Вы находитесь на странице: 1из 234

O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS

TA`LIM VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI »
FANIDAN

O`QUV USLUBIY MAJMUA


Bakalavriat: Barcha ta’lim yo’nalishlari uchun

1
Xodjayeva G.B “Chet tili” fani bo’yicha o’quv-uslubiy majmua . Urganch,
Urganch Davlat Universiteti, 2015 yil.

Mazkur o’quv-uslubiy majmua kunduzgi bo’lim barcha ta’lim yo’nalishlari I bosqich


talabalari uchun mo’ljallangan bo’lib, unda nemis tili fonetikasi, grammatikasi, leksikasi,
gapirishga o’rgatuvchi matnlar va mashqlar haqida bafurja so’z yuritiladi.

Taqrizchilar: prof. O. Jumaniyazov


f.f.n. Z. Jumaniyazov

© Urganch Davlat Universiteti

2
3
Фаннинг ўқув дастури Олий ва ўрта махсус, каб-ҳунар таълими
йўналишлари бўйича ўқув-услубий бирлашмалар фаолиятини
мувофиқлаштирувчи Кенгашнинг 2013 йил 13 августдаги 3– сонли мажлис
баёни билан маъқулланган.

Фаннинг ўқув дастури Ўзбекистон давлат жаҳон тиллари университетида


ишлаб чиқилди.

Тузувчилар:
Ахмедова Л.Т. – ЎзДЖТУ “Тиллар ўқитиш методикаси” кафедраси
профессори, п.ф.д.;
Жалолов Ж.Ж. – Низомий номидаги ТДПУ профессори, п.ф.н.;
Нормуратова В.И. – ЎзДЖТУ “Тиллар ўқитиш методикаси” кафедраси
доценти, п.ф.н.;
Набиева К.Н. – ЎзДЖТУ “Тиллар ўқитиш методикаси” кафедраси
доценти, п.ф.н.

Тақризчилар:
Тўрабекова Д.К. – ЎзМУ, Хорижий филология факультети
доценти, ф.ф.н.;
Зияева С.А. – ЎзДЖТУ “Факультетлараро герман филологияси”
кафедраси доценти, ф.ф.н.

Фаннинг ўқув дастури Ўзбекистон давлат жаҳон тиллари университети


Илмий кенгашида кўриб чиқилган ва тавсия қилинган (2013 йил 27 июндаги 11-
сонли баённома.)

4
КИРИШ
Мазкур дастур Ўзбекистон Республикаси Президентининг 2012 йил 10
декабрдаги “Чет тилларни ўрганиш тизимини янада такомиллаштириш чора-
тадбирлари тўғрисида”ги ПҚ-1875-сонли, Ўзбекистон Республикаси Вазирлар
Маҳкамасининг 2013 йил 8 майдаги “Чет тиллар бўйича таълимнинг барча
босқичлари битирувчиларининг тайёргарлик даражасига қўйиладиган талаблар”
тўғрисидаги 124-сонли қарорлари ҳамда Европа Кенгашининг “Чет тилини
эгаллаш умумевропа компетенциялари: ўрганиш, ўқитиш ва баҳолаш”
тўғрисидаги умумэътироф этилган халқаро меъёрлари (CEFR – Common European
Framework of Reference) га мувофиқ қайта ишлаб чиқилди.
Вазирлар Маҳкамасининг “Чет тиллар бўйича таълимнинг барча босқичлари
битирувчиларининг тайёргарлик даражасига қўйиладиган талаблар” га кўра олий
таълим муассасаларининг ихтисослиги чет тили бўлмаган факультетлари
бакалавриат босқичи битирувчилари тўрт йиллик таҳсиллари ниҳоясида ўрганган
чет тили бўйича В2 даражани эгаллашлари лозим.
“Чет тили” фанидан тузилган ушбу дастур асосида чет тили ўқитувчилари
ихтисослик хусусиятларини ҳисобга олган ҳолда ишчи дастур, ўқув-методик
мажмуалар ва ўқув қўлланмаларни ишлаб чиқишлари мумкин. Ушбу дастур “Чет
тили” фанини икки босқичга бўлинган ҳолда ўқитишни назарда тутади:
- умумий босқич (умумий чет тили ўрганилади).
- касбга йўналтирилган босқич (чет тили махсус мақсадларда ўргатилади).
Ҳар бир курс учун ажратилган ўқув соатлари тенг, яъни 50%дан
тақсимланади. Курслар бир-биридан мавзуси, лексик тизими, ўқув матнлари, нутқ
фаолиятлари хусусияти ва мавқеига қараб малакаларни ривожлантириш бўйича
фарқлансада, ўқув жараёни учун умумий бўлган грамматик мавзулар, ўхшаш
синтактик ҳодисалар, нутқ кўникма ва малакаларини эгаллашда ўзаро узвий
боғлиқ ва узлуксиз ҳолда ўргатилади. Чет тилини ўргатиш ихтисослик
хусусиятларидан келиб чиқиб, “Чет тили махсус мақсадлар учун”
тамойилларига ва коммуникатив, интегратив компетентлик ёндашувларига
асосланади.
Коммуникатив фаолиятга йўналтирилган ёндашув - таълимнинг
ривожлантирувчи, функционал ва коммуникатив хусусиятларига эга бўлиб,
таълим жараёнида билиш фаоллигини оширишга кўмаклашади. Таълим
жараёнида мазкур ёндашув талабаларда рефлексия, ўз-ўзини ривожлантириш,
намоён этишга кўмаклашади; чет тили таълимини маданиятлараро мулоқот
сифатида ташкил этишга; дарс жараёнида ўқитувчи талабаларнинг ўзаро тенг
ҳуқуқли иштирокчи сифатида ўзини намоён этишларини таъминлайди;
таълимнинг интерактив шаклларини қўллаш; талабаларда янги тил малакалари,
социо-маданий билимлар, амалий малакавий кўникмаларни мустақил эгаллашни
ривожлантириш.
Шахсга йўналтирилган ёндашув - чет тилини ўқитишда нафақат илмий
билимлар бериш, балки таълим жараёнининг иштирокчилари (талабалар,
ўқитувчилар, ота-оналар) муносабатларининг фаол шаклларига асосланиш; талаба
характери ва унинг ўзини ривожлантириш усулларини ўрганиш;
индивидуалликни шакллантириш учун талабага қулай шарт-шароитлар яратиш;
маданиятимизда шаклланган шахснинг психик ривожлантириш меъёрлари
ҳақидаги тасаввурларни ўзгартириш (горизантал эмас, балки вертикал, яъни

5
талаба ривожланиш динамикасини унинг олдинги ҳолати билан таққослаш орқали
амалга оширишни, бошқалар билан эмас, балки уни ўзи билан таққослаш).
Интегратив ёндашув – турли фанлардан олинган билимлар, кўникма,
малака ва тажрибани ҳисобга олиш, таяниш, интеграция қилиш, чет тилида
коммуникатив, касбий коммуникатив, ижтимоий компетентликни баравар
ривожлантиришни назарда тутади.
Таълимда компетентлик ёндашув - муайян натижаларга эришиш ва
муҳим компетенцияларни эгаллашга қаратилади. Компетенция бўлажак касбий
фаолиятга қараб шаклланиб боради. Бундай шароитда таълим жараёни янги
мазмунга эга бўлади, у ўрганиш ва ўргатиш жараёнига айланади, яъни касбий ва
ижтимоий аҳамиятга эга компентентликни мустақил ўқиб ўрганиш, ижтимоий-
меҳнат, маданий, маиший ҳамда маданий ҳордиқ соҳаларда чет тилини қўллашга
эришилади.

Фаннинг мақсад ва вазифалари


Чет тили фанининг мақсади талабаларнинг кўп маданиятли дунёда касбий,
илмий ва маиший соҳаларда фаолият юритишларида коммуникатив компетенция
(унинг таркибий қисмлари ҳисобланувчи лингвистик, социо-лингвистик,
прагматик ва бошқа компетенциялари)ни шакллантиришдан иборат.
Компетенция – коммуникация (мулоқот) иштирокчилари томонидан
таълимнинг аниқ мақсадларига қаратилган нутқ фаолиятини ривожлантиришга
имкон берадиган билим, кўникма, малака ва шахсий фазилатлар йиғиндисини
ифодалайди.
Чет тили коммуникатив компетенцияси – ўрганилаётган чет тилида
сўзлашувчилар билан мулоқот қилишни амалга ошириш қобилияти ва
тайёргарлиги, шунингдек, талабаларнинг тили ўрганилаётган мамлакат маданияти
билан танишиш, ўз мамлакати маданиятини янада яхшироқ англаш, уни мулоқот
жараёнида тақдим эта олишини назарда тутади. Мазкур ўқув фанини
ўрганишнинг асосий вазифаларига талабаларда қуйидаги компетенцияларни
ривожлантириш киради:
Лингвистик компетенция ўрганилаётган тил соҳиблари билан мулоқот
қилиш учун тил материаллари (фонетика, лексика, грамматика)ни етарли
даражада билиш ва нутқ фаолияти турлари (тинглаб-тушуниш, гапириш, ўқиш ва
ёзув)да қўллай билишни назарда тутади.
Ижтимоий-лингвистик компетенция сўзловчининг бирон бир нутқий
вазият, коммуникатив мақсад ва хоҳиш-истагидан келиб чиққан ҳолда керакли
лингвистик шакл, ифода усулини танлаш кўникма ва малакаларни ўз ичига олади.
Ижтимоий-маданий компетенция аутентик нутқнинг миллий
хусусиятларини: ўзи яшаётган мамлакатнинг урф-одатлари, қадриятлари,
маросимлари ва бошқа миллий-маданий хусусиятларини тили ўрганилаётган
мамлакат билан таққослаган ҳолда тақдим эта олиш компетенциясидир.
Ижтимоий компетенция - ижтимоий-лингвистик ва социо-маданий
компетенцияларни ўз ичига олади. У ҳозирги кўп маданиятли дунёда таълим
олувчиларда чет тилини ўрганиш муҳимлиги тушунчаси, чет тилида мулоқот
қилиш, ўз устида мустақил ишлаш ва ижтимоий мослашув воситаси сифатида
фойдаланиш эҳтиёжини шакллантириш ва ривожлантириш, фуқаролик,
ватанпарварлик фазилатларини тарбиялашда, чет тили орқали маданиятлараро
мулоқотни амалга ошириш истаги ва хоҳишида намоён бўлади.
6
Прагматик компетенция қуйидагилардан иборат:
Дискурсив компетенция (дискурс – оғзаки ёки ёзма нутқ матни) матнни
тўғри талқин қилиш ва тузиш, шунингдек, шунга мос нутқий мулоқот турини
танлаш учун оғзаки ва ёзма (стилистик ҳамда таркибий қисмларини билиб
олишни назарда тутган) матнлар тузиш кўникма ва малакаларидан иборат.
Стратегик (компенсатор) компетенция чет тили муҳитида нутқий ҳамда
ижтимоий мулоқот тажрибасидаги камчилик ва нуқсонларни айрим
вербал/новербал воситалар ёрдамида тўлдириш, коммуникатив вазиятда
тушунмовчиликлар пайдо бўлганда такроран сўраш, узр сўраш ва ҳоказолар
орқали мураккаб вазиятлардан уддабуронлик билан чиқиб кета олиш
қобилиятини назарда тутади.
Ўқув - билиш компетенцияси таълим олувчининг мустақил билим олиш
фаолиятида чет тиллар ва маданиятларни ўрганишнинг компетенциялар
йиғиндиси бўлиб, замонавий таълим технологияларидан фойдаланиш билан
боғлиқ бўлган мантиқий, методологик ва умумтаълим вазифаларни ўз ичига
олади.
Чет тилини ўқитиш дидактик, методик, лингвистик тамойилларни ҳамда
замонавий таълим технологияларини қўллаш асосида амалга оширилади.

Фан бўйича талабаларнинг билим, кўникма ва малакаларига қўйиладиган


талаблар
“Чет тиллар бўйича таълимнинг барча босқичлари битирувчиларининг
тайёргарлик даражасига қўйиладиган талаблар”да олий таълим муассасаларининг
ихтисослиги чет тили бўлмаган факультетлари бакалавриат босқичи
битирувчилари тўрт йиллик таҳсиллари ниҳоясида ўрганган чет тили бўйича В2
даражани эгаллашлари шарт. Унга кўра битирувчи талабалар В2 даражани
таъминловчи қуйидаги коммуникатив компетенцияларни эгаллашлари лозим.
Лингвистик компетенция:
Тинглаб тушуниш
 узоқ давом этган суҳбат ва мураккаб далиллар келтирилган матнни
тушуниш ва идрок этиш;
 маьруза, суҳбат, мукаммал йўриқномалар, академик ва касбий
презентациялар, савол-жавоблар асосий мазмунини тушуна олиш;
 реклама, эьлон ва маьлумотномаларни тушуниш;
 мураккаб аутентик нутқни таниш ва нотаниш контекстда тушуна олиш;
 тил соҳиблари суҳбатлари ва баҳс- мунозараларини тушуна олиш;
 радио ва интернет материаллари, интервьюларни (суҳбат) тўлиқ даражада
тушуна олиш.
Гапириш
Диалог
- бизнесдаги ҳамкори билан музокара олиб бориш;
- аниқ масалалар бўйича ахборот олиш;
- узоқ муддатли музокараларда тил соҳиби билан қатнашиш, уларни қўллаб-
қувватлаш, керак бўлса музокараларни бошқариш;
- кундалик мавзуларда баҳс-мунозара, музокараларда фаол қатнашиш;
- ихтисослик (касб) бўйича интервью, суҳбатларда қатнашиш;
- фикрни аниқлаштириш, қайтадан тузиш ва баҳс- мунозара ривожига ўз
ҳиссасини қўшиш;
7
- музокаралар олиб бориш жараёнида муаммоларни ечимини усталик билан
ҳал этиш;
- вазиятга қараб саволлар бериш ва жавоб қайтариш.
Монолог
- алоҳида мавзу бўйича қилинган презентациялар ўтказиш;
- ихтисослиги бўйича асбоб-ускуналарни аниқ ва равшан тасвирлаш;
- алоҳида мавзу бўйича оғзаки маьруза тузиш;
- мақола, маьруза, баҳс-мунозараларни аниқ ва равшан қилиб
умумлаштириш;
- аниқ тизимга асосланган ҳолда қўшимча, етарли бўлган ҳолда ва таниш
мавзу бўйича ўз фикрини ифода қила олиш.
Ўқиш
- таниш ва нотаниш мавзу бўйича тузилган матнлардан асосий / керакли
бўлган ахборотни, шахсий ва мутахассислик бўйича корреспонденцияларни (хат-
хабарларни) тушуниш;
- диаграмма, схема, чизмаларни қисқача таьрифини тушуниш;
- мураккаб бўлган маьлумотларни идрок этиш;
- махсус, мураккаб бўлган ёзма йўриқнома ва қўлланмаларни тушуниш;
- касбга оид мақола ва маьрузалардан керакли ахборотни ажратиб олиш;
- керак ёки нокераклигини аниқлаш мақсадида матнни у ёки бу қисмини
синчиклаб ўқиш, конференция дастурларини ўқиб тушуниш.
Ёзув.
- махсус маьлумотларни (тил юзасидан бўлган хатларни, маьлумотларни,
электрон хатларни) ёза олиш;
- эссе ва маьрузаларни ёза олиш;
- аниқ мантиққа эга бўлган илмий мақолалар ва илмий тадқиқот ишларни
ёза олиш;
- ёзма таклифлар, ҳисобот ва резюмелар туза олиш;
- битирув малакавий ишларни зарур бўлганда ёза олиш.
Тил компетенцияси
Лексик компетенция
- касбий лексика ва терминларни ишлата олиш;
- коммуникатив вазиятларда мавзуга оид бўлган лексикани ишлата олиш;
- интернационал сўзларни тушуниш ва қўллай олиш.
Грамматик компетенция
- мураккаб грамматик ва синтактик қурилмаларни коммуникатив
вазиятларда қўллай олиш;
- боғловчи сўзларни тўғри қўллаш;
- мутахассисликка оид матнларни унинг мазмунини тушуниш мақсадида матнни
таҳлил қилиши талаб этилади..

Фаннинг ўқув режадаги бошқа фанлар билан ўзаро боғлиқлиги ва услубий


жиҳатдан узвийлиги
Чет тили фани ижтимоий-иқтисодий фанлар ва ихтисослик фанлари билан
ўзаро боғлиқ. Ушбу фан бошқа фанлар билан интеграллашган ҳолда ўргатилади.

Фаннинг фан, таълим ва ишлаб чиқаришдаги ўрни

8
Чет тили фани ишлаб чиқариш жараёни билан бевосита боғланмаган.
Талабалар мазкур фандан ўрганган билимларидан бошқа ихтисослик фанларини
ўзлаштиришда (соҳага оид маълумотларни чет тилида излаб топиш, таҳлил қилиш
ва билим олиш жараёнида фойдаланиш ), келгусидаги касбий фаолиятларида
фойдаланишлари мумкин.

Фанни ўқитишда замонавий ахборот ва педагогик технологиялар


“Чет тили” фанини ўқитишда таълимнинг қуйидаги илғор ва замонавий
технология ва методларидан фойдаланилади:
- педагогик маҳорат технологияси (Ю.Н.Кулюткин, Е.Б.Спасская);
- билимдонлар баҳси;
- мавқеингизни эгалланг – шиорлар асосидаги баҳс;
- таълимнинг фаол услублари: “Кейс-услуби” (Гарвард университети бизнес
мактаби), ишбоп ўйинлар.

Ижодий топшириқларни гуруҳ билан ҳал қилиш услубларидан:


- дельфи услуби – таклиф қилинган ечимдан статистик услуб асосида беш
камчиликни аниқлаш ва улардан энг яхшисини танлаб, баҳолаш, камчиликлар
сабабини аниқлаш;
- қора қути услуби – масалани таҳлил қилиш, ижодий баҳс орқали
камчиликлар сабабини аниқлаш;
- кундаликлар услуби – гуруҳ аъзоларининг ён дафтарчаларидаги ёзувларни
таҳлили ва уларда берилган таклиф-мулоҳазаларни муҳокама қилиш, умумий
фикр ишлаб чиқиш;
- “Тўғридан-тўғри жамоавий ақлий ҳужум” (Дж.Дональд Филлипс) –
20-60 кишилик катта аудиторияда янги фикрларни, самарадорликни ошириш иш
ёки машқ мини-гуруҳларда олиб борилади ва фикрлар жамоада муҳокама
қилинади;
- “Ақлий ҳужум” – (Е.А.Александров и Г.Я.Буш) – гуруҳ қатнашчилари
ижодий ғояларини жамоа, ғоялари билан қарши ғоялар ёрдамида фаоллаштириш,
уларни қўллашни баҳолаш;
- сенектика услуби (У.Гордон) – муаммони ифодалашга ўргатиш, унинг
қисмларини аниқлаш, муаммони ечишдаги ўхшашликларни топиш. Креативликни
ўстириш, оддий ҳодисаларнинг ғайри-табиий томонларини топиш, ижодий
қобилиятларини аниқлаш;
- «АРИЗ – ТРИЗ» (Г.С.Альтшуллер ва унинг мактаби, ТРИЗ - кашфиёт
топшириклари технологияларини ривожлантириш) – ўрганилаётган тизим
ривожланиши қонуниятларига бўйсундирилган мантиқий операциялар тизими 40
усулдан иборат: “қўшилиш”, “матрёшка”, “қарама-қарши”, “зарарни фойдага
айлантириш” ва бошқалар.

АСОСИЙ ҚИСМ
Нутқ мавзулари:
Кундалик мавзу (ўзи ҳақида, оиласи ҳақида, бўш вақтни ўтказиши ва ҳоказо).
Ижтимоий мавзу (атроф-муҳит, маиший ва касбий йўналишда ижтимоий
муносабат).
Таълим мавзуси (ўқув муассасаси, ўқув қуроллари ва унга муносабат,
ихтисослик фанларининг ҳозирда ўқитилиши ва ҳоказо)
9
Ижтимоий маданий (Ўзбекистон Республикаси ва тили ўрганилаётган
мамлакатнинг тарихий, географик, иқлимий, маданий, маиший хусусиятлари).
Касбга йўналтирилган мавзу (ўрганилаётган ихтисослик тарихи, йўналишлари,
соҳанинг буюк намоёндалари, долзарб муаммолари, касбий этика ва ҳоказо).
Умумий босқич
Нутқ компетенцияси
Босқичнинг асосий мақсади:
- узлуксиз таълим тизимининг аввалги босқичлари (академик лицей ва касб-
ҳунар коллежлари)да талабалар хорижий тилда эгаллаган малака ва
кўникмаларини коррекция қилиш ва тенглаштириш;
- талабаларни нутқ фаолияти турлари бўйича касбий мулоқотга тайёрлашдан
иборат;
Тинглаб тушуниш:
 маъруза, тақдимот ва мунозаралар, радио ва телевидение эшиттиришлари,
янгиликлар, интервьюлар, ҳужжатли фильм ва шу каби оғзаки матнлар;
 реклама ва эълонлар;
 тил соҳиблари нутқ ёзувлари (бадиий, ҳужжатли фильмлар, оммавий чиқиш ва
ҳоказо);
 тил соҳибларининг ижтимоий мавзулардаги ўзаро суҳбати;
 тингланган ахборотнинг асосий мақсади, тўлиқ мазмунини тинглаб тушуниш
малака ва кўникмаларини ривожлантириш.
Гапириш:
Диалог нутқ
 ижтимоий мавзуларда суҳбат ва норасмий диалог;
 касбий ёки бошқа мавзуларда расмий ва норасмий мунозаралар;
 мунозарани бошқариш, интервью, музокаралар ва телефон орқали мулоқот
олиб бориш.
Монолог нутқ
 ихтисосликка оид мавзуларда маъруза тайёрлаш ва ўқиш;
 мунозара, далил ва исботларни олға суриш, фикрни асослаб бериш;
 реклама ва махсус мавзуларда тақдимот тайёрлаш ҳамда чиқиш қилиш;
 маълумотларни умумлаштириш, мақолалар ёзиш, муҳокама қилиш.
Ўқиш
 танишув ўқиш, кўз югуртириб ўқиш ва синчиклаб ўқиш кўникма ва
малакаларини ривожлантириш;
 хат-хабар, ёзишмалар ва электрон почтани ўқиш;
 махсус материалларни ўзида акс эттирган аутентик матнларни ўқиш;
 махсус сўз ва терминларга эга матнларни, илмий ва касбга оид адабиётларни,
электрон манбалар ва матбуот материалларини ўқиш.
Ёзма нутқ
 турли ёзишмалар, хат-хабарлар ва махсус докладлар (эслатма CVs ва ҳоказо)
ёзиш;
 эссе, баён, резюме, тадқиқот иши (мақолалар, битирув малакавий ишлар)
ёзиш.
Касбга йўналтирилган босқич
Касбга йўналтирилган босқичнинг асосий мақсади:
- нутқ турлари бўйича касбий соҳада чет тилини амалий эгаллаш;
10
- талабани ижодий шахс сифатида ривожлантириш;
- соҳа бўйича адабиётларни таржима қилиш малака ва кўникмаларини
ривожлантириш;
Тинглаб тушуниш:
 касбга йўналтирилган аутентик материалларни бир марта эшитиб асосий
мазмунини тушуниш ва зарур ахборотни олиш;
 кундалик воқеалар ҳақида янгиликлар, репортажларни тушуниш, фильм
қаҳрамонлари нутқини тушуниш.
Гапириш:
Диалогик нутқ
- тил соҳиблари билан эркин мулоқотда бўлиш ва касбий мавзулара ўз фикр
ва мулоҳазаларини исботлаб бериш;
- суҳбатни бошлаш ва тугатишни билиш, суҳбатдошига таклиф ва маслаҳат
бериш, саволларига жавоб бериш, ахборот алмашиш, муҳокама қилинаётган
далилларни аниқлаштириш, ўқиган ёки эшитганларини муҳокама қилиш;
- матн асосий мазмунини ифодаловчи лексик ва синтактик қурилмаларга
асосланиб гапириб бериш;
- ассоциатив тафаккурга асосланиб мулоҳаза, танқид, баҳолаш далиллар
билан исботлаш орқали ўз нутқини тузиш;
- риторик характерга эга диалог нутқ малакаларини такомиллаштириш;
- касбий мулоқотлар, конференция, симпозиум, учрашув ва мунозараларда
қатнашиш учун нутқ фаолияти, кўникма ва малакаларини такомиллаштириш.
Монологик нутқ:
- долзарб муаммо юзасида барча “Тарафдор” ва “Қарши” далилларни
келтирган ҳолда ўз фикрини баён қилиш;
- тинглаган ва ўқиган матн мазмунини гапириш;
- мазмунга баҳо бериш;
- ўрганилган мавзулар бўйича ахборот бериш
- ўқиган матнни таҳлил қилиш ва шарҳлаш;
- ўқиган ёки тинглаган матнни қисқача мазмунини баён этиш;
- ўрганилган мавзуда чиқиш қилиш;
- ижтимоий –сиёсий матнларни ўқиб шарҳлаб бериш.
Ўқиш:
Танишув ўқиш
 матнни луғатсиз, берилган савол ёки умумий мазмунини тушуниш мақсадида
ўқиш;
 матн: 10 % гача нотаниш сўз бўлган илмий-оммабоп, ижтимоий-сиёсий,
махсус бадиий матнлар;
 матн мазмунини чет тилида ёки она тилида сўзлаб бериш, параграфларни
номлаш, тест топшириш.
Синчиклаб (ўрганиб) ўқиш
 матнни асосий ахборотни ажратиб олган ҳолда мазмунини тўлиқ ва аниқ
тушуниб ўқиш.
Ўқиш тезлиги, ҳажми:
 луғатдан фойдаланиб 1600 босма белгили матнни 1,0 академик соатда
ўқиш.
 матн: махсус, илмий оммабоп 12% гача нотаниш сўзга эга бўлади.
Кўз югуртириб ўқиш:
11
- матн мазмуни хусусиятларини аниқлаш;
- зарур ахборотни матндан топиш;
- сўз (матн) маъно мазмунини контекст асосида фаҳмлаб олиш;
- матндаги бирламчи (асосий) иккинчи даражали ахборотни ажратиш;
- матн калит сўзларини ажрата олиш;
- матн қисмларига сарлавҳа қўйиш.
Ёзма нутқ
Ёзма нутқ бўйича:
- касбга йўналтирилган босқичда шаклланган малакаларни такомиллаштириш;
- реферат, аннотация ёзиш техникасини такомиллаштириш;
- ҳужжатларни расмийлаштиришни билиш (тузилиши, услуби, хужжат тили) ва у
асосида ҳужжатларни намунага қараб, схемага кўра, клише ва фразаларни
қўллаб, ахборотни ҳисобга олиб, иш юритиш вазиятлари талабларига мос
равишда расмийлаштириш;
- берилган мавзуда баён, эссе, резюме тузиш,соҳага оид адабиётлар бўйича
реферат ёзиш.
Лингвистик компетенция
Лексик компетенция чет тилида кенг қўлланиладиган рецептив ва
репродуктив актив, пассив, потенциал сўз бойлигини оширишга қаратилган
бўлиб, унинг таркибига турғун сўз бирикмалари, нутқ намуналари, клише ва
касбий терминлар киради. Мазкур лексик минимум тили ўрганилаётган
мамлакат маданиятини ифодалайди.
Ихтисослик бўйича лексик минимум методик принциплар - кўп
маънолилик, тематик, сўз ясаш хусусиятларини ҳисобга олиш тамойилларига
кўра касбга йўналтирилган чет тили таълими асосида танлаб олинади. Санаб
ўтилган тамойилларга кўра лексик минмум 2 турдан иборат:
а) умумтаълимий;
б) касбий лексика
Қуйидаги жадвалда таклиф этилаётган лексик минимум курслар бўйича
тақсимлаб берилган:

Курс Умумтаълимий минимум Касбий лексика Жами


Актив* Пассив** Актив
1 350 700 100 800
2 350 500 150 800
3 150 500 200 700
4 150 500 200 700
Жами 1000 2200 650 3000

* Минимумда олдинги босқичда ўрганилган лексика сони кўрсатилмаган.


* Пассив лексикага актив лексика ҳам киради.
Грамматик компетенция
ИНГЛИЗ ТИЛИ
Актив грамматик минимум
- дарак, сўрок, инкор содда гапларнинг қўлланилиши;
- буйруқ майлидаги инкор гаплар, кўшма тўлдирувчининг қўлланилиши;
- шарт майлининг қўлланилиши;

12
- and, but боғловчили қўшма гапларни қўлланилиши;
-if, that because, when, before, as soon as, till, until, after боғловчили эргашган
қўшма гапларни қўлланилиши.
Пассив грамматик минимум
- герундий, сифатдош, равишдошли қурилмаларнинг ишлатилиши.
НЕМИС ТИЛИ
Актив грамматик минимум
-дарак, сўроқ, инкор шаклдаги феъл ва от-кесимли содда гапларнинг
қўлланилиши;
- буйруқ майли, инкор шаклининг қўлланилиши;
- аниқ, ноаниқ артиклларнинг қўлланилиши;
- модал феълларнинг қўлланилиши;
- феълнинг шахссиз шакллари;
- мажҳул нисбатнинг қўлланилиши.
Пассив грамматик минимум
- und, aber, den, oder боғловчилари билан боғланувчи қўшма гаплар.
- dass, ob, wenn, wer, wie, was, woran боғловчили эргашган қўшма гаплар.
- мажҳул нисбатнинг ясалиши;
-шарт майлининг ясалиши.
ФРАНЦУЗ ТИЛИ
Актив грамматик минимум
-дарак, сўроқ, инкор шаклдаги феъл ва от-кесимли содда гапларнинг
қўлланилиши;
- буйруқ майли, инкор шаклининг қўлланилиши;
- аниқ, ноаниқ артиклларнинг қўлланилиши;
- модал феълларнинг қўлланилиши;
- феълнинг шахссиз шакллари;
- мажҳул нисбатнинг қўлланилиши.
Пассив грамматик минимум
-герундий, сифатдош, равишдошли қурилмаларнинг ясалиши.
ИСПАН ТИЛИ
Актив грамматик минимум
- дарак, сўроқ, инкор шаклдаги феъл ва от-кесимли содда гапларнинг
қўлланилиши;
- буйруқ майли, инкор шаклининг ишлатилиши.
- аниқ, ноаниқ артиклсиз холатларнинг қўлланилиши;
- модал феълларнинг қўлланилиши;
- феълнинг шахссиз шакллари;
- мажхул нисбатнинг қўлланилиши.
Пассив грамматик минимум
- герундий, сифатдош, равишдошли қурилмаларнинг ясалиши.
Умумтаълим ва касбга йўналтирилган босқичларда социолингвистик
(ижтимоий-маданий, ижтимоий) ва прагматик (дискурсив, стратегик, ўқув-
англаш) компетенцияларни эгаллаш назарда тутилади.
Социолингвистик компетенция:
 тил материалларини касбий нутқ учун ҳар босқич талабларидан ва
вазиятдан келиб чиққан ҳолда танлаш ва фойдалана олиш.
Ижтимоий - маданий компетенция:
13
 касбга оид муқобилсиз лексикани (сўровномалардан фойдаланган ҳолда)
билиш ва тушуниш, асбоб-ускуна ва жиҳозлар номларини англатувчи
лексикани билиш;
 нутқ коммуникатив тартиб ва қоидаларига риоя қилган ҳолда касбий
мулоқот юрита олиш.
Ижтимоий компетенция:
 ўз касбий маҳоратини, малакасини ошириш, касбдошлар ва коллектив
билан ишлаш, уларга нисбатан толерантлик туйғуларига эга бўлиш,
бошқалар тили ва маданиятини ҳурмат килиш, ҳамкорлар билан ишончли
алоқада бўлиш.
Дискурсив компетенция:
 турли жанрда мутахассислик бўйича аутентик дискурслар - китоб, мақола,
ҳужжат, қонун- қоидалардан таълимнинг ушбу босқичига асосланган ҳолда
касбий коммуникатив вазиятлар доирасига мос хусусиятларини ажрата олиш.
Стратегик компетенция:
 нутқни мантиқан тўғри кетма-кетликда ҳамда ишонарли қилиб вазифаларни
тўғри қўйган ҳолда тузиш, таълимнинг ушбу босқичига хос нутқ мазмунига
асосланган ҳолда касбий-коммуникатив вазиятларга мос тушадиган
мақсадларга эришиш.
Ўқув-билиш компетенцияси:
 дарсда, уйда, кутубхонада мустақил ишлай олиш, турли маълумот ва
ахборотни аутентик-ихтисослашган манбалардан олиш учун замонавий таълим
технологияларини қўллай олиш билан касбий фаолиятни ташкил қилиш.
Нутқ фаолияти турлари устида ишлаш учун вақтни тўғри тақсимлаш
Қўйилган мақсадларга эришиш учун ҳар бир дарсда нутқ фаолияти турлари
қуйидаги нисбатда бўлиши мақсадга мувофиқ:
тинглаб тушуниш - 25% ;
гапириш - 25%;
ўқиш – 30%;
ёзув – 20% .

