Hinduism - Inlmningsuppgifter

G-del 1: I Indien lever tv tredjedelar av alla hinduer och det finns ver en
miljon anhngare i hela vrlden. Inom hinduismen finns det inga bestmda regler p hur man ska leva eller utfra sin tro. Det som passar en mnniska r bra fr henne. Man vet inte riktigt nr sjlva religionen uppstod men man berknar att den har utvecklats under minst fem tusen r. Dock brjade europerna anvnda begreppet "hinduism" under 1700-talet. De ldsta hinduiska texterna har visat sig vara mer n tre tusen r gamla. Det finns 4 heliga skrifter inom hinduismen. Det r Vedsamlingarna, Upanishaderna och Mahabharata. Delar av dessa heliga texter kan lsas upp av en prst nr man firar puja. Puja r hinduernas motsvarighet till vr typ av andakt. Dr kan man sjunga texterna gemensamt, be eller offra gvor till sina gudar.

G-del 2
Vad r den eviga lagen? Nr en hindu ska tala om sin religion, anvnder dem oftast ordet Sanatana Dharma. Sanatana Dharma betyder "den eviga lagen" och man menar att det finns en evig lag i tillvaron som gller alla mnniskor. Som styr hela vrlden. Mnga ser kon som ett speciellt djur och man tillter en person vara s som dem vill vara som hindu. Beteckningen visar ocks hur man ser p religionens ursprung. Allts att hinduismen egentligen alltid har funnits, att det inte finns ngon grundare eller en frsta hindu. Hur ser man p sjlen? Man anser att sjlen r krnan och sjlva livet i en varelse. Det finns mnga ord fr det t.ex. atman, men alla betyder i princip andedrkt, liv eller sjl. Atman r en del av brahman, den gudomliga och sanna verkligheten. Och nr atman befrias frn kroppen och det eviga kretsloppet s kan det frenas med brahman ter igen. Vad r reinkarnation? Enligt hinduismen finns det skallade Eviga kretsloppet. Saker fds, lever och dr. Jmt och stndigt. Alla kreatur, ven mnniskan, ingr i detta kretslopp. Sjlen, eller den skallade atman, terfds i en ny kropp. Detta hnder om och om och om igen. Denna process heter reinkarnation. Ordet reinkarnation kommer frn latin och betyder "ter i kttet". Ur ett evigt perspektiv blir terfdelsen en brda, d sjlen r som en fnge i kroppen. Drfr strvar

hinduerna efter befrielse och slippa terfdas igen.

Hur rangordnas tillvaron? Eftersom alla har en sjl, s r alla vrda aktning och respekt. Men allt levande r inordnat i en sorts skala. ven om mnniskan str vldigt lngt upp p denna skala, s finns det djur som r rankade nnu hgre. En av dem r apan, men den som str allra lngst upp r kon. Kon r symbolen fr det perfekta livet och kallas ofta "den goda modern". Dem fr traska omkring fritt i s vl landet som i stderna. Hinduerna fr anvnda allt som en levande ko har att erbjuda, som mjlk. Dremot anses det smutsigt att anvnda ngot frn en dd ko, drfr r ntktt vldigt ovanligt. Vad r karma? Nr ens sjl terfds i en annan kropp, r det inte skert att den terfds i en mnniskokropp. I vilken kropp man terfds i beror helt p hur mycket karma man hade i sitt tidigare liv. Karma betyder handling och r "resultatet" p hur bra man har levt sitt liv. Om man har gjort mycket gott i sitt frra liv terfds man t.ex. som en apa, ko eller mnniska med goda frutsttningar. Och tvrtom. Karman anvnds som en naturlag: Har man ond karma fr man det svrare i sitt nsta liv. Hur kan man gra fr att f god karma? Mnga hinduer vljer att fira puja regelbundet och tillbe sina gudar fr att samla god karma. Nr man firar puja s visar man sin gud respekt genom att lmna gvor vid altaren. Det kan man gra hemma, men vissa vljer att ka till ett tempel ocks. Det finns andra stt dessutom: Man kan bli bhaktianhngare. Ordet bhakti betyder hngivenhet. Fr en sdan anhngare r den utvalda guden den enda guden. Nr man gr hngivenhetens vg lever man i nra gemenskap med sin bestmda gud. Kunskapens vg r ven ett alternativ. Dem menar att tillvaron bestr av brahman, den gudomliga och sanna verkligheten. En vanlig mnniska kan inte se denna sanning, drfr viger dem sitt liv t att frska lra sig att se det. Man har en guru (en slags andlig lrare) som hjlper en att frst texter. Man kan meditera ocks, och genom meditationen f bttre kunskap om vrlden. Man koncentrerar sig s hrt p en enda sak att ingenting annat trnger in i huvudet. Tillslut nr man insikt och bryter det eviga kretsloppet.

G-del 3

Vlj en gud och beskriv den med ord & bild: Ganesha: r son till gudarna Shiva och Parvati. Han r ltt att knna igen d han har ett elefanthuvud. Det finns mnga olika sagor om hur Ganesha fick sitt elefanthuvud. En av dem berttar att Shiva hade varit ivg en lng tid. Och under den tiden hade hans son hunnit vxa frn barn till en ung man. Shiva knde d inte igen sin son och trodde det var Parvatis lskare och i sin vrede hgg han av Ganeshas huvud. Nr han senare insg vad han hade gjort bad han sina tjnare att leta reda p det frsta huvudet dem fick tag p. Detta rkade d vara en elefant. Ganesha r visdomens gud och tillbes mycket av studerande, om man vill ha lycka och framgng. Han r en mycket vnlig gud och man sger att han hjlper mnniskor att vervinna olika hinder. Ofta avbildas han med en rtta vid sina ftter. Vanliga dekorationer r dessutom en huvudprydnad och blomhalsband. Vlj 3 hinduiska gudar och lr dig vad dem str fr, symboler dem avbildas med. Redovisa sedan hur du lrde dig dem: Dem 3 gudarna jag valde var Vishnu, Shiva och Lakshmi. - Vishnu r den guden som skyddar ordningen i vr vrld. Han har flera gnger gripit in och tagit form som mnniska fr att hjlpa till i kamp mot olika faror. Eftersom han oftast ritas med 4 hnder, avbildas han ocks med 4 olika symboler. Dessa r en sncka, en diskus, en spikklubba och en lotusblomma. - Shiva r kraftens gud och kan ge bde andlig och fysisk kraft. Shivas dans kan ven frstra eller upprtthlla vrlden om han s nskar. Shivas symbol r treudden. - Lakshmi str fr fruktbarhet, lycka, rikedom och framgng. Hon har fyra armar och tv av dem hller i lotusblommor. Dessutom brukar man rita ett guldmynt ramlandes ner frn hennes hand. Detta ska symbolisera vlstnd. Dem hr gudarna lrde jag mig bara genom att lsa fakta om dem och titta p bilder p dem.

G-del 4
Vad handlar dem heliga skrifterna om? Namnge minst en. - Vedsamlingarna innehller bner och lovsnger. - Upanishaderna innehller ett samtal mellan elev och lrare. Samtalet

handlar om att det bara finns en verklighet, brahman. Och att en mnniskas uppgift r att frst detta. - Mahabharata innehller hjltedikter och olika legender om gudar och mnniskor. Det finns en vldigt knd del av Mahabharata som heter Bhagavadgita. Det betyder "den hges sng" och handlar om prins Arjuna och guden Krishna. Dr berttar dem hur man br handla i svra situationer, plikten om att gra sitt bsta och krleken mellan gud och mnniska. Veta ngot om det hinduiska ret och ge exempel p en vlknd hgtid: Ett hinduiskt r har 12 mnader och mnadernas lngd bestms enbart av mnen. Fr att ret ska komma i fas med solret skjuts ibland en skottmnad in. Ett exempel p en hgtid som firas vrlden ver r Holi. Det r en ljusfest som firas i 2 dagar, antingen i februari eller i mars. Frsta dagen tnder man en vrbrasa som ska representera brnnandet av Holika. Dag nummer tv mlar man sig sjlv och andra med rd frg i ansiktet och gr sedan runt och skvtter frg p mnniskor man mter. Bertta 5 fakta om kastsystemet: 1. Alla mnniskor r indelade i olika grupper (kaster). Kasterna har olika uppgifter, rang och grad av renhet som skiljer sig frn dem andra kasterna. T.ex. en mnniska r i en vldigt lgt rankad kast kan f bereda skinn, vilket anses bland de mest orena sysslorna man kan gra. 2. Det finns ungefr 3000 tusen olika kastgrupper i Indien. Men i princip fanns det 4 olika klasser, dr brahminerna stod hgst upp, fljd av adeln/krigarna, kpmnnen och sist arbetarna. 3. Ens kasttillhrighet fr man vid fdseln och det gr inte att byta. Man gifter sig inom kasten, umgs med dem inom sin egen kast och drefter rver barnen sina frldrars kasttillhrighet. 4. Enligt hinduiskt tnkestt r detta inte orttvisst, d man anser att ens kasttillhrighet hr samman men hurdan karma man samlat under sitt frra liv. 5. Dem som tillhrde de lgsta kasterna brukade kallas oberrbara, eftersom dem var religst orena. Nr blev det frbjudet att diskriminera ngon enligt kastsystemet? Sedan 1950-talet blev all diskriminering p.g.a. kast frbjuden. Innan hade man ftt olika bestraffningar utifrn sin kast. Men frn och med d gllde

samma straff fr allihopa. Dessutom, efter att mnga mnniskor flyttade till dem strre stderna blev det omjligt att hlla reda p vem som tillhrde vilken kast. Det fanns inte ngra srskilda bostadsomrden fr en viss kast t.ex. Allt efter att tiden har gtt har kastsystemet ftt mindre betydelse. Vem var Mahatma Gandhi? Mahatma Gandhi, fdd 1869 och dd 1948, var en indisk ledare som kmpade fr ett fritt och sjlvstndigt Indien. Han arbetade ven med att frska ndra p hur man sg p dem lgsta kasterna. Han vgrade kalla de lgsta kasterna "oberrbara" utan anvnda sig stllet fr ord som harijan, som betyder Guds barn. Hur ser hinduer p andra religioner och vad r ltt respektive svrt med deras synstt? Eftersom hinduerna inte har ngra bestmda regler fr sin tro anses alla religioner p ngot stt g ut p samma sak. Ramakrishna, en hinduisk prst, uttryckte det shr: "Liksom man kan klttra upp till taket p ett hus p en stege, en bambukpp, en trappa eller ett rep, finns det skilda vgar och medel att nrma sig Gud, och alla religioner i vrlden visar oss ngon av dessa vgar." Att oavsett vilken religion man tillhr s accepteras allihop, just fr att man tror p en hgre makt. Man ser p likheterna hellre n olikheterna. Det r vad jag tycker r s bra och ltt med deras synstt. Det som kan vara svrare r detta med kastsystemet. Dem anser ju att folk fr vad dem frtjnar och att det inte r ngra konstigheter med det. Men vi som inte har ftts i den kulturen kan inte tycka att det r okej att behandla mnniskor p s vis.

VG-del
Diskutera hinduernas tidbegrepp jmfrt till vrt och frklara hur 3 av deras hgtider gr till: Som sagt bestr ett hinduiskt r av 12 mnader, precis som vrt. Men eftersom mnadernas lngd bestms enbart av mnen, blir deras r betydligt kortare enligt den vsterlndska kalendern. S fr att deras r ska komma i fas med solret kan ibland en skottmnad skjutas in. I Indien finns det mnga, mnga olika gudar. Flera av dem tillbes och firas drfr bara just inom ett visst omrde dr dem r vlknda. Utifrn det faktum finns det drfr mnga hgtider och fester som endast r lokala. Men det finns ett flertal olika hgtider som r knda, inte bara i Indien, utan runt om i hela vrlden:

Diwali: r den hgtiden som motsvarar vrt nyr och r en enorm ljusfest. Det r en av dem strre festerna inom hinduismen. Den firas i hela fem dagar, i slutet av oktober eller i brjan av november. Man tnder lampor verallt, man lgger ven ljus i floder. Det blir som en slktfest och man sjunger, dansar, ter och utbyter gvor med varandra. S tnder man ocks fyrverkerier fr att driva bort det onda. Denna fest firas till minne av att guden Ramas och hans hustru tervnde efter 14 r av exil. Man tnder lamporna fr att visa att man vlkomnar Ramas hem. Lakshmi r ocks en gudinna som firas under denna hgtid. Och fr att visa henne vrdnad brukar man stda sitt hem mycket noggrant och sedan skriva tecken p sina drrar. Ofta med ordet Aum. Maha Shivarati: firas p vren under en enda natt. Det r d det r Shivas fdelsedag, den kan ocks kallas den stora Shivanatten. Det finns en legend som sger att det var en gng en jgare som tog lv frn ett trd och kastade det p marken fr att locka till sig ett rdjur. Tillslut kom det ett rdjur och sa att hans familj skulle bli mycket oroliga om han inte kom tillbaka. Jgaren tyckte synd om djuret och lt det g. Men han fortsatte att kasta lv hela natten. Det han inte visste var att det fanns en Shiva lingam under grenen han satt p. Lven, som var Shivas favoriter, fll p lingamen, vilket gjorde Shiva glad. Nsta dag kom Shiva till jgaren och vlsignade honom med visdom. Frn den dagen slutade jgaren ta ktt. Drfr ter hinduer inte ktt under Maha Shivarati. Man fastar hela dagen och gr vaka p natten just p.g.a. att man ocks vill bli vlsignad av Shiva. Dessutom s mediterar man vldigt mycket. Ganesha Chaturthi: r en fest som ger rum i 10-12 dagar, ngon gng mellan 19 augusti och 15 september. Det r den hinduiska festivalen d man firar guden Ganesha, d Shiva frklarade honom verlgsen ver alla andra gudar. Man tror ocks att han r nrvarande bland alla sina anhngare under hela festivalen. Man placerar Ganesha skulpturer av lera i sitt hem och tillber honom. Och under dem 10 dagarna s arrangeras flera olika kulturevenemang, som folk deltar i med stor entusiasm. Den sista dagen s snker man ner sina statyer av Ganesha i floder eller liknande, eftersom man bara inte fr slnga dem sdr. D upplses statyn och blir lera igen. Medan man gr detta ropar folk "Ganapati bappa moray, Pudhachya Varshi Laukar ya!". Vilket betyder h, herre Ganesha, kom tillbaka tidigt nsta r.

MVG-del
Jmfr tempelpujan med en kristen gudstjnst. Likheter och skillnader: Likheter:

- Bda religionerna har en person som brukar leda dessa pujan/gudstjnsten. Pujari (inom hinduismen) och prst (inom kristendomen.) - Altaret i templet/kyrkan r oftast det centrala och dr man riktar blickarna mot. - Man brukar sjunga psalmer i bde pujan och i gudstjnsten. Sngerna kan te.x. innehlla hyllningar till sin gud. - Heliga skrifter lses alltid upp, d brukar man ha ett tema fr dagen eller ngot som anses lmpligt just d. - Hinduerna brukar ta upp offergvorna som de har lmnat vid altaret efter att en viss tid, det brukar vara en stor gemensam mltid. Jag tycker att detta liknar den kristna nattvarden, d man delar vin och brd med varandra. Det ska vara till minne av Jesus sista gemensamma mltid med sina lrjungar. Skillnader: - En tempelpuja kan gras flera gnger om dagen. Medan en kristen gudstjnst oftast bara hlls en gng i veckan, p sndagar. - En kristen prst kan ha vilken bakgrund som helst, men en pujari mste oftast komma frn Brahminkasten. Vilket r rankad hgst av alla kastgrupper. - I tempelpujas brukar man offra gvor till sin gudar. Det kan vara allt frn blommor till olika sorter av mat. Detta gr man inte en gudstjnst. - P puja kan man be till mnga olika gudar. I den kristna kyrkan ber man bara till en gud. - Jmfrt med kristendomen, anser man att de hinduiska gudarna lever i templarna. Drfr tar man hand om och visar stor respekt infr bilderna p gudarna som finns i templet. Man behandlar dessa som om det vore levande. Av: Veronica Perez, 9B