda, att lasermannen nu r en mrdare, och s vidare. Sydsvenska Dagbladet och Dagens Nyheter fokuserar inte alls p dessa aspekter. Dessa trender fortstter i tckningen av maskmannens dd. Aftonbladet, Expressen, och nu ven Sydsvenska Dagbladet om n inte i alls samma utstrckning som de andra tv tidningarna, betonar att mannen skjuter fr att dda och mlar upp honom som en vild galning som alla svvar i livsfara infr. Spekulationer r legio.

33

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Ett utmrkt exempel r Expressens artikel dr Guillou kopplar maskmannen till sin bok Vendetta och illustrationen visar precis hur Ranjbar skts (om n med en viktig detalj felritad; Ranjbar trffades i bakhuvudet och den tecknade figuren trffas i pannan). Dagens Nyheter fokuserar dremot p den rasistiska aspekten. Samtliga tidningar skriver mycket om skrcken och rdslan bland Stockholms invandrare, hur invandrade affrsinnehavare knappt vgar ha ppet, och s vidare. Detta speglar rdslan som beskrivs bde efter kvarnmordet och mellan mordnatten i Hurva och upptckten av Hedins lik. Kartor och listor ver maskmannens och lasermannens dd och offer publiceras flera gnger i samtliga tidningar, p samma stt som kartor ver Hedins mordvg genom Skne och listor p hans offer publicerades om och om igen, utom i Dagens Nyheter. Foton p offren publiceras i samtliga tidningar i bda fallen. Dagens Nyheter och Aftonbladet r de tv tidningar som tar upp lkarrapporten om stbergs skador och spekulerar i huruvida liv kunde ha rddats om rapporten ntt polisen snabbare. Dessa tv tidningar vill ha rttegng trots att mrdaren frekommit rttvisan genom sin promenad ner i Bosarpssjn. En intressant parallell r spelandet p knslor vad gller offren. Efter kvarnmordet beskriver Sydsvenska Dagbladet Nilssons liv och rykte i trakten. Tidningen skriver till och med om hans hund, som ligger med en kattunge mellan tassarna och saknar sin husse. P samma stt lter Aftonbladet och Expressen offrens slktingar komma till tals och bertta om hur offren vdjade till polisen om hjlp men inte fick ngon. Expressen r klart bst p detta med sina intervjuer av Zataras barn under rubriken "den som skt pappa r en dum mnniska".

Sprkbruk och detaljbeskrivning

Vid kvarnmordet tar samtliga tidningar utom Dagens Nyheter i ordentligt med bestialiska mordaffrer, ohyggliga vansinnesdd och pikanta detaljer som att olja hllts ner i offrets mun. Dagens Nyheter tar det betydligt lugnare och rapporterar sakligt och nyktert om fakta i mlet. Samma frhllande mellan Aftonbladet ena sidan och Dagens Nyheter andra sidan upprepas vid lasermannens frsta attentat. Dagens Nyheters texter r beskrivande och inte vrderande, medan Aftonbladet talar om bevpnade vettvillingar och mnniskor som i ver ett rs tid varit levande mltavlor. Expressen placerar sig mitt emellan dessa tv tidningar i sitt sprkbruk. Vid Hedins massmord har skillnaderna mellan tidningarna raskt suddats ut. Alla fyra tidningarna, ven den tidigare s sakliga Dagens Nyheter, berttar om blodiga orgier, hnsynsls grymhet och fruktansvrda skrckntter. Samtliga tidningar utom Expressen berttar ocks detaljerat om offrens skador, exakt var yxan trffade, hur huvuden krossats och s vidare. Det rr sig om frosseri i blod p hg niv. Skillnaderna r tillbaka nr Ranjbar mrdas och ven under maskmannens hrjningar. Ingen av tidningarna kommer upp i den sprkliga blodtrst som visas efter Hedins mord, men Aftonbladet och Expressen r tydligt mycket vrre n Sydsvenska Dagbladet och srskilt Dagens Nyheter, som endast i enstaka fall anvnder frstrkande ord som "kallblodigt". Kvllstidningarna har som sagt lugnat ner sig ngot sedan Hedins dagar, men berttar fortfarande grna om brutalitet, kallblodighet, avsikter att mrda och liknande.