Талабалар билимини назорат қилиш


Талабаларнинг чет тили бўйича эгаллаган билим, малака ва кўникмалари
жорий, оралиқ ва якуний назоратлар орқали назорат қилинади.
Жорий назорат: ҳар бир дарсда алоҳида талаба билан ишлаб уларнинг дарсга
тайёргарлик даражаси савол-жавоб орқали текширилиб, кундалик баллар қўйиб
борилади.
Оралиқ назорат: кафедранинг фан бўйича ишчи дастурига асосланган ҳолда,
хар бир семестрга қўйилган талаблар асосида бир қанча дарслар ўтилганидан
кейин ўтказилади. Натижаларни дастурда берилган талаблар билан қиёслаш
орқали талабаларнинг малака ва кўникмалари қанчалик ўсганлиги аниқлаб
борилади.
Якуний назорат: фан бўйича бакалавриат курсининг якунида ўтказилади.
Якуний назорат ўтказилиши натижасида дастур талаблари бўйича касбий чет тили
компетенцияси аниқлаб олинади.
Якуний назорат мазмуни
1. Тинглаб тушуниш бўйича:

14
Касбга йуналтирилган матнни тинглаш ва уни тушунганлигини аниқлаш
мақсадида тестлар ечиш.
2. Гапириш бўйича:
Касбга йўналтирилган мавзу бўйича батафсил, синчиклаб, аргументлар
билан бойитган ҳолда ўз фикрини баён этиш.
3. Ўқиш бўйича:
Касбий йўналишдаги матнни ўқиб, тушунганлиги асосида тест
топшириқларини ечиш. Ўқиган матн мазмунини аниқ ва тўлиқ тушунганлигини
текширишни ёзма таржима билан амалга ошириш мумкин. Бунда луғатдан
фойдаланишга рухсат берилади.
4. Ёзув буйича:
Соҳанинг долзарб муаммоларига бағишланган эссе ёзиш.

Лаборатория ишларини ташкил этиш бўйича кўрсатмалар


Фан бўйича лаборатория ишлари намунавий ўқув режада кўзда тутилмаган
Курс ишини ташкил этиш бўйича услубий кўрсатмалар
Фан бўйича курс иши намунавий ўқув режада режалаштирилмаган
Мустақил таълимни ташкил этишнинг шакли ва мазмуни
Чет тили фанидан мустақил ишларининг мақсади - талабаларнинг касбий
коммуникатив фаолиятини шакллантириш ва ривожлантириш, уларнинг ижодий
фаолиятини ўстириш, ва чет тили устида мустақил ишлай олиш малака ва
кўникмаларини ҳосил қилиш ва ривожлантиришдан иборат. Ушбу умумий
мақсадга эришиш учун қуйидаги бир неча вазифаларни бажариш назарда
тутилади:
- талабаларнинг тил тайёргарлик сифатини ошириб бориш, тил ва
мутахассислик бўйича адабиётлар устида ишлай олиш кўникмаларини
шакллантириш ва ривожлантириш;
- ўз касбий билим ва малакаларини кейинчалик мустақил тўлдириб ва
янгилаб туриш эхтиёжларини яратиш ва сақлаб қолиш, чет тили бўйича яратилган
малака ва кўникмаларни ўстириб, ривожлантириб бориш;
- талаба бажариши керак бўлган ишларни тўғри ташкил қилиш, келиб
чиқадиган қийинчиликларни олдиндан била олиш, ҳис этиш ва уларни бартараф
қилиш йўлларини топа олиш.
Тавсия этилаётган мустақил ишларнинг мазмуни
Талабаларнинг мустақил ишлари нутқ фаолиятининг қуйидаги турлари
бўйича ташкил қилинади.
Ўқиш: (танишиб чиқиш, синчиклаб, қараб чиқиш), ёзув, тинглаб тушуниш ва
гапириш;
Тинглаб тушуниш: ҳажми турлича бўлган аудио- ва видео матнларни тинглаб
тушуниш, саволларга жавоб бериш, гапириб бериш, аннотация ёза олиш;
Гапириш: талабаларнинг диалогик ва монологик нутқлари бўйича мустақил
ишлари аудиторияда ўргатилган матнлар, ўқув материаллари асосида ташкил
қилинади. Гапириш бўйича мустақил иш сифатида мавзу асосида маълумот
тайёрлаш, матн мазмунини гапириб бериш, ўрганилган лексик материаллар
асосида ҳикоялар тузиш, берилган муаммоли масала ва вазиятларни муҳокама
қилиш каби топшириқлар бериш мумкин. Гапириш кўникмаларини
ривожлантириб бориш учун мультимедиа дастурларини ва он-лайн
технологияларини қўллашга асосий эътибор қаратилади;
15
Ўқиш: талаба ўрганаётган соҳасига оид адабиётлар билан танишиб чиқиши ва ўзи
учун қизиқарли ва керакли бўлган ахборотни тушуниши, публицистик, илмий-
оммабоп ижтимоий-сиёсий адабиётларни ўқиши ва керакли ахборотни олиши
лозим. Машғулотларда юқорида айтилган малака ва кўникмаларни шакллантириш
ва ўстириш жуда мураккаб бўлганлиги учун уларни мустақил иш жараёнида
синчиклаб, кўз югуртириб, қараб чиқиб ўқиш турлари орқали ташкил қилинади.
Ушбу ўқиш турларини назорат қилиш-матнни бутунлай таржима қилиш ёки
унинг танлаб олинган қисмларини таржима қилиш билан амалга оширилади.
Танишиб чиқиб ўқиш мустақил иш тури сифатида уйда ўқиш шаклида олиб
борилади. Ўқишнинг бу тури учун аутентик ёки адаптация қилинган адабий,
илмий-оммабоп адабиёт танлаб олинади. Текшириш шакллари: ўқиганини
мазмунини тушунганлиги бўйича савол-жавоб ишлари, ажратиб олинган
масалалар бўйича ахборот олиш, бахс-мунозаралар ўтказиш, ахборотга режа
тузиш ва ҳ.к.
Қараб чиқиб, қидириб топиш учун ўқиш. Ўқишнинг бу турида оммавий-
сиёсий, публицистик матнлар, газета ва журнал материаллари берилади ва ҳар бир
дарсда қисқача ахборот олинади. Талаба битта газета мақолалари асосида ахборот
беради ёки мавзу бўйича бир қанча газета ва журналлардан ахборот тайёрлайди.
Ёзув. Ёзув бўйича мустақил иш ўз ичига ўрганилаётган тилда фикрни баён
қила олиш ишларини олади. Бунда мустақил иш мазмунига қуйидагилар киради:
- аннотация, реферат, резюмелар туза олиш;
- оғзаки равишда нутқ ҳосил қилиш учун режа ёки тезис тузиш;
- турли хатлар, табрикнома, таклифлар, иш юзасидан хатлар туза олиш;
- ўқишга ва ишга қабул юзасидан аризалар ёза олиш;
- соҳага оид турли ҳужжатларни тўлдириш;
- баён, иншо, эсселар ёза олиш; касби бўйича иш юритиш ишларини
(ёзувларини) олиб бориш.
Ўқиб таржима қилинган материаллар курс ишлари ва рефератларда қўлланилади.
Дастурнинг информацион – методик таъминоти
Чет тили фанини ўқитиш жараёнида таълимнинг замонавий интерфаол
усулларидан, педагогик ва ахборот-коммуникация технологияларидан кенг
фойдаланилади. Амалий машғулотларда ақлий ҳужум, кластер, блиц-сўров, кичик
гуруҳларда ишлаш, инсерт, презентация, кейс стади каби усулларнинг мавзуга
мос танланиши ва қўлланилиши дарс самарасини оширишга катта ҳисса қўшади.
Фойдаланиладиган адабиётлар рўйхати
Асосий адабиётлар
1. Абдалина Е.Н. Учебник английского языка для студентов неязыковых вузов. Т. 1996
2. Исмаилов А.А., Саттаров Т.Қ., Жалолов Ж.Ж., Ибрагимхўжаев И.И.Инглиз тили амалий
курсидан ўқув-услубий мажмуа // Нофилологик йўналишда инглиз тилини ҳорижий тил
сифатида ҳамда филологик йўналишида инглиз тилини иккинчи ҳорижий тил сифатида
ўқитиладиган олий таълим муассасалари илк (Basic User, Breakthrough A1) босқич талабалари
учун. Т.: ЎзДЖТУ. 2011
3. Исмаилов А.А., Саттаров Т.Қ., Жалолов Ж.Ж., Ибрагимхўжаев. Инглиз тили амалий
курсидан ўқув-услубий мажмуа // Нофилологик йўналишда инглиз тилини ҳорижий тил
сифатида ҳамда филологик йўналишида инглиз тилини иккинчи ҳорижий тил сифатида
ўқитиладиган олий таълим муассасалари илк (Basic User, Waystrage A2) босқич талабалари
учун. Т.: ЎзДЖТУ. 2011
4. Исмаилов А.А., Саттаров Т.Қ., Жалолов Ж.Ж., Ибрагимхўжаев. Инглиз тили амалий
курсидан ўқув-услубий мажмуа // Нофилологик йўналишда инглиз тилини ҳорижий тил
сифатида ҳамда филологик йўналишида инглиз тилини иккинчи ҳорижий тил сифатида

16
ўқитиладиган олий таълим муассасалари илк (Independent User, Threshold B1) босқич
талабалари учун. Т.: ЎзДЖТУ. 2011
5. Исмаилов А.А., Саттаров Т.Қ., Жалолов Ж.Ж., Ибрагимхўжаев. Инглиз тили амалий
курсидан ўқув-услубий мажмуа // Нофилологик йўналишда инглиз тилини ҳорижий тил
сифатида ҳамда филологик йўналишида инглиз тилини иккинчи ҳорижий тил сифатида
ўқитиладиган олий таълим муассасалари илк (Independent User, Vantage B2) босқич талабалари
учун. Т.: ЎзДЖТУ. 2011
6. Ишмухамедов Р. Инновацион технологиялар ёрдамида таълим самарадорлигини ошириш
йӯллари. Т. 2005
7. Мухитдинова Г.Ш. Техника Олий Укув юртлари учун // Инглиз тили дарслиги. Т.:
Узбекистон. 1997
8. Саттаров Т.К. Английский для студентов-юристов (1 часть). Т.:ТГЮИ. 2005
9. Саттаров Т.К., Хисматуллина Н.Х., Нормуратова В.И. Английский для студентов-юристов (2
часть). Т.:ТГЮИ. 2006
11. Ибрагимова Р.С. Француз тили, ўқув қулланма. Т.: Фан ва технология. 2010
12. Усманова Г., Мансурова Г., Ишанкулова Н. Deutsch-Учебник немецкого языка. Т.: Фан. 2013
Қўшимча адабиётлар
1. Агзамова З.И. Турдиева С.Х. Физика факультети бакалавриат талабалари учун инглиз
тилидан матнлар тўплами. НУУЗ. Т. 2007
2. Алламов О.А. Грамматика английского языка.НУУЗ. Т. 2006
3. Артикова Ю.А. Механика-математика факультети бакалавриат талабалари учун инглиз
тилидан матнлар тўплами НУУЗ. Т. 2006
4. Артикова Ю.А., Сабирова Г.П.,Джумабаева Ж.Ш. Англо-русско-узбекский словарь для
математиков. НУУЗ. Т. 2004
5. Артикова Ю.А., Сабирова Г.П. Инглиз тили грамматикаси. НУУЗ, Т. 2005
6. Артикова Ю.А. Numerals and mathematical symbols. НУУЗ. Т. 2013
7. Кербалаева Б.Д. Англо-русско-узбекский словарь. НУУЗ. Т. 2005
8. Саттарова З.Б. Методическая разработка по английскому языку на тему «Экология». НУУЗ.
Т. 2003
9. Юсупова З.Ш.Сборник английских текстов для неязыковых факультетов. НУУЗ. Т. 2003
10. Аликулов Т. Ўзбекча-французча луғат. Т. 1984
11. Аликулова Д.А. Кимё соҳаси бўйича французча-русча-ўзбекча ўқув луғати.Т. 2001.
12. Мусаев С.С., Маматов А.А., Умаров А. Guide parle-française-ouzbek-russe. Т. 1994.
13. Ширинова Р.Х. Les curiosites de Paris. Т. 2009.
14. Ширинова Р.Х. Le français du droit. T. 2008.
15. Х.Аловитдинова., Д. Раджабова ва б. English for esl and esp learners. Т.2012

Интернет сайтлари
http://iteslj.org/
http://iteslj.org/Techniques/Yang-Writing.html
http://iteslj.org/Techniques/Ross-ListeningComprehension.html
http://www.teachingenglish.org.uk/think/articles/listening
http://www.usc.edu/dept/education/CMMR/CMMR_BTSA_home.html#Resources_BeginningTeacher
s
http://www.teachermentors.com/MCenter%20Site/BegTchrNeeds.html
http://www.inspiringteachers.com/
http://teachnet.org/ntpi/research/prep/Cooper/
http://www.alt-teachercert.org/Mentoring.html
www.examenglish.com
http://www.education.gouv.fr/
http://www.educnet.education.fr/
http://www.educationprioritaire.education.fr/
http://www.educasource.education.fr/ ( Base des ressources en ligne )
http://www.elodil.com/historique.html (Eveil aux langues)
http://www.edufle.net
17
http://www.francparler.info/accueil
http://www.francparler.info/accueil
http://www.leplaisirdapprendre.com
http://www.enseigner.tv(Enseigner avec TV5)
http://clicnet.swarthmore.edu/fle.htm

18
O’ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O’RTA

MAXSUS TA`LIM VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMLI URGANCH DAVLAT UNIVERSITETI

O’quv – uslubiy boshqarma “TASDIQLAYMAN”


tomonidan ro’yxatga olindi O’quv ishlar bo’yicha prorektor
№ ______________ _______ dots. Xodjaniyazov S.U.
“ ” avgust 2015 yil “29 ”avgust 2015 yil

CHET (NEMIS) TILI FANI BO’YICHA

ISHCHI O’QUV DASTURI

Bilim soxalari: 100000-Gumanitar soha


200000-Ijtimoiy soha, iqtisod va huquq
300000- Ishlab chiqarish va texnik soha
400000-Qishloq va suv xo’jalik
500000-Sog`liqni saqlash va ijtimoiy ta`minot
600000- Xizmatlar sohasi
Ta`lim soxasi: Oliy ta`lim klassifikatorida qayd etilgan tegishli barcha
ta`lim sohalari va yo’nalishlari uchun

Urganch - 2015

19
Ushbu ishchi dastur UzROUMTV tomonidan 28.08.2013 yil tasdiqlanib, 28. 08.2013 yilda №
BD 1.12 – 319-sonli buyruq raqami bilan ro’yxatga olingan namunaviy dastur asosida tuzilgan.

Tuzuvchi:

O’qituvchi: Xodjayeva Gulshoda Baxadirovna

Taqrizchi:
Dots.Jumaniyazov .Z.A

Ishchi dastur Filololgiya fakulteti “ Fakultetlararo chet tillari ” kafedrasining 2015 yil
“ 27 ” avgustdagi majlisida (Bayonnoma №1) muxokama qilindi va fakultet ilmiy kengashida
ko’rib chiqish uchun tavsiya qilindi.

Fakultetlararo chet tillari kafedrasi mudiri: dots. Ermetova J.I

Ishchi dastur Filologiya fakulteti ilmiy kengashining 2015 yil “28 ” avgustdagi majlisida
(Bayonnoma №1) ko’rib chiqildi va Universitet ilmiy kengashida tasdiqlash uchun tavsiya qilindi.

Filologiya fakulteti ilmiy kengashi raisi: dots. Jumaniyazov Z.A.

Ishchi o’quv dasturi Urganch Davlat Universiteti Ilmiy kengashining 2015 yil “29” avgustdagi
majlisida ko’rib chiqildi (Bayonnoma №1) va tasdiqlandi.

Kelishildi :

O’quv-uslubiy boshqarma boshlig’i: Boyjonov I.

20
КИРИШ
Мазкур дастур Ўзбекистон Республикаси Президентининг 2012 йил 10 декабрдаги “Чет
тилларни ўрганиш тизимини янада такомиллаштириш чора-тадбирлари тўғрисида”ги ПҚ-1875-
сонли, Ўзбекистон Республикаси Вазирлар Маҳкамасининг 2013 йил 8 майдаги “Чет тиллар
бўйича таълимнинг барча босқичлари битирувчиларининг тайёргарлик даражасига қўйиладиган
талаблар” тўғрисидаги 124-сонли қарорлари ҳамда Европа Кенгашининг “Чет тилини эгаллаш
умумевропа компетенциялари: ўрганиш, ўқитиш ва баҳолаш” тўғрисидаги умумэътироф
этилган халқаро меъёрлари (CEFR – Common European Framework of Reference) га мувофиқ
қайта ишлаб чиқилди.
Вазирлар Маҳкамасининг “Чет тиллар бўйича таълимнинг барча босқичлари
битирувчиларининг тайёргарлик даражасига қўйиладиган талаблар” га кўра олий таълим
муассасаларининг ихтисослиги чет тили бўлмаган факультетлари бакалавриат босқичи
битирувчилари тўрт йиллик таҳсиллари ниҳоясида ўрганган чет тили бўйича В2 даражани
эгаллашлари лозим.
Ушбу дастур “Чет тили” фанини икки босқичга бўлинган ҳолда ўқитишни назарда
тутади:
- умумий босқич (умумий чет тили ўрганилади).
- касбга йўналтирилган босқич (чет тили махсус мақсадларда ўргатилади).
Ҳар бир курс учун ажратилган ўқув соатлари тенг, яъни 50%дан тақсимланади. Курслар
бир-биридан мавзуси, лексик тизими, ўқув матнлари, нутқ фаолиятлари хусусияти ва мавқеига
қараб малакаларни ривожлантириш бўйича фарқлансада, ўқув жараёни учун умумий бўлган
грамматик мавзулар, ўхшаш синтактик ҳодисалар, нутқ кўникма ва малакаларини эгаллашда
ўзаро узвий боғлиқ ва узлуксиз ҳолда ўргатилади. Чет тилини ўргатиш ихтисослик
хусусиятларидан келиб чиқиб, “Чет тили махсус мақсадлар учун” тамойилларига ва
коммуникатив, интегратив компетентлик ёндашувларига асосланади.
Коммуникатив фаолиятга йўналтирилган ёндашув - таълимнинг ривожлантирувчи,
функционал ва коммуникатив хусусиятларига эга бўлиб, таълим жараёнида билиш фаоллигини
оширишга кўмаклашади. Таълим жараёнида мазкур ёндашув талабаларда рефлексия, ўз-ўзини
ривожлантириш, намоён этишга кўмаклашади; чет тили таълимини маданиятлараро мулоқот
сифатида ташкил этишга; дарс жараёнида ўқитувчи талабаларнинг ўзаро тенг ҳуқуқли
иштирокчи сифатида ўзини намоён этишларини таъминлайди; таълимнинг интерактив
шаклларини қўллаш; талабаларда янги тил малакалари, социо-маданий билимлар, амалий
малакавий кўникмаларни мустақил эгаллашни ривожлантириш.
Шахсга йўналтирилган ёндашув - чет тилини ўқитишда нафақат илмий билимлар
бериш, балки таълим жараёнининг иштирокчилари (талабалар, ўқитувчилар, ота-оналар)
муносабатларининг фаол шаклларига асосланиш; талаба характери ва унинг ўзини
ривожлантириш усулларини ўрганиш; индивидуалликни шакллантириш учун талабага қулай
шарт-шароитлар яратиш; маданиятимизда шаклланган шахснинг психик ривожлантириш
меъёрлари ҳақидаги тасаввурларни ўзгартириш (горизантал эмас, балки вертикал, яъни талаба
ривожланиш динамикасини унинг олдинги ҳолати билан таққослаш орқали амалга оширишни,
бошқалар билан эмас, балки уни ўзи билан таққослаш).
Интегратив ёндашув – турли фанлардан олинган билимлар, кўникма, малака ва
тажрибани ҳисобга олиш, таяниш, интеграция қилиш, чет тилида коммуникатив, касбий
коммуникатив, ижтимоий компетентликни баравар ривожлантиришни назарда тутади.
Таълимда компетентлик ёндашув - муайян натижаларга эришиш ва муҳим
компетенцияларни эгаллашга қаратилади. Компетенция бўлажак касбий фаолиятга қараб
шаклланиб боради. Бундай шароитда таълим жараёни янги мазмунга эга бўлади, у ўрганиш ва
ўргатиш жараёнига айланади, яъни касбий ва ижтимоий аҳамиятга эга компентентликни
мустақил ўқиб ўрганиш, ижтимоий-меҳнат, маданий, маиший ҳамда маданий ҳордиқ соҳаларда
чет тилини қўллашга эришилади.

Фаннинг мақсад ва вазифалари


Чет тили фанининг мақсади талабаларнинг кўп маданиятли дунёда касбий, илмий ва
маиший соҳаларда фаолият юритишларида коммуникатив компетенция (унинг таркибий
қисмлари ҳисобланувчи лингвистик, социо-лингвистик, прагматик ва бошқа
компетенциялари)ни шакллантиришдан иборат.

21
Компетенция – коммуникация (мулоқот) иштирокчилари томонидан таълимнинг аниқ
мақсадларига қаратилган нутқ фаолиятини ривожлантиришга имкон берадиган билим, кўникма,
малака ва шахсий фазилатлар йиғиндисини ифодалайди.
Чет тили коммуникатив компетенцияси – ўрганилаётган чет тилида сўзлашувчилар
билан мулоқот қилишни амалга ошириш қобилияти ва тайёргарлиги, шунингдек, талабаларнинг
тили ўрганилаётган мамлакат маданияти билан танишиш, ўз мамлакати маданиятини янада
яхшироқ англаш, уни мулоқот жараёнида тақдим эта олишини назарда тутади. Мазкур ўқув
фанини ўрганишнинг асосий вазифаларига талабаларда қуйидаги компетенцияларни
ривожлантириш киради:
Лингвистик компетенция ўрганилаётган тил соҳиблари билан мулоқот қилиш учун тил
материаллари (фонетика, лексика, грамматика)ни етарли даражада билиш ва нутқ фаолияти
турлари (тинглаб-тушуниш, гапириш, ўқиш ва ёзув)да қўллай билишни назарда тутади.
Ижтимоий-лингвистик компетенция сўзловчининг бирон бир нутқий вазият,
коммуникатив мақсад ва хоҳиш-истагидан келиб чиққан ҳолда керакли лингвистик шакл, ифода
усулини танлаш кўникма ва малакаларни ўз ичига олади.
Ижтимоий-маданий компетенция аутентик нутқнинг миллий хусусиятларини: ўзи
яшаётган мамлакатнинг урф-одатлари, қадриятлари, маросимлари ва бошқа миллий-маданий
хусусиятларини тили ўрганилаётган мамлакат билан таққослаган ҳолда тақдим эта олиш
компетенциясидир.
Ижтимоий компетенция - ижтимоий-лингвистик ва социо-маданий компетенцияларни
ўз ичига олади. У ҳозирги кўп маданиятли дунёда таълим олувчиларда чет тилини ўрганиш
муҳимлиги тушунчаси, чет тилида мулоқот қилиш, ўз устида мустақил ишлаш ва ижтимоий
мослашув воситаси сифатида фойдаланиш эҳтиёжини шакллантириш ва ривожлантириш,
фуқаролик, ватанпарварлик фазилатларини тарбиялашда, чет тили орқали маданиятлараро
мулоқотни амалга ошириш истаги ва хоҳишида намоён бўлади.
Прагматик компетенция қуйидагилардан иборат:
Дискурсив компетенция (дискурс – оғзаки ёки ёзма нутқ матни) матнни тўғри талқин
қилиш ва тузиш, шунингдек, шунга мос нутқий мулоқот турини танлаш учун оғзаки ва ёзма
(стилистик ҳамда таркибий қисмларини билиб олишни назарда тутган) матнлар тузиш кўникма
ва малакаларидан иборат.
Стратегик (компенсатор) компетенция чет тили муҳитида нутқий ҳамда ижтимоий
мулоқот тажрибасидаги камчилик ва нуқсонларни айрим вербал/новербал воситалар ёрдамида
тўлдириш, коммуникатив вазиятда тушунмовчиликлар пайдо бўлганда такроран сўраш, узр
сўраш ва ҳоказолар орқали мураккаб вазиятлардан уддабуронлик билан чиқиб кета олиш
қобилиятини назарда тутади.
Ўқув - билиш компетенцияси таълим олувчининг мустақил билим олиш фаолиятида
чет тиллар ва маданиятларни ўрганишнинг компетенциялар йиғиндиси бўлиб, замонавий
таълим технологияларидан фойдаланиш билан боғлиқ бўлган мантиқий, методологик ва
умумтаълим вазифаларни ўз ичига олади.
Чет тилини ўқитиш дидактик, методик, лингвистик тамойилларни ҳамда замонавий
таълим технологияларини қўллаш асосида амалга оширилади.

Фан бўйича талабаларнинг билим, кўникма ва малакаларига қўйиладиган талаблар


“Чет тиллар бўйича таълимнинг барча босқичлари битирувчиларининг тайёргарлик
даражасига қўйиладиган талаблар”да олий таълим муассасаларининг ихтисослиги чет тили
бўлмаган факультетлари бакалавриат босқичи битирувчилари тўрт йиллик таҳсиллари
ниҳоясида ўрганган чет тили бўйича В2 даражани эгаллашлари шарт. Унга кўра битирувчи
талабалар В2 даражани таъминловчи қуйидаги коммуникатив компетенцияларни эгаллашлари
лозим.
Лингвистик компетенция:
Тинглаб тушуниш
 узоқ давом этган суҳбат ва мураккаб далиллар келтирилган матнни тушуниш ва идрок
этиш;
 маьруза, суҳбат, мукаммал йўриқномалар, академик ва касбий презентациялар, савол-
жавоблар асосий мазмунини тушуна олиш;
 реклама, эьлон ва маьлумотномаларни тушуниш;

22
 мураккаб аутентик нутқни таниш ва нотаниш контекстда тушуна олиш;
 тил соҳиблари суҳбатлари ва баҳс- мунозараларини тушуна олиш;
 радио ва интернет материаллари, интервьюларни (суҳбат) тўлиқ даражада тушуна олиш.
Гапириш
Диалог
- бизнесдаги ҳамкори билан музокара олиб бориш;
- аниқ масалалар бўйича ахборот олиш;
- узоқ муддатли музокараларда тил соҳиби билан қатнашиш, уларни қўллаб-қувватлаш,
керак бўлса музокараларни бошқариш;
- кундалик мавзуларда баҳс-мунозара, музокараларда фаол қатнашиш;
- ихтисослик (касб) бўйича интервью, суҳбатларда қатнашиш;
- фикрни аниқлаштириш, қайтадан тузиш ва баҳс- мунозара ривожига ўз ҳиссасини
қўшиш;
- музокаралар олиб бориш жараёнида муаммоларни ечимини усталик билан ҳал этиш;
- вазиятга қараб саволлар бериш ва жавоб қайтариш.
Монолог
- алоҳида мавзу бўйича қилинган презентациялар ўтказиш;
- ихтисослиги бўйича асбоб-ускуналарни аниқ ва равшан тасвирлаш;
- алоҳида мавзу бўйича оғзаки маьруза тузиш;
- мақола, маьруза, баҳс-мунозараларни аниқ ва равшан қилиб умумлаштириш;
- аниқ тизимга асосланган ҳолда қўшимча, етарли бўлган ҳолда ва таниш мавзу бўйича ўз
фикрини ифода қила олиш.
Ўқиш
- таниш ва нотаниш мавзу бўйича тузилган матнлардан асосий / керакли бўлган
ахборотни, шахсий ва мутахассислик бўйича корреспонденцияларни (хат-хабарларни)
тушуниш;
- диаграмма, схема, чизмаларни қисқача таьрифини тушуниш;
- мураккаб бўлган маьлумотларни идрок этиш;
- махсус, мураккаб бўлган ёзма йўриқнома ва қўлланмаларни тушуниш;
- касбга оид мақола ва маьрузалардан керакли ахборотни ажратиб олиш;
- керак ёки нокераклигини аниқлаш мақсадида матнни у ёки бу қисмини синчиклаб ўқиш,
конференция дастурларини ўқиб тушуниш.
Ёзув.
- махсус маьлумотларни (тил юзасидан бўлган хатларни, маьлумотларни, электрон
хатларни) ёза олиш;
- эссе ва маьрузаларни ёза олиш;
- аниқ мантиққа эга бўлган илмий мақолалар ва илмий тадқиқот ишларни ёза олиш;
- ёзма таклифлар, ҳисобот ва резюмелар туза олиш;
- битирув малакавий ишларни зарур бўлганда ёза олиш.
Тил компетенцияси
Лексик компетенция
- касбий лексика ва терминларни ишлата олиш;
- коммуникатив вазиятларда мавзуга оид бўлган лексикани ишлата олиш;
- интернационал сўзларни тушуниш ва қўллай олиш.
Грамматик компетенция
- мураккаб грамматик ва синтактик қурилмаларни коммуникатив вазиятларда қўллай
олиш;
- боғловчи сўзларни тўғри қўллаш;
- мутахассисликка оид матнларни унинг мазмунини тушуниш мақсадида матнни таҳлил
қилиши талаб этилади..

Фанни ўқитишда замонавий ахборот ва педагогик технологиялар


“Чет тили” фанини ўқитишда таълимнинг қуйидаги илғор ва замонавий технология ва
методларидан фойдаланилади:
- педагогик маҳорат технологияси (Ю.Н.Кулюткин, Е.Б.Спасская);
- билимдонлар баҳси;
23
- мавқеингизни эгалланг – шиорлар асосидаги баҳс;
- таълимнинг фаол услублари: “Кейс-услуби” (Гарвард университети бизнес мактаби),
ишбоп ўйинлар.

Ижодий топшириқларни гуруҳ билан ҳал қилиш услубларидан:


- дельфи услуби – таклиф қилинган ечимдан статистик услуб асосида беш камчиликни
аниқлаш ва улардан энг яхшисини танлаб, баҳолаш, камчиликлар сабабини аниқлаш;
- қора қути услуби – масалани таҳлил қилиш, ижодий баҳс орқали камчиликлар сабабини
аниқлаш;
- кундаликлар услуби – гуруҳ аъзоларининг ён дафтарчаларидаги ёзувларни таҳлили ва
уларда берилган таклиф-мулоҳазаларни муҳокама қилиш, умумий фикр ишлаб чиқиш;
- “Тўғридан-тўғри жамоавий ақлий ҳужум” (Дж.Дональд Филлипс) – 20-60
кишилик катта аудиторияда янги фикрларни, самарадорликни ошириш иш ёки машқ мини-
гуруҳларда олиб борилади ва фикрлар жамоада муҳокама қилинади;
- “Ақлий ҳужум” – (Е.А.Александров и Г.Я.Буш) – гуруҳ қатнашчилари ижодий
ғояларини жамоа, ғоялари билан қарши ғоялар ёрдамида фаоллаштириш, уларни қўллашни
баҳолаш;
- сенектика услуби (У.Гордон) – муаммони ифодалашга ўргатиш, унинг қисмларини
аниқлаш, муаммони ечишдаги ўхшашликларни топиш. Креативликни ўстириш, оддий
ҳодисаларнинг ғайри-табиий томонларини топиш, ижодий қобилиятларини аниқлаш;
- «АРИЗ – ТРИЗ» (Г.С.Альтшуллер ва унинг мактаби, ТРИЗ - кашфиёт топшириклари
технологияларини ривожлантириш) – ўрганилаётган тизим ривожланиши қонуниятларига
бўйсундирилган мантиқий операциялар тизими 40 усулдан иборат: “қўшилиш”, “матрёшка”,
“қарама-қарши”, “зарарни фойдага айлантириш” ва бошқалар.

АСОСИЙ ҚИСМ
Нутқ мавзулари:
Кундалик мавзу (ўзи ҳақида, оиласи ҳақида, бўш вақтни ўтказиши ва ҳоказо).
Ижтимоий мавзу (атроф-муҳит, маиший ва касбий йўналишда ижтимоий муносабат).
Таълим мавзуси (ўқув муассасаси, ўқув қуроллари ва унга муносабат, ихтисослик
фанларининг ҳозирда ўқитилиши ва ҳоказо)
Ижтимоий маданий (Ўзбекистон Республикаси ва тили ўрганилаётган мамлакатнинг тарихий,
географик, иқлимий, маданий, маиший хусусиятлари).
Касбга йўналтирилган мавзу (ўрганилаётган ихтисослик тарихи, йўналишлари, соҳанинг
буюк намоёндалари, долзарб муаммолари, касбий этика ва ҳоказо).
Умумий босқич
Нутқ компетенцияси
Босқичнинг асосий мақсади:
- узлуксиз таълим тизимининг аввалги босқичлари (академик лицей ва касб-ҳунар
коллежлари)да талабалар хорижий тилда эгаллаган малака ва кўникмаларини коррекция қилиш
ва тенглаштириш;
- талабаларни нутқ фаолияти турлари бўйича касбий мулоқотга тайёрлашдан иборат;
Тинглаб тушуниш:
 маъруза, тақдимот ва мунозаралар, радио ва телевидение эшиттиришлари, янгиликлар,
интервьюлар, ҳужжатли фильм ва шу каби оғзаки матнлар;
 реклама ва эълонлар;
 тил соҳиблари нутқ ёзувлари (бадиий, ҳужжатли фильмлар, оммавий чиқиш ва ҳоказо);
 тил соҳибларининг ижтимоий мавзулардаги ўзаро суҳбати;
 тингланган ахборотнинг асосий мақсади, тўлиқ мазмунини тинглаб тушуниш малака ва
кўникмаларини ривожлантириш.
Гапириш:
Диалог нутқ
 ижтимоий мавзуларда суҳбат ва норасмий диалог;
 касбий ёки бошқа мавзуларда расмий ва норасмий мунозаралар;
 мунозарани бошқариш, интервью, музокаралар ва телефон орқали мулоқот олиб бориш.
Монолог нутқ
24
 ихтисосликка оид мавзуларда маъруза тайёрлаш ва ўқиш;
 мунозара, далил ва исботларни олға суриш, фикрни асослаб бериш;
 реклама ва махсус мавзуларда тақдимот тайёрлаш ҳамда чиқиш қилиш;
 маълумотларни умумлаштириш, мақолалар ёзиш, муҳокама қилиш.
Ўқиш
 танишув ўқиш, кўз югуртириб ўқиш ва синчиклаб ўқиш кўникма ва малакаларини
ривожлантириш;
 хат-хабар, ёзишмалар ва электрон почтани ўқиш;
 махсус материалларни ўзида акс эттирган аутентик матнларни ўқиш;
 махсус сўз ва терминларга эга матнларни, илмий ва касбга оид адабиётларни, электрон
манбалар ва матбуот материалларини ўқиш.
Ёзма нутқ
 турли ёзишмалар, хат-хабарлар ва махсус докладлар (эслатма CVs ва ҳоказо) ёзиш;
 эссе, баён, резюме, тадқиқот иши (мақолалар, битирув малакавий ишлар) ёзиш.
Касбга йўналтирилган босқич
Касбга йўналтирилган босқичнинг асосий мақсади:
- нутқ турлари бўйича касбий соҳада чет тилини амалий эгаллаш;
- талабани ижодий шахс сифатида ривожлантириш;
- соҳа бўйича адабиётларни таржима қилиш малака ва кўникмаларини ривожлантириш;
Тинглаб тушуниш:
 касбга йўналтирилган аутентик материалларни бир марта эшитиб асосий мазмунини
тушуниш ва зарур ахборотни олиш;
 кундалик воқеалар ҳақида янгиликлар, репортажларни тушуниш, фильм қаҳрамонлари
нутқини тушуниш.
Гапириш:
Диалогик нутқ
- тил соҳиблари билан эркин мулоқотда бўлиш ва касбий мавзулара ўз фикр ва
мулоҳазаларини исботлаб бериш;
- суҳбатни бошлаш ва тугатишни билиш, суҳбатдошига таклиф ва маслаҳат бериш,
саволларига жавоб бериш, ахборот алмашиш, муҳокама қилинаётган далилларни
аниқлаштириш, ўқиган ёки эшитганларини муҳокама қилиш;
- матн асосий мазмунини ифодаловчи лексик ва синтактик қурилмаларга асосланиб
гапириб бериш;
- ассоциатив тафаккурга асосланиб мулоҳаза, танқид, баҳолаш далиллар билан исботлаш
орқали ўз нутқини тузиш;
- риторик характерга эга диалог нутқ малакаларини такомиллаштириш;
- касбий мулоқотлар, конференция, симпозиум, учрашув ва мунозараларда қатнашиш
учун нутқ фаолияти, кўникма ва малакаларини такомиллаштириш.
Монологик нутқ:
- долзарб муаммо юзасида барча “Тарафдор” ва “Қарши” далилларни келтирган ҳолда ўз
фикрини баён қилиш;
- тинглаган ва ўқиган матн мазмунини гапириш;
- мазмунга баҳо бериш;
- ўрганилган мавзулар бўйича ахборот бериш
- ўқиган матнни таҳлил қилиш ва шарҳлаш;
- ўқиган ёки тинглаган матнни қисқача мазмунини баён этиш;
- ўрганилган мавзуда чиқиш қилиш;
- ижтимоий –сиёсий матнларни ўқиб шарҳлаб бериш.
Ўқиш:
Танишув ўқиш
 матнни луғатсиз, берилган савол ёки умумий мазмунини тушуниш мақсадида ўқиш;
 матн: 10 % гача нотаниш сўз бўлган илмий-оммабоп, ижтимоий-сиёсий, махсус бадиий
матнлар;
 матн мазмунини чет тилида ёки она тилида сўзлаб бериш, параграфларни номлаш, тест
топшириш.

25
Синчиклаб (ўрганиб) ўқиш
 матнни асосий ахборотни ажратиб олган ҳолда мазмунини тўлиқ ва аниқ тушуниб ўқиш.
Ўқиш тезлиги, ҳажми:
 луғатдан фойдаланиб 1600 босма белгили матнни 1,0 академик соатда ўқиш.
 матн: махсус, илмий оммабоп 12% гача нотаниш сўзга эга бўлади.
Кўз югуртириб ўқиш:
- матн мазмуни хусусиятларини аниқлаш;
- зарур ахборотни матндан топиш;
- сўз (матн) маъно мазмунини контекст асосида фаҳмлаб олиш;
- матндаги бирламчи (асосий) иккинчи даражали ахборотни ажратиш;
- матн калит сўзларини ажрата олиш;
- матн қисмларига сарлавҳа қўйиш.
Ёзма нутқ
Ёзма нутқ бўйича:
- касбга йўналтирилган босқичда шаклланган малакаларни такомиллаштириш;
- реферат, аннотация ёзиш техникасини такомиллаштириш;
- ҳужжатларни расмийлаштиришни билиш (тузилиши, услуби, хужжат тили) ва у асосида
ҳужжатларни намунага қараб, схемага кўра, клише ва фразаларни қўллаб, ахборотни
ҳисобга олиб, иш юритиш вазиятлари талабларига мос равишда расмийлаштириш;
- берилган мавзуда баён, эссе, резюме тузиш,соҳага оид адабиётлар бўйича реферат ёзиш.
Лингвистик компетенция
Лексик компетенция чет тилида кенг қўлланиладиган рецептив ва репродуктив
актив, пассив, потенциал сўз бойлигини оширишга қаратилган бўлиб, унинг таркибига
турғун сўз бирикмалари, нутқ намуналари, клише ва касбий терминлар киради. Мазкур
лексик минимум тили ўрганилаётган мамлакат маданиятини ифодалайди.
Ихтисослик бўйича лексик минимум методик принциплар - кўп маънолилик,
тематик, сўз ясаш хусусиятларини ҳисобга олиш тамойилларига кўра касбга йўналтирилган
чет тили таълими асосида танлаб олинади. Санаб ўтилган тамойилларга кўра лексик
минмум 2 турдан иборат:
а) умумтаълимий;
б) касбий лексика
Қуйидаги жадвалда таклиф этилаётган лексик минимум курслар бўйича тақсимлаб
берилган:

Курс Умумтаълимий минимум Касбий лексика Жами


Актив* Пассив** Актив
1 350 700 100 800
2 350 500 150 800
3 150 500 200 700
4 150 500 200 700
Жами 1000 2200 650 3000

* Минимумда олдинги босқичда ўрганилган лексика сони кўрсатилмаган.


* Пассив лексикага актив лексика ҳам киради.
Грамматик компетенция
НЕМИС ТИЛИ
Актив грамматик минимум
-дарак, сўроқ, инкор шаклдаги феъл ва от-кесимли содда гапларнинг қўлланилиши;
- буйруқ майли, инкор шаклининг қўлланилиши;
- аниқ, ноаниқ артиклларнинг қўлланилиши;
- модал феълларнинг қўлланилиши;
- феълнинг шахссиз шакллари;
- мажҳул нисбатнинг қўлланилиши.
Пассив грамматик минимум
- und, aber, den, oder боғловчилари билан боғланувчи қўшма гаплар.
26
- dass, ob, wenn, wer, wie, was, woran боғловчили эргашган қўшма гаплар.
- мажҳул нисбатнинг ясалиши;
-шарт майлининг ясалиши.
Умумтаълим ва касбга йўналтирилган босқичларда социолингвистик (ижтимоий-
маданий, ижтимоий) ва прагматик (дискурсив, стратегик, ўқув-англаш) компетенцияларни
эгаллаш назарда тутилади.
Социолингвистик компетенция:
 тил материалларини касбий нутқ учун ҳар босқич талабларидан ва вазиятдан келиб
чиққан ҳолда танлаш ва фойдалана олиш.
Ижтимоий - маданий компетенция:
 касбга оид муқобилсиз лексикани (сўровномалардан фойдаланган ҳолда) билиш ва
тушуниш, асбоб-ускуна ва жиҳозлар номларини англатувчи лексикани билиш;
 нутқ коммуникатив тартиб ва қоидаларига риоя қилган ҳолда касбий мулоқот юрита
олиш.
Ижтимоий компетенция:
 ўз касбий маҳоратини, малакасини ошириш, касбдошлар ва коллектив билан ишлаш,
уларга нисбатан толерантлик туйғуларига эга бўлиш, бошқалар тили ва маданиятини
ҳурмат килиш, ҳамкорлар билан ишончли алоқада бўлиш.
Дискурсив компетенция:
 турли жанрда мутахассислик бўйича аутентик дискурслар - китоб, мақола, ҳужжат, қонун-
қоидалардан таълимнинг ушбу босқичига асосланган ҳолда касбий коммуникатив вазиятлар
доирасига мос хусусиятларини ажрата олиш.
Стратегик компетенция:
 нутқни мантиқан тўғри кетма-кетликда ҳамда ишонарли қилиб вазифаларни тўғри қўйган
ҳолда тузиш, таълимнинг ушбу босқичига хос нутқ мазмунига асосланган ҳолда касбий-
коммуникатив вазиятларга мос тушадиган мақсадларга эришиш.
Ўқув-билиш компетенцияси:
 дарсда, уйда, кутубхонада мустақил ишлай олиш, турли маълумот ва ахборотни аутентик-
ихтисослашган манбалардан олиш учун замонавий таълим технологияларини қўллай олиш
билан касбий фаолиятни ташкил қилиш.
Нутқ фаолияти турлари устида ишлаш учун вақтни тўғри тақсимлаш
Қўйилган мақсадларга эришиш учун ҳар бир дарсда нутқ фаолияти турлари қуйидаги
нисбатда бўлиши мақсадга мувофиқ:
тинглаб тушуниш - 25% ;
гапириш - 25%;
ўқиш – 30%;
ёзув – 20% .

Талабалар билимини назорат қилиш


Талабаларнинг чет тили бўйича эгаллаган билим, малака ва кўникмалари жорий, оралиқ ва
якуний назоратлар орқали назорат қилинади.
Жорий назорат: ҳар бир дарсда алоҳида талаба билан ишлаб уларнинг дарсга тайёргарлик
даражаси савол-жавоб орқали текширилиб, кундалик баллар қўйиб борилади.
Оралиқ назорат: кафедранинг фан бўйича ишчи дастурига асосланган ҳолда, хар бир
семестрга қўйилган талаблар асосида бир қанча дарслар ўтилганидан кейин ўтказилади.
Натижаларни дастурда берилган талаблар билан қиёслаш орқали талабаларнинг малака ва
кўникмалари қанчалик ўсганлиги аниқлаб борилади.
Якуний назорат: фан бўйича бакалавриат курсининг якунида ўтказилади. Якуний назорат
ўтказилиши натижасида дастур талаблари бўйича касбий чет тили компетенцияси аниқлаб
олинади.
Якуний назорат мазмуни
1. Тинглаб тушуниш бўйича:
Касбга йуналтирилган матнни тинглаш ва уни тушунганлигини аниқлаш мақсадида
тестлар ечиш.
2. Гапириш бўйича:

27
Касбга йўналтирилган мавзу бўйича батафсил, синчиклаб, аргументлар билан бойитган
ҳолда ўз фикрини баён этиш.
3. Ўқиш бўйича:
Касбий йўналишдаги матнни ўқиб, тушунганлиги асосида тест топшириқларини ечиш.
Ўқиган матн мазмунини аниқ ва тўлиқ тушунганлигини текширишни ёзма таржима билан
амалга ошириш мумкин. Бунда луғатдан фойдаланишга рухсат берилади.
4. Ёзув буйича:
Соҳанинг долзарб муаммоларига бағишланган эссе ёзиш.
Мустақил таълимни ташкил этишнинг шакли ва мазмуни
Чет тили фанидан мустақил ишларининг мақсади - талабаларнинг касбий коммуникатив
фаолиятини шакллантириш ва ривожлантириш, уларнинг ижодий фаолиятини ўстириш, ва чет
тили устида мустақил ишлай олиш малака ва кўникмаларини ҳосил қилиш ва
ривожлантиришдан иборат. Ушбу умумий мақсадга эришиш учун қуйидаги бир неча
вазифаларни бажариш назарда тутилади:
- талабаларнинг тил тайёргарлик сифатини ошириб бориш, тил ва мутахассислик бўйича
адабиётлар устида ишлай олиш кўникмаларини шакллантириш ва ривожлантириш;
- ўз касбий билим ва малакаларини кейинчалик мустақил тўлдириб ва янгилаб туриш
эхтиёжларини яратиш ва сақлаб қолиш, чет тили бўйича яратилган малака ва кўникмаларни
ўстириб, ривожлантириб бориш;
- талаба бажариши керак бўлган ишларни тўғри ташкил қилиш, келиб чиқадиган
қийинчиликларни олдиндан била олиш, ҳис этиш ва уларни бартараф қилиш йўлларини топа
олиш.
Тавсия этилаётган мустақил ишларнинг мазмуни
Талабаларнинг мустақил ишлари нутқ фаолиятининг қуйидаги турлари бўйича ташкил
қилинади.
Ўқиш: (танишиб чиқиш, синчиклаб, қараб чиқиш), ёзув, тинглаб тушуниш ва гапириш;
Тинглаб тушуниш: ҳажми турлича бўлган аудио- ва видео матнларни тинглаб тушуниш,
саволларга жавоб бериш, гапириб бериш, аннотация ёза олиш;
Гапириш: талабаларнинг диалогик ва монологик нутқлари бўйича мустақил ишлари
аудиторияда ўргатилган матнлар, ўқув материаллари асосида ташкил қилинади. Гапириш
бўйича мустақил иш сифатида мавзу асосида маълумот тайёрлаш, матн мазмунини гапириб
бериш, ўрганилган лексик материаллар асосида ҳикоялар тузиш, берилган муаммоли масала ва
вазиятларни муҳокама қилиш каби топшириқлар бериш мумкин. Гапириш кўникмаларини
ривожлантириб бориш учун мультимедиа дастурларини ва он-лайн технологияларини қўллашга
асосий эътибор қаратилади;
Ўқиш: талаба ўрганаётган соҳасига оид адабиётлар билан танишиб чиқиши ва ўзи учун
қизиқарли ва керакли бўлган ахборотни тушуниши, публицистик, илмий-оммабоп ижтимоий-
сиёсий адабиётларни ўқиши ва керакли ахборотни олиши лозим. Машғулотларда юқорида
айтилган малака ва кўникмаларни шакллантириш ва ўстириш жуда мураккаб бўлганлиги учун
уларни мустақил иш жараёнида синчиклаб, кўз югуртириб, қараб чиқиб ўқиш турлари орқали
ташкил қилинади. Ушбу ўқиш турларини назорат қилиш-матнни бутунлай таржима қилиш ёки
унинг танлаб олинган қисмларини таржима қилиш билан амалга оширилади.
Танишиб чиқиб ўқиш мустақил иш тури сифатида уйда ўқиш шаклида олиб борилади.
Ўқишнинг бу тури учун аутентик ёки адаптация қилинган адабий, илмий-оммабоп адабиёт
танлаб олинади. Текшириш шакллари: ўқиганини мазмунини тушунганлиги бўйича савол-
жавоб ишлари, ажратиб олинган масалалар бўйича ахборот олиш, бахс-мунозаралар ўтказиш,
ахборотга режа тузиш ва ҳ.к.
Қараб чиқиб, қидириб топиш учун ўқиш. Ўқишнинг бу турида оммавий-сиёсий,
публицистик матнлар, газета ва журнал материаллари берилади ва ҳар бир дарсда қисқача
ахборот олинади. Талаба битта газета мақолалари асосида ахборот беради ёки мавзу бўйича бир
қанча газета ва журналлардан ахборот тайёрлайди.
Ёзув. Ёзув бўйича мустақил иш ўз ичига ўрганилаётган тилда фикрни баён қила олиш
ишларини олади. Бунда мустақил иш мазмунига қуйидагилар киради:
- аннотация, реферат, резюмелар туза олиш;
- оғзаки равишда нутқ ҳосил қилиш учун режа ёки тезис тузиш;
- турли хатлар, табрикнома, таклифлар, иш юзасидан хатлар туза олиш;

28
- ўқишга ва ишга қабул юзасидан аризалар ёза олиш;
- соҳага оид турли ҳужжатларни тўлдириш;
- баён, иншо, эсселар ёза олиш; касби бўйича иш юритиш ишларини (ёзувларини) олиб
бориш.
Nemis tili fanidan o’quv yuklamalar hajmi,
mashg`ulotlar mavzulari, soatlar.

№ Inhalt Stunden Literatur


I. SEMESTER 57
1 Über sich selbst 2 III. S.167
2 Die Vokale und Konsonanten 2 I. S.18,19 III.
S.5-9
3 Meine Familie 2 II. S.60-61
4 Der Artikel. Der Gebrauch des bestimmten Artikels 2 I.S. 133,139
II. S.62-63
5 Die erste Bekanntschaft 2 I.S.86
6 Der Gebrauch des unbestimmten Artikels 2 I. S.135
II. S.67-68
7 Unsere Gruppe 2 III.S.52-54
8 Das Fehlen des Artikels 2 I. S.136
9 Ein Tag an der Hochschule 2 III. S.25-27
10 Der Kasus 2 II.S.74-76
11 Mein Haus 2 V.S.16
12 Die Hilfsverben haben, sein, werden 2 I. S.47-49
13 Mein Arbeitstag 2 III. S.38-40
14 Der Aussagesatz 2 I. S.26-29
15 Mein Freund 2 II. S.85-86
16 Die Fragesätze 2 I. S.36-37
17 Die Rolle der Familie in der Gesellschaft 2 I. S.83-84
18 Das Pronomen. Das Demonstrativpronomen 2 I. S.186-188
19 Mein Ruhetag 2 I. S.101-102
20 Das Possessivpronomen und seine Deklination 2 I. S.186-187
VII. S.40-41
21 Mein Heimatdorf 2 II. S.95-96
22 Das Personalpronomen 2 I.
S.184,185,187
VII. S.82-84
23 Die Jahreszeiten 2 I. S.65
24 Das Präsens. Die Verben mit Präfixen: ver-, er-, be-, ent-, zer-, 2 I. S.91-93;
miss-, durch-, an-, nach-, aus-, ein-. 74,77
25 Im Lebensmittelgeschäft 2 I.S.122
26 Präsens der starken Verben 2 I. S.109-111
27 Die Ferien 2 I. S.100
28 Präsens der schwachen Verben und mit der Vokalveränderungen 2 III. S.28-29
29 In der Deutschstunde 2 I.S.67

29
№ Inhalt Stunden
II. SEMESTER 57
1 Das Präteritum 2 I. S.92-95

2 Die modernen Wohnhäuser unserer Stadt 2 I. S.144-146


3 Das Substantiv. Die Substantiva mit Suffixen: -er, -ung, -ler, 2 I. S.132-134;
-heit, -keit, -igkeit, -ling, -schaft, -tun, -chen 137, 154-155
4 Im Speisesaal 2 I.S.161
5 Die Deklination der Substantive. Die starke Deklination 2 I. S.151-154
6 Ogahi 2 II. S.123-124
7 Die schwache Deklination der Substantive 2 I. S.151-154
8 Maschrab 2 III.S.116
9 Die weibliche Deklination der Substantive 2 I. S.152-154
10 Amir Temur 2 Internet
11 Die Pluralbildung der Substantive. Der 1. Typ der Pluralbildung 2 I. S.228-232
12 Olympiade – Sendbote des Friedens 2 III.S.169
13 Der 2. Typ der Pluralbildung I. S.228-232
14 Sport in meinem Leben 2 V.S.82
15 Der 3. Typ der Pluralbildung 2 I. S.228-232
16 J.W.Goethe 2 II. S.127-128
17 Der 4. Typ der Pluralbildung 2 I. S.228-232
18 Der Umweltschutz 2 I. S.320-321
19 Die besondere Fälle der Pluralbildung 2 I. S.228-232
20 Ökologie 2 I.S.318
21 Die Modalverben im Präsens 2 I. S.206,207,
208,210
22 Urgentscher Staatliche Universität 2 II. S.152-153
23 Die Modalverben im Präteritum 2 I. S.210-211
24 Fremdsprachen in unserem Leben. 2 II. S.156-157
25 Der Imperativ 2 I. S.59-60
26 Uzbekistan 2 I.S.213-217
27 Die sich Verben 2 II. S.162-163
28 Deutschland I.S.354
29 Die verneinende Wörter „nicht“ und „kein“ 2 I. S.37-38

Mustaqil ishlar

№ Mustaqil ishlar mazmuni Ajratilgan


soat

I.Semester 30
1 Begrüssung und Bekanntschaft 2
2 Ich und meine Familie 2
3 Mein Lebenslauf 2
4 Mein Arbeitstag. 2

5 Unser Haus 2

6 Meine Freizeit. 2

7 Am Feiertag 2

30
8 Meine Zukunftspläne 2

9 Das Studium an der Hochschule 2

10 Mein Ruhetag 2

11 Meine Familie 2

12 In der Deutschstunde 2

13 Unsere Hochschule 2

14 Unsere Stadt 2

15 Mein Dorf 2

II.Semester
1 Unsere Wohnung 2
2 Mein Zimmer 2
3 Im Hof 2
4 Mein Schulfreund 2
5 Im Kaufhaus 2
6 Im Lebensmittelgeschaft. 2
7 Im Zentralwarenhaus 2
8 Am Wochenende. 2
9 Beim Arzt 2
10 Im Krankenhaus 2
11 Ein Besuch des kranken Freunds 2
12 Im Studentenheim 2
13 Im Lesesaal. 2
14 In der Hochschulbiblothek 2
15 Sport in unserer Hochschule 2

Insgesamt: 30
Insgesamt pro Jahr: 60

www.google.uz
www.pedagog.uz
www.daad.uz
www.goethe.taschkent.uz
www.test.daf.de
www.hueber.de
www.ziyonet.uz.
www.ta’lim.uz
www.wikipedia.org

Ko’rgazmali va boshqa uslubiy o’qitishni texnik va komputer vositalari

 tarqatma materiallar
 rasmlar
31
 komputer
 CD
Darsda qo’llaniladigan zamonaviy ped.texnologiyalar turi
 Assosiogramma (klaster)
 Mind-Map, Venn diagrammasi , BBB metodi , Baliq skleti, Nilufar guli

32
O‘ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O‘RTA
MAXSUS TA’LIM VAZIRLIGI

URGANCH DAVLAT UNIVERSITETI


FILOLOGIYA FAKULTETI

“TASDIQLAYMAN”
Fakultetlararo chet tillari
kafedrasi mudiri
________ dots.J.I.Ermetova
“ 27 ” avgust 2015 yil

CHET TILI (NEMIS TILI)


fanidan ishchi dastur bajarilishining

TAQVIM-MAVZULI REJASI

URGANCH 2015

33
Fakultet:
Kurs:
Yo’nalish:
O’qituvchi:
I Semester
№ Mavzu Mashg’ulot Ajratilgan O’qituvchi
Sana
turi soat imzosi
1 Über sich selbst amaliy 2
2 Die Vokale und Konsonanten amaliy 2
3 Meine Familie amaliy 2
4 Der Artikel. Der Gebrauch des amaliy 2
bestimmten Artikels
5 Die erste Bekanntschaft amaliy 2
6 Der Gebrauch des unbestimmten amaliy 2
Artikels
7 Unsere Gruppe amaliy 2
8 Das Fehlen des Artikels amaliy 2
9 Ein Tag an der Hochschule amaliy 2
10 Der Kasus amaliy 2
11 Mein Haus amaliy 2
12 Die Hilfsverben: haben, sein, amaliy 2
werden
13 Mein Arbeitstag amaliy 2
14 Der Aussagesatz amaliy 2
15 Mein Freund amaliy 2
16 Der Fragesatz amaliy 2
17 Die Rolle der Familie in der amaliy 2
Geselschaft
18 Das Pronomen. Das amaliy 2
Demonstrativpronomen
19 Mein Ruhetag amaliy 2
20 Das Possessivpronomen amaliy 2
21 Mein Heimatdorf amaliy 2
22 Das Personalpronomen amaliy 2
23 Die Jahreszeiten amaliy 2
24 Das Präsens. Die Verben mit amaliy 2
Präfixen: ver-, er-, be-, -ent, -zer, -
miss, -durch, -an, nach-, aus-, -ein
25 Im Lebensmittelgeschäft amaliy 2
26 Präsens der starken Verben amaliy 2
27 Die Ferien amaliy 2
28 Präsens der schwachen Verben und amaliy 2
mit der Vokalveränderungen
Insgesamt 56

II Semester
№ Mavzu Mashg’ulot Ajratilgan O’qituvchi
Sana
turi soat imzosi
1 Das Präteritum amaliy 2
2 Die modernen Wohnhäuser unserer amaliy 2
Stadt
3 Das Substantiv. Die Substantiva amaliy 2
mit Suffixen: -er, -ung, -ler, -heit, -
keit, -igkeit, -ling, -schaft, -tun, -
34
chen
4 Im Speisesaal amaliy 2
5 Die Deklination der Substantive. amaliy 2
Die starke Deklination
6 Ogahi amaliy 2
7 Die schwache Deklination der amaliy 2
Substantive
8 Maschrab amaliy 2
9 Die weibliche Deklination der amaliy 2
Substantive
10 Amir Temur amaliy 2
11 Die Pluralbildung der Substantive. amaliy 2
Der 1. Typ der Pluralbildung
12 Olympiade – Sendbote des amaliy 2
Friedens
13 Der 2.Typ der Pluralbildung amaliy 2
14 Sport in meinem Leben. amaliy 2
15 Der 3.Typ der Pluralbildung amaliy 2
16 J.W. Goethe amaliy 2
17 Der 4. Typ der Pluralbildung amaliy 2
18 Der Umweltschutz amaliy 2
19 Die besondere Fälle der amaliy 2
Pluralbildung
20 Ökologie amaliy 2
21 Die Modalverben im Präsens amaliy 2
22 Urgentscher staatliche Universität amaliy 2
23 Die Modalverben im Präteritum amaliy 2
24 Fremdsprachen in unserem Leben. amaliy 2
25 Der Imperativ amaliy 2
26 Usbekistan amaliy 2
27 Die sich Verben amaliy 2
28 Deutschlad amaliy 2
Insgesamt 56
Insgesamt pro Jahr 112

I Semester

№ Mustaqil ishning mavzusi Hisobot Ajratilgan O’qituvchi


Sana
shakli soat imzosi
1 Begrüßung und Bekanntschaft Og’zaki va
2
yozma so’rov
2 Ich und meine Familie Og’zaki va
2
yozma so’rov
3 Mein Lebenslauf Og’zaki va
2
yozma so’rov
4 Mein Arbeitstag. Og’zaki va
2
yozma so’rov
5 Unser Haus Og’zaki va
2
yozma so’rov
6 Meine Freizeit. Og’zaki va
2
yozma so’rov
7 Am Feiertag Og’zaki va
2
yozma so’rov
8 Meine Zukunftspläne Og’zaki va
2
yozma so’rov
35
9 Das Studium an der Hochschule Og’zaki va
2
yozma so’rov
10 Mein Ruhetag Og’zaki va
2
yozma so’rov
11 Meine Familie Og’zaki va
2
yozma so’rov
12 In der Deutschstunde Og’zaki va
2
yozma so’rov
13 Unsere Hochschule Og’zaki va
2
yozma so’rov
14 Unsere Stadt Og’zaki va
2
yozma so’rov
15 Mein Dorf Og’zaki va
2
yozma so’rov
Insgesamt: 30
II Semester

№ Mustaqil ishning mavzusi Hisobot Ajratilgan O’qituvchi


Sana
shakli soat imzosi
1 Unsere Wohnung Og’zaki va
2
yozma so’rov
2 Mein Zimmer Og’zaki va
2
yozma so’rov
3 Im Hof Og’zaki va
2
yozma so’rov
4 Mein Schulfreund Og’zaki va
2
yozma so’rov
5 Im Kaufhaus Og’zaki va
2
yozma so’rov
6 Im Lebensmittelgeschäft. Og’zaki va
2
yozma so’rov
7 Im Zentralwarenhaus Og’zaki va
2
yozma so’rov
8 Am Wochenende. Og’zaki va
2
yozma so’rov
9 Beim Arzt Og’zaki va
2
yozma so’rov
10 Im Krankenhaus Og’zaki va
2
yozma so’rov
11 Ein Besuch des kranken Freunds Og’zaki va
2
yozma so’rov
12 Im Studentenheim Og’zaki va
2
yozma so’rov
13 Im Lesesaal. Og’zaki va
2
yozma so’rov
14 In der Hochschulbiblothek Og’zaki va
2
yozma so’rov
15 Sport in unserer Hochschule Og’zaki va
2
yozma so’rov
Insgesamt: 30
Insgesamt pro Jahr: 60

36
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»

FANI

TA’LIM TEXNOLOGIYALARI

37
TA’LIM TEXNOLOGIYASI

Ta’lim texnologiyasi - pedagogik texnologiyaning ilmiy aspektini belgilash uchun ishlatiladi. Bu (fan
predmeti), «texnik va inson resurslarini xamda ularning uz oldiga ta’lim shakllarini optimallashtirish
vazifasini kuyuvchi xamkorligini xisobga olgan xolda dars berish va bilimlarni uzlashtirishning barcha
jarayonlarini yaratish, kullash va belgilashning tizimli usuli» xisoblanadi (YUNESKO).
O`qitish texnologiyasi - bu ta’lim, kommunikatsiya, axborot va boshkaruvning jamlangan va tartibga
solingan optimal yullari va vositalaridir, bu ta’lim jarayonini uzgaruvchan sharoitlarda, ajratilgan vakt
davomida samarali natijalarga kafolatli erishishni va anik ta’lim jarayonlarini amalga oshirishni
instrumental ta’minlovchisi xisoblanadi (PT jarayonli –bayonli aspekti);
bu mavjud jarayondir, ta’lim jarayoni sub’ektlarining xamkorlikdagi yuzaga kelgan tartibli xarakatidir
(PT jarayonli xarakat aspekti).

Pedagogik texnologiya – bu ta’limni texnologiyalashtirish soxasida pedagogik xodisalar va


jarayonlarda kullaniladigan tushuncha

Ta’limning faolligi – ta’lim oluvchilarning faolligini tashkillashtirishni ta’minlab beruvchi


ta’lim. Ta’limning faol usullari – ta’lim oluvchilarning bilim orttirish faoliyatini kuchaytirish
usullari. Asosan u yoki bu muammoni echish yullarini izlashda taxminiy erkin fikr almashinish diologi
asosida kuriladi. Ayniksa keng tarkalgan va uziga xos xususiyatga ega bulgan ta’limning faol
usullariga kuyidagilar kiradi: suxbat, munozara, ta’limiy uyinlar, «keys-stadi», loyixalash usuli,
muammoli usul, miyaga xujum va bosh.
Interaktiv (Interactive) – dialogli.
Interfaol ta’lim – ta’lim beruvchi va ta’lim oluvchi urtasidagi (ta’lim oluvchi va kompyuter)
uzaro xarakatni amalga oshiruvchi dialogli ta’lim.
Interfaollik – ta’lim doirasida printsipial yangi xodisa – shu tufayli ta’lim oluvchi:
(1) ta’lim jarayonining xamma sub’ektlari bilan faol uzaro xarakatda bulishi, fakatgina
ukituvchi bilan shaxsiy munosabat yulidagina emas, balki boshka talabalar, ma’muriyat bilan xam kila
olishi mumkin;
(2) multimedia ob’ektlarini taxlil kilish jarayonida ularning mazmunini, shaklini, ulcham va
ranglarini dinamik ravishda boshkarishni, turli tarafdan ularni kuzatishni, boshka shunga uxshash
manipulyatsiyalarini kayta ta’minlashni, kuprok anik kursatuvga erishish uchun xoxlagan joyidan
tuxtatib va davom ettira olish mumkin buladi. SHunday kilib, interfaollik fakatgina axborotlarni passiv
kabul kilish uchungina emas, balki urganilayotgan ob’ektlar yoki jarayonlarda va virtual modellarning
uzaro xarakatlarida multimedia modellari xususiyatlarini faol tadkikot kilish uchun xam imkoniyat
yaratib beradi.
Interfaollik darajasi kanchalik yukori bulsa, ta’lim jarayoni xam shunchalik samarali buladi.

38
Ta’lim texnologiyasining tub ma’noli belgilari va xususiyatlari

- Klaster (assotsiogramma)
- Mind Map
- BBB metodi
- Ven diagrammasi
- Nilufar guli
- FSMU metodi
- Baliq skeleti
- 6 x 6 metodi
Ta’lim texnologiyasining tub ma’noli belgilari va xususiyatlari

Mazkur fanni o’qitish jarayonida ta’limning zamonaviy usullari, pedagogik va axborot


texnologiyalaridan foydalanish nazarda tutilgan. Fanni o’zlashtirishda darslik, majmua, uslubiy
qo’llanmalar, ma’ruza matnlari, tarqatma materiallar, elektron materiallar, zamonaviy pedagogik
texnologiyalar, jumladan, ovozli yozuv, video filmlardan foydalaniladi.

Insert jadvali
Grafiktashkil etuvchiningturi, O’quv faoliyatini tashkillashtirishning
ahamiyati va xususiyatlari jarayonli tuzilmasi

Insert jadvalini to’ldirish qoidasi bilantanishadilar.


“Insert” jadvali Alohida o’zlari to’ldiradilar.
mustaqil o’qish vaqtida olgan
ma’lumotlarni, eshitgan
ma’ruzalarni tizimlashtirishni O’qish jarayonida olingan ma’lumotlarni
ta’minlaydi; olingan ma’lumotni alohida o’zlari tizimlashtiradilar - jadval
tasdiqlash, aniqlash, chetga ustunlariga “kiritadilar” matnda belgilangan
chiqish, kuzatish. Avval quyidagi belgilarga muvofiq:
o’zlashtirgan ma’lumotlarni “V”- men bilgan ma’lumotlarga mos;
bog’lash qobiliyatini
shakllantirishga yordam beradi.
“-“ – men bilgan ma’lumotlarga zid;
“+” – men uchun yangi ma’lumot;
“?” – men uchun tushunarsiz yoki
ma’lumotni aniqlash, to’ldirish talab etiladi.
7

V + – ?

39
КLASTER

Кlasterni tuzish qoidasi bilan tanishadilar. Yozuv


taztasi yoki katta qog’oz varag’ining o’rtasiga
КLASTER asosiy so’z yoki 1-2 so’zdan iborat bo’lgan mavzu
(Кlaster- tutam, bog’lam)- nomi yoziladi.
axborot xaritasini tuzish yo’li-
barcha tuzilmaning mohiyatini
markazlashtirish va aniqlash Birikma bo’yicha asosiy so’z bilan uning yonida
uchun qandaydir biror asosiy mavzu bilan bog’liq so’z va takliflar kichik
omil atrofida g’oyalarni yig’ish. doirachalar “yo’ldoshlar” yozib qo’shiladi. Ularni
Bilimlarni faollashtirishni “asosiy” so’z bilan chiziqlar yordamida
tezlashtiradi, fikrlash jarayoniga birlashtiriladi. Bu “yo’ldoshlarda” “kichik
mavzu bo’yicha yangi o’zaro yo’ldoshlar” bo’lishi mumkin. Yozuv ajratilgan
bog’lanishli tasavvurlarni erkin vaqt davomida yoki g’oyalar tugagunicha davom
va ochiq jalb qilishga yordam etishi mumkin.
beradi.

Мuhokama uchun klasterlar bilan almashinadilar.

Ideogra-
fik

Piktogra-
fik
Yozuv
turlari

Ierogli-
fik

Klasterni tuzish qoidasi


1. Aqlingizganima kelsa, barchasini yozing. G’oyalari sifatini muhokama qilmang faqat ularni yozing.
2. Xatni to’xtatadigan imlo xatolariga va boshqa omillarga e’tibor bermang.

40
3. Ajratilgan vaqt tugaguncha yozishni to’xtatmang. Agarda aqlingizda g’oyalar kelishi birdan
to’xtasa, u holda qachonki yangi g’oyalar kelmaguncha qog’ozga rasm chizib turing.

B/B/B JADVALI
Jadvalni tuzish qoidasi bilan tanishadilar.
Alohida /kichik guruhlarda jadvalni
rasmiylashtiradilar.
B/B/B- JADVALI-
Bilaman/ Bilishni hohlayman/
Bilib oldim.
“Маvzu bo’yicha nimalarni bilasiz” va “Nimani
Mavzu, matn, bo’lim bilishni hohlaysiz” degan savollarga javob
bo’yichaizlanuvchanlikniolib beradilar (oldindagi ish uchun yo’naltiruvchi asos
borish imkonini beradi. yaratiladi). Jadvalning 1 va 2 bo’limlarini
Tizimli fikrlash, tuzilmaga to’ldiradilar.
keltirish, tahlil qilish
ko’nikmalarini rivojlantiradi.

Ма’ruzani tinglaydilar, mustaqil o’qiydilar.

Mustaqil/ kichik guruhlarda jadvalning 3


bo’limini to’ldiradilar. 15

B/B/B- JADVALI

Bilaman Bilishni hohlayman Bilib oldim

16

41
WENN DIAGRAMMASI
Wenn diagrammasini tuzish qoidasi bilan
tanishadilar. Alohida/kichik guruhlarda
diagramma Wennani tuzadilar va
WENN DIAGRAMMASI kesishmaydigan joylarini (x) to’ldiradilar.
- 2 va 3 jihatlarni hamda
umumiytomonlarini
solishtirish yoki taqqoslash
yoki qarama-qarshi qo’yish
uchun qo’llaniladi.
Tizimli fikrlash,
solishtirish, taqqoslash, Juftliklarga birlashadilar, o’zlarining
tahlil qilish ko’nikmalarini diagrammalarini taqqoslaydilar va
rivojlantiradi. to’ldiradilar.

Doiralarning kesishuvchi joyida,


ikki/uch doiralar uchun umumuy bo’lgan
ma’lumotlar ro’yxatini tuzadi.

19

WENN DIAGRAMMASI

20

42
Т – jadval
Т – jadval qoidalari bilan tanishiladi.
Yakka tartibda rasmiylashtiriladi

Аjratilgan vaqt oralig’ida juftlikda


Т – jadval to’ldiriladi, uning chap tomoniga
- bitta konsepsiya (ma’lumot) sabablari yoziladi, o’ng tomoniga esa
ning jihatini o’zaro solishtirish chap tomonda ifoda qarama-qarshi
yoki ularni (ha/yo’q, ha/qarshi) g’oyalar, omillar va shu kabilar.
uchun
tanqidiy mushohada
rivojlantiradi Jadvallar juftlikda (guruhda)
taqqoslanishi, to’ldirilishi

Barcha o’quv guruhi yagona Т – tuzadi.


21

Т – jadval

Yutuqlari Kamchiliklari

22

43
Muammoli ta’lim texnologiyalari.
Muammoli ta’lim tushunchasi ostida o`quv jarayonida o`qituvchi tomonidan vujudga keltiriluvchi
muammoli masalalarga echimni topish va o`quvchi-talabani faol ijodiy mehnati tushuniladi.
Muammoli vaziyatlarni echimini topish talabalarda mustaqil fikr yuritish, ish jarayonida vujudga
keluvchi turli muammolarni echimini tez topish qobiliyatini rivojlantiradi. Shuning uchun sham fan–
texnika tez rivojlanayotgan va bilimlarimiz tez o`zgarayotgan bir davrda muammoli ta’lim masalasi
dolzarb bo`lib bormoqda. Muammoli ta’lim tizimi fikrlash refleksini rivojlantirishga qaratilgan bo`lib,
aqliy faoliyatni faollashtiradi.
Muammoli o`qitish texnologiyasi – bu rivojlantiruvchi o`qitish texnologiyasi bo`lib, faol bilim
orttirish jarayonini rag`batlantiradi va fikrlashning mantiqiy ketma-ketlik stilini shakllantiradi. Bu
texnolgiya oliy maktabda eng samarali texnologiyalardan biri hisoblanadi. Muammoli o`qitish
mohiyati o`qituvchi tomonidan talabalarning o`qishida muammoli vaziyatlarni tashkil etish va o`quv
(yaxshisi, hayotiy) masalalar, muammolar va savollarni yechish yo`li bilan yangi bilimlarni
o`zlashtirish faoliyatini boshqarishdan iborat.
ASOSIY PEDAGOGIK USULLAR. Fasilitatsiya - bu talabalarning bilish faoliyatini
rag`batlantirish va faollashtirishdir. Mazkur yondashish insonparvarlik psixologiyasi goyalariga
asoslanadi. Ushbu g`oya asoschilaridan biri amerikalik psixolog K.Rodjersdir. Ta’limning ushbu
modeli an’anaviy modellariga nisbatan samaralidir.
«STOL O`RTASIDAGI RUCHKA» USULI. Guruhda bahs-munozaralar olib borishdagi
samarali usullardan biri. Stol o`rtasidagi ruchkani aylantirgan holda har bir talaba bahs-munozaraga
o`z hissasini qo`shib, ikkinchi marta esa, faqatgina barcha qatnashchilar ruchkasi stol o`rtasida
joylashgandagina so`z olishi mumkin bo`ladi. Bahs - munozaraga qaysi talaba qanday hissa
qo`shganligi to`g`risida esa, o`qituvchi ruchkani tanlab olish orqali bilib oladi.
«Bumerang» texnologiyasi orqali dars jarayonida yoki turli adabiyotlardan, tarixiy manbalar,
matnlar bilan mustaqil ishlash jarayonida talabalarning o`rganilgan materialni yaxshi eslab qolish
imkonini beradi, og`zaki nutqni rivojlantiradi va o`z fikrini erkin bayon eta olish malakalarini
shakllantiradi, shuningdek, bir dars davomida barcha talabalarni baholash imkonini beruvchi
texnologiya hisoblanadi. «Bumerang» texnologiyasidan yangi mavzuni o`rganish jarayonida
foydalanish mumkin.«Bumerang» texnologiyasining texnologik tavsifi quyidagicha ekanligini
ko`rsatish mumkin: da’vat, anglash, fikrlash hamda sharhlash bosqichlari.
“Qarorlar shajarasi” metodi bir qadar murakkab mavzularni o`zlashtirish, ma’lum masalalarni
har tomonlama, puxta tahlil etish asosida ular yuzasidan muayyan xulosalarga kelish, bir muammo
xususida bildirilayotgan bir necha xulosalar orasidan eng maqbul hamda to`g`risini topishga
yo`naltirilgan texnik yondashuvdir. Ushbu metod, shuningdek, avvalgi vaziyatlarda qabul qilingan
qaror (xulosa)lar mohiyatini yana bir bora tahlil etish va uni mukammal tushunishga xizmat qiladi.
NUQTAI-NAZARNI TANLASH - BURCHAKLAR USULI.Muhokama etilayotgan muammo
bo`yicha o`zining nuqtai-nazarini bildirish imkoniyati beriladi. Ishtirokchilar ikki-uch guruhga
bo`linadilar va dars mavzusi bo`yicha bahs yuritib, ishtirokchilar orasidan, agar kimdir o`z fikrini
o`zgartirsa, guruhni almashtirishiga ruxsat beriladi.
“AQLIY HUJUM” METODI. Mazkur metod talabalarning mashg`ulotlar jarayonidagi
faolliklarini ta’minlash, ularni erkin fikr yuritishga rag`batlantirish hamda bir xil fikrlashdan ozod
etish, muayyan mavzu yuzasidan rang-barang g`oyalarni to`plash, shuningdek, ijodiy vazifalarni hal
etish yechish jarayonining dastlabki bosqichida paydo bo`lgan fikrlarni yengishga o`rgatish uchun
xizmat qiladi.
Miyaga hujum usuli
Miyaga xujum (breynstorming – miya tufoni) – g`oyalarni generatsiya kilish usuli.
qatnashchilar birlashgan xolda amaliy va ilmiy muammolarni echishga xarakat kiladilar: uni echish
uchun shaxsiy g`oyalarini ilgari (generatsiya kiladilar) suradilar.
Miyaga xujum jarayonida katnashchilar kiyin muammoni bir-birlari bilan fikr almashgan xolda
echishga xarakat kiladilar: muammoni echishda uni tankidga uchramasligi uchun uzlarining kuprok
shaxsiy fikrlarini (generatsiya kiladilar) bayon etadilar, keyin esa mos keladigan, ratsional, samarali,
optimal va bosh. g`oyalarni (fikrlarni) tanlab oladilar, ularni muxokama kiladilar, ularni
kengaytiradilar, chukurlashti-radilar, ularni isbotlanishi yoki rad etilishi imkoniyatlarini baxolaydilar.
Bu usul xamma vazifalarni bajaradi, lekin uning asosiy vazifasi ta’lim oluvchilarning ukuv-
bilim orttirish faoliyatini faollashtiradi, muammolarni mustakil tushunish va echishda ularning
motivatsiyasini ustiradi va muomala madaniyatini tarbiyalaydi, kommunikativ (uzaro fikr almashinuvi)

44
malakalarini rivojlantiradi, fikrni inertsiya (xolatni saklash xususiyati) xolatidan ozod etish va ijodiy
vazifalarni echishda urganib kolingan fikrlarni engib utishga yordam beradi.
A. Osborn fikrlarni generatsiya kilishni tavsiya etadi va bunday sharoitlarda tankid ta’kiklanadi
va aksincha xar bir g`oya, fikrlar turli yullar bilan rag`batlantirilib turiladi, xatto eng be’manilarini
xam. Xamma bildirilgan fikrlar yoziladi, keyin birma-bir taxlil kilinadi, baxolanadi va shundan
keyingina eng samaralisi, optimali, ratsionalliligi va istikboli borlari tanlab olinadi.
Kollektivga xos to`g`ridan-to`g`ri miyaga xujum – iloji boricha kup fikrlarni jamlashni
ta’minlab beradi. Xamma katnashchilar bitta muammoni echadilar. Optimal katnashchilar soni: 15
kishidan ortmasligi kerak. Davomiyligi: 1 soatgacha. Bu usuldan samarali foydalanish kupincha ta’lim
beruvchiga bog`lik buladi.
Keng ommaga xos miyaga xujum – auditoriyada (60 kishigacha) fikrlani generatsiya kilish
samaradorligini jiddiy kupaytirishga imkon beradi. Mikro-guruxlar ichida umumiy muammoning bir
tomoni (aspekti) xal kilinadi.

Miyaga hujum usulining texnologik xaritasi


Ish boskichlari
Faoliyat
va mazmuni
Ta’lim beruvchi Ta’lim oluvchilar
I - boskich. O`quv mashg`ulotda MX usulining joyini aniklaydi,
Tayyorlov uning maksadini shakllantiradi, natijalarini
rejalashtiradi, muammoni aniklaydi va tavsiya etilgan
fikrlarni echish buyicha baxolanish me’zonlarini
aniklaydi.
II – boskich. Mavzuni e’lon kiladi, muammoni tushuntiradi, uni
Kirish xal kilish yullarini izlashni va baxolanish
me’zonalrini asoslab beradi. Kollektivda (jamoada)
ishlash shartlarini va MX koidalarini (eslatib kuyadi)
tanishtiradi. Xar bir gurux
qatnashchilarni 3-4 ta mini-guruxlarga buladi (MX ni baxolarni va optimal,
- tug`ridan-tug`ri kollektiv bulib ta’lim olish samarali, ratsional
sharoitlarida olib borish mumkin, lekin bu fikrlarni kayd kilib
boshkaruvni kiyinlashtiradi va samaradorlikni (yoki yozib) turuvchi
kamaytiradi). ekspert tanlaydi.
Steriotip (taklid, bir xillik)dan va psixologik Gurux a’zolarini
tusiklardan xalos bulish uchun ta’lim oluvchilarga bir birlari bilan
yordam beradi. Bu erda ta’lim beruvchi mulokotda bulishlari
kutilmaganda, aynan mavzuga alokador bulmagan, uchun kulay joylashib
lekin yakin bulgan mavzudan olingan original utirishadi.
savollarning javoblarini tezlikda topishlari uchun
mashk - razminkalarini (chigalini echish) utkazadi.
Berilgan vazifani eslatib utadi va komanda beradi:
«Start!»
III – boskich. Kuzatadi, tug`rilaydi va rag`batlantiradi. Uzini Muammoni echish
Asosiy muzokaraga kupol ravishda kushilishiga va buyicha uz fikrlarini va
apelyatsiyasiz (yordam, madad, fikr surab kilingan takliflarini bildiradi.
murojatsiz ) fikrlarni (uzlarining nuktai-nazaridan ekspertlar esa ularni
fikrlarini) bayon etishga yul kuymaydi. yozib boradilar.
Odob saklashni, sabr-tokat kilishni va og`ir-vazmin
bulishlikni namoyon kiladi. Zaruriy sharoitlarda
ochik kungillik bilan guruxni ishlash xolatiga
kaytaradi.

45
1-variant. ekspertlar bilan bildirilgan fikrlarni,Ekspertlar ishlayotgan
tavsiya etilgan mezonalar asosida ularni baxolash va
vakitda boshka xamma
tanlash buyicha muxokamani tashkillashtiradi. katnashchilar shu
Tanlab olingan fikrlar, muammolarni echish va mavzu (kurs) buyicha
ularni muxokama kilish buyicha ekspertlar krasvord echishlari,
guruxining prezintatsiyasini tashkillashtiradi. ukuv vaziyatni va bosh.
2-variant. Individual baxolashni va eng yaxshi muxokama kilishlari
mumkin,
kollektivni tanlashni tashkillashtiradi (3.1.2., 3.3.
karang). Ekspertlar tanlangan
fikrlarni takdim etadilar.
SHu fikr mualliflari
ximoya utkazadilar.
VI – boskich. YAkuniy natijani umumlashtiradi, taxlil kiladi va Uzini-uzi baxolashni
YAkun yasash, gurux ishlarini baxolaydi: ijobiylarini belgilaydi, utkazishi mumkin.
taxlil va baxolash ijodning yukori darajadagi dakikalarini, kollektiv
faoliyatining yutuklarini va x.k.

Insert texnikasi

Insert – bu samarali ukish va fikrlash uchun matnlarda belgilangan interfaol tizimdir.


Insert – bu utilgan mashg`ulotlarni faollashtirishdan boshlanadigan va matnlarda belgilash
uchun kuyiladigan masalalar tartibdir. Undan keyin matnlarda uchraydigan turli xildagi ukuv
axborotlarni belgilash keladi.
Insert – bu ta’lim oluvchilarning kitob bilan ishlash jarayonida uzlarini shaxsiy
bilimlarining faol kuzatuvini olib borish imkoniyatini ta’minlab beruvchi kuchli asbobdir.
Insert – bu ukuv materiallarni egallash va mustaxkamlash buyicha kompleks vazifalarni
echishda, kitob bilan ishlash ukuv malakasini rivojlantirishda foydalanuvchi ta’lim texnikasidir.
Matnda belgilash tizimi
() – buni bilishimni bildiradi,
(q) – yangi axborot,
(-) – bilganlarimga e’tiroz bildiradi,
(?) – meni uylantirib kuydi. Bu buyicha menga qo shimcha axborot kerak.

Insert tablitsasi
 q – ?

3.2.1. Insert texnikasidan foydalanilgan holda ukuv mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish boskichlari
Faoliyat

Ta’lim beruvchi Ta’lim oluvchilar


I – boskich. Ukuv mashg`ulot maksadini aniklaydi, uning
Tayyorlov natijalarini, ta’lim oluvchilar faoliyatini
baxolash me’zonlarini shakllantiradi, kerakli
ukuv materiallarni tayyorlaydi.
II – boskich. Ukuv faoliyatning mavzusini, maksadini, Kerakli ma’lumotlarni yozib
Ukuv natijalarini va baxolanish me’zonalarini e’lon boradilar.
mashg`ulotga kiladi. Mashg`ulot utkazishning uziga xos
kirish xususiyatlari va yullari bilan tanishtiradi.

46
III – boskich. Mavzu buyicha bor bulgan axborotlar Savollarga javob beradilar.
Asosiy yuzasidan aktuallashtirish utkazadi: miyaga
xujum usuli orkali «... xakida siz nima
bilasiz?» savoliga javob berishlarini suraydi.
Javoblarning aloxida suz yoki suz birikmasi
buyicha doskada yozuv olib borishni
tashkillashtiradi.
Olingan axborotlarni turkumlari buyicha
tizimlashtirishni tavsiya etadi. Buning uchun Tablitsaning tuzilish
(1) turkumli tablitsa tuzilishini kollektiv bilan komponent (tarkibiy kism)lari
muxokama kilishni tashkil kiladi; echimini kabul kiladilar.
(2) doskada tablitsani chizishni va unga Uning ichiga axborotlarni
olingan axborotlarni (kollektiv yoki kirgizadilar
individual) kirgizishni tavsiya etadi.
Bilimlarni eslashni umumlashtiradi: «Siz Savollarga javob beradilar.
kanday yangilikni bilishni xoxlardingiz?»,
«Nima uchun sizga ... xakidagi bilimlar
kerak?» degan savollarga javob berishlarini
tavsiya etadi.
Matnlarni tarkatadi, uni ukib chikib, Matnlarni ukiydilar va
insert texnikasidan foydalangan xolda, matn belgilar kuyadilar.
chetiga belgilar kuyishni tavsiya etadi.
Ish yurishini kuzatib boradi. Ishlar buyicha Juftlikda ishlaydilar:
uzaro tekshiruv utkazishni va ukish davomida urganilgan mavzu buyicha
yuzaga kelgan savollarga javob berishni fikr almashadilar.
tavsiya etadi.
Ixtiyoriy belgilar buyicha guruxlarga bulib Muxokama vaktida tanlab
chikadi va insert guruxli tablitsani tuzishni va olingan axborotlarga tayangan
unga olingan axborotlarni kirgizishni tavsiya xolda guruxlar buyicha
etadi. tablitsalar tuzadilar.
Natijalar prezintatsiyasi boshlanishini e’lon Gurux sardorlarining natijalar
kiladi. prezintatsiyasini utkazadi.
Bunda asosiy dikkatni yangi
axborotga karatadilar, ukish
jarayonida yuzaga kelgan
savolni aytadilar.
I Olingan axborotlarni umumlashtiradi va
eshittiradi. YUzaga kelgan savollarga javob
V – boskich. beradi, va zaruriy kushimcha axborotlarni
YAkuniy – (ma’lumotlarni) e’lon kiladi.
analitik Maksadga erishish muvaffakiyatni taxlil
kiladi va baxolaydi va keyingi ishlarning
kelajagini aniklaydi

«Keys – stadi» usuli


Amaliy vaziyatlarni urganuvchi usul (Case – stadi)

Ta’limiy (urgatuvi) vaziyat – keys-stadi (angl. sase – tuplam, anik vaziyat, study-ta’lim,
urgatish) – xayotdan olingan mavjud vaziyatlarga asoslangan xolda tashkillashtirilgan yoki
oddiy muammolarni keltirib chikaruvchi sun’iy ravishda yaratilgan vaziyatlarning ta’lim
oluvchilarni maksadga muvofik ravishda echimini izlashni urgatish usuli. Keys – bu (1)
tashkillashtirish xayotida ma’lum bir talablar bayonining yozma ravishdagi kursatmasi, ta’lim
oluvchilarni muammolarni shakllantirishga va ularni echishda maksadga muvofik variantlarini
izlab topishga yunaltiruvchi insonlar guruxi yoki bitta (individ) inson; (2) kushimcha
axborotlarni, ya’ni audio, vidio, elektron va ukuv-uslubiy materiallar.

47
Muammoli (ta’limiy) vaziyatlar keys-stadi usulining texnologik xaritasi

Ish Faoliyat
boskichlari va
mazmuni
Ta’lim beruvchi Ta’lim oluvchilar
I-boskich. Axborot ta’minotini tayyorlaydi: ta’lim
Tayyorlov oluvchilarning nazariy bilimlarini ravon
mantiikiy tizimga utkazish, materiallarni
sxema, grafik, tizimlashtirilgan bayon
kurinishida ishlab chikish; keys mavzusini
tanlaydi; agar tayyor bulgan keysdan
foydalanmasa, unda etarlicha tulik bayon
etilgan materiallar keysini ishlab chikadi;
vaziyatlarni echish buyicha variantlarning
baxolanish (ekspertiza) me’zonlarini
aniklaydi. Mashg`ulot boshlanishidan 3
kun oldin individual urganib chikishlari Keys va uning axborot
uchun ta’lim oluvchilarga keys va uning ta’minoti bilan tanishadilar.
axborot ta’minotini takdim etadi.
II-boskich. Ta’lim oluvchilarni keys-stadi maksadi, Eshitadilar.
Kirish sharoitlari, koidalari va baxolanish
me’zonlari bilan tanishtiradi. Real
(mavjud) xayotda xarakat kilish uchun
motivatsiyani shakllantiradi.
III-boskich. Vaziyat taxlili sxemasini takdim etadi. Sxema bilan – avval nazariy
Asosiy kuyidagi sxema buyicha berilgan kursda takdim etilgan xarakat
vaziyatning mustakil taxlilini olib borishni algoritmi bilan tanishadi.
tavsiya etadi. (bu ish auditoriya Sxemaga asoslanib va nazariy
mashg`ulotlaridan oldin olib borilishi bilimlardan foydalangan xolda
mumkin). Sxema bilan ishni baxolaydi. yozma ravishda ma’lumot
Ta’lim oluvchilarni (5-7 kishi) mini- tayyorlaydi.
guruxlarga buladi. Vaziyatni taxlil kilish Uzaro taxlil utkazadi,
buyicha (ma’lumot) chikish tayyorlashni vaziyatning zaruriy aspektlarini,
va uni guruxlararo sessiya majlisida asosiy muammolarni va ularni
prezintatsiya kilish uchun matn tarzida va xal kilish yullarini aniklaydi,
plakatlarda ifodalashni tavsiya etadi. echimning topilgan
uzaromakbul variantlari
natijalarni rasmiylashtiradi.
Guruxlar bilan ishida
refleksiyasi (fikr yurgizish):
guruxlarda ishlash
unumdorligini baxolash, gurux
rollarini tashxis kilish, jarayon
va gurux ishlari natijalarini
baxolash.
Gurux spikerlari vaziyatni
Guruxlararo sessiyaning boshlanishini echish variantini takdim
e’lon qiladi. etadilar, savollarga javob
beradilar va uz takliflarini
aniklaydilar
IV-boskich. Maslaxatchi ekspertlar bilan birgalikda Boshka gurux a’zolari tavsiya
Yakun tavsiya etilagan xulosalarni baxolaydilar. etgan echish (xulosa)
yasash, taxlil Natijalarni umumlashtiradilar va variantlariga uz
va baxolash imkoniyati bulgan ekspert xulosasini munosabatlarini bildiradilar.

48
takdim etadilar.

O`zaro mulokotdagi ta’lim


O`zaro mulokot: «Zigzag» («Pila-Arra») texnikasi

Uzaro ta’lim umumlashgan konun-koidalar bazasiga asoslangan: ukuv guruxlari


kichik guruxlarga bulinadilar. Xar bir gurux a’zosi urganilayotgan mavzuning bir bulagiga
maslaxatchi buladi boshkalarga urgatadi.
Xar bir guruxning maksadi xamma katnashchilar mavzuni tulik egallab olishlari
lozim.

Zigzag» («Arra») texnikasidan foydalanilgan xolda guruxlarda ishlashni tashkillashtirishning


protsessual tuzilishi

С б

II

III

«Zigzag» («Arra») texnikasining texnologik xaritasi

Boskich Faoliyat
Ta’lim beruvchi Ta’lim oluvchilar
1 Ukuv material ustida ishlash
uchun guruxlarni 4-6 kishiga bulib
tashlaydi. Ukuv materiallarni
murakkabligi va xajmi jixatidan
teng fragmentlarga (mantiikiy va
ma’noli bloklar) bulib tashlaydi.
2 Kutilayotgan ishning 2.1. Xar bir gurux a’zosi ukuv materiallardan
xususiyatlarini tushuntiradi, ekspert varakasi savollariga mos kelgan
ekspert varakalarini tarkatadi – xar zaruriy axborotni kidirib topadi.
bir gurux a’zosi umumiy ishning 2.2. «Ekpertlarni kutib olish» – turli
bir bulagini oladi. SHundan sung u guruxlarda bitta materialni urganuvchilar
uzining ukuv materiali doirasida ekspertlar sifatida uchrashadilar va
ekspert xisoblanadi. axborotlar bilan almashinadilar, uz
savollarini chukurrok ishlab chikadilar va uz
guruxlari a’zolariga bu axborotni kay
darajada samarali bayon etish mumkinligini

49
aytib rejalashtiradilar.
2.3. «Ekspertlar» dastlabki guruxlariga
kaytadilar va uzlari urgangan xamma
yangiliklar buyicha boshkalarni ukitadilar:
xar birlari uzlariga tegishli vazifa bulagi
(bitta arraning kup tishchalariga uxshab)
tu\risida chikish kiladilar.
2.4. Butun mavzu buyicha bir-birlariga
savollar beradilar va bilimlarini baxolaydilar,
yoki butun mavzu buyicha ta’lim beruvchilar
tomonidan tuzilgan testlarni bajaradilar.
3 Gurux ishi yakunlangandan sung
xoxlagan ta’lim oluvchiga mavzu
buyicha xoxlagan savollarga javob
berishini tavsiya etishi mumkin.

«Birgalikda o`rganamiz» («Koop-koop») texnikasining texnologik xaritasi

Ish Faoliyat
boskichl Ta’lim beruvchi Ta’lim oluvchilar
ari
1 Turli bilimlilik darajasiga ega 3-5
kishilik guruxlarni shakllantiradi.

2 Xamma ukuv guruxlari ish olib Xar bir gurux ichida umumiy vazifa
boruvchi umumiy mavzuning bir taksimlanadi.
bulagidan – bitta vazifani xar bir
guruxga bulib beriladi. Tayanch
ekspert varakalarini takdim etadi.
3 Vazifani muvoffakiyatli bajarilishini,3.1. Xamma individual vazifani bajaradi
muomala madaniyatini nazorat kiladi. va butun mavzu buyicha mustakil
ishlaydi.
3.2. Gurux a’zolarining mini-
dokladlarini tinglaydilar. Uz guruxida
spiker ukishi uchun umumiy dokladni
shakllantiradilar.
4 Guruxlarda ish tugatilganligini va Gurux spikerlari dokladlar
natijalarni prezintatsiya kilish prezintatsiyasini utkazadilar.
boshlanganligini e’lon kiladi.
5 Gurux natijalarini taxlil kiladi va
baxolaydi, \olib komandani aniklaydi.
Guruxning yakuniy baxosiga doklad
uchun umumiy balllar xam, mustakil
ish uchun individual ballar xam
kiritiladi.

Grafik organayzerlar texnikasi

Grafik organayzerlar – fikrlash jarayonini kurgazmali vosita yordamida takdim etish.

50
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA
O`RTA MAXSUS TA`LIM VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»
51
FANIDAN

TAYANCH KONSPEKT

Die Themen der Stunde:Über sich selbst. Die Vokale und Konsonanten
Darsning texnalogik kartasi va modeli

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
52
Baholash
Amaliy mashg`ulotining texnologik xaritasi

Ish bosqichlari va Faoliyat


vaqti
O’qituvchi Talaba

I. bosqich Tashkiliy bosqich o’qituvchi talaba Talabalar tashkiliy bosqich


1.Org. Moment: shaklida o’tadi Suxbat minuti ,,Alfavit” iboralari orqali o’qituvchi bilan
5 Minut temasida O’qituvchi – talaba – talaba muloqatga kiradilar va suxbat
2.Gesprächstunde shaklida olib boriladi minutida ,,Alfavit “ temasida
5. Minut o’qituvchi - talaba va talaba -
talaba shaklida suxbat o’tkazadilar
II. bosqich Amaliy mashg`ulotning rejasi va Talabalar o’qituvchi tomonidan
Abfragung: tuzilishiga qarab ta`lim jarayoni tashkil o’rtaga tashlangan savollarga javob
25.Min qilinadi. Maktabda talabalarni nemis beradilar.
tilidan egallangan ko’nikma va Matn yuzasidan tarqatilgan test
malakalariga tayanilgan xolda ,,Unli va savollari orqali nimalarni
undosh tovushlar” mavzusida suxbat bilishlarini,nimalarni bilishni
o’tkaziladi istashlarini aniqlab oladilar
O’qituvchi mashg`ulot boshlanishida
talabalarga ma`lum bir matn yuzasidan
test savollarini tarqatib chiqadi
III.bosqich Alfavit. Unli va undosh tovushlarga doir Talabalar mashg`ulot mavzusi
Neues Thema leksik material ustida ishlaniladi. Leksik bo’yicha bilim, ko’nikma va
mashq xorda ishlanadi. Repraduktiv xolda malakalarini rivojlantiradilar.
egalangan leksik material nutqga tadbiq O’rganilayotgan matn yuzasidan
qilinadi va gaplar tuzdiriladi Matn disk o’zlarining shaxsiy fikrlarini
orqali yoki o’qituvchi tomonidan o’qib bildirdilar. Talabalar o’qituvchi
eshittiriladi. Yangi leksikadan foydalanib tomonidan o’rtaga tashlangan
matn o’zbek tiliga tarjima qilinadi. temalarga kichik situatsiyalar
tuzadilar.

Die Themen der Stunde: Über sich selbst .Vokale und Konsonanten.

Über sich selbst


Ich heiße Aibek Jakubov. Ich bin 18 Jahre alt. Mein Vater ist Lehrer. Meine Mutter ist
Ärztin. Ich habe einen Bruder und eine Schwester. Ich studiere an der Hochschule. Ich stehe im ersten
Studienjahr. Ich komme vom Lande und werde Lehrer. Ich wohne im Studentenheim. Ich studiere an
der Fakultät für Matemathik. Wir lernen die Theorie und Praxis der Matemathik und Physik. Mit
grossen Interesse besuche ich die Vorlesungen und wissenschaftiche Vorträge.
Ich interessiere mich für Fremdsprache. In der Deutschstunde lesen wir deutsche Zeitungen und
Zeitschriften.
Mein Bruder geht noch in die Schule. Meine Schwester ist schon verheiratet. Sie hat einen
Mann und einen Sohn. Mein Leben ist sehr interessant. Ich kann viel erfahren. Das ist das grösste Glük
für mich.

Wortschatz zum Thema : «Über sich selbst »

heißen - atamoq, atalmoq;


alt - yosh
sein - bo’lmoq
der Vater - ota

53
die Mutter - ona
der Lehrer - o’qituyji
die Arztin - vrach
der Bruder - aka-uka
die Schwester - singil
haben - ega bolmoq
im ersten Stu- birinji qursda
dienjahr stehen - o’qimoq
vom Lande kommen -qishloqdan kelmoq
wohnen - yashamoq,
das Studentenheim - yatoqxona,
studieren - o’qimoq,(oliy oquv
yurtida).
besuchen - qatnamoq,korishga bormoq,
lernen - o’qimoq,
der Vortrag - ma“rusa, do’qlad,
die Vorlesung - ma”rusa
sich interessieren für+A – qisiqmoq,
die Deutschstunde - nemis tili darsi,
lesen - o’qimoq,
die Fremdsprache - chet tili,
die Zeitschrift - gaseta,
die Schule - maktab,
verheiraten -turmushga - chiqmoq
der Mann -erkak odam, er
das Leben -hayot
erfahren - bilib olmoq,
das Glück - baxt,
die Eltern - ota- ona,
der Arzt - vrach,
die Geschwister - opa-singil, aka-uka,

Synonyme

leben studieren
yashamoq lernen o’qimoq
wohnen lesen

Antonyme

alt (keksa) – jung (yosh) die Fremdsprache- die Muttersprache.


der Mann – die Frau das Glück - das Unglück.

1 – Mashq. Dialogni o’qing va unga asosan mini diolog tuzing!

Die Bekanntschaft.

- Guten Tag! Mein Name ist Allajarova. Ich bin ihre Lehrerin.
- Wie ist Ihre Name?
- Mein Name ist Mansur Jakubov.
- Und Ihr Name bitte?
- Kim Larisa.

54
- Und wie ist Ihr Name bitte?
- Nadima Raschidova.
- Und Ihr Name bitte?
- Mein Name ist Oleg Sabirov.
- Woher kommen Sie Oleg Sabirov?
- Ich komme aus Chiva.
- Und Sie, Larisa?
- Ich komme aus Buchara.
- Und woher kommen Sie Mansur?
- Ich komme aus Turkmenien.
2 - маshq. Yuqoridagi mashqdan foydalanib savollarga javob bering!

1.Wie heisst er ? 2.Wie alt ist er ? 3.Wo studiert er ? 4.Steht er im ersten Studienjahr ? 5.Woher
kommt er ? 6. Wo wohnt er ? 7. Wofür interessiert er sich ? 8.Was lesen sie in der Deutschstunde ?
9.Wohin geht sein Bruder ? 10.Hat Aibek Jakubov eine Schwester ? 11. Ist sie verheiratet ? Hat sie
einen Sohn?

3 - Mashq. Nuqtalar o’rniga mazmunan mos so’zlarni qo’yib gaplarni to’ldiring!


1.Ich heisse .................................................
2.Ich bin ......... Jahre ..................................
3.Ich bin (wurde) am ..... in ........ geboren.
4.Ich ........................im ersten Studienjahr.
5.Ich interessiere mich für ……………......

4 Mashq. Nemis tiliga tarjima qiling!


1.Men 18 yoshdaman.2.Men Chivada tug’ilganman.3.Men universitetda o’qiyman. 4.Men birinchi
qursda o’qiyman.5.Men ralabaman.6.Men o’qituvchi bo’lmoqchiman. 7.Men talabalar yotoqxonasida
yashayman. 8.Biz nemis tili ni o’rganamiz. 9.Nemis tili darslarida biz gazeta va jurnallar o’qiymiz.
10:Men uylanmaganman.11.Mening bitta singlimva bitt akam bor.12.Mening ismim Oybek .13Men
kelgusida nemis tili o’qituvchisi bo’lmoqchiman. 14 Men nemis tilu#i faniga qiziqaman.

5 – Mashq. Ha yoki yo’q deb javob bering!

Muster: Heisst er Ajbek? Ja. Nein.

1. Bist du 25 Jahre alt?


2. Ist dein Vater Lehrer?
3. Ist deie Mutter Ärztin?
4. Hast du einen Bruder?
5. Hast du eine Schwester?
6. Studierst du an der Hochschule?
7. Stehst du in der zweiten Studienjahr?
8. Kommst du vom Lande?
9. Wohnst du bei den Eltern?
10. Studierst du an der Körperkulturfakutät
11. Besuchst du die Vorlesungen?
12. Geht dein Bruder in die Schule?
13. Ist deine Schwester verheiratet?
6 – Mashq. Dialogni o’qing, tarjima qiling va yod oling!

1. Wie heißt du? - Ich heiße Ajbek Jakubov.


2. Wie alt bist du? - Ich bin 18 Jahre alt.
3. Wo studierst du? - Ich studiere an der Hochschule.
4. Stehst du im ersten Studienjahr? - Ja, ich stehe im ersten Studienjahr.
5. Wohnst du im Studentenheim? - Ja, ich wohne im Studentenheim.
55
6. Hast du einen Bruder? - Ja, ich habe einen Bruder.
7. Geht dein Bruder in die Schule? - Ja, er geht in die Schule.
8. Hast du eine Schwester? - Ja, ich habe eine Schwester.
9. Bist du schon verheiratet? - Ja,ich bin schon verheiratet (… nicht
verheiratet).
10. Hast du Kinder? - Ja, ich habe einen Sohn (… keine Kinder).

7 –Mashq. To’g’ri javobni tanlang!

1. Heißt er Anwar?
a) Nein, Anwar b) Nein, er heißt Mansur c) Ja, er heißt Anwar.
2. Wo wohnen Sie?
a) Sie wohnt in Taschkent b) Ich wohne in Chiva c) Sie wohnen in Chiva.
3. Wie alt bist du?
a) Ich bin 18 Jahre alt b) Er isr 18 Jahre alt c) Ich werde 18 Jahre alt.
4. Wo bist du geboren?
a) Ich bin in Chiva geboren b) Er ist in Chiva geboren c) Sie ist in Taschkent geboren.

Hören Sie das Alphabet (ABC) und sprechen Sie nach.

Schreiben Sie die Namen!

Daniel, Otto, Julia, Walter, Martha, Peter, Jens, Ulia, heinz, Emil,
Anna, Klaus, Paul, Edith, Christiane, Karin, Effi, Lisa, Christa, Wolf,

Phonetik Mashqlar:
. 1.Unlilarning cho’ziq o’ilishiga etibor berib quyidagi so’zlarni to’g’ri talaffuz qiling!
[a:]
' nah Wah1 Abend Magen Naag
Sah Fahl aber Wagen Maar(o’chgan vulqon o’chog’i)
Paht Mal ahnep Daten Naa
Fahrt Tal Bahn Baten Waage

2 Quyidagi so’zlarni(diktor)o’qituvchidan keyin takrorlang!


[e:]
Beet Leben nehmeh Feder
Beere legen sehen Wesen
Seele Kegel gehen Telegrapf
Heer wegen kehren Tete(o’raning boshi)
[i:] (O:)
Biene die rot Ofen
die Miete sie Tor Oma
Sieben ihn Ohr Opa
Riesen regieren Mohr Sonate
Siedler wir Ohm sozial
[u:]
Buhle Ruhm
Ruhm Huhn
Blume Uhr
Huhn Ruhe

56
3.Schartli yopiq bog’inning ochiq bo’inga aylanischiga etibor berib o’qing!
[a:}
wagt - wagen Mal - Male
fragt - fragen wagt- wagen
kam - kamen Schal - Scha1e
bat - baten Fad - Fade
gab - gaben Tag- Tagen
4. s, ss va ß undoschlarini to’g’ri talaffuz qilib o’qing!
das Rest Sand Vase Riese Kasse stark beißen
des Fest Satz Nase Wiese Klasse Sport heißen
a aus Last Sack Hase Lese Masse Spitze fließen
Eis Kunst Salz Base Weser Sessel Spaß genießen

5. So’z urg’usiga etibor berib o’ing!


be'fehlen er'fahren emp'finden ´an,kommen
ge' nesen ueg' geben ent' nehmen ’aus,tragen
'auf,treten zer'fallen 'mit,wirken ’nach‚lesen

6. Quyidagi so’slarga urg’u qo’yib o’qing!


die Auskunft, der Vater, wohnen, die Industrie, aufsteigen, der Betrieb
die Bewohner, die Zetung das Beispiel, backen.
7. Matinni o’qing . Unlilarning cho’siq , s, ss, ß undoshlarining turlicha talaffuz etilishiga va
so’z urg’isiga e’tibor bering!

Unli tovushlarning cho’ziq o’qilishi

Unli tovushlar asosan quyidagi hollarda cho’ziq talaffuz etiladi.


1. Unli tovushdan keyin cho’ziqlik belgisi ,,h” kelsa:Masalan:
en - ['fa:gen] gehen - - ['ge:;zp]
Mohp - [mo:p] ihr - - [i:r]
Uhr - [u:r] bezah1en - [betsa:zp]
2. Qo’sh unli bir joyda kelsa: Masalan;
Maat - [rna:t] Meer - [me:r]
Boot - [bo:t] Tee - [te:]
3. Unli tovush ochiq urg’ili bo’g’inda kels. Masalan:
tragen - ['tga:g;zp] fegen - ['fe:g;zp]
Vodep- ['bo:d;zp] Bruder] - ['bgu:d;zgJ
4. Unli tovushlar shartli yopiq bo’g’inda kels. Masalan:
tagt - [ta:kt] legt - [le:kt]
tagen- ['ta:g;zp] legen - ['le:g;zp]
5. Ikkinchi darajali urg’u oladigan -tum, -bar, -sam, -sal kabi sufikslarda. Masalan:

Das Eigentum- ['aeg;zp, tu:m] eßlbar - ['es,ba:r]


folgsam - ['folk,za:m] Rinnsa1 - ['gin, za:1J
6. O’zgarmazdigan bir bo’g’inli zozlarda. Masalan:
wir -[vi:rJ er - [e:rJ
7. i: unlisidan keyin ,,e“ unlisi kelsa: Masalan:
liebep - ['!i:bzpJ viele - ['fi:ldJ
8. Urg’il,,-ik“ ba ,,-or“ sufikslarida: Masalan:
Die Fabrik - [fab' ri:kJ Lektoren- [IEk'to:r;3nJJ

Thema der Stunde: Meine Familie. Der Artikel. Gebrauch des bestimmten Artikels.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy

57
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1 o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.3 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.
1.4 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organayzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma – ketligini
25.Min etadi. tuzatadi va testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng mashqlar ustida ishlaydi.
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. Kichik gruxlarga bo’linib
2.2 Talabalarni guruxlarga matn ustida
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. ishlaniladi.Diologik nutq
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng orqali muloqftga kiradi
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi.
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi . o’qiydi
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa va va lug`at ustida
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ishlaydi, mashq ustida
lozimligini aytadi. ishlab uni yozma bajaradi.
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

MEINE FAMILIE
Darf ich Ihnen meine Familie vorstellen? Sie ist ncht besonders groß. Wir sind sieben: Vater
,Mutter,meine Geschwister und ich. Zur Zeit wohnen wir zu sechs,weil meine ältere Bruder verheiratet
ist und mit seiner Frau in anderer Stadt wohnt. Alle meine Verfahren waren Angestelte. Die
Großeltern sind schon Rentner.
Sie wohnen in einem Dorf bei Chiva

58
Das bin ich. Ich heiße Mansur. Ich bin Student. Ich bin zwanzig Jahre alt. Das sind meine Eltern.
Mein Vater heißt Anwar. Er ist Lehrer. Er arbeitet an der Universität. Meine Mutter heißt Sanobar. Sie
ist Ärztin. Sie arbeitet in der Poliklinik. Mein Vater ist 50 Jahre alt. Meine Mutter 45 Jahre alt. Mein
Bruder Ojbek ist 25 Jahre alt. Er ist Lehrer. Er arbeitet in der Schule. Er ist verheiratet. Seine Frau
heißt Marhabo. Sie ist auch Lehrerin und arbeitet in der Schule. Sie haben einen Sohn.
Ich habe noch einen Bruder und zwei Schwester. Mein Bruder ist älter als ich. Meine Schwester
sind junger als ich. Sie lernen in der Schule. Eine besucht zehnte Klasse. Meine jungere Schwester
lernt in der funften Klasse.
Wir wohnen in Urgentsch. Meine Eltern sind hier berufstätig. Die Eltern meiner Mutter leben in
einem Dorf bei Chiva. Mein Onkel Hakim ist Brider meiner Mutter. Tante Lola ist die Schwester
meiner Mutter. Sie wohnen in Honka. Der Onkel Rustam ist Bruder meines Vaters. Er arbeitet als
Programmierer bei einer Firma in Urgentsch. Meine Cousine Marjam ist die Tochter meines Onkels.
Sie ist erst 9 Jahre alt. Ich liebe meine Familie.
Am Wochenende sind wir meist alle zusammen und fahren wir ins Dorf zu unseren Eltern.Dort
haben wir viele Feunde, die uns gern besuchen. Alle unsere Faiertage feiern wir zusammen
Vokabeln
die Eltern - ota-ona
verheiraten – turmuschga chiqmoq, uylanmoq
die Cousine - jiyan
der Onkel – tog’a, amaki
die Tante – xola, amma
berufstätig – ish bilan mashg’ul bo’lmoq
der Programmierer – qo’mpiter mutaxqassisi
lieben - sevmoq
1-маshq. Текstdаn foydalanib hikoyani to’ldiring.

…. Eltern wohnen ….Ich.....Vater und .....Mutter


…. Mutter ist ….Sie ….in der Schule.
…. Vater ….
Ich habe …. Geschwister. Meine Schwester....Artztin. Sie ..... Sohn
…. Bruder ….Schüler
…. Schwester ….Studentin....sdudiert an der Hochschule. Sie ...Mathematik.

2 - машк. Savollarga javob bering!


Wer studiert was?
Meine Schwester Mathematik
Mein Freund Sport
Mein Bruder Literatur
Wir studieren Biologie
Roberto Musik
Fraulein Phal Geschichte
Meine Schwester Germanistik
3 -Mashq. Tekstdan foydalanib savollarga javob bering!
Wo wohnen ihre Eltern? 2.Was ist ihr Vater? 3.Was ist ihre Mutter? 4.Was studiert ihre Schwester ?
5.Wie heissen ihre Geschwister? 6.Was machen sie?
4 - машк. Rasimdan foydalanib oilangizni tasvirlang!
Das sind ….
Das ist ….
Das sind ….
5-машк. Gaplarni esda saqlang!
Guten Morgen!
Guten Tag! ----------------Salom!
Guten Abend !
Guten Tag, Rano!--------Salom, Ra’no!
Wie geht es Ihnen!-------Axvollaringiz qalay!
Danke, gut.Und Ihnen?- Raxmat yaxshi, o’zingizning axvollaringiz qanday?

59
Wie heissen Sie?- --------Ismingizni aytsangiz!
Ich heisse Rustam--------Mening ismim Mansur.
Meine Name ist Satimov-Mening familiyam Musayev.
Wann sind Sie geboren?- Siz qachon tugilgansiz?
Wie alt sind Sie?-----------Siz necha yoshdasiz?
Ich bin am 26. Yanuar 1982 geboren –Men 26 janvar 1982yilda tug’ilganman
Ich bin 20 Yahre alt -------Men 20 yoshdaman.
Wo sind Sie geboren------Siz qayerda tug’ilgansiz?
Ich bin in Urgentsch geboren –Men Urganchda tug’ilganman.
Welchen Beruf hat ihr Vater-Otangizni kasbi nima?
Was ist Ihr Vater von Beruf- Otangiz kim bo’lib ishlaydi?
Mein Vater ist Lehrer (Arzt, Chemiker) – Otam o’qituvchidir (Vrach, Ximik)
Wo studieren Sie?----------Siz qayerda taxsil olasiz?
Ich studiere in Urgentsch- Men urganchda o’qiyman.Мен Ургенчда укийман.
7- машк. Yuqoridagi mashqlardan faydolanib dialo’g tuzing!
- Guten Tag, Aibek!
Guten Tag, Ilhom!
….8 - машк. Leksik mashqlardan faydolanib o’zingiz va oilangiz haqida yozma hikoya tuzing!
ARTIKL (DER ARTIKEL)

Artikl ot bilan birga qo’llanib, otdan oldin keladi va uning rodini, sonini, kelishygini ko’rsatadi.
Nemis tilida artikllar ikki xil bo’ladi: aniq artikllar der, die, das; ko’plikda die va noaniq artikllar
ein, eine, ein. Noaniq artiklning ko’pligi yo’k;. Aniq va noaniq artikllar kelishiklar «bo’yicha turlanadi.

Aniq artiklning turlanishi

Kasus Maskulinum Femininum Neutrum Plural (Ko’plik)


(Qelishiklar) (Mujskoy rod) (Jenskiy (Sredniy rod) (Hamma
rod) rod uchun)
Nominativ der die das die
Genitiv des der des der
Dativ dem der dem den
Akkusativ den die das die

Noaniq artiklning turlanishi

Kasus Maskulinum (m) Femininum Neutrum (n) Plural


(f)

Nominativ. ein eine ein -


Genitiv eines einer eines -
Dativ einem einer einem -
Akkusativ einen eine ein -

Artikl aniqlik va noaniqlik ma`nolarini ifodalaydi. Gap borayotgan narsa yoki hodisa muloqot
qatnashchilariga tanish bo’lsa aniq artikl, y muloqotda birinchi bora qo’llanilayotgan yoki notanish
bo’lsa noaniq artikl qo’llaniladi, masalan:

Der Dozent ruft einen Jungen an die Tafel.


Der Junge geht an die Tafel gern.

Arap ot oldidan egalik, ko’rsatish va so’roq olmoshlaridan birn yoki son va «kein» inkor olmoshi
kelsa, artikl ishlatil-maydi. Masalan:

Mein Bruder ist Fernstudent.


In jedem Stock gibt es ein Sprachlabor.
60
Ich habe drei Söhne.
Er hat kein Heft mit.

1-mashq. Nuktalar urniga tegishli artikl kuyib kuchiring.


1 ... Schwester. 2. ... Student. 3. ... Hochschule. 4. ... Studienjahr. 5. ... Land. 6. ...
Studentenheim. 7. ... Freund. 8. ... Straße. 9. ... Kreide. 10. ... Buch. 11. ... Heft. 12. Familie. 13. ...
Frau. 14. ... Mann. 15.... Kind 16 Lehrer. 17. ... Eltern. 18. ... Bruder. 19. ... Schule.

2- mashq. Nuktalar urniga anik va noaniq artiklni kuyib, gaplarni uking.

1. Ich habe ... Buch. ... Buch ist interessant. 2. Dort ist ... Student. Er steht an ... Tafel. ... Tafel ist
sauber. 3. Der Student hat ... Kreide in der Hand. Er schreibt mit ... Kreide an. .. Tafel. Er schreibt ...
Satz. ... Satz ist kurz. 4. Lola liest ... Text. Dann bersetzt sie ... Vokabeln. ... Vokabeln sind leicht.

3-mashq. Nemis tiliga tarjima kiling.

1. Bu ukuv xonasidir. 2. Maktab bu erda. 3. Ukuvchilar maktabga boryaptilar. 4. Mening ota-onam


xali yosh. 5. Uning bitta bolasi bor. 6. Senda ruchka bormi? 7. U kitob ukiyapti. 8. Lola matnni kachon
tarjima kiladi? 9. Burchakda shkaf turibdi. 10. SHkafda kitob va daftarlar bor.

4-mashq. Kuyidagi otlarni kaysi turlanishga mansubligini ayting.

1. der Tisch; 2. die Mutter; 3: der Aspirant; 4. das Heft; 5. die Nase; 6. der Garten; 7. der Apfel; 8.
das Herz; 9. der Buch-stabe; 10. das Auge; 11. die Uhr; 12. die Hochschule; 13. der Som-mer; 14. der
Held; 15. der Ltswe; 16. das Fenster.

5-mashq. Kuyidagi otlarni turlang.

1. der Freund; 2. die Schule; 3. der Text; 4. der Student; 5. die Schwester; 6. das Land; 7. der
Lehrer.

6-mashq. Nuktalar urniga mos artikllarni kuying.

1. Er liest ... text. 2. Wir bersetzen ... Wtsrter. 3. Der Do-zent Karimow leitet ... Zirkel.
4. Der Titel ... Buches ist bekannt. 5. Ich gehe zu . . . Arbeit. 6. Das Heft . .. Studenten ist
sauber. 7. Lola sitzt an . . . Tisch. 8. Er gibt ... Kind ... Ball. 9. Wir machen . . . Übung. 10.
Ich liebe . . . Sommer. 11. . . . Löwe ist . . . Tier.

7-mashq. Nemis tiliga tarjima kiling.

1. Ukituvchining kitobi yangi. 2. Men kishda kup kitob ukiyman. U portretni devorga osyapti. 4.
Usmon kishlokda yashaydi. 5. Erkin institutda ukiydi. 6. Umid yotokxonada yashaydi. 7. Asad ota-
onasinikida turadi. 8. U vazifani takrorlayapti. 9. Menda lugat bor. 10. U ukituvchiga savol berdi.
11. Men birinchi guruxda ukiyman.

8-mashq. Kuyidagi otlarning kupligini yasang:

1. der Lehrer; 2;. der Student; 3. die Frau; 4. der Mann; 5. das Kind; 6. das Buch; 7. die
Schule; 8. der Freund; 9. die Straße; 10. das Land.
9-mashq.

1.Wie heisst er ? 2.Wie alt ist er ? 3.Wo studiert er ? 4.Steht er im ersten Studienjahr ? 5.Woher
kommt er ? 6. Wo wohnt er ? 7. Wofür interessiert er sich ? 8.Was lesen sie in der Deutschstunde ?
9.Wohin geht sein Bruder ? 10.Hat Aibek Jakubov eine Schwester ? 11. Ist sie verheiratet ? Hat sie
einen Sohn?

61
Thema der Stunde: Die erste Bekanntschaft. Der Gebrauch des unbestimmten Atrikels

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqotga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

I. Dialog Die erste Bekanntschaft

62
Birinchi tanishuv - Первое знакомство

Monika: Guten Tag! Wie heißen Sie?

Dieter: Ich heiße Dieter, und wie heißen Sie?

Monika: Ich heiße Monika.

Dieter: Wie alt sind Sie?

Monika: Ich bin 21 Jahre alt. Und Sie?

Dieter: Ich bin 20 Jahre alt.

Monika: Aus wieviel Personen besteht Ihre Familie?

Dieter: Unsere Familie besteht aus 6 Personen. Und Ihre?

Monika: Unsere Familie ist klein, sie besteht aus 4 Personen: meinem Vater, meiner Mutter, meiner
kleinen Schwester und mir.

Dieter: Arbeiten Sie oder studieren Sie?

Monika: Ich bin Studentin und studiere an der Karschiner Hochschule für Ingenieur-Wirtschaft, an
der Fakultät für Wirtschaft. Ich studiere im ersten Studienjahr. Und Sie? Sind Sie Student oder ... ?

Dieter: Ja, ich bin auch Student. Ich studiere an der Taschkenter Nationalen Uni, an der Fakultät für
Geschichte.

Monika: Wofür interessieren Sie sich?

Dieter: Ich interessiere mich für historische Werke. Und Sie?

Monika: Ich interessiere mich für Mathematik und Computer.

Dieter: Was wünschen Sie?

Monika: Mein Wunsch ist es, eine qualifizierte Spezialistin auf dem Gebiet der Wirtschaft zu
werden. Ich bin sehr froh, Sie kennenzulernen. Auf Wiedersehen!

Dieter: Ich auch, bis bald.

I. Ergänzen Sie Tabelle!


63
II. Mein
Lebenslauf
Name __________________________________________________
Vorname______________________________________________
Vatersname__________________________________________

Noaniq artiklning qo’llanishi


(Der Gebrauch des unbestimmten Artikels)

Noaniq artikl quyidagi hollarda qo’llanadi:


1. Agar narsa-predmet so’zlovchiga noma’lum bo’lib, u haqda birinchi marta gapirilsa:
Das ist ein Zimmer.
2. Predikativ bo’lib kelgan ot oldida:
Ich war ein Feigling.
3. Gapda ot-kesim bo’lib kelgan bosh kelishikdagi ot oldidan sifat turgan bo’lsa:
Er ist ein erfahrener Lehrer.
4. Haben, brauchen fe’llari va es gibt iborasidan keyin odatda noaniq artikl doim Akkusativ
kelishigida keladi:
Ich habe einen Bleistift.
Ich brauche ein Lehrbuch.
Neben dem Haus gibt es einen Garten.
5. Solcher, welcher, jeder kabi olmoshlar aniqlovchi bo’lib kelganida: solch ein, ein solcher,
welch ein, ein jeder:
Solch eine Neuigkeit wäre ihm niemals eingefallen.
6. Narsa-predmet biri ikkinchisi bilan qiyoslanganda wie so’zidan keyin:
Karim läuft wie ein Sportler.

Das Thema der Stunde : Unsere Gruppe. Das Fehlen des Artikels.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba – talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba

64
I. bosqich .1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

UNSERE GRUPPE
Im Sommer habe ich die Aufnahmeprüfungenan der Urgentsch er Staatlichen Universität
erfolgreich bestanden. Jetzt bin ich Student der philologischen Fakultät. Ich studiere in der ersten
Gruppe. In unserer Gruppe gibt es 13 Studenten: 6 Jungen und 7 Mädchen. Fast alle Studenten sind im
gleichen Alter. Nuri einer ist zwei Jahre älter als die anderen. Er hat bis zum Stuidium bei der Armee
gedient. Wir studieren fleißig. Niemand will zurückbleiben. Außerdem helfen wir einander gern beim
Studium. Es darf in der Gruppe keinen Nachzügler geben.
Man nennt unsere Gruppe international. Denn es gibt hier Vertreter verschiedener Nationalitäten. Hier
studieren Usbeken, Turkmenen, Russen, Koreaner, Tataren und Karakalpaken. Wir verstehen einander
sehr gut.
Die Interessen der Studenten sind unterschiedlich. Einige interessieren sich für Kino, andere für
Theater und manche für Kunst. Aber alle lieben Sport. Alle wollen sportlich aussehen und gesund
bleiben.
Einmal in der Woche treffen wir uns im Studentenheim zusammen. Im Studentenheim gibt es einen
guten Klubraum. Dort unterhalten wir uns ьber unser Studium und besprechen die ak-I uellen Fragen
des Studentenlebens. Im Klub können wir auch tanzen oder im Chor singen.

Wortschatz zum Thema

der Sommer, -s, - ёз


die Aufnahmeprüfung,-,-en-кириш имтиҳони
erfolgreich —муваффақиятли
bestehen (bestand, beistanden) топширмоқ
der Junge, -n, -n - бола, ycпиpин (йигит)
das Mädchen, -s, - — қиз бола
das Alter, -s,— ёш

65
gieich —1. тенг, бир хил; 2. ҳозир, дарҳол. dienen (diente, gedient) — хизмат қилмоқ
fleißig — тиришқоқ
zurückbleiben (blieb zurück, zurück-
geblieben) —орқада қолмоқ
helfen (half, geholfen)- ёрдамлашмоқ
der Nachzügler,-s, - қолоқ
nennen (nannte, genannt) —номламоқ
der Vertreter, -S; - —- вакил
die Nationalität,-, -en — миллат
verstehen (verstand, verstanden)—тушунмоқ
die Muttersprache, -, -n — она тили
das Interesse, -s, -n — қизиқиш
unterschiedlich —турли
sich interessieren (interessierte sich, sich interessiert) қизиқмоқ
die Kunst, -, Künste —- санъат
sportlich—кўринишли, жисмоний кучли
aussehen (sah aus, ausgesehen)
— кўринмоқ
treffen (traf, getroffen) учратмоқ
sich zusammentreffen-учрашмоқ
sich unterhalten (unterhielt sich,
sich unterhalten)-суҳбатлашмоқ
besprechen (besprach, besprochen) -муҳокама қилмоқ.
aktuell — (ҳаётий) муҳим
die Frage,-,-n —савол, масала
das Studentenleben, -s, толиблар
ҳаёти
der Klubraum, -(e)s, -räume — клуб, дам олиш хонаси
der Chor, -(e)s, -e, - xop
singen (sang, gesungen) - қўшиқ айтмоқ

1 машқ. Қуйидаги саволларга матн асосида жавоб беринг.

1. An welcher Fakultät studiert Karimow? 2. In welcher Gruppe, studiert er? 3. Wie groß ist seine
Gruppe? 4. Sind alle Studenten im gleichen Älter? 5. Wer hat bei der Armee gedient? 6. Wer studiert
fleißig? 7. Gibt es in der Gruppe einen Nachzügler? 8. Wie nennt man die l a Gruppe? 9. Weiche
Nationalitäten gibt es in der Gruppe? 10. Wie verstehen sich die Studenten einander? 11. Welche
Sprache hilft dabei? 12. Sind die Interessen der Studenten unterschiedlich? 13. Wofьr interessieren
sich die Studenten am meisten? 14. Wann und wo treffen sich die Studenten zusammen? 15. Was
machen sie im Klubraum?

2- машқ. "Helfen" ёрдамчи феълини тегишли шахс-сонда қўйинг.

1. Ich ... meinem Freund. 2. ... du zu Hause deiner Mutter? 3. Wir ... einander beim Studium. 4. Er geht
nach Hausei und ... seiner Großmutter im Haushalt. 5. Sie ... in der Freizeit; ihren Eltern. 6. ... ihr den
Bauern beim Baumwollpflücken?; 7. .,. Sie Ihren Studienfreunden auch in Deutsch? 8. Du ... mir; nie
beim Aufröumen. 9. Ich .. . dir morgen. Heute habe ich keine Zeit. 10. Sie ... heute mir nach dem
Unterricht beim Übersetzen des neuen Textes.

3-машқ. Қуйидаги саволларга жавоб беринг;

1. Hilfst du deiner Mutter beim Abwaschen? 2. Hilft er dir beim Einkaufen? 3. Helfen Sie Ihrem
Freund im Zimmer aufrдumen? 4. Wer hilft euch den Text so gut ьbersetzen? 5. Hilfst du! heute der
Familie Karimow beim Umzug? 6. Helfen die Studenten jedes Jahr den Bauern bei den Feldarbeiten?
7. Helft ihr der! alten Leuten in den Wagen (beim Einsteigen)? 8. Hilfst du deiner Mutter in allen

66
Angelegenheiten? 9. Hilft das Klagen dir beim Studium? 10. Helfen alle den Schьlern bei den
Schulaufgaben?

Das Fehlen des Artikels.


(Artiklning qo’llanmaslik hollari)

Artikl quyidagi hollarda qo’llanmaydi.


1. Birlikda noaniq artikl bilan qo’llangan otlardan ko’plik yasalganda:
Ich kaufe mir ein Buch. Ich kaufe Bücher.
Anvar liest eine Zeitung. Anvar liest Zeitungen.
2. Ot oldidan olmosh kelganda:
Dieser Student antwortet gut.
Welcher Tag ist heute?
Unsere Wohnung ist groß.
3. Ot oldidan sanoq son turganda:
Drei Studenten sitzen im Labor.
Vier Jahre studiere ich an der Hochschule.
4. Ot kesim vazifasida kelib, kasb-hunar yoki biror millatga mansublikni ifodalovchi
otlar oldidan:
Er ist Arbeiter.
Inge ist Malerin.
Ich bin Usbeke.
Eslatma: Agar ot oldidan aniqlovchi kelsa noaniq artikl qo’llanadi:
Er ist ein erfahrener Ingenieur.
5. Donalab sanab bo’lmaydigan va abstrakt otlar oldidan:
Ich trinke Tee mit Zucker.
Wissen ist Macht.
6. Atoqli (shaxsni bildiruvchi otlar), shuningdek, sredniy rodda kelgan geofrafik (shahar,
o’lka, davlatlar) nomlari oldidan:
Ich nehme Elisabeths Buch.
Deutschland ist ein hochentwickelter Staat.
Taschkent ist unsere Hauptstadt.
Walters Vater ist jung.
Eslatma: Agar sredniy rod oti oldidan aniqlovchi kelgan bo’lsa, aniq artikl qo’llanadi:
Das schöne Taschkent.
Das heisse Afrika.
7. Ot oldidan ohne (…siz), als (… bo’lib) so’zlari kelsa:
Mein Bruder arbeitet als Schlosser.
Schawkat geht ins Institut ohne Mappe.
8. Otlar juft holda qo’llansa yoki so’z birikmasini tashkil etsa:
An Ort und Stelle.
Schritt für Schritt.
Platz nehmen.
Zu Fuß gehen.
Klavier (Schach, Fußball) spielen.
Sport treiben u.a.
Wir sind schon an Ort und Stelle.
Manfred nimmt Platz am Fenster.
Akmal spielt Schach.
9. Ot gapda undalma bo’lib kelsa:
Kollegen, heute findet eine Versammlung statt.
Studenten, helft euren Eltern.
Kinder, lernt nur auf „vier“ und „fünf“.

Übung 1. Begründen Sie das Fehlen des Artikels.


1. Ich kaufe im Laden Brot, Zucker und Gemüse.

67
2. Unser Nachbar ist Fahrer.
3. Am Morgen trinken wir Milch.
4. Bulgarien grenzt an Rumänien.
5. Karim kauft Zeitungen und Zeitschriften.
6. Erkins Kind isst Brot mit Butter.
7. Alle Menschen brauchen frische Luft.
8. Karimov und Asimov spielen Schach.
9. Dieser Student spielt sehr gut Geige.
10. Rosa und Oskar treiben Sport und fahren oft Boot.

Übung 2. Setzen Sie auf die Lücken den Artikel, wo es nötig ist, ein.
1. Nach dem Mittagessen trinken wir gern _____ Tee.
2. Mein Bruder ist _____ erfahrener Sportler.
3. Asien ist _____ grosser Erdteil.
4. Mamlakats Freundin kauft _____ Zahnpaste.
5. Mein _____ Onkel lebt in _____ Moskau.
6. _____ Taschkent ist _____ Hauptstadt _____ Usbekistans.
7. Aus _____ Mehl backt man _____ Brot.
8. Meine Tante ist als _____ Bibliothekarin tätig.
9. Kennen Sie Willi Bredels _____ Lebenslauf.
10. _____ Mond ist jetzt schmal wie _____ Sichel.

Thema der Sunde: Ein Tag an der Hochschule. Der Kasus

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga
o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va Savollarga javob
amaliymashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
68
mezonlarini e`lon qiladi.

II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

EIN TAG AN DER HOCHSCHULE


Seit zwei Monaten sind wir Studenten. Wir besuchen die Urgentscher Staatliche Universität. Jeden
Tag haben wir drei Doppelstunden Unterricht. Es sind Vorlesungen und Seminare. Die Vorlesungen in
der Weltgeschichte hält Dozent Rachmanow. Die Seminare in diesem Fach leitet Dozent Sabirow.
Beide Lektoren erteilen die Stunden höchst interessant.
Wir studieren auch eine Fremdsprache. Es ist Deutsch. Jede Woche haben wir dreimal Deutsch. In der
Stunde lesen, schreiben und sprechen wir Deutsch. Wir beantworten die Fragen unseres
Deutschlehrers, und manchmal stellen wir selbst Fragen. Wir machen Übungen und arbeiten an der
Aussprache. Nachmittags gehen wir in den Lesesaal oder in das Sprachlabor. Das Studium an der
Hochschule macht uns großen Spaß.

Wortschatz zum Thema


seit — ...дан бери, буён
der Monat, -(-e), -e - ой
besuchen (-te, -t) — бормоқ, қатнамоқ
pädagogisch — педагогик
der Tag, -(e)s, -e — кун
die Doppelstunde,-, -n — жуфт соат (пара)
der Unterricht, (-e)s,-(кўплиги йўқ) — машғулот
die Vorlesung,-, -en — лекcия, маъруза
das Seminar, -s, -e — семинар, амалий машғулот
das Fach, -es, er -1. фан, предмет; 2.жавон
leiten (-ete, -et) — бошқармоқ, раҳбарлик қилмоқ.
der Dozent, -en, -en— доцент
beide — иккаласи
der Lektor, -s, -en -маърузачи, ўқитувчи
erteilen,-(te,-t) - бермоқ (маслаҳат, буйруқ ва б.)
69
Stunde erteilen — дарс бермоқ
höchst interessant — жуда қизиқарли
der Lesesaal,-s,-e - ўқув зали, қироатхона
phonetisch — фонетик
die Sprache,-, -en —тил
die Fremdsprache,-, -n —чет тили
die Woche,-, -n — ҳафта
jede (-r, -s) -Ҳар бир
dreimal -уч марта
deutsch — иемисча
das Deutsch —немис тили
lesen (las, gelesen) — ўқимоқ
schreiben (schrieb, geschrieben) - ёзмоқ
sprechen (sprach, gesprochen)-гапирмоқ, сўзлашмоқ
beantworten (-ete, -et) (Akk)-жавоб бермоқ
beantworten (-ete, -et) (Akk) — жавоб бермоқ
die Frage,-, -n -савол, сўроқ
eine Frage stellen — савол бермоқ
selbst — ўзим, ўзинг, ўзи
machen (-te, -t) -қилмоқ, бажармоқ
die Übung,-, -en — машқ
arbeiten (-ete, -et) — ишламоқ
die Aussprache — талаффуз
vormittags — тушдан олдин
nachmittags —тушдан кейин
gehen (ging, gegangen) — бормоқ
das Phonolabor,-s, - фонолаборатория
der Spaß, -es, Spaße — ҳазил
Spaß machen — ҳузур бағишламоқ,
хушкайфият (хушвақт) қилмоқ

2-машқ. Матндан фойдаланнб, саволларга жавоб беринг.

1. Was sind sie? 2. Was besuchen sie? 3. Gibt es jeden Tag drei Doppelstunden? 4. Wer hдlt die
Vorlesungen in der Weltgeschichte? 5. Wer leitet die Seminare? 6. Wie erteilen die Dozenten die
Stunden? 7. Was studieren die Studenten als Fremdsprache? 8. Was machen sie in der Stunde? 9. Wer
stellt die Fragen und wer beantwortet sie? 10. Wer stellt manchmal selbst die Fragen und wer
beantwortet sie? 11. Was machen die Studenten nachmittags?

3- машқ. "Deutsch" ски "deutsch" сўзларини нуқталар ўрнига қўйинг.

1. Wir haben heute ... . 2. Die Studenten sprechen etwas.... 3. Wie sagt man aus ... ? 4. Wie heiЯt das
auf ... ? 4. Mein Bruder lernt auch .... 6. Verstehst du ...? 7. Jede Woche haben wir dreimal .... 8.
Sprechen Sie gut ... ?

4- машқ. "lernen" ёки "studieren" феълларини қўйинг.

1. Die Studenten ... die Geschichte der Republik. 2. Welche Sprache ... Sie? 3. Wer ..: Deutsch? 4. Das
Kind ... in der Schule. 5. ... die Vokabeln? 6. Karima ... an dieser Fakultät. 7. Welches Buch ... du
jetzt? 8. Ich ... die Wörter. 9. An den Universitäten ... die beste Jugend.

5-машқ. Немис тилига таржима қилинг.

1. Ҳафтада неча марта немис тили дарсингиз бор? 2. Мен бу саволга бажонидил жавоб
бераман. 3. У нотўғри савол бераяпти. 4. Мен янги сўзларни ўрганаяпман. 5. Сен бу
факультетда ўқийсанми? 6. Бу савол оддий. Унга ҳамма жавоб беради. 7. Биз матнни ўқиймиз
ва таржима қиламиз.
70
Der Kasus
Nemis tilida kelishiklar

Nemis tilida to’rtta kelishik bor:

1. Bosh kelishik (der Nominativ).


2. Qaratqich kelishigi (der Genitiv).
3. Jo’nalish kelishigi (der Dativ)/.
4. Tushum kelishigi (der Akkusativ).

Bosh kelishik shaxs, narsa va hodisa nomlarini ifoda etib, wer? (kim?), was? (nima?) so’roqlariga
javob beradi.
Qaratqich kelishigi asosan mansublik ma`nosini bildirib, wessen? (kimning?, nimaning?)
so’rog`iga javob beradi.
Jo’nalish kelishigi esa harakatning narsaga (hodisaga) bo’lgan munosabatini ifodalaydi va wem?
(kimga?, nimaga?), wo? (qaerda?), wann? (qachon?) savollariga javob beradi.
Tushum kelishigi shaxs yoki narsaga nisbatan harakat yo’na-lishini ifoda etib, wen? (kimni?),
was? (nimani?); wohin? (qaerga?) so’roqlariga javob beradi.

Die Themen der Stunde: Mein Haus. Die Hilfsverben „haben“, „sein“, „werden“

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mansadida blits-so’rov o’tkazadi.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob beradi.
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.

71
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organayzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri testlarni echib mashqlar
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik nutq
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqotga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi . o’qiydi
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa va va lug`at ustida
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ishlaydi, mashq ustida
lozimligini aytadi. ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Mein Haus
Mein Haus ist in der Gartenstraße. Wollen Sie es sehen? Ich zeige es Ihnen.Wir sind jetzt vor
dem Haus. Es ist mein Haus. Es hat zwei Stockwerke und liegt ineinem Garten.Hier wohne ich mit
menemnEltern. Hier ist die Haustür. Sehen Sie! Über die Haustür ist die Hausnummer. Gartenstrasse
7.Das haus hat einen Balkon. Er ist uber der haustür.Auf dem Dach können Sie die Antenne und den
Kamin sehen.Neben dem Haus ist die Garage fur unseren Wagen.
Gehen sie jetzt mit mir is Haus. Wir treten jetzt durch die Haustür in das Haus ein und
kommen in das Hausflur. Jetzt sind wir im Gang. Hier im Hausflur ist die Treppe. Hinter der Treppe
ist die Kellertreppe. Hier ist die Garderobe. Bitte, legen Sie ab,hängen Sie Ihren Mantel an den Haken
und legen Sie Ihren Hut auf die Hutablege. Hier links ist das Wohnzimmer, neben dem Wohnzimmer
sind mein Arbeitszimmer.Dort hinten sind das Kinderzimmer und das Schlafzimmer. Und rechts ist die
Kuche. Zwischen der Kuche und Slafzimmer sind Bad und die Toilette.Wir gehen jetztnach links ins
Wohnzimmer. Die Couch dort an der Wand und die Sessel sind ganz
neu. Der Esstisch die Stühle wollen wir an das Fenster stellen. Morgen kaufe ich ein Fernsehapparat.
Den Fernsehapparat stellen wir an die Ecke. Auf dem Boden liegt ein Teppich, in der Ecke steht ein
Sessel. An den Wänden hängen die Bilder.
Diese Tür geht auf die Terasse.Haben Sie noch Zeit . Dann setzen wir auf die Terasse und
trinken wir ein Glass Kola zusammen. Dann konnen Sie mit meiner Familie begrüßen Sie sind im
Garten. Der Garten befindet sich hinter dem Haus.
Vokabeln zum Text:
DER --------------------- PECHKA MO’RISI,
der Hausflur------------------- daxliz, ko’rido’r,
der Kewllertreppe------------ erto’la zinasi,
die Heizung-------------------- isitish sistemasi,
der Gang------------------------ ko’rido’r
die Cauch----------------------- kushetka,
der Sessel----------------------- kreslo,
der Fersehapparat-------------- televisor,
DER TEPPICH--------------------- GILAM,
BEGRÜßEN------------------------- SALOMLASHMOQ,
BEFINDEN SICH------------------- JOYLASHMOQ,

Übung1.Savolarni o’qing va ularga javob bering!

72
1. Wo liegt dein Haus? 2. Ist das dein Haus? 3. Wieviel Stockwerke hat es? 4. Wo ist die
Haustür? 5. Wo ist die Hausnummer? 6. Wohin treten wir jetzt? 7. Wo ist die Treppe in das zweiten
Stock? 8. Wo ist die Garderobe? 9. Wohin hängen wir den Mantel und wohin legen wir unseren Hut?
10. Wo liegt Wohnzimmer? 11. Wo ist dein Arbeitszimmer? 12. Wo befindet sich der Garten? 13. Wo
ist die Garage?
Übung 2. Гапларни тулдиринг!

1. Mein Haus ist ------------ . 2. ------------ es sehen? 3. Ich --------- Ihnen. 4. Hier ist -----------
- . 5. Es hat ------ . 6. Hier -------- .7. Sehen Sie, über der Haustür ----------- . 8. Wir treten ----------- in
das Haus ein. 9. Hier ist die Garderobe. Bitte hängen ----------- und ----------- auf die Hutablege. 10.
Neben dem Wohnzimmer sind ----- und ----------- . 11. Hinter dem Haus ---------- und links neben dem
----------- . Übung 3. Нукталар урнига liegen, stehen ва sich befinden сузларини куйинг!

1. In der Gartenstraße . . . . . . mein Haus. 2. Hinter dem Haus . . . . . . unser Garten. 3. Neben
dem Haus . . . . . . die Garage. 4. In der Garage . . . . . . unser Wagen. 5. Die Couch . . . . . . an der
Wand. 6. Auf dem Boden . . . . . . ein Teppich. 7. In der Ecke . . . . . . ein Sessel. 8. Vor dem Couch,
in der Mitte . . . . . . ein Tisch.

HABEN, SEIN BA WERDEN KO’MAKCHI FE`LLARI

Haben, sein, werden fe`llari nemis tilini o’rganishning birinchi bosqichida muxim rol o’ynaydi.
Chunki barcha sodda gaplar va ko’pchilik iboralar shu fe`llar yordamida yasaladi. Undan tashqari
fe`l zamonlari va nisbatlari yasalishida bu fe`llarning axamiyati kattadir. Bu fe`llar ko’makchi
vazifasida kelganda uzbek tiliga tarjima kilinmaydi. Kuyida xar bir fe`lga aloxida-aloxida
tuxtalamiz.
1. «haben» fe`li o’zbek tilida «biror narsaga ega bo’lmoq, «biror narsasi bor bo’lmoq» kabi
ma`nolarni anglatadi. Gapda tushum kelishigini boshqaradi.
Bu fe`lni o’rganish va uning ishtirokida gap tuzishda talabalar ancha qiynaladilar. Chunki uning
o’zbek tilidagi ma`no ekvivalentlari «ega bulmoq»—nimaga? junalish kelishigini, «bor bo’lmoq»
esa, kimda? nimada? So’rogiga javob bo’lib, o’rin-payt kelishigini boshqaradi.
Masalan: «Menda kitob bor», yoki «U katta obro’ga ega» gaplarini nemis tiliga tarjima qilishda
talabalar haben fe`li faqat tushum kelishigini boshqarib kelishini unutib, uni o’rin-payt yoki junalish
kelishigida qo’llashga xarakat qiladilar va qo’pol xatoga yo’l qo’yadilar. Zero, bu gaplar «Ich habe
ein Buch» va «Er hat großes Ansehen» deb tarjima qilinishi kerak.
«Haben» fe`li noto’g’ri tuslanuvchi fe`ldir. U Präsens da quyidagicha tuslanadi:

BIRLIK (SINGULAR)
KUPLIK (PLURAL)

ICH HABE
WIR HABEN
DU HAST
IHR HABT
ER
SIE HABEN
SIE }HAT
SIE HABEN
ES

2. «Sein» fe`li o’zbek tilida «bo’lmoq» fe`lining asosiy va qo’shimcha ma`nolariga mos
keladi.

73
Ma`lumki, «bo’lmoq» fe`li o’zbek tilida xozirgi zamonda deyarli qo’llanilmaydi. Nemis tilida
esa «sein» fe`li xozirgi zamonda albatta qo’llanilishi lozim. Buni unutgan talabalar nemischa gap
tuzishda sein fe`lini qo’llamay muayyan xatolarga yo’l qo’yadilar.
«Sein» fe`li gapda ot kesimning bir qismi bo’lib keladi va o’zbek tiliga tarjima kilinmaydi.
U ot kesimning qo’shimchalariga to’g`ri keladi. Masalan:
U talaba(dir). Karim sportchi.
Er ist Student. Karim ist Sportier.
Xona yorur. Men sogman.
Das Zimmer ist hell. Ich bin gesund.
«Sein» fe`li hozirgi zamonda quyidagicha tuslanadi:

BIRLIK (SINGULAR)
KUPLIK (PLURAL)

ICH BIN
WIR SIND
DU BIST
IHR SEID
ER
SIE SIND
SIE } IST
SIE SIND
ES

3. «Werden» yordamchi fe`li o’zbek tilida «bo’lmoq» (kelasi zamon ma`nosida) «biror
darajaga erishmoq» kabi ma`nolarini anglatadi. Masalan: Ich werde Lehrer. Men o’qituvchi
bo’laman. Die Stadt wird größer und schöner.
Shaxar yanada kattarok, va go’zalroq bo’ladi.
Bu fe`l yordamchi va noto’g`ri tuslanuvchi fe`ldir, u Präsens-da quyidagicha tuslanadi:

SINGULAR
PLURAL

ICH WERDE
WIR WERDEN
DU WIRST
IHR WERDET
ER
SIE WERDEN
SIE }WIRD
SIE WARDEN
ES

1- mashq. Nuqtalar o’rniga "sein" fe`lini tegishli shaxsda qo’ying.

1. Die Straße ... breit. 2. Ich . . . Sportier. 3. Du .. hungrig. 4. Er ... müde. 5. Wir...
Studenten. 6. Ihr ... zufrieden. 7. Sie ... Kollegen 8. Sie ... fleißig.

74
2- mashq. Nuqtalar o’rniga "haben" fe`lini tegishli shaxsda qo’ying.

1. Ich ... ein Buch. 2. Du ... ein Heft 3. E r . .. einen Sohn. 4. Sie ... eine Vase. 5. Wir
... eine Prufung. 6. Ihr ... Eltern. 7. Sie ... ihre Aufgaben.

3- mashq. Nuqtalar o’rniga "haben" yoki "sein" fe`llaridan tegishlisini qo’ying.

1. Das Kind ... einen Ball. 2. Der Ball . .. schön. 3. Die Nacht .. . kalt. 4. Der Baum ....
schon grim. 5. Du ... eine Zeitung. 6. Die Zeitungen . .. neu. 7. Wir ... keinen Unterricht.
8. Ihr . . . morgen eine Vorlesung. 9. Sie . . . lustig. 10. Sie ... frei. 11. Mein Vater ... Lehrer.

4-mashq. Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Men o’n sakkiz yoshdaman. 2. Sening nemischa kitobing bor. 3. Uning akasi aspirant. 4. Vazifa
oson. 5. Biz SOGLOM va kuchlimiz. 6. Sizning kvartirangiz bor. 7. Ular sportchilar(dir). 8.
Sizning yangi daftaringiz bormi? 9. Talabalar doimo darsga tayyor. 10. Matn kiyin, lekin
qiziqarli. 11. Mening otam institutda o’qituvchi.

5-mashq. Nuqtalar o’rniga "werden" fe`lini tegishli shaxs-sonda qo’ying:

1. Der Winter kommt, die Tage ... kürzer, die Nächte länger. 2. Das Wetter ... kälter. 3. Diese
jungen Leute ... Kosmonauten. 4. Ich ... Lehrer. 5.Mein Freund ... Agronom. 6. Du ... Arzt.
7.Bald . . . ihr Lehrer. 8. Es . . . dunkel. 9. Im Frühling grün. 10. Im Sommer ... es warmer.
11. Hier ... eine Schule.

6- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Men shifokor bo’lmoqchiman. 2. Sen sportchi bo’lasanmi? 3. U ashulachi bo’lmoqchi. 4.


Biz xammamiz do’st bo’lamiz. 5. Siz muxandis bo’lasizmi? 6. Ular agronom bo’lishmoqchi. 7.
Bu erda bolalar boqchasi bo’ladi. 8. Qishloqlarimiz yana xam chiroyliroq bo’ladi. 9. Bugungi
ma`ruza albatta qiziqarli bo’ladi. 10. Bu musobaqada talabalarimiz g`olib bo’ladilar

Nuqtalar o’rniga "haben" fe`lini tegishli shaxsda qo’ying.

1. Ich ... ein Buch.


2. Du ... ein Heft
3. E r . .. einen Sohn.
4. Sie ... eine Vase.
5. Wir ... eine Prüfung.
6. Ihr ... Eltern.
7. Sie ... ihre Aufgaben.

Nuqtalar o’rniga "haben" yoki "sein" fe`llaridan tegishlisini qo’ying.

1. Das Kind ... einen Ball.


2. Der Ball . .. schön.
3. Die Nacht .. . kalt.
4. Der Baum .... schon grim.
5. Du ... eine Zeitung.
6. Die Zeitungen . .. neu.
7. Wir ... keinen Unterricht.
8. Ihr . . . morgen eine Vorlesung.
9. Sie . . . lustig.

75
10. Sie ... frei.
11. Mein Vater ... Lehrer.

Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Men shifokor bo’lmoqchiman.


2. Sen sportchi bo’lasanmi?
3. U ashulachi bo’lmoqchi.
4. Biz xammamiz do’st bo’lamiz.
5. Siz muxandis bo’lasizmi?
6. Ular agronom bo’lishmoqchi.
7. Bu erda bolalar boqchasi bo’ladi.
8. Qishloqlarimiz yana xam chiroyliroq bo’ladi.
9. Bugungi ma`ruza albatta qiziqarli bo’ladi.
10. Bu musobaqada talabalarimiz g’olib bo’ladilar.

Das Thena der Stunde: Mein Arbeitstag. Der Aussagesatz.

Amaliy mashg`ulotning texnologik modeli

Mashg`ulot vaqti: Talabalar soni:

Mashg`ulot shakli: amaliy


Mashg`ulotning rejasi: 1. Leksika bilan tanishish
2. So’zlarni amalda qo’llash
3. Mavzuga doir leksik mashqlarni bajarish
O’quv mashg`ulotining maqsadi: - o’qish ko’nikmasini shakllantirib borish
- talabalarda leksik birliklarni amalda qo’llashini
shakllantirish
O’quv faoliyati natijalari: - leksika bilan tanishadilar
- so’zlarni amalda qo’llay oladilar
- ilmiy maqolalar yozishda yordam beradi
Ta`lim berish usullari: interaktiv, kommunikativ
Ta`lim berish shakli: kichik guruhlarda ta`lim
Ta`lim berish vositalari: Arbeitsbuch, tarqatma materiallar
Ta`lim berish sharoiti: o’qitishning texnika vositalari bilan jihozlangan
o’quv xonasi
Monitoring va baholash: mashg`ulot davomida faol qatnashgan talabalarni
baholash

Mavzu: Berlin
Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

76
Ish Kutilayotgan
bosqichlari O’qituvchi faoliyati Talabalar faoliyati natijalar
va mazmuni

1-bosqich 1. Rasmiylashtirish. Talabalar yangiliklar


Kirish qism Guruh davomatini oladi mavzusida qatnashib, o’z Guruhda chet tili
(10- daqiqa) 2. Tayyorlov. O’qituvchi fikrlarini bildiradilar muhiti yaratiladi,
mavzuni e`lon qiladi, kichik talabalar talaffuz-larini
(yangiliklar) mavzuda sozlab oladi-lar
suhbatni tashkillash-tiradi

2-bosqich 1.Takrorlash. Talabalar topshiriqlarni Topshiriqlarni bajarish


Asosiy qism Uyga berilgan topshiriq- yozma, og`zaki yoki ma`suli-yati, mustaqil
(60- daqiqa) (lar)ni tekshiradi va taqdimot shaklda qilishlari fikr-lash qobiliyati
baholaydi kerak bo’ladi oshib boradi

2. Asosiy mavzu. So’z birikmalarni


a) Leksika. Mavzuga doir So’zlar va so’z birikmalari biladilar
so’z va so’z birikmalarni ishtirokida gaplar tuzadilar
tanishtiradi Qoidalarni ishlatilishiga Yozuv ko’nikmasi
b) Yozuv mashqi. Yozuv e`tibor beradilar oshib boradi
qoidalarini tushintiradi Tinglab kerakli eslatma-larni Tinglash malakasi
v) Tinglash mashqi. Mavzu- qayd qiladilar shakllantiriladi
ga doir tasmani qo’yib
eshittiradi Matni o’qib, savollarga javob O’qish, talaffuz
g) O’qish mashqi. Matni beradilar, mazmun-ini ko’nikmalari
o’qib beradi va berilgan anglashga harakat qiladilar rivojlantiladi
savollarga javob berishni Juft bo’lib ishlaydilar, kichik
ta`kidlaydi dialoglar tuzadilar Nutq jaryoni
d) Gapirish mashqi. Muhim takomillashib boradi
ixtiro haqida suhbatlashadi Mavzuga doir savollar Xatolar bartaraf etiladi
e) Mustahkamlash. Talaba- beradilar va
lar tomonidan berilgan mustahkamlanadi
savollarga javob beradi

Mustaqil ta`lim uchun tavsiyalar


3-bosqich
YAkuniy qism
(10- daqiqa) Mavzuga doir topshiriqlar
1. Yangi so’z birikmalarni bilish Mavzuga taqdimot tayyorlash
2. So’zlar ishtirokida gaplar tuzish (ppt.pdf. formatlarda)

MEIN ARBEITSTAG
Usman steht früh auf. Er schaltet den Fernseher ein. Das Fernsehen bringt Frühgymnastik,. Er turnt,
wäscht sich; und trocknet sich mit Handtuch ab. Dann frühstückt er. Zum Frühstück ißt er zwei
Schnitten, eine mit Wurst, die andere mit Käse. Manchmal ißt er noch ein Ei dazu. Beim Frühstück
trinkt er zwei Tassen Tee. Um 8 Uhr geht er zur Hochschule. Sie ist nicht weit. Er geht zu Fuß und
kommt immer rechtzeitig.
Der Unterricht an der Hochschule dauert 6 Stunden. Um 14 Uhr ist er zu Ende. Nach dem
Unterricht ißt Usman Mittag.
Nachmittags hat er viel zu tun. Dreimal in der Woche geht er zum Training. Er treibt gern Sport. Er
spielt Volleyball. Dienstags und Donnerstags arbeitet er in der Bibliothek. Dort arbeitet er an der
Fachliteratur und bereitet sich auf die Seminare vor. Um 19 Uhr ist er gewöhnlich im Studentenheim.
77
Er ißt dort Abendbrot. Er hört Radio, sieht fern oder liest eine Zeitung. Manchmal besucht er seine
Freunde, oder sie besuchen ihn.
Um 11 Uhr geht er schlafen.
Wortschatz zum Thema
der Arbeitstag, -(-e)s, -e —иш куни
aufstehen (stand auf, aufgestanden)—ўрнидан турмоқ
der Fernseher -s, - -der Fernsehapparat –телевизиор
die Frühgymnastik,-, (кўплиги йўқ) —эрталабки бадантарбия
sich waschen (wusch sich, sich gewaschen) - ювинмоқ
sich abtrocknen (trocknete sich ab, sich abgetrocknet) — артинмоқ
frühstücken (frühstückte, gefrühstückt)-нонушта қилмоқ
die Schnitte, -,-n — бир бўлак нон
die Wurst, -, Würste — колбаса, қази
der Käse,-s, (кўплиги йўқ) —пишлоқ
das Ei, (e)s,-er —тухум
manchmal — баъзан
trinken (trank, getrunken) - ичмок
die Tasse,.-, -n — чашка, пиёла
der, Tee, s, — чой
die Uhr, -, -en — соат
nicht — йўқ, эмас
weit, — узоқда
zu Fuß gehen (kommen) - пиёда бормок (келмок)
immer -— доимо
rechtzeitig —ўз вақтида
die Fachliteratur-, -махсус (мутахассислик бўйича) адабиёт
sich vorbereiten (bereitete sich vor, sich vorbereitet) (auf ) + АКК) für—тайёрланмоқ
gewöhnlich —одатда
das Studentenheim, -(e)s, -e— талабалар ётоқхонаси
Abendbrot essen — кечки овқат емоқ
hören (hörte, gehört) —эшитмоқ
fersehen (sah fern, ferngesehen) —телевизор кўрмоқ
manchmal — баъзан
Schlafengehen (ging schlafen, schlafengegangen) — уйқуга
2- машқ. Қуйидаги саволларга матн асосида жавоб беринг.

1. Wann steht Usman auf? 2. Was schaltet er ein? 3. Was bringt das Fernsehen? 4. Was macht
Usman dann? 5. Wo frühstückt er? 6. Was ißt Usman zum Frühstück? 7. Trinkt er Tee oder Kaffee? 8.
Wann geht Usman zur Hochschule? 9. Fährt er dorthin mit dem Bus? 10. Wie lange bleibt Usman an
der Hochschule? 11. Was macht Usman nachmittags? 12. Treibt er Sport? 13. Was spielt er? 14. An
welchen Tagen geht er in die Bibliothek? 15. Woran arbeitet er in der Bibliothek? 16. Bereitet er sich
dort auch auf die Seminare vor? 17. Wann kommt er ins Studentenheim zurück? 18. Was macht er im
Studentenheim? 19. Bleibt Usman abends immer in seinem Zimmer? 20. Wann geht er schlafen?

3-машк. Нуқталар ўрнига "einschalten" феълини қўйиб гапларни тўлдиринг.

1. Ich .. das Radio früh .... 2. Wer ... bei Ihnen den Fernseher ... ? 3. Karim ... das Licht .... 4. Das
Radio bringt Frühgymnastik. Ich ... es .... 5- .. .du das Licht .. . ? 6. Der Apparat ist kaputt. Er ... sich
nicht ... . 7. ... alle im Studentenheim früh das Fernsehen?

4-машк. Нуқталар ўрнига ўнг томондаги сўзлардан мосини қўйиб, гапларни тўлдиринг.

1. ICH BRINGE DIR ...


2. DAS RADIO BRINGT JEDEN MORGEN ... DIE
3. USMAN BRINGT INS AUDITORIUM ... FRÜHGYMNASTIK
4. DAS FERNSEHEN BRINGT HEUTE ABEND .

78
5. WIEVIEL UHR BRINGT DAS RADIO ... ? EIN STUHL

EIN WÖRTERBUCH

DIE NACHRICHTEN

EIN SPIELFILM

5-машқ. "Essen" феълини шахс ва сонда тўғри қўйинг.

1. Er ... Mittag. 2. Du ... aber zu viel. 3. Ich ... heute zu Hause. 4. Wir .. . Abendbrot gewöhnlich im
Studentenheim. 5. ... ihr immer so weing? 6. Warum ... Sie heute so spät Abendbrot? 7. Wo ... du heute
Mittag? 8. Sie ... jeden Tag an der Hochschule Mittag.

6- машқ. Қуйидаги саволларга тўғри жавоб беринг.

DER UNTERRICHT AN EINEM TAG?

EINE DOPPELSTUNDE?

WIE LANGE EINE VORLESUNG?


DAUERT
EIN STUDIENJAHR?

EIN SEMESTER?

DAS STUDIUM AN DER


UNIVERSITÄT?

7-машқ. Немис тилига таржима қилинг.

1. Кечқурунлари нима қиласиз? 2. Мен доимо ўрнимдан эрта тураман. 3. Карим соат саккизда
ионушта қилади. 4. Сен доимо ўқишга пиёда келасанми? 5. У институтга яқин яшайди. 6. Биз
ҳаммамиз спортни севамиз.

8-машқ. Қуйидаги гапларни маъқулланг.

1. Haben Sie heute noch viel zu tun? 2. Haben Sie auch morgen viel zu tun? 3. Haben Sie nachmittags
immer viel zu tun? 4. Haben Sie am Nachmittag wenig zu tun? 5. Haben Sei heute abend wenig zu
tun? 6. Hat Karim hier noch etwas zu tun? 7. Hat sie immer wenig zu tun? 8, Hast du auch nach dem
Unterricht noch etwas zu tun?

9-машқ. Узбек тилига таржима қилинг.

1. Er geht gern zu Fuß. 2. Gehst du nach Hause immer zu Fuß? 3. Wir gehen zum Studium manchmal
zu Fuß. 4- Geht ihr aus der Universität zu Fuß? 5. Zu Fuß zu gehen ist gesund. 6. Gehen Sie jeden
Morgen etwas zu Fuß? 7. Kinder gehen zur Schule zu Fuß.

10- машқ. Гапларни тўлдиринг:

79
ОТА-ОНАМ ОЛДИГА

ДАРСГА

УЙГА

ICH GEHE .. ПИЁДА

УХЛАШ УЧУН

ТУШЛИК ҚИЛИШГА

МАЪРУЗАГА

САЙР ҚИЛИШГА

11- машқ. "Zu Hause" ёки "nach Hause" ибораларидан мосини қўйинг.

1. Ich bin morgens gewöhnlich .... 2. Er geht ... zu Fuß. 3. ... ist es immer gut. 4. Er nimmt mich . . .
mit. 5. Haben Sie. .. einen Farbfernseher? 6. Hamid hat heute . . . etwas zu tun. Dann ist er frei. 7.
Fährt er jeden Tag ... mit dem Bus? 8. Ich komme heute spät ...

12- машқ. Немис тилига таржима қилинг:

1. Ёшлар спорт билан бажонидил шуғулланадилар. 2. Мен ўқишга аввал автобусга, кейин
эса трамвайга тушиб бораман. 3. Кутубхона институтимиздан узоқда жойлашган. 4. Кечки ов-
қатдан кейин бир оз сайр қиласанми? 5. Мев отамга эрталаб газета олиб келиб бераман. У
уларни нонуштадан кейин ўқий-ди. 6. Биз ҳозир тушки овқатни еймиз. Кейин машқ қилиш
(тренировка)га кетамиз. 7. Улар кечқурун телевизор кўришадими . ёки радио эшйтишадими? 8.
Сен бугун тушдан кейин биз билан волейбол ўйнайсанми? 9. Бугун машғулот олти соат эмас,
саккиз соат бўлади.
DARAK GAPLARDA SO’Z TARTIBI

Voqea va xodisalarni tasdiq yoki inkor yo’li bilan xabar kiluvchi gap d a r a k g a p deb aytiladi.
Nemis tilida darak gaplarda ikki xil so’z tartibi bor:
1) to’g`ri so’z tartibli (die gerade Wortfolge)
2) teskari so’z tartibli (die ungerade Wortfolge)
To’g`ri so’z tartibli darak gaplarda birinchi o’rinda doimo ega, ikkinchi urinda kesim va ulardan
keyin ikkinchi darajali gap bulaklari keladi:

Ich lebe in Urgentsch.


Mein Freund ist jetzt im Lesesaal.

EGA+KESIM + IKKINCHI DARAJALI GAP


BULAKLARI

Agar gap ikkinchi darajali gap bulagi bilan boshlansa, teskari suz tartibli gap kulllaniladi. Bu
xolda birinchi urinda ikkinchi darajali bulak, ikkinchi urinda kesim va sungra esa ega keladi.
Masalan:

In Chiwa lebt Lola.


Zwei Kinder hat sie jetzt.

80
Darak gaplardagi xar ikkala suz tartibida xam kesimning urni kat`iydir. U doimo ikkinchi urinda
kullanilishi lozim.

IKKINCHI DARAJALI GAP BULAGI + KESIM+EGA

+ IKKINCHI DARAJALI GAP BULAKLARI

Heute arbeiten wir bis vier Uhr im Sprachlabor.

Achte Stunde
Die Themen der Stunde: Mein Freund. Der Frage satz

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.5 o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.6 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov o’tkazadi.
5. Minut 1.7 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.8 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organayzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri testlarni echib
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. mashqlar ustida
2.2 Talabalarni guruxlarga ishlaydi.
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. Kichik gruxlarga
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri bo’linib matn ustida
81
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaniladi.Diologik
nutq orqali muloqotga
kiradi

III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .


Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustida ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Mein Freund
Die Freundschaft nimmt einen besonderen Platz in unserem Leben ein. Es ist sehr wichtig,
einen treuen Freund im Leben zu haben. Man kann bei ihm Unterstützung finden, über alle
Probleme sprechen, ihm die Geheimnisse anvertrauen oder bloss mit ihm die Zeit verbringen.
Ich stehe in guten Beziehungen mit vielen Menschen, aber ich möchte von meiner besten
Freunde erzählen. Sie heisst Olima. Sie ist mittelgroß und schlank. Sie hat glattes scgwarzes Haar
und große schwarze Augen und recht hübsch. Sie ist nett und immer ordentlich gekleidet.
Wir kennen uns schon lange. Wir sind von Kindheit an befreundet. Olima wohnt mit ihren
Eltern im demselben Haus, wo seine Eltern wohnt. Sie ist einziges Kind in der Familie. Doch sie
ist gar nicht egoistisch. Sie ist gutmütig und hilfsbereit. Sie ist immer gute Laune, gern macht sie
Witze.
Olima ist eine fleißige Studentin. Deutsch und Literatur sind ihre Lieblingsfächer. Sie hat
Kinder gern und möchte Lehrerin werden. Sie hat die Absicht, an einer Hochschule die Magistratur
zu studieren.
Wir haben gemeinsame Interessen. Das sind Sport, Musik und Literatur. Wir haben es
zusammen nie langweilig. Wir schätzen unsere Freundschaft. Wir verstehen perfekt einander und
streiten fast nie. Ich glaube, dass wir unsere Freudnschaft für unser ganzes Leben halten.
Vokabeln zum Text
einnehmen----------------------------- egallamoq
einen besonderen Platz--------------- boshqacha bir o’rin
einen treuen Freund zu haben------- sodiq do’stga ega bo’lmoq
die Unterstützung finden------------- himoya topmoq
das Geheimnis anvertrauen---------- sirni ishonmoq
die Zeit verbringen-------------------- vaqtni o’tkazmoq
bloss------------------------------------- faqat,balki
in guten Beziehungen stehen-------- yaxshi aloqa, muomala
mittelgroß------------------------------- o’rta bo’yli
schlanq ---------------------------------- kelishgan,xushbichim
Witze machen-------------------------- xasil qilmoq
die Absicht haben---------------------- niyatga ega bo’lmoq
schätzen--------------------------------- baholamoq

Fragen zum Text


1.Welchen Platz nimmt die Freundschaft in unserem Leben?
2.Was ist sehr wichtig?
3.Was kann man bei ihm finden?
4. Mit wem stehe ich in guten Beziehungen?
5. Wovon möchte ich erzählen?
82
6. Wie heißt sie und wie sieht sie?
7. Ist sie Studentin?
8. Wer möchte er werden?
9. Welche gemeinsame Ineressen haben die Kinder?

Übung 1. Lesen Sie den Text, achten Sie auf die Wortfolge und übersetzen Sie ins Usbekische!

c)1 Arbeitet Karim in Werk? 2. Kauft Karim die deutsche Bücher? 3. Bildet Karim auch Sätze mit
neucn Vokabeln? 4. Wartet Karim auf die Strassenbann. 5. Hört er gern Musik? Wohnt er in
Hamburg?

SO’ROQ GAPLARDA SO’Z TARTIBI


Noma`lum voqelik xaqidagi so’roqni ifoda qiluvchi gap so’rok, g a p deyiladi.
Nemis tilida so’rok, gaplar ikki xil bo’ladi: so’roq so’zli so’roq gap (Wortfrage) va so’roq
so’zsiz so’roq gap (Satzfrage). So’roq so’zli so’roq, gapda birinchi o’rinda so’roq so’z, ikkinchi
o’rinda kesim, so’ngra ega va ulardan keyin ikkinchi darajali bo’laklar turadi. Masalan: Wo
lebst du? Was ist er? Wie ist das Zimmer?

SUROK, SUZ+KESIM + EGA+IKKINCHI DARAJALI GAP


BULAGI

So’roq so’zsiz so’roq gap doimo kesim bilan boshlanadi, so’ngra ega va keyin boshqa gap
bo’laklari qo’llaniladi. Masalan: Lebst du in Urgentsch? Wohnt er im Studentenheim?

KESIM+EGA + IKKINCHI DARAJALI GAP BULAGI

2. Mashq. Berilgan so’zlardan so’roq so’zsiz so’roq gaplar tuzing!

Muster: Ball, dein Bruder, spielen, heute.


Spielt dein Bruder heute Ball?
1.An der Universitet dein Bruder, studieren. 2.Sie, das Zimmer, jeden Tag, luften. 3.Im ersten
Studienjahr, stehen, ich . 4.In die Mensa, gehen, die Studenten, in der grossen Pause. 5.Ihr, im
Lesesaal täglich, arbeiten.6.Er, wohnen, in einem neuen Wohnung. 7.Dich, die Lehrer, oft, fragen.
8.Stehen, die Bücher, auf den Tisch.

3. Mashq. Berilan so’zlardan so’roq so’zli so’roq gaplar tuzing!

Muster: Wie, dein, Freund, heissen.


Wie heisst dein Freund?
1.Den Brief, sehreiben, du, wem. 2. Wohin, die Schüler, nach der Stunde, fahren. 3.Wohnen, deine
Eltern, auf dem Lande. 4.Das Wetter, heute, wie. 5.Wem, zeigen, deine Arbeit. 6.Wohin, die
Studenten, gehen, in der grossen Pause. 7.Seinen Freund, er, besuchen, wann.

4. Mashq. Savollarga javob bering!

a) 1. Was sind Sie? 2.Wo Studieren Sie? 3. Wann beginnt der Unterricht?4.Wann ist der Unterricht zu
Ende? 5.Wie alt ist er? 7. Wieviel Stunden habt ihr?

83
Das Theme der Stunde: Die Rolle der Familie in der Gesellschaft. Das Pronomen. Das
Demonstrativpronomen.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.9 o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.10 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov o’tkazadi.
5. Minut 1.11 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.12 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organayzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri testlarni echib
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. mashqlar ustida
2.2 Talabalarni guruxlarga ishlaydi.
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. Kichik gruxlarga
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri bo’linib matn ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaniladi.Diologik
nutq orqali muloqotga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustida ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.
84
Text Die Rolle der Familie in der Gesellschaft

Der erste Tag des Studienjahres. Zwei Studentinnen des ersten Studienjahres, Guli und Hilda sitzen
nach dem Unterricht auf der Bank im Hof der Hochschule. Sie machen sich miteinander bekannt.

Hilda: Ich komme aus Berlin. Und du?

Guli: Ich lebe in Taschkent.

Hilda: Wirklich? Kannst du mir über deine Familie erzählen?

Guli: Ja, na klar. Ich heiße Guli. Ich wurde am 4. September 1991 in der Stadt Taschkent in einer
Angestelltenfamilie geboren.

Meine Familie ist groß. Wir sind 8 Personen. Das sind meine Großeltern, meine Eltern, zwei
Brüder, eine Schwester und ich. Mein Opa und meine Oma sind schon alt und arbeiten nicht, sie sind
in Rente. Mein Vater ist Wirtschaftler von Beruf. Er arbeitet in einer staatlichen Bank. Meine Mutter
ist Buchhalterin von Beruf. Sie arbeitet in einer privaten Firma. Mein ältester Bruder hat die
Taschkenter Uni für Informationstechnologie absolviert und arbeitet im Internetservice [_'vi:s]. Er ist
verheiratet und hat drei Kinder: einen Sohn und zwei Töchter. Mein kleiner Bruder geht aufs
akademische Lyzeum. Meine Schwester ist Studentin der Taschkenter Nationalen Uni Mirso Ulugbek.
Sie studiert im ersten Studienjahr, an der Fakultät für Romanistik-Germanistik.Ich bin 18 Jahre alt. Ich
bin das 3. (dritte) Kind in der Familie. Meine Kindheit verbrachte ich bei den Großeltern. Meine
Großmutter hat mich groß- gezogen. In der Kindheit hatte ich ein großes Interesse für Zeichnen und
Märchen. Mit 6 Jahren kam ich in die Schule. Nach der Beendigung der Schule ging ich aufs aka-
demische Lyzeum. Nach dem Abschluss immatrikulierte ich an der Taschkenter staatlichen
Wirtschaftsuni, an der Fakultät für Wirtschaft, Abteilung Buchhaltungsstatistik und Audit (...) Mein
Wunsch ist es, eine qualifizierte Spezialistin auf dem Gebiet der Wirtschaft zu werden.
Die Rolle der Familie ist sehr groß. Wenn die Familie allerseits festig ist, wird sich die
Gesellschaft hochentwickelt.
Hilda: Danke schön. Ich habe deine Familie gut kennengelernt.
Guli: Guck mal, es klingelt. Wir müssen los!

Schlüsselwörter und Wendungen


1. An der Hochschule immatrikulieren -oliy o'quv yurtiga qabul qilinmoq
2. Mein Wunsch ist es, eine qualifizierte Spezialistin zu werden
- Mening orzuim yetuk mutaxassis bo'lish
3. großziehen -voyaga yetkazmoq - вырастить
Ubung 2 Antworten Sie auf die Fragen schrifilich und lernen Sie auswendig!
1. Wie heifien Sie?
2. Wann und wo wurden Sie geboren?
3. In welcher Familie wurden Sie geboren?
4. Aus wieviel Personen besteht ihre Familie?
5. Was sind ihre Eltern von Beruf?
6. Was sind Ihre Geschwister von Beruf?
7. An welcher Hochschule immatrikulierten Sie nach dem Abschluss?
8. An welcher Fakultat studieren Sie?
85
9. Was wiinschen Sie?
10. Wie ist die Rolle der Familie in der Gesellschaft?

Das Pronomen. Das Demonstrativpronomen.

KO’RSATISH OLMOSHLARI.
Ko’rsatish olmoshlari shaxs va predmetlarni ko’rsatish, ta`kidlash va ajratish uchun qo’llaniladi.
Ko’rsatish olmoshlariga diese, dieser, dieses, diese, jener, jene, jenes, jene, solcher, solche, solches,
solche kabilar kiradi. Ko’rsatish olmoshlari aniq artikllar kabi turlanadi.

Deklination der Demonstrativpronomen

Plural Plural
Maskulinum Feminina Maskulinum für 3 Geschlechter
Kasus
der, dieser, jener die, diese, jene das, dieses, jenes die, diese, jene,
Nominativ solche
Genetiv des, dieses, jenes der, dieser, des, dieses, jenes der, dieser, jener,
jener solcher
Dativ dem, diesem, der, dieser, dem, diesem, den, diesen, jenen,
jenem jener jenem solchen
den, diesen, die, diese, jene das, dieses, jenes die, diese, jene,
Akkusativ jenen, solche

Nemis tilida ko’rsatish olmoshlari rod, son, kelishikda oldidan kelgan ot bilan moslashadi.
O’zbek tilidagi kursatish olmoshlari esa, aksincha qo’shimcha qabul qilmaydi, o’zgarmagan xolda
qo’llaniladi.
________________________________________________

! dieser Schuler bu ukuvchi - mujskoy rod (Mask)


! diese Lehrerin bu ukituvchi - jenskiy rod (Femin)
! dieses Kind bu bola -sredniy rod (Neut)
! diese Arbeiter bu ishchilar -kuplik (Plural)
________________________________________________

! dieses Schulers bu ukuvchining - mujskoy rod, karatkich kelishigi (Mask)


! dieser Lehrerin bu ukituvchining -jenskiy rod, karatkich kelishigi (Femin)
! dieses Kindes bu bolaning -sredniy rod, karatkich kelishigi (Neut)
! dieser Arbeiter bu ishchilarning -kuplik, karatkich kelishigi (Plural)

ÜBUNGEN ZUR GRAMMATIK.


Übung 1. Ersetzen Sie den bestimmten Artikel durch Demonstrativpronomen!
Muster: das Buch – dieses Buch
Der Student, der Tag, die Tür, das Mädchen, die Woche, die Zeit, die Uhr, der Tisch, die Bank, das
Fenster, die Fabrik, der Staat, das Jahr, die Hand, der Baum, der Mann, das Bild, das Heft.

Übung 2. Ersetzen Sie die fettgedruckten Artikel durch die Demonstrativpronomen!

1.Der Schüler hilft dem alten Mann. 2. Die Frau ist Lehrerin. 3. Das Heft ist sauber. 4. Das Buch ist
interessant. 5. Der Garten gehört unserem Kolchos. 6. Die Frau ist Lehrerin. 7. Das Gebäude ist schön.
8. Das Haus ist fönfstöckig. 9.Mein Vater kauft die Häfte. 10. Die Häfte sind schön. 11. Die Mutter
schenkt mir das Buch. 12. Der Garten ist groß. 13. In dem Garten wachsen Bäume. 14. Sie arbeitet in
der Schule.

86
Die Themen der Stunde: MEIN RUHETAG. Possesivpronomen.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va Savollarga javob
amaliy1.4mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: matnni disk orqali d talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
25.Min birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

87
MEIN RUHETAG
Jedes Wochenende fahre ich zu meinen Eltern. Sie wohnen auf dem Lande. Dort bleibe ich bis zum
Montag. Am Sonntag habe ich wenig zu tun, deshalb stehe ich nicht sehr früh auf. Ich darf an diesem
Tag lange schlafen. Meine Mutter weckt mich etwa um 9 Uhr. Zu dieser Zeit macht sie schon das
Frühstück fertig. Sie deckt den Tisch selbst. Butter und Milch, Brötchen und Ei sind immer frisch.
Nach dem Frühstück gehe ich in unseren Garten. Ich helfe meinem Vater bei der Gartenarbeit. Wir
pflegen zusammen, die Gemüsepflanzen und Obstbäumen. Wir jäten das Unkraut und bewässern den
Garten. Unser Garten sieht sehr schön aus, denn mein Vater hat großen Geschmack dazu. Wir bleiben
im GarteiTetwa zwei Stunden. Dann erholen wir uns. Meine Mutter bringt uns Tee. Den Tee trinken
wir in der Gartenlaube. Beim Tee erzähle ich meinen Eltern über mein Studium. Oft bin ich
nachmittags frei. Ich nehme die Angel und gehe an den See. Neben dem See fließt auch.ein Kollektor,,
Manchmal habe ich Glück und angle große Fische. An diesem Tag gibt es dann entweder Fischbraten
oder Fischsuppe zum Abendbrot. Sonntags gehe ich früh schlafen, denn am Montag muß ich zeitig in
die Stadt zurückkehren.
Wortschatz zum Thema
das Wochenende, -s, -n — ҳафта охири
fahren (fuhr, gefahren) —жўнамоқ
bleiben (blieb, geblieben) — қолмоқ
deshalb — шунинг учун
wecken (weckte, geweckt) — уйғотмоқ
lang — узун, узоқ
fertigmachen (machte fertig, fertiggemacht) — тайёрламоқ
decken (deckte, gedeckt) —емоқ
den Tisch decken — дастурхон ёзмоқ (безамоқ) die Butter, -,(кўплиги йўқ) - сариёғ
die Milch,- (кўплиги йўқ) — сут
das Brötchen, -s, - - булочка
der Obstbaum, -es, -bäume — мева дарахти
jäten (jätete, gejätet) — ўтамоқ, ўт олмоқ
das Unkraut, -(e)s, Unkräuter —бегона ўт
bewässern (bewässerte, bewässert) — суғормоқ aussehen (sah aus, ausgesehen)—кўринмоқ
der Geschmack, -(e)s, Geschmäcke—дид,
фаросат; таъб
sich erholen (erholte sich, sich erholt)—дам олмоқ
die Gartenlaube, -, -n — сўри
erzählen (erzählte, erzählt) —ҳикоя қилмоқ
frei sein — бўш бўлмоқ
die Angel, -, -n — қармоқ
selbst — ўзим
frisch — янги
der Garten, -s, Gärten — боғ
pflegen (pflegte, gepflegt) — ғамхўрлик қилмоқ, қарамоқ
zusammen — бирга
die Gemьsepflanze, -, -n — сабзавот, кўкатлари
der Kollektor, -s, -en ~ коллектор; зейкаш
das Glück, -es (кўплиги йўқ) — бахт
2. Lesen Sie den Text und übersetzen Sie ihn!

3. Bilden Sie einen Plan zum Text.

4. Erzählen Sie den Text nach dem Plan wieder.

5. Bilden Sie einen Diolog zum Thema:


- was hat im 15 Jahrhundert der geniale Dichter Nawoi über
das Erscheinen des Fernsehapparates vorausgesagt?
- … … … … … …..
- wie denken Sie, hat die Idee der Erfindung des Fernsehapparates in Taschkent

88
entstanden?
- … … … … … … ….
- Ist es Wahrheit, daß die Saratowingenieure W.I.Popov und N.G.Piskunov
die Autoren der Idee sind?
- … … … …..
- Kann man Taschkent - die Heimat des Fernsehens nennen?
Warum?
-……………………

6. Besprechen Sie miteiander über die Rolle des Fernsehens in unserem Leben verwendend die
Stützwörter!
Die Quellen der Informationen, über die Begebenheiten in der Welt erfahren; den Gesichtskreis
auszudehnen, die Kenntnisse bereichern; die Funktionen der Erziehung und Erkenntnis des
Fernsehens;

Übung 1. Schreiben Sie aus dem Text die Verben aus. Bestimmen Sie ihre Art, die Zeit und die
Konjugation.

Übung 2. Schreiben Sie aus dem Text 5 Wortverbindungen nach dem Schema " das Verb + das
Substantiv " aus.

Übung 3. Geben Sie die Fragen zu den gewählten Wörtern auf:


1. Über das Leben und das Schaffen Grabowski erzählen die
Dokumente.
2. In den letzten Zeiten arbeitete das Museum in Zusammenhang mit der Reparatur und
die Wiederherstellung der Exponate nicht.
3. Das Fernsehen spielt die grosse Rolle im Leben des Menschen.
4. Ohne Fernsehen können wir nicht unser Leben vorstellen.

Übung 4. Übersetzen Sie auf die deutsche Sprache.


1. U ro'znoma o'qiyapti.
2. Nima eksang, shuni o'rasan.
3. Kechqurun devoriy gazeta uchun maqola yozib qo'yaman.
4. Bizning dehqonlarimiz bu yil ko'p sabzavot ekishdi.

Übung 5. Vollenden Sie die Sätze.


1. Der Gelehrte -Enziklopedist, der Dichter Nawoi träumte … …..
2. Die Idee der Erfindung " den Rundfunk des Fernsehapparates " hat …
… … … entstanden..
3. Den Test des Apparates fing … … … … an..
4. Die Ingenieure Grabowski, Popow, Piskunow haben … … zurückgegeben

Übung 6. Stellen Sie statt der Punkte nach dem Sinn passende Verb ein:
Die Erfindung des Fernsehapparates … ….. der größte Eröffnung XX des Jahrhundertes.
Das Fernsehen … … …. die grosse Rolle im Leben des Menschen.
Im Fernsehen … … …. wir über die letzten Begebenheiten in der Welt.
Es ist viel die interessanten Übergaben..............Am letzten Tagen..........viele interessante
Fernsendungen.

Übung 7.Erklären Sie, wie Sie der folgende Gedanke verstehen!


Das Fernsehen ist eine der Massenmedien.

Übung 8. Merken Sie sich die Bedeutungen der Verben. Bilden Sie mit ihnen die Sätze!
- rückgeben, rückkehren
- sich bekleiden, anziehen
- umarmen, umarmt werden

89
- sich begegnen, treffen
- unterrichten, lernen

Übung 9. Die Rätsel - der Scherz trägt den Namen einen Teil des Menschen
1. Welche Stadt kann man auf dem Kopf tragen?
2. Welche europäische Hauptstadt steht auf dem Gras?
3. Welche Stadt fliegt?
4. Welche Erde wird niemals alt?
5. Welche Schwinge fliegt niemals?

EGALIK OLMOSHLARI
(Die Possesivpronomen)
Egalik olmoshlari narsa yoki predmetning ma’lum bir shaxsga qarashli ekanligini bildiradi.
Egalik olmoshlariga mein, dein, sein, ihr, unser, euer, ihr, Ihr kiradi. Nemis tilida egalik
kotegoriyasi egalik olmoshlari bilan ifodalanadi.O’zbek tilida bu kotegoriya egalik qoshimchalari,
qaratqichli kishilik olmoshi va o’zlik olmoshi bilan ifoda etiladi:
a) mein Haus –uyim, mening uyim, o’z uyim.
b)dein Haus – uying,sening uying, o’z uying.

c) unser Institut – bizning institut ,institutimiz, o’z istitutimiz.


Egalik olmoshlari kelishiklarda birlikda noaniq artikl kabi va ko’plikda aniq artikl kabi turlanadi.

Kasu Singular Plural


s
Neutra 3 Masklinum 1 Feminina 2
Nom. mein Buch mein Sohn meine Mappe meine Bücher
mein Haus mein Tisch meine Mutter
Gen. meines Buches meines Sohnes meiner Mappe meiner Bücher
meines Hauses meines Tisches meiner Mutter
Dat. meinem Buch meinem Sohn meiner Mappe meinen Büchern
meinem Haus meinem Tisch meiner Mutter
Akk. mein Buch meinen Sohn meine Mappe meine Bücher
mein Haus meinen Tisch meine Mutter

Übung 1.Ersetzen sie den fettgedrückten Artikel durch die entsprechende Possessivpronomen!

Muster: Ich besuche oft den Bruder.


Ich besuche oft meinen Bruder.
1.Wir achten den Lektor. 2.Die Mutter holt das Kind ab. 3.Das Werk erfüllt den Plan. 4.Ich
nehme das Kleid aus dem Schrank. 5.Du gibst der Schwester eine Vase. 6.Ich nehme ein Buch. 7.Der
Bruder arbeitet im Garten. 8.Der Vater bringt dem Sohn ein blaues Hemd. 9. Der Sohn achtet auf die
Eltern.

Übung 2. Setzen Sie statt der Punkte die entsprechenden Possessivpronomen in richtiger Kasus
ein!

1.Du besuchst oft … Freund. 2.Er legt …Buch in die Mappe.3. Sie schenkt … Kind ein Ball.
4.Die Mutter kauft … Sohn ein Spielzeug. 5.Ich trage … Mantel schon lange. 6.Sie helfen …
Freunden gern.

Übung 3. Übersetzen Sie ins Deutsche.


1.Men o’z ruchkamni olayapman. 2.Sen o’z ruchkangni olayapsan. 3.U o’z ruchkalarini
olayapti.4.Biz o’z ruchkalarimizni olayapmiz.. 5.Biz o’z tilimizni va o’z vatanimizni sevamiz.
90
6.O’qituvchi uning qontrol ishini tekshirayapti. 7Mening ota -onam qishloqda yashaydi. 8.Bizning
korxonada yaxshi mutaxasislar ishlaydi. 9.Mening ota -onam kasalxonada vrach bo’lib ishlaydi. 10.
Sening daftaring bormi? 11.Menda uning adresi yoq.

Übung 4. Ergänzen Sie die Sätze mit den Possesivpronomen!


1. Ich komme mit … Fahrrad (mein). Und du, fährst du auch mit dein … Fahrrad? 2. Mein …
Fahrrad ist kaputt. Ich komme mit mein … Rollschuhen (Plural). 3. Ich kann dein … Fahrrad
reparieren. 4. Ergash geht zum Arzt. Sein … Hals tut weh. 5. Die Arzthelferin fragt nach sein …
Krankschein. 6. Sie tippt Ergashs Namen in ihr … Computer und zu ihm: Gehen Sie ins
Wartezimmer. 7. Dann ruft sie ihr … Freund an. Der Freund trifft sie in ihr … Mittagspause. 8. Er
holt sie mit sein … Auto ab. 9. Bitte parkt euer … Auto nicht vor unser … Garage. Wir können dann
nähmlich mit unser … Mersedes nicht herausfahren. 10. Dann kauft euch einem kleinen Tico, unser
… hat überall Platz. 11. Ich finde euer … Tico aber nicht schön. Unser … Mersedes ist vieler schöner.
12. Gaby geht mit ihr … Mann spazieren. 13. Frau Müller, Sie sind allein. Wo ist Ihr … Mann heute?
14. Jurgen und Muller fahren heute mit ihr … Volkswagen nach Hamburg. 15. Herr Müller, Ihr …
Frau heute nicht da? Sie sind heute ganz allein!

Die Themen der Stunde: Mein Heimatdorf. Das Personalpronomen.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazsh.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.

91
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: matnni disk orqali d talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
25.Min birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi. nutq orqali muloqotga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Mein Heimatdorf
Jeder Mensch hat seine kleine Heimat, wo er geboren ist, wo er seine Kindheit verbracht hat,
wo seine Eltern leben. Das kann eine große Stadt, ein kleines Städchen oder ein Dorf sein. Aber für
jeden Menschen ist seine Heimat am schönsten.
Ich lebe im Dorf Nawhos, das sich im Süden unseres Gebiets befindet. Das Dorf ist ziemlich
groß, hier lebten etwa 10000 Menschen. Nawhos ist ein altes Dorf. Es ist ungefähr 800 Jahre alt.
Im Zentrum des Dorfes befindet sich Dorfrat, der Residenz des Dorfeltestes. Im Dorf gibt es 4
Schulen, ein Kulturhaus, ein Postamt, zwei Kindergarten und einen Sportplatz. Im Zentrum des
Dorfes befindet sich eine Moschee. Dort beten die Menschen. Ihre Kuppel sieht man von weitem.
Vor dem Kulturhaus steht ein Nawoi – Denkmal. Neben dem Kulturhaus gibt es viele
Warenhäuser und eine Apotheke.
Das Dorf befindet sich (liegt) am Palwan – Kanal. Eine gute Autostraße verbindet das Dorf mit
der Stadt.

Fragen zum Text:


1.Was hat jeder Mensch?
2.Wo leben Sie?
3.Wie heist Ihr Dorf?
4.Wo befindet sich Ihr Dorf?
5 Wie ist Ihr Dorf?
6.Wieviel Einwohner wohnen in IhremDorf?
7.Was befindet sich im Zentrum des Dorfes?
8.Was gibt es im Dorf?
9.Was steht vor dem Kulturhaus?
10.Was gibt es neben dem Kulturhaus?

KISHILIK OLMOSHLARI
Kishilik olmoshlari — nutq jarayonida tilga olingan shaxs yoki narsalar oti o’rnida
qo’llanuvchi olmoshlardir.
Nemis tilida quyidagi kishilik olmoshlari bor: ich - men, du - sen, er- u (mujskoy rod), sie - u (jenskiy
rod), es - u (sredniy rod), wir - biz, ihr - siz, sie - ular, Sie - Siz (hurmat shakli).
Kishilik olmoshlari birlik va ko’plik shakliga ega bo’lgan uch shaxsga, ko’plikda qo’llanadigan
hurmat shakliga ega.
Kishilik olmoshlari kelishiklarda quyidagicha turlanadi:

92
Birlik Ko’plik
1. ich wir
2. du ihr
3. er, sie, es sie

Höflichkeitsform Sie
(Hurmat shakli)

Birlik
N. ich du er sie Es
G. meiner deiner seiner ihrer Seiner
D. mir dir ihm ihr Ihm
Akk mich dich ihn sie Es

Ko’plik
N. wir ihr sie Sie
G. unser euer ihrer Ihrer
D, uns euch ihnen Ihnen
Akk. uns euch sie Sie

Kishilik olmoshlari Genitiv kelishigida deyarli ishlatilmaydi.

1- mashq. Ot o’rniga kishilik olmoshlaridan mosini qo’ying.

1. Wir sehen den Bus. 2. Er hilft dem Vater. 3. Er besucht seinen Freund sehr oft. 4. Sie gratuliert
der Mutter. 3. Ich verstehe den Lehrer nicht. 6. Er schreibt einen Brief. 7. Sie übersetzt ein Gedicht. 8.
Dieses Auto gehört dem Lehrer. 9. Der Dozent erklärt die Regel. 10. Er schenkt sie seiner Freundin.

2- mashk. Nuqtalar o’rniga tegishli kishilik olmoshlarini qo’ying.

1. Ich und meine Freundin wohnen in einem Haus. Ich besuche ... oft. 2. Unsere Freunde sind
hilfsbereit. Wir wenden uns oft an ... und sie helfen .... 3. Er besucht euch morgen. Seid ... zu Hause?
4. Du hast doch heute Geburtstag, ich gratuliere ... . 6. Die Mutter kauft ein neues Kleid. Sie schenkt...
mir. 6- Er liest eine Erzählung. ... ist interessant. 7. Er sagt ein Sprichwort. Ich verstehe ... aber nicht.

3- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Men sizni ko’ryapman. 2. Men uni (qiz bolani) kuzataman. 3. Biz sizga yordamlashamiz. 4. Ular
bizga xat yozadilar. 5. Film ularga yoqyapti. 6. U menga kitobni beradi. 7. Men unga javob ezaman. 8.
Men uni (j.r.) o’quv zalida ko’p ko’raman. 9. U menga daftarini ko’rsatadi. 10. Bola kichkina. U
bog`chaga boradi.

Übung 1. Setzen Sie statt der Punkte das entsprechende Personal pronomen !
Muster : .... mache Hausaufgaben
Ich mache Hausaufgaben
.... lernt in der Schule . 2 . .... fährt im Sommer nach Tschimgan. 3 . .... begleitet seinen Vater.
4. Schreibt ... einen Brief ? 5. ... haben heute Deutsch. 6. Arbeitest ... in der Fabrik. 7. Arbeiten ... als
Arzt? 8. ... wohnen in der Mukumistraße. 9. Lebt ... in Fergana. 10. ... studiert an der Universitat. 11.
… und meine Freundin wohnen in einem Haus. 12.Ich besuche ... oft. 13. …. sind hilfsbereit. 14.Wir
wenden uns oft an ... und sie helfen ... . 15. … kauft ein neues Kleid. 16.Sie schenkt ... mir .

93
Übung 2. Ersetzen Sie die fettgedrückten Substantiven durch die entsprechende
Personalpronomen!

Muster : Das Kind ist krank


Es ist krank.
1.Der Flieger ist tapfer. 2. Der Lehrer ist gut. 3. Das Rauchen ist schädlich. 4. Die Blume ist rot . 5.
Die Großmutter erzählt dem Kind ein Märchen. 6. Das Publikum begrüßt den Sänger. 7.Ich
gratuliere meinen Freund zum Feiertag. 8.Das Mittagessen schmeckt gut. 9. Die Soldaten
bewachen die Gränze. 10. Die Bäume sind grün .

Übung 3. Übersetzen Sie ins Deutsche .


1Men bugun uni (qiz bola) ko’rishga boraman.. 2.Men sizni ko’rayapman .3. Men uni (ugil bola)bugun
ko’chada uchratdim. 4.Biz senga xatlar yozib turganmiz. 5.Biz sizga xat yozamiz.6.Men unga uning
ishlarida yardomlashaman.7.U uni u orqali menga berib yuborsin.8.Menunga uning yozgan xatlariga
javob yozaman. 9.U menga uni shu nugun ko’rsatdi . 10.men seni Tug’ilgan kuning bilan
tabriklayman. 11.Darsdan keyin biz stadionga boramiz. 12.O’qituych uni do’skaga chaqirdi. 13Bizlar u
bilan yotoqxonada yashaymiz. 14. Do’stlar uni tug’ilgan kuni bilan tabriklashdi.

Übung 4. Setzen Sie statt der Punkte die Personalpronomen, die dem Subjekt des ersten Satzes
entsprechen !

Muster : Da liegt ein Buch. Geben Sie ... meinem Freund Muchtar.
Da liegt ein Buch. Geben Sie es meinem Freund Muchtar.
1.Dieser Roman ist interessant. Lies ... ! 2.Diese Studenten studieren gut. Der Lektor gibt ... eine Funf.
3. Da sitzt mein Bruder, Siehst du ... 4. Das Mädchen ist krank. Der Arzt untersucht ...
5. Hier ist ein Buch. Leg ... auf den Tisch! 6. Dort steht einen Mann. Kennst du ... 7. Dort liegen die
Aufsätze. Gib ... dem Lehrer. 8. Das ist mein Bruder . ... heißt Mansur. 9. Der Lehrer sagt dem
Schüler: “ ... sollst mehr an deiner Aussprache arbeiten ”.

Übung 5. Setzen Sie die eigenklammerten Personalpronomen im richtigen Kasus ein!

Muster: Die Großmutter erzählt (er) ein Märchen.


Die Großmutter erzählt ihm ein Märchen.

1.Muchtar besucht (ich) oft. 2. Das Auto gehört (er). 3. Der Vater kauft (er) einen Ball. 4. Die Stunden
helfen (wir) bei der Feldarbeit. 5. Der Lektor erklärt den Regel (sie). 6. Der Vater zeigt (ich) die
Zeitschrift. 7. Der Lehrer diktiert (ihr) ein Gedicht. 8. Wie geht es (Sie)?- Danke, es geht (ich) gerns
gut.9. Anwar geht heute hach den Unterricht mit (er) in die Bibliothek. 10. Ich warte (du) auf der
Haltastelle.11.Der Lehrer stellt (wir) die Fragen.

Übung 6. Setzen Sie die eigenklammerten Personalpronomen im richtigen Kasus ein!


1. Das Buch gehört … (ich)
( du)
(er)
(sie)
(es)
(wir)
(ihr)
(sie)
2. Die Hose passt … gut. (ich)
( du)
(er)
(sie)
(es)
(wir)
(ihr)
94
(sie)
3. Der Film gefällt … nicht. (ich)
( du)
(er)
(sie)
(es)
(wir)
(ihr)
(sie)

Übung 7. Setzen Sie die eigenklammerten Personalpronomen im richtigen Kasus ein!


Hier ist ein Buch für … (ich)
(du)
(er)
(sie)
(es)
(wir)
(ihr)
(sie)

2. Für … ist das kein Problem (ich)


(du)
(er)
(sie)
(es)
(wir)
(ihr)
(sie
Übung 8. Verbinden Sie die Fragen und Antwort.
1. Wie geht es dir? a. Uns geht es wunderbar
2. Wie geht es euch? b. Nein, wir sind beide einbißchen.
3. Wie geht es Mansur? c. Mir ist nicht gut. Ich bin krank.
4. Geht es euch nicht gut? d. Ihm geht es gut. Er hat jetzt eine Freundin.
5. Was macht Karl? e. Schlecht. Ich bin müde.
6. Wie geht es Ihnen? f. Nicht gut. Die arbeit gefällt ihr.

Die Themen der Stunde: Die Jahreszeiten. Das Präsens. Die Verben mit Präfixen: ver-, er-,
be-, ent-, zer-, miss-, durch-, an-, nach-, aus-, ein-.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
95
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va
baholashmezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqotga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Die Jahreszeiten
Es gibt 4 Jahreszeiten: den Winter, den Frühling, den Sommer und den Herbst.
Im Dezember beginnt der Winter.Der Winter ist in Usbekistan nicht besonders kalt. Bald schneit
es, plötzlich scheint die Sonne. Die Kinder lieben diese Jahreszeit. Sie spielen gern im Schnee und
machen Schneemänner. Im Winter feiern alle Neujahr. Sie schmücken einen Tannenbaum, singen und
spielen lustig.
Der März ist der ersteFrühlinsmonat. Die Tage werden länger und die Nächte kürzer. Die Natur
erwacht. Die Bäume bekommen Knospen und Blätter. Später stehen die Obstbäume in voller Blüte.
Der Sommer beginnt im Juni. In Usbekistan ist es im Sommer sehr heiß. Das Thermometer zeigt
40 Grad und sogar mehr. Der Himmel ist wolkenlos, es gibt keinen Regen. Man kann schwimmen,
baden und in der Sonne liegen. Das ist Ferienzeit.
Der September ist die erste Herbstzeit. In Usbekistan ist es noch heiß. Die Herbstzeit beginnt im
November. Das Gras ist schon gelb. Die Blätter an den Bäumen sind bunt. Die Erde wird mit gelben,
roten Blättern bedeckt. Es kommt kühles Wetter, Nieselregen, Bodenfrost.

Vokabeln

Knospen und Blätter bekommen – kurtak va barg yozmoq (chiqarmoq)


….voller Blüte stehen- gulga o’ranmoq (burkanmoq)
96
Es kommt Nieselregen, Bodenfrost- Yomg’ir maydalab yog’ib, yer muzlaydi

Fragen zum Text

1. Wieviel Jahreszeiten gibt es?


2. Was machen die Kinder im Winter?
3. Was feiern alle im Winter?
4. Wann erwacht die Natur?
5. Was bekommen die Bäume?
6. Welcher Monat ist die erste Herbstzeit?

Die Verben mit Präfixen: ver-, er-, be-,ent-, zer-, miss-, durch-, an-, nach-, aus-, ein-.

Nemis tilida fe’llar oldiga old qo’shimcha (prefiks) qo’shish yo’li bilan yangi fe’llar yasaladi.
Bunday fe’llar yasama fe’llar deyiladi.
Maslan: stehen - turmok
auf+stehen -urindan turmok
kommen - kelmok
bekommen -olmok
Alisher bekommt von seinem Freund einen Brief. Er steht früh auf.
Ajralmaydigan old qo’shimchalar urg’u omaydi. Shu sababli ular fe’ldan ajralmagan holda
qo’llaniladi. Ajralmaydigan old qo’shimchalar mustoqil ma’noga ega emas. -be, ge-, er-, -ver, zer-,
miss-, ent-, empf-
Masalan:schreiben -beschreiben
fehlen - empfehlen
kommen - bekommen
bringen - verbringen
lernen - erlernen
Er bekommt heute von seinem Freund einen Brief.Er verbringt seinen Urlaub im Dorf.
Bulardan tashqari nemis tilida yarim prefikslar ham mavjud bo’lib bularning ajralish ajralmasligi
gapning ma’nosiga bog’liq bo’ladi. Bu prefikslar ajralsa urg’u oladi,maboda urg’u olmasa ajralmaydi:
durch-, über-, um-, unter-, wieder-.
.
Masalan: übersetzen - tarjima qilmoq, utkazib kuymok.
Er übersetzte den Text - U tekstni ttarjima qildi.
Er setzte uns an das andere Ufer über – U bizni narigi qirg’oqga o’tkazib qoydi.

ÜBUNGEN ZUR GRAMMATIK.


Übung 1. Bestimmen Sie die Art des Präfixes bei folgenden Verben!
Bekommen, ankommen, anfangen, ansehen, aufmachen, vorlesen, verlassen, verbringen, einschalten,
zurückfahren, umschreiben, durchfahren, nachsehen, bezahlen, aufstehen, missfallen, untersuchen,
ankommen, zerschlagen, mitbringen, entstehen, beibringen, absagen, erzählen.

Übung 2. Bilden Sie neue Verben und übersetzen Sie!


a) ab - fahren, geben, legen, laufen, dienen
ein - stellen, treten, setzen, bauen, bringen, fallen
fort - setzen, gehen, fahren, bringen, laufen
zuruck - kommen, kehren, bringen, stellen.
Auf - machen, stehen, sagen
b) be - antworten, stehen, kommen, sprechen, grüssen
ge - brauchen, fallen, hören
er - fahren, zahlen, setzen, richten, schliessen
ver - laufen, bringen, fahren, dienen, bleiben
zer - storen, legen, brechen, fallen, reissen
emp - finden, fehlen, fangen
miss - verstehen, brauchen, achten, billigen
97
Übung 3. Verwenden Sie statt der Punkte untenangegetehen Verben im Präsens.
1.Heute …. eine Versammlung. 2. Ich ….. um sieben Uhr …. 3. Du …. an der Konferenz …. 4. Ich
….. meinen Mantel und meine Mütze …. 5. Der Kranke ….. die Medizin …. 6. Usbekistan …. die
Lehrer mit Orden ….. 7. Ich …. die Konsultation. 7. Sie …. mich vor dem Eingang.
_______________________________________________________________________
besuchen, einnehmen, auszeichnen, stattfinden, ausstehen, teilnehmen, erwarten

Die Themen der Stunde: Im Lebensmittelgeschäft. Präsens der starken Verben

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va
baholashmezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqotga
kiradi

98
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Im Lebensmittelgeschäft
Lida und Alisa sind Studentinnen. Sie haben heute nur eine Doppelstunde. Deshalb möchten sie nach
de Unterricht in ein Lebensmittelgeschäft gehen. Dieses Lebensmittelgeschäft befindet sich nicht weit
von der Uni. Es wurde unlängst vor kurzem eröffnet, darum ist es sehr modern eingerichtet. Man kann
hier alle notwendigen Waren zum Leben finden. Es gibt hier verschiedene Abteilungen wie
Süßwaren, Molkereiwaren, Fleisch- und Wurstwaren, Fischhandlung, Obst- und Gemüsehandlung. Sie
gehen bis zum Lebensmittelgeschäft zu Fuß. Sie kommen zuerst zur Back- und Süßwarenabteilug.
Alisa: Geben Sie mir ein Stück Schwarzbrot und ein Weißbrot. Ist es frisch?
Verkäufer: Ja, man hat es eben gebracht. Es ist noch ganz warm. Möchten Sie nicht dieses Gebäck?
Es schmeckt sehr gut.
Alisa: Gut! Wiegen Sie mir ein halbes Kilo ab. Sind diese Kringel nicht hart?
Verkäufer: Nein, Sie sind ziemlich weich.
Alisa: Dann geben Sie mir bitte ein Kilo Kringel.
Verkäufer: Soll ich alles zusammen einpacken?
Alisa: Ja, bitte! Was habe ich zu zahlen?
Verkäufer: Das macht insgesamt 3 Euro.
Danach gehen beide Mädchen in die Fleisch- und Wurstwarenabteilung. In dieser Abteilung gibt es
verschiedene Fleischarten. Lida kauft 2 Kilo Hammelfleisch und Alisa kauft 300 Gramm Würstchen.
Dann gehen die Mädchen in die Molkereiwarenabteilung. Alisa kauft 200 Gramm Butter, ein Kilo
Quark. Sie möchte zwei Flaschen Joghurt und fragt den Verkäufer.
Alisa: Ist der frisch?
Verkäufer: Ja! Wir haben ihn gerade erst aus dem Molkereikombinat erhalten.
Alisa: Dann geben Sie bitte noch eine Flasche Sahne.Das ist alles.
Verkäufer: 10 Euro bitte.
Alisa: Bitte. Danke auf Wiedersehen.
Dann gehen beide Freundinnen zur Gemüseabteilung. Lida kauft in dieser Abtilung 2 Kilo Zwiebeln,
2 Kilo Kartoffeln, 1 Kilo Tomaten, 1 Kilo Gurken und ein wenig Pfeffer und andere Gewürze.
Die Freundinnen kehren dann ins Studentenheim zurück.

Fragen zum Text

1. Wieviel Doppelstunde haben Lida und Alisa?


2. Wohin gehen die Mädchen nach dem Unterricht?
3. Wo befindet sich das neue Lebensmittelgeschäft?
4. Welche Abteilungen hat das Lebensmittelgeschäft?
5. Warum gehen die Mädchen zu Fuß?
6. Wieviel Kilo Hammelfleisch kauft Lida?
7. Was kauft Lida in der Molkereiabteilung?

Synonyme
das Geschäft- do’kon
der Laden-do’kon
erhalten-olmoq

99
bekommen- olmoq
bringen-olib kelmoq
holen-olib kelmoq

Vokabeln

der Kringel –s- teshik kulcha


die Molkereiwaren- sut mahsulotlari
das Hammelfleisch –es- qo’y go’shti
der Quark (e)s- tvorog
das Gewürz –e- ziravor
wiegen – o’lchamoq
das Würstchen- sosiska

Präsens der starken Verben


(Kuchli fellerning prezens shakli)

Prezens (hozirgi zamon fe`li) fe`l o’zagiga hozirgi zamon shaxs-son qo’shimchalarini qo’shish bilan
yasaladi.
1. Uzagida a, o, au unlilari bo’lgan kuchli fe`llar II va III shaxs birlikda umlaut (..) oladilar.
Masalan: fahren — bormoq, ketmoq (transportda)
Singular Plural

ICH FAHR + E WIR FAHR +


EN
DU FÄHR + ST
IHR FAHR + T

ER SIE FAHR + EN

SIE }FÄHR+T SIE FAHR + EN

ES

3. O’zagida «e» unlisi bo’lgan kuchli fe`llar ikkinchi va uchinchi shaxs birlikda o’zagidagi unlisini
o’zgartiradi, e unlisi і yoki іe ga o’zgaradi. Masalan: sehen -ko’rmoq, geben - bermoq.

Singular Plural

SEHE, GEBE
WIR SEHEN,
DU SIEHST,
GEBEN
GIBST
IHR SEHT, GEBT
ER
SIE SEHEN, GEBEN
SIE }SIEHT, GIBT
SIE SEHEN, GEBEN
ES

100
4. Ba`zi fe`llarda umumiy qoidadan mustasno ravishda o’zakdagi unli va undosh harflar tubdan
o’zgarishi mumkin. Bu holat ikkinchi va uchinchi shaxs birlik uchun xos bo’lib, unda ayrim harflar
butunlay tushib qolishi yoki yangi harflar paydo bo’lishi mumkin. Bunday fe`llarga treten, nehmen
kabi sanoqli fe`llargina kiradi. Masalan:

ICH TRETE, WIR TRETEN,


NEHME NEHMEN

DU TRITTST, IHR TRETET,


NIMMST NEHMT

SIE TRETEN,
NEHMEN
ER
} TRITT, SIE TRETEN,
SIE
NIMMT NEHMEN
ES

Ikkita ss harfi o’rniga bitta ß harfi yoziladi: Masalan:

WIR ESSEN
ICH ESSE
IHR EßT
DU IßT

ER ER

SIE } IBT SIE } IBT

ES ES

Kuchli fe`llarning kuchsiz fe`llardan farqi shuki, ular guslanganda o’zagidagi unlilarni o’zgartirish
xususiyatiga ega. Nemis tilida 200 atrofida kuchli fe`llar bo’lib, ulariing uch asosiy shakli doimo
lug`atlarda ilova tarzida beriladi.

Die Themen der Stunde: Die Ferien. Präsens der schwachen Verben und mit der
Vokalveränderungen

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
101
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon
5 Minut qiladi.
2.Gesprächstunde 1.2Mavzu bo’yicha talabaning
5. Minut bilimlarini faollashtirish maqsadida test- Savollarga javob beradi.
so’rov o’tkazish.
1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga
izox beriladi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida matnni disk orqali talabalarga etkazish va “Loyxa” ketma –
25.Min ular bilan birgalikda auditoriyada xorda ishlab ketligini tuzatadi va
chiqishni tashkil etish. testlarni echib mashqlar
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng ustida ishlaydi.
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. Kichik gruxlarga bo’linib
2.2 Talabalarni guruxlarga matn ustida
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. ishlaniladi.Diologik nutq
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng orqali muloqftga kiradi
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi.
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

FERIEN

Die Studenten haben jährlich zweimal Ferien, im Winter und im Sommer. Deshalb heißen sie
Winter- und Sommerferien. Die Winterferien sind kurz. Sie dauern höchstens zwei Wochen. Die
Sommerferien sind viel länger. Sie fangen Anfang Juli an und hören Ende August auf.
Die Studenten veranstalten die Ferien nach ihrem Wunsch.! Die Ferien sind für die Erholung gut
geeignet. Da fahren viele Studenten zu ihren Eltern und verbringen die Zeit in Ruhe und Geborgenheit.
Manche fahren in die Erholungsheime und Sanatorien. Sie festigen ihre Gesundheit. Manche
bevorzugen zu arbeiten. Sie helfen bei den Feldarbeiten und bei der Ernte. Sie bauet Schulen,
Krankenhäuser, Geschäfte. Sie arbeiten auch in den Feirienlager.
VOKABELN
102
jährlich -йилда, ҳар йили
täglich - кунда, ҳар куни
wöchentlich -- ҳафтада, ҳар ҳафта
monatlieh — ойда, ҳар ойда
die Jahreszeit, -, -en — йил фасли
der Winter, -s, - — қиш
der Frühling, -s, -e — баҳор
der Sommer, s, - — es
der Herbst, -s, -e — куз
die Ferien, PI. (фақат кўпликда қўлланилади)- таътил
die Sommerferien — ёзги таътил
die Winterferien — қишки таътил
dauern (dauerte, gedauert)— чўзилмоқ, давом этмоқ
lang (adj) — узун
anfangen (fing an, angefangen) бошланмоқ
aufhören (hörte auf, aufgehört)— тамом бўлмоқ, тугамоқ
veranstalten (veranstaltete, veranstaltet) — ташкил қилмок, тузмоқ, уюштирмоқ
der Wunsch, -es, Wünsche — истак, хоҳиш
die Erholung, -, - дам олиш, ҳордиқ чиқариш
geeignet sein - мўлжалланган (мос) бўлмоқ
die Ruhe, -, — (кўплиги йўқ) — тинчлик, дам олиш, жимлик
die Geborgenheit, -, -en — осойишта, тинч ва осойишта
das Erholungsheim, -(e)s, -e —дам олиш уйи
das Sanatorium, -s, Sanatorien—санаторий
festigen (festigte, gefestigt) — мустаҳкамламоқ
die Gesundheit,- -(кўплиги йўқ) соглиқ, сихат-саломатлик
bevorzugen (bevorzugte, bevorzugt)— афзал кўрмоқ, яхши кўрмок
deshalb — шунинг учун
fahren (fuhr, gefahren)–жўнамоқ (транспортда) кетмок
helfen (half, geholfen) - ёрдам бермоқ
die Feldbarbeit, -en — дала ишлари
die Ernte, -, -n — ҳосил, ҳосил йиғиш
das Krankenhaus, -es, -häuser - касалхона
das Geschäft, -(e)s, -e — дўкон, магазин
sich erholen (erholte sich, sich erholt) — дам олмоқ

2- машқ. Қуйидаги саволларга матнга асойан жавоб беринг.

1. Wievielmal haben die Studenten Ferien im Jahr? 2, Wann haben sie gewöhnlich Ferien? 3. Wie
lange dauern die Winterferien? 4. Was machen die Studenten während der Winterferien? 5. Wie lang
sind die Sommerferien? 6. Was machen die Studenten während der Sommerferien? 7. Was bevorzugen
sie im Winter, die Arbeit oder die Erholung? 3. Wann stellt man die Liste der arbeitslustigen Studenten
auf? 9. Was vereinbart man im voraus? 10, Wohin fahren die Studenten (zu) arbeiten? 11. Wobei
helfen die Studenten? 12. Wann schließt sich die Arbeit ab?

3-машқ. Узбек тилига таржима қилинг.

Ferien, haben, zwei Wochen dauern, Anfang Juli, Ende August, nach ihrem Wunsch, die Ferien
veranstalten, für die Erholung geeignet, sein, die Zeit verbringen, in Ruhe und Geborgenheit, seine
Gesundheit festigen, eine Liste aufstellen, aufs Neuland fahren, bei den Feldarbeiten helfen, bei der
Ernte helfen, ein neues Lehrjahr.
4- машқ. Қуйидаги саволларга жавоб беринг.

1. Wann hatten Sie Ihre Winterferien? 2. Wie lange dauerten sie? 3. Wo haben Sie die Winterferien
verbracht,?, 4. Haben Sie sich gut erholt? 5. Wann beginnen Ihre Sommerferien? 6. Wie] lange werden
sie dauern? 7. Wohin werden Sie im Sommer fall ren? 8. Wie werden Sie dort die Zeit verbringen?

103
PRÄSENS (HOZIRGI ZAMON)NING YASALISHI

Prezens (hozirgi zamon fe`li) fe`l o’zagiga hozirgi zamon shaxs-son qo’shimchalarini qo’shish
bilan yasaladi.

Singular (Birlik) Plural (Ko’plik)

ICH SAG + E
WIR SAG + EN
DU SAG +
ST IHR SAG +T

SIE SAG + EN
ER
SIE SAG + EN
SIE }SAG+T

ES

Mazkur qoida ko’pchilik fe`llar uchun xosdir. Ammo, nemis tilida ayrim fe`llar borki, ularning
prezens zamon shakli yuqoridagi qoidadan farqli ravishda yasaladi. Quyida ularga alohida to’xtalamiz.
1. Fe`l o’zagi -t, -d, -chn, -ffn, -gn undoshlariga tugasa, II shaxs birlikda -est, III shaxs birlik
hamda II shaxs ko’plikda -et shaxs-son qo’shimchasini oladi.

Singular (Birlik) Plural (Ko’plik)

ICH BAD + E
WIR BAD + EN
DU BAD +E+ST
IHR BAD +E+T

SIE BAD + EN
ER
SIE BAD + EN
SIE }SAG+T

ES

1- mashq. Quyidagi fe`llarni hozirgi zamon (Präsens) da tuslang.

1. schreiben. 2. arbeiten, 3. nehmen. 4. fahren, 5- essen, 6. trinken, 7. sprechen, 8. kommen. 9.


treffen. 10. sagen.

2- mashq. Qavs ichidagi fe`llarni hozirgi zamonda qo’ying.


1. Er ... ein interessantes Buch (lesen). 2. Der Junge ... dem Vater (helfen). 3. Sie .-. ihren
Schulfreund (treffen). 4. Das Mädchen ... den Brief in den Kasten (werfen). 5. Er... deutsch (sprechen).
6. ... du meine Bitte nicht (vergessen)? 7. Er ... mit Appetit zu Mittag (essen). 8. Sie ... mit der
Straßenbahn (fahren) 9. Der Student ... um die Wette (laufen). 19. Der Dozent ... eine Vorlesung
(halten).

104
3- mashq. Ajraladigan old qo’shimchali fe`llarni bir ustunga, ajralmaydiganlarini ikkinchi ustunga
yozing:

verlassen, aufsagen, beantworten, vergessen, abfahren, ent-j nehmen, erkldren, ausgehen,


besuchen, auftreten, bekommen, wiei derholen.

Themen der Stunde: In der Deutschstunde. IMPERFEKT(Das Präteritum).

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.13 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.14 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.15 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.16 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organoyzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng testlarni echib mashqlar
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng ishlaniladi.Diologik nutq
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqoga kiradi

105
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

In der Deutschstunde
Heute ist Montag. Heute stehe ich früh auf und mache Morgengymnastik. Dann laufe ich ins
Badezimmer, wasche mich mit kaltem Wasser und trockne mich ab, ziehe mich schnell an. Um acht
Uhr frühstücke ich. Zum Frühstück esse ich ein Schnitten mit Butter und ein Ei dazu. Nach dem
Frühstück gehe ich zum Unterricht Die Uhr zeigt neun. Um neun Uhr beginnt der Unterricht. Wir
studieren Deutsch. Da kommt Dozent Allajarowa. Sie bringt eine Karte. Das ist die BRD Karte.
Dozent Allajarowa spricht immer deutsch. Wir verstehen noch nicht alles. Dann sagen wir: “
Wiederholen Sie noch einmal, bitte “ Der Lehrer sagt: “Lesen Sie und übersetzen Sie jetzt den Text !”
Der Text ist neu. Er ist nicht lang. Ich verstehe aber nicht alles. Ich brauche ein Wörterbuch. Mein
Freund hat ein Wörterbuch. Ich übersetze den Text. Die Übersetzung ist zu Ende. Nur spricht Dozent
Allajarowa. Eine BRD Reise beginnt. Unsere Reise ist sehr interessant. Die Stunde ist zu Ende, aber
wir sprechen weiter.
Mittags nach dem Unterricht gehe ich mit meinem Freund zum Essen. Nachdem Essen trinken wir
eine Tasse Kaffee oder ein Glas Cola.

Vokabeln

heute ---------------- bugun der Montag-------dushanba


früh-------------------- erta immer-------------doim
verstehen--------------tushinmoq wiederholen------takrorlamoq
sprechen---------------gapirmoq neu--------------- yangi
dann--------------------keyin bringen-----------olib kelmoq
sagen-------------------aytmoq beginnen--------- boshlamoq
das Frühstück---------nonushta zeigen------------ ko’rsatmoq
laufen-----------------yugurmoq die Uhr---------- soat
der Unterricht--------brauchen brauchen----------kerak bo’lmoq
das Wörterbuch------lug’at kitobi frühstücken------ nonushta qilmoq
nehmen----------------olmoq sich anziehen---- kiyinmoq
die Übersetzung------tarjima sich abtrocknen--artinmoq
zu Ende sein----------tugamoq sich waschen-----yuvinmoq
die Reise--------------sayohat das Badezimmer-vannaxona

__________________________________________________________________

Übung 2. Beantworten Sie die Fragen !Was machst du früh am Morgen ?


Wann frühstückst du?
Wann beginnt der Unterricht ?
Studieren Sie Deutsch ?
Wer kommt ?
Was bringen Sie ?
Was lesen wir ?
Was brauchst du ?
Was hat mein Freund ?
Ist die Übersetzung zu Ende ?

106
Was machen wir dann ?

Übung 3. Setzen Sie die angegebenen Wörter ?

1. Die Studenten ------------- viel. arbeiten


2. Wo -------------- ---------- dein Worterbuch. liegen
3. Er ist mein Freund und -- mir immer gern deutsch. sprechen
4. Der Text ist schwer,…. – richtig. helfen
5. --------------------- --------- du gut Deutsch ? lesen
6. Der Student --------------- des Lehrer beginnen
7. Der Unterricht ------------ heute um 8 Uhr sein
8. Der Deutschunterricht --- immer interessant zu Ende sein
9. Um vier Uhr ----------------der Unterricht auf die Frage
10. Wann ------------------------ morgen der Unterricht

Übung 4 . Übersetzen Sie ins Deutsche !

1Mashg’ulotlar allaqachon tugadi. 2.Erta bilan mashg’ulotlar allaqachon boshlandi. 3.Darsdan


keyin biz biblio’tekaga boramiz. 4. Mashg’ulotlar qachon tugaydi? 4.Bugun mashg’ulotlar soat
ikkida tugaydi. 5.Biz nemis tili darsida gapiramiz ,yozamiz va mashq ishlaymiz. 6. Bu matn
judayam qiyin ekan, ammo qiziq ekan.. 7.Menga bugun lug’at kerak. 7. Men bugun lug’at
yordamida matnni tarjima qilaman.8.Bugun soat 14°°da bizning mashg’ulotlar tugaydi. 9.Nen
bugun mashg’ulotlardan keyin qiroatxonaga seminarga tayorlanish uchin boraman. 10.Men
qiroatxonada maxsus adabiyotlar ustida ishlayman.

Übung 5. Setzen Sie statt der Punkte das passende Wort ein !

1.Wir schreiben heute … . 2. Wir …. diese Frage ? 3. Machen Sie die Ubersetzung … . 4. Der
Lehrer stellt immer … . 5. … Sie diese Fehler ! 6. Wiederholen Sie alle…… noch einmal. 7.
… hat Herr Machmud kein Lehrbuch. 8. Der Lehrer … die Fragen.
Beantworten, bemerken, leider, Vokabeln, eine Kontrollarbeit korrigieren,viele
Fragen, schriftlich, übermorgen.
Übung 6. Sie kennen schon das Wort “ Karte .“ Es gibt Landkarten, Theaterkarten,
Postkarten, Kinokarten, u.s.w

1.Karlas und ich gehen heute ins Kino. Karlas hat schon …. fur uns gekauft. 2.Peter und Maria
gehen morgen abends ins Theater. Sie haben die … schon gekauft. 3. Mein Freund hatte wenig
Zeit, deshalb hat er keinen Brief geschrieben. Er hat nur eine … geschickt.4. Wo liegt Chiwa?
Ich weiss es nicht. Ich brauche eine ….

Übung 7.

1. Wir schreiben ----------------------------------------.


2. Wir -------------------------------------- diese Frage.
3. Machen Sie die Übung------------------------------?
4. Der Lehrer stellt immer -----------------------------.
5. ------------------------------------ Sie diesen Fehler?
6. -- , wiedderholen Sie alle Vokabeln noch einmal!
6. ----------------------- hat Machmud kein Lehrbuch.
7. Der Lehrer ----------------------------auf die Fragen.

IMPERFEKT (PRÄTERITUM)

Imperfekt — fe`lning o’tgan zamon shaklidir. Har qanday xabar, voqea, ertak va shu kabilar
imperfektda beriladi. Uni o’zbek tilidagi o’tgan zamon hikoya fe`liga o’xshatsa bo’ladi.

107
1. Kuchsiz fe`llarning imperfekti fe`l o’zagiga -te yoki -ete imperfekt zamon qo’shimchasini
hamda shaxs-son qo’shimchalarini qo’shish bilan yasaladi. I- va SH-shaxs birlikda fe`l shaxs-son
qo’shimchasini olmaydi. Masalan:

SINGULAR PLURAL

ICH SAG +
TE WIR SAG + TE + N

DU SAG + TE IHR SAG + TE + T


+ ST

ER SIE SAG + TE + N

SAG + TE
SIE

ES SIE SAG + TE + N

SINGULAR PLURAL

ICH ARBEIT +
ARBEIT+ETE+N
ETE
IHR ARBEIT + ETE
DU ARBEIT + ETE
+T
+ ST

SIE ARBEIT + ETE +


ER
N
ARBEIT + ETE

SIE

ES SIE ARBEIT+ETE+N

2. Kuchli fe`llarning imperfekti fe`l o’zagidagi unlilarning o’zgarishi bilan yasaladi hamda
tuslanganda 1 va III shaxs birlikda shaxs-son qo’shimchalarini olmaydi. Masalan:

SINGULAR PLURAL

ICH SCHRIEB WIR SCHRIEB + EN

DU SCHRIEB + ST IHR SCHRIEB + T

108
ER SIE SCHRIEB + EN

SCHRIEB
SIE

ES SIE SCHRIEB+ EN

3. Ajraladigan old qo’shimchali fe`llar imperfektda tuslanganda, old qo’shimchalari umumiy


qoidaga asosan fe`ldan ajralib, gapning oxiriga qo’yiladi.
Masalan:

SINGULAR PLURAL

ICH TRAT
EIN WIR TRATEN EIN

DU TRATST IHR TRATET EIN


EIN

ER SIE TRATEN EIN

TRAT EIN
SIE

ES SIE TRATEN EIN

4. Haben, sein, werden . fe`llarining imperfekti o’ziga xos xususiyatga ega. Ular imperfektni
umumiy qoidadan mustasno ravishda yasaydi. Haben, sein, werden fe`llari maxsus tuslanishga ega.
Noto’g`ri tuslanadigan fe`llardan imperfekt quyidagicha yasaladi: haben — hatte, sein — war, werden
— wurde, gehen — ging, stehen— stand, tun — tat, bringen — brachte.

haben

SINGULAR PLURAL

ICH
HATTE WIR HATTEN

DU IHR HATTET
HATTEST

ER SIE HATTEN

HATTE
SIE

109
ES SIE HATTEN

Sein

SINGULAR PLURAL

ICH WAR
WIR WAREN IHR
DU WART
WARST

ER SIE WAREN

WAR
SIE

ES SIE WAREN

Werden

SINGULAR PLURAL

ICH
WURDE
WIR WURDEN IHR
WURDET
DU
WURDEST

ER SIE WURDEN

WURDE
SIE

ES SIE WURDEN

1-mashq. Imperfektda tuslang.

machen, turnen, sammeln, lernen, lesen, bersetzen, basteln, fahren.

2-mashq. Quyidagi gaplarni Imperfekt da yozing.

1. Mein Bruder reist nach Moskau. 2. Er nimmt ein Taxi. 3. Er sieht die Zeitung durch. 4. An der
Wand hdngt eine Uhr. 5. Ich rufe'meine Schwester an. 6. Es ist kalt, sie zieht ihren warmen Mantel an.
7. Die Vorlesung beginnt-um 2 Uhr. 8. Er spricht gut deutsch. 9. Hier findet eine Konferenz statt. 10.
Der Student nennt alle Präpositionen mit Dativ. II. Sie verbringt ihren Urlaub in Tschimgan. 12. Die
Freunde denken oft an ihre Kindheit.

110
3-mashk. Nemis tiliga tarjima qiling. Fe`llarni imperfektda qo’ying.

1. Avvallari biz shahar markazida yashaganmiz. 2. Kecha mehmonlar Xivani tomosha qilishdi. 3.
Men konfereitsiyada qatpashdim. 4. Oyim derazani ochdi. 5. Tolib she`rni yoddan aytdi, o’qituvchi uni
maqtadi. 6. Biz sport zalida shug`ullandik. 7.Otam skripkani yaxshi chaldi. 8. U Leyptsigdagi do’stiga
tabriknoma jo’natdi. 9. U matnni qiynalmay tarjima qildi. 10. Buvim bizga ko’p ertak aytib berardi. 11.
Lola nemis tiliga qiziqar va yaxshi o’qirdi.

4- mashq. Qavs ichidagi so’zlarni Dativ kelishigida qo’ying:


1. Die Tabelle hängt an ... (die Wand). 2. Der Tisch steht! in ... (die Mitte) des Zimmers. 3. Die Tasche
liegt auf . .. (die I Bank). 4. Das Bild hängt über ... (der Schreibtisch). 5. Der 1 Schreibtisch steht vor ...
(das Fenster). 6. Wir spazierten zwei! Stunden in ... (der Park). 7. Die Jungen spielen auf ... (diel
Straße). 8. Du machst viele Fehler in .. . (das Diktat). 9. Heute! findet an ... (die Hochschule) eine
Veranstaltung statt. 19. Auf 1 ... (der Tisch) steht eine schöne Vase.

5-mashq. Qavs ichidagi so’zlardan foydalanib, savollarga javob be;ring.

1. Wohin fährst du? (das Stadion) 2. Wo lebt dein Freund? I (die Stadt). 3. Wo ist ein Fehler?
(meine Arbeit). 4. Wohin schreiben wir dieses Wort? (das Vokabelheft). 5. Wohin gehen Sie (das
Sprachlabor). 6. Wo sitzt das Kind? (der Vater und die Mutter). 7. Wohin tritt der Dozent ein? (der
Lehrraum).

6-mashq. Ko’makchilarning qo’llanishiga e`tibor berib, gaplarni nemis tiliga tarjima qiling:

Kitob javonlari ustida yozuvchi va olimlarning suratlari osilib turibdi. 2. YOzuv stoli yoniga kresloni
qo’ydim.; 3. Biz kinoga ketyapmiz. U xiyobon yonida joylashgan. 4. Uyning oldida katta bog` bor. 5.
Daraxt yaproqlari erga to’kilgan. 6. Akam televizorni burchakka qo’ydi. 7. Stolni xona o’rtasiga
qo’yasanmi? 8. Kreslo va divan o’rtasida jurnal stoli turibdi. 9. U kundaligini daftarlar orasiga qo’ydi.
10. Ovqatlanish stolini qaerga qo’yish kerak? 11. Stol ustida chiroyli vaza turibdi. Men gullarni vazaga
solib qo’yaman. 12. Dushanba kuni nemis tili darsimiz bor. 13. U do’sti bilan yotoqxonaga ketdi. 14.
Siz do’stlarimizga sayohatingiz haqida gapirib berdingizmi? 15. Darsdan keyin o’qish zaliga boraman.

7-mashq. Setzen Sie die Konjugation fort!


Ich legte die Bücher auf den Tisch 2. Ich setzte mich auf die Bank. 3. Ich erholte mich am Meer. Ich
hörte mich den Text an. Ich mußte mich den Text anhören .
Ich las ein Buch. Ich stand um 7 Uhr auf. Ich bekamm einen Brief.

8-mashq.
Schreibt folgendes Stück im Imperfekt!
Es war einmal zwei Ziegen. Eines Tages begegnen sich die Ziegen auf einem schmalen Steg.
Der Steg führt über einen tiefen Strom. Die eine will herübergehen, die andere will hinüber. „Geh mir
aus dem Weg “ sagt die eine. „Geh du zurück“ ruft die andere. So streiten sie und wechseln noch viele
Worte mit einander. Endlich kommt es zum Kampf zwischen ihnen . Sie rennen zörnig gegen
einander. Dabei fallen beide von der Brücke in den tiefen Strom und retten sich nur mit großer Mühe.
9-mashq.
Setzen Sie anstatt der Striche die unten stehenden Verben im Prateritum !

a) 1.Warum ... du das Buch nicht ... ? 2 ... du dieses Gedicht ? 3. Es ... ... began zu regnen 4.
Du ... dich immer auf deinen Freund ? 5. Sie (sing) ... jeden Sommer nach dem Norden . 6. In
unserem Garten ... ein Rosenstrauch . 7 . Der Genosse ... eine Rede 8. Er ... auf dem Sofa . 9. Die Frau
... einen Korb mit Gemüse. 10. Der Hase ... über das Felt.

aufschlagen, gefallen , anfangen , sich verlassen , fahren , wachsen , halten , liegen , tragen , laufen.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

111
b) 1. Du ... einen Apfel . 2. Er ... sich viel Mühe . 3. ... du gut von deinen Platz ? 4. Er ... seinen
Kameraden , die Ubung zu machen . 5. Du ... seinen Vorschlag ... 6. Dieser Genosse ... fleissend
Deutsch . 7. Der Gepäckträger ... den Koffer des Reisenden .
-------------------------------------------------------------------------------------
essen , (sich) geben , sehen , helfen , annehmen , sprechen , nehmen .

10-mashq.

Setzen Sie eingeklammerten Verben im Präteritum!


Wir (treten ) im Zimmer . 2. Ich (lesen) heutige Zeitung . 3. Wir (senden ) unseren Freunden herzliche
Grüsse. 4. Wir (treffen) unseren Freunden . 5. Sie (fahren) mit der Strassenbahn . 6. Die Professoren
(halten) Vorlesungen .7. Sie (essen) um 4 Uhr zu Mittag . 8. Ich (bitten ) uns Wort . 9. Wir (baden) im
Sommer jeden Tag . 10. Sie (pl) (vergessen) ihre Bucher. 11. Die Kinder (laufen ) die Treppe hinüber
. 12. Ich (sehen) aus dem Fenster auf die Strasse . 13. Wir (waschen) uns mit kaltem Wasser. 14. Die
Kinder (werfen) den Ball.

11-mashq.
Setzen Sie eingenlammerten Modalverben im Imperfekt!
1. Wir (können) dir die Fahrkarte besorgen . 2. (dürfen) ich ausgehen ? 3. Wir (müssen ) diese Übung
schriftlich machen.
4. Das Buch gