Вы находитесь на странице: 1из 4

"Issin d adlis iwulmen i uselmed n teqbaylit" Extrait de Tamurt.info - Votre lien avec la Kabylie http://www.tamurt.info/issin-d-ttawil-d-adlis-iwulmen-i,560.

html

Tadiwennit d Dr Kamal Bouamara ghef usegzawal‑is "Issin"

"Issin d adlis iwulmen i uselmed n teqbaylit"


- Langue -

Date de publication : lundi 26 juillet 2010

Par : Arez'qi Ayemmel

Description :

S "Issin", righ ad kemmlegh deg ubrid i d-neren imezwura deg temsalt-a n uslugen (normalisation) n teqbaylit ; yewwi-d ad ne[red' ad d-nessufghet talugent i teqbaylit, talugent swayes ara narut, ara neslemd.

Tamurt.info - Votre lien avec la Kabylie

Copyright Tamurt.info - Votre lien avec la Kabylie

Page 1/4

"Issin d adlis iwulmen i uselmed n teqbaylit"

"Issin", d asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, i d-yeffghen deg taggara n yunyu gher tez'rigin L'odysse, deg Tizi Wezzu. Nemlal ameskar n "Issin", Dr Kamal Bouamara, nesteqsa-t ghef kra n temsal ighef d-yerra s lebghi n wul-is. Hatta tdiwennit i nga yid-s.

Arez'qi Ayemmel : Dayen, Issin yeffegh-d, yettnuzu deg tnedlisin. D acu i d ah'ulfu-inek amezwaru ?

Kamal Bouamara : am wakken qqaren : teffegh targit gher tafat ! Ayen yellan d takti kan, d asirem, d asenfar , ass-a dayen yughal d taghawsa, d adlis i zemren medden ad walin, ad massen, ad ghren ... Tura ccekk ur yelli, Issin yella ; yella yisem-is, yella netta, matchtchi am ccix n lkanun : isem-is yella, netta ulac-it !

A.A : akken ttwaligh, axeddim i xedment tez'rigin L'odysse yelha nezzeh, igerrez : afran n teghlaft, lkaghed', lexyad'a, ... Rnu ula d ssuma-ines, tsu[ed imdanen. D acu ara d-tinid' ?

K.B : D tidet, axeddim xedment tez'rigin L'odyse igerrez, d amahil yeffegh nnun, Seg tama-ya, ulac i[ewwacen i ten-yecban. gedha s tezrigin ! Dgha, ad farsegh tagnit i yi-yettunefken akken ad snemregh attas attas amaz'rag ghef wayen iga i udlis n teqbaylit, s umata... rnu, am wakken i d-tennid', s ssuma rxisen, s tin iwumi zemren attas n medden...

A.A : ma yella gzigh mlih', yella umgired gar umawal akked d usegzawal ; tin ghur-s, Issin d asegzawal amezwaru n teqbaylit s teqbaylit. Uqbel ahat ad nekcem s asentel s telqey, righ ad agh-d-tinid' amgired gar AMAWAL akked USEGZAWAL ?

K.B : AMAWAL deg-s umughen n wawalen s snat (negh ugar) n tultayin ; d amedya , deg tama, ad tafed' awalen n teqbaylit (tamazight), deg tayed', ad tafed' awalen n tefransist i ten-id-iqublen. Syin ghur-s, nezmer ad naf deg umawal 100 n wawalen, am wakken i nezmer ad naf deg wayed' alef, negh amelyun. Matchtchi d amd'an n wawalen swayes nezmer ad nessemgired AMAWAL akked USEGEZAWAL.

Deg wawal "asegzawal" yella wawal "asegzi", anamek-is d "asefhem", ama s yiwet n tutlayt, ama s snat (negh 03). Dgha, deg usegzawal, awal - negh tawwurt- ila attas n yisallen ; gar yisallen i nezmer ad naf, llan wid yerzan tira akked lmentteq-is ; llan wid yerzan tajerrumt : awal yezmer ad yili d isem, d amyag, d ... ; llan wid yerzan anamek-ines yecban tabadut n wawal negh amegdawal-is (negh : ameglawal-is), atg... S wannect-a i nezmer ad nessemgired AMAWAL akked USEGZAWAL, matchtchi s umd'an n wawalen i yellan deg udlis. Taz'rigt n wass-a n Issin deg-s 6000 n tewwura (n wawalen), deg tez'rigin i d-iteddun ad yennerni, maca lemmer deg-s ala 500 negh 1000, tili yezga yettusemma d asegzawal. Ihi, ma yella iseh'h'a wawal-a, nezmer ad d-nini dakken Issin d amezwaru deg unnar ...

A.A : nez'ra dakken asegzawal d aglam ussnan n tutlayt, dgha Issin d aglam n teqbaylit n wass-a. Maca akken qqaren : "taqbaylit, matchtchi yiwet", seg tama gher tayed' n Tmurt n yeqbayliyen, ad naf taqbaylit temxalaf ... Asteqsi-inu amezwaru : acugher n teqbaylit akkit, matchtchi n yiwet n tmeslayt kan, tin n At yemmel iseg d-tefrurid' ? Acugher ur tgid' ara, d amedya, akken iga Jean-Marie Dallet, i d-yewwin awal ghef teqbaylit n At Mengellat ? Asteqsi wis sin : D acu i d anamek n teqbayli n wass-a ?

K.B : d tidet, zemregh ad d-awigh awal ghef tmeslayt n taddart-iw, n l[erc-iw, n tama n Bgayet , ... Aglamen n tmeslayin n teqbaylit ilaq ad ilin, ama s ttawil n yisegzawalen, ama s ttawil n tezrawin yettmagan deg tesdawiyin ;

Copyright Tamurt.info - Votre lien avec la Kabylie

Page 2/4

"Issin d adlis iwulmen i uselmed n teqbaylit"


ass-a, deg tesdawiyin, attas n tmeslayin i d-yettwagelmen yakan ; s waglamen-a i nezmer ad nessiwed' ad nissin ugar tutlayt-nnegh. Maca deg usegzawal yecban Issin matchtchi ala aglam i yellan deg-s, yella deg-s daghen uslugen n tutlayt. Tura ad d-segzigh anamek n wawal-a.

Ass-a yella umaynut deg wayen yerzan az'ayer anmetti n teqbaylit, n tmazight ; ass-a tettwaray, tettuselmad deg ugherbaz, deg tesdawiyin, deg internet ; ttmeslayen yes-s deg yimattttafen, deg tiliz'riwin, ... Seg wasmi i tugh cwitt amkan-is deg ugherbaz n tmurt n Lezzayer akked tsuddiwin-nnid'en, Leqbayel terza taluft yecban iselmaden, imnuda, imyura, imresjarnen, imeghnasen s umata... ttemsefhamen yes-s mebla uguren imeqqranen, maca ttemlilin-d daghen attas n wuguren, xersum deg wayen yerzan tira-ines akked wallalen ara yesseqdec i uselmed.

Yiwen am nekki i yellan deg unnar n uselmed akked unadi, seg tazwara n yiseggasen n 1990 ar ass-a, i yemlalen Leqbayel n yal tama, tth'ulfugh s wugur-a n uslugen n teqbaylit yal ass. Amek ? Mi ara yekcem uselmad n teqbaylit (tmazight) gher tzeqqa n uselmed, ad yemlal d inelmaden i d-kkan seg yal tama n Tmurt n Leqbayel ; dgha, aselmad matchtchi d tameslayt-ines ara yesselmed deg tzeqqa, ad yaf dinna taqbaylit temxalaf, tuget matchtchi d kra.

S Issin ihi, righ ad kemmlegh deg ubrid i d-neren imezwura deg temsalt-a n uslugen n teqbaylit ; yewwi-d ad ne[red' ad d-nessufghet talugent i teqbaylit, talugent swayes ara narut, ara neslemdet, atg. Deg ubrid-a n uslugen n teqbaylit, yella yakan wayen yettwaxedmen, ayen ighef msefhamen wid terza temsalt, am ugemmay, ilugan n tira n wawalen akked tefyar, ... yella wayen ighef mazal ad nemsefham ... Deg Issin, [erd'egh ad d-awigh awal ghef teqbaylit akken ma tella, [erd'egh ad d-gregh timgirdiwin iwulmen i yellan deg teqbaylit, ama d tid yerzan lmentteq, ama d tid yerzan anamek negh talgha n wawalen... Issin d ttawil, d adlis iwulmen i uselmed n teqbaylit ...

GHef wayen yerzan asteqsi-inek wis-sin (02), ad d-inigh dakken tutlayt, seg tallit gher tayed', tettbeddil ; ihi ula d taqbaylit akken. D amedya, amawal n teqbaylit n tallit n Yusef Uqasi (lqern wis XVII- lqern wis XVIII) akked tin n wass-a yemxalaf : llan wawalen ijellun, llan wid i d-iketchtchmen... Deg teqbaylit n Yusef, awalen yecban : lakul, agherbaz, azul , tilelli, ..., ulac-iten !

A.A : asteqsi-nnid'en ad d-yawi ghef umgired gar wawalen taqbaylit/tamazight. D acu i d taqbaylit, d acu i tamazight ?

K.B : ass-a yezga gar yid'elli (amezruy ) akked wazekka (imal ) ; ihi yelha ma nefrez timsal, akken ad nemseham ghef unamek n wawalen : ayen yezrin, yezri, werin ad d-yughal ; azekka, d ayen-nnid'en ; azekka, imal, ttmeyyizen-as medden, bennun-t-id. Ihi ad [erd'egh ad d-rregh i usteqsi-inek akka. Seg tama n umezruy, tamazight tezmer ad tili d tayemmat n tutlayin timazighin yellan ass-a, am teqbaylit, tacawit, tumz'abt, tacelh'it, tarifit, atg. S unamek-nnid'en, yezmer lh'al ahat yiwet n tmazight i yellan deg tallit-nni n Mass-nsen akked tin n Yugar-iten, ur nez'ri ara, ur nzemmer ad nz'er ... Maca seg tallit-nni armi tin n wass-a, attas i yed'ran, attas n leqrun i yezrin deg wakal n Tmazgha ... Deg tallit n wass-a, yal tarba[t ( Izwawen [1] , Leqbayel, Icelh'iyen, Irifiyen, ...) tettmeslay tamazight-ines ; ihi tiririt-inu tamezwarut ghef usteqsi-inek d ta : taqbaylit, d tamazight n Tmurt n Leqbayel.

Deg wayen yerzan imal (azekka), d ayen-nnid'en. Da, mxalafent taktiwin, mxalafen wahilen. Llan sin d igejdanen : Llan wid yebghan, yessaramen ad d-gen yiwet n tmazight swayes ara msefhamen Imazighen sumata. Takti yecban ta, taswi[t-a d takti kan, d ahil kan, d targit kan. Ahil yecban wa matchtchi s wawal i yezmer yiwen ad t-id-yessali, negh s tughalin s amezruy, ... Llan daghen wid i d-yelhan d tmazight akken tella deg tilawt , deg wannar ; dgha yal tarba[t tecghel d tmazight-ines : Leqbayel xeddmen taqbaylit, Icelh'iyen ceghlen d tcelh'it, atg. Maca attas n medden ur negzim ara assaghen yellan gar tamiwin-a n Tmazgha ; attas ur nri ara ad gezmen isakaten, assaghen yellan gar trebba[-a, ama seg tama n uselmed akked unadi, ama seg tamiwin-nnid'en, yecban tasertit, timetti , tdamsa, ...

Copyright Tamurt.info - Votre lien avec la Kabylie

Page 3/4

"Issin d adlis iwulmen i uselmed n teqbaylit"


A.A : asteqsi aneggaru yerza tamsalt n B/V. D acu i tennid' ?

K.B : wid yebghan ad rren V deg wadeg n B, ur gzin ara acemma deg temsalt-a n tira n teqbaylit. Tira tumrist n teqbaylit matchtchi d tira tamsislant... Llant tirawin-nnid'en : win yebghan ad d-yesken imesla (sons) yellan deg tmeslayt n taddart-is, yewwi-d ad yefren tira tamsislant, matchtchi d tira tumrist...

[1] GHur Imazighen n tama n Tipaza, d nutni i d Leqbayel, d nutni i yettmeslayen taqbaylit ; tamazight n Tmurt (Tizi Wezzu, Bgayet,Tubiret ...) qqaren-as tazwawt, imezdagh-ines qqaren-asen Izwawen.

Copyright Tamurt.info - Votre lien avec la Kabylie

Page 4/4

Вам также может понравиться