34

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Grningsmannen
I bda fallen och i samtliga tidningar syns en slutsats vldigt tydligt: grningsmannen r sjuk, galen, sinnessjuk, paranoid och s vidare. Det r helt enkelt ngot fel p honom. Ord som "ond" och liknande anvnds inte. Detta att ngot mste vara fel, medicinskt fel, r en s fastslagen maxim att den ver huvud taget inte uttalas. Dremot gnas mnet olika mngd uppmrksamhet i de tv fallen och i olika tidningar. Aftonbladet publicerar en lng artikel om Hedins bakgrund och liv. Tidningen sker i hans frflutna frklaringar till hans beteende. Man hittar ocks frklaringarna man sker, tycker man, i hans barndom och i hans (frmodade) schizofreni. Spekulationerna kring Hedins sexualitet blir mer intressanta i ljuset av de spekulationer om lasermannens eventuellt homosexuella lggning som gjordes under jakten p honom.208 ven i fallet lasermannen r Aftonbladet mycket intresserad av hans personlighet och orsakerna till hans beteende. Innan Ausonius gripits rr det sig bara om lsa och sporadiska spekulationer, men efter gripandet ges han samma behandling som Hedin. Man frsker ven f pong p att dra kopplingar till populrkultur, nmligen filmen Taxi Driver. Den naturalistiska instllningen frn femtiotalet har minskat ngot i betydelse, men orsakerna sks fortfarande i Ausonius bakgrund. Dagens Nyheter gnar inte srskilt mycket utrymme t Hedins bakgrund och orsakerna till morden, men nr tidningen gr det r det med samma instllning som Aftonbladet: det finns ngot att hitta, ett svar. Kanske hittas den i gengas eller rent fysiskt i Hedins hjrna, men den finns. I fallet lasermannen r Dagens Nyheters intresse betydligt mindre. Vid tv tillfllen fr en professor i rttspsykiatri uttala sig och ge sin sikt om lasermannens och maskmannens psykologi, men mer n s gnar man sig inte t mnet. Expressen delar synen p Hedin med de andra tidningarna: han r psykiskt abnorm, kanske p grund av gengasen. Sjlsligt friska mnniskor beter sig inte s, punkt. Dremot letar Expressen inte orsaker som de andra tidningarna gr och dyker inte heller ner i Hedins bakgrund. Tckningen av lasermannen r i princip en kopia av Dagens Nyheters. Sydsvenska Dagbladet fljer samma modell som Aftonbladet. Man gr igenom hans bakgrund och liv, rknar upp tnkbara orsaker till beteendet, intervjuar barndomskamrater, lrare och arbetskamrater och lter experter uttala sig. P samma stt undersks Ausonius efter gripandet. Inga spekulationer sker fre gripandet.

Namnbruk
I Hedinfallet brjar Aftonbladet och Expressen snabbt kalla grningsmannen fr "kvarnmrdaren" och ger ven liknande namn till de misstnkta och andra fr utredningen intressanta personer, ssom "taxiresenren" och "Limhamnsmannen". I fallet lasermannen dyker namnet "lasermannen" snabbt upp och anvnds konsekvent. Namnet "maskmannen" fljer samma mnster i Aftonbladet, medan Expressen fredrar "revolvermannen" och "pistolmannen".

208

Tamas 2002, s 351

35

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Dagens Nyheter anvnder sig inte av sdana namn alls i Hedinfallet. Nr namnet "lasermannen" anvnds r det inom citattecken eller med "den s kallade" framfr. Det samma gller namn som "maskmannen". Tidningen anvnder dessa namn huvudsakligen i referenser till vad andra tidningar skrivit. Sydsvenska Dagbladet anvnder mnga sdana namn och begrepp - "portfljmannen", "Limhamnsmannen", "det vandrande ljuset" och s vidare - i Hedinfallet, dock inget namn p mrdaren sjlv. Lasermannen kallas ocks fr "den s k lasermannen" den frsta tiden men blir senare bara "lasermannen". "Maskmannen" dyker snabbt upp och anvnds konsekvent. Dessa namn brukas fr att klumpa ihop tidigare artiklar utan att behva sammanfatta dem, och hjlper drfr till att hlla nyheten aktuell samtidigt som man frlorar mycket av bakgrundshistorien. Om man skriver "lasermannen" i stllet fr "mannen som vid fyra olika tillfllen beskjutit invandrare" skapar man en fantom som rdsla kan projiceras p. Det r en vldigt enkel lsning som krver ett minimum av eftertanke hos lsarna. Det r drfr inte frvnande att de tidningar som i vrigt visat sig vara mest sensationalistiska ocks r de som anvnder sig av dessa namn i strst utstrckning och utan thvor.

vrigt
Ett intressant mnster r att i bda fallen och i samtliga tidningar sker kopplingar till andra fall, frmst andra mordfall. Hedin misstnks fr Broakulla-mordet, trots att han i sitt avskedsbrev avsljade en motorcykelstld och en brand han begick i sin ungdom och drfr rimligen borde ha tagit med ven Broakulla-mordet i den utlggningen om det vore s att han begtt det. Ausonius misstnks fr Palme-mordet, trots att han satt i fngelse d Palme skts och hans medinternet mycket tydligt minns hur Ausonius morgonen efter jublade ver Palmes dd. Ingen socialdemokrat, vr gode laserman. Ausonius kopplas ven i vissa tidningar till de s kallade porrmorden, d frsljare av pornografi mrdades. Som en bisak kan nmnas att detta mnster gr igen i mera aktuella fall, som Ulf Olsson, "Helnmannen", som nu i medierna misstnks fr i princip varje olst brott sedan slutet p sjuttiotalet. Thomas Quick fick p sin tid samma behandling och hjlpte sjlv till att hlla den igng. Man vill helt enkelt att den stora lsningen ska ha hittats; hr har vi honom, Tore Hedin eller John Ausonius eller Thomas Quick eller Ulf Olsson, Djvulen, det var hans fel alltihop, och nu kommer allting att fixa sig. I Hedinfallet skriver samtliga tidningar om hur Hedin blivit den vrste massmrdaren i svensk historia, och berttar om andra stora massmord inom och utom Sverige. Detta r troligen i spekulativt syfte.

36

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Slutsats
Det som frst och frmst kan konstateras r att den gngse uppfattningen, det vill sga att kriminaljournalistiken blivit allt mer sensationalistisk, inte har visat sig vara sann i de bda fallen Hurvamannen och Lasermannen. Samtliga fyra underskta tidningar behandlade massmorden i Hurva p ett mycket sensationalistiskt stt och drog p ordentligt med ingende beskrivningar blodiga detaljer och spekulationer. Rubriken "UTFRLIGT OM MASSMORDEN" r det bsta exemplet. Det r faktiskt svrt att tnka sig hur tidningarna kunde ha varit mer sensationalistiska i detta fall, kanske genom nrbilder p de dda kropparna och Hedins drunknade lik. Tckningen av kvarnmordet skiljer sig ngot, srskilt genom att Dagens Nyheter hanterar det s vldigt sakligt jmfrt med behandlingen av massmorden ngra mnader senare, men r nd genomgende sensationalistisk. Vid lasermannens dd r Aftonbladet och Expressen de stora fresprkarna av sensationalism, medan Sydsvenska Dagbladet intar en ngot lugnare hllning och Dagens Nyheter en nnu lugnare. ven de tv sistnmnda tidningarna r dock inte immuna mot sensationalism utan kr ven de stora, spekulativa artiklar, ven om Dagens Nyheter slutar med det ganska snart. Dagens Nyheter kan drfr till och med sgas vara mindre sensationalistisk i fallet Lasermannen n i fallet Hurvamannen. Den tidningen anvnder sig heller aldrig av det spel p knslor som de andra tidningarna vid olika tillfllen gr. Samma mnster gr igen i sprkbruket. Vid lasermannens dd r Dagens Nyheters sprk terhllsamt medan de andra tidningarna grna brnner p med s mnga frstrkande uttryck som mjligt, ven om de har lugnat ner sig ngot sedan Hurvamorden, d vartannat ord tycktes vara "kallblodigt" eller "bestialiskt". Vid Hurvamorden r dremot Dagens Nyheter med i arenan och vrlar blod. ven p denna punkt kan sensationalismen sgas vara bibehllen, inte kad, sedan Hurvamorden, och Dagens Nyheter har blivit mindre sensationalistisk. Slutligen rder samma frhllande vad gller namnbruk. Dagens Nyheter anvnder namn som "lasermannen" sparsamt och terhllsamt, medan Aftonbladet och Expressen grna anvnder dem s mycket som mjligt, och Sydsvenska Dagbladet faller mitt emellan. Inga signifikanta skillnader kan hittas mellan de tv olika fallen. Vad gller uppsatsens frsta syfte, att utrna huruvida kriminaljournalistiken i fallet Lasermannen var mer sensationalistisk n i fallet Hurvamorden, mste svaret allts bli nej. Tv av tidningarna - Aftonbladet och Expressen - var precis lika sensationalistiska nr Hedin brnde ner lderdomshemmet 1952 som nr Ausonius skt invandrare 1992. Sydsvenska Dagbladet har, om ngot, lgre grad av sensationalism i det senare fallet. Dagens Nyheter har minskat sin sensationalism mrkbart under tiden mellan Hedin och Ausonius, och r i de tv underskta fallen den minst sensationalistiska tidningen av de fyra underskta. Inget av detta ska tolkas som att kriminaljournalistiken inte r sensationalistisk, blott att den inte var mer sensationalistisk under nittiotalet n under femtiotalet. Slutsats 1: Kriminaljournalistikens tckning av fallet Lasermannen r inte mer sensationalistisk n dess tckning av fallet Hurvamorden, och kan till och med sgas vara mindre sensationalistisk.
37

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Vad gller behandlingen av och synen p illgrningsmn, s mste ven hr den ursprungliga hypotesen lggas t sidan. Jag har inte i de fyra underskta tidningarna kunnat hitta ngon strre skillnad mellan synen p Ausonius och synen p Hedin. Bda betraktas som sjuka mnniskor. ven om det aldrig sgs rtt ut att de behver hjlp och vrd, sgs det inte heller att de borde fngslas och straffas, och att sjuka mnniskor ska ges vrd fr betraktas som grundinstllningen. Uppfattningen att dessa bda mn r sjuka r p sitt stt s sjlvklar fr skribenterna att den aldrig ens uttalas, och drfr r det svrt att peka p ngon srskild freteelse i texterna som visar den. Tidningarna spekulerar heller inte i vad som kommer att hnda med Ausonius eller vad som skulle ha hnt med Hedin om han verlevt och dmts, och de tar inget stllningstagande i frgan vad som borde hnda med Ausonius eller borde ha hnt med Hedin. Sammanfattningsvis kan sgas att Pollacks slutsats om synen p brottslingen endast till viss del kan sgas vara korrekt i fallen Hedin och Ausonius. Ausonius utmlas inte som en hopplst ond varelse som ska frvaras till sin dd, ven om orsakerna till Hedins beteende utforskas mycket mer noggrant och av samtliga underskta tidningar. Jag har inte funnit ngot som visar p en fundamentalt annorlunda syn p brottslingen i de tv fallen. Slutsats 2: Synen p brottslingen r inte signifikant annorlunda i fallet Hurvamorden n i fallet Lasermannen.

38

D-uppsats journalistprogrammet Lunds universitet

Patrik Linell 770831-4096

Litteraturfrteckning Backman, J: Rapporter och uppsatser, Lund 1998 Hadenius, S & Weibull, L: Massmedier, 2003 Hultn, B: Journalistikanalys: en introduktion, Lund 2000 Journalisten 031118 Pollack, E: En studie i... medier och brott, Stockholm 2000 Sjberg, U: "Lasermannen - en mnsklig gta" frn Nordisk Kriminalkrnika 1994 Tamas, G: Lasermannen - en berttelse om Sverige, Stockholm 2002 Thurn, T: Vetenskapsteori fr nybrjare, Stockholm 1996 Kllfrteckning
Aftonbladet 511128 511129 511130 511201 511202 511203 511205 520822 520823 520824 520825 520826 520827 910803 910806 910807 910808 910809 911109 911110 911111 911112 911113 911129 920124 920125 920129 920131 920201 920614 920615 920617 920618 920621 920622 Dagens Nyheter 511129 511130 520823 520824 520826 520828 520830 910804 911109 911110 911111 911112 911114 911115 911117 911118 911120 920124 920125 920126 920128 920129 920130 920131 920201 920202 920204 920206 920207 920208 920617 920618 Expressen 511129 511130 511202 511203 511204 511206 520822 520823 520824 910803 910806 910808 910809 911109 911110 911111 911113 911115 920124 920125 920130 920131 920201 920202 920203 920204 920617 920618 920618 Sydsvenska Dagbladet 511129 511129 511130 511201 511203 511204 511205 511208 520823 520824 520825 520826 520827 520828 520829 520830 911111 911112 911115 911117 920124 920126 920129 920130 920131 920201 920204 920618 920619

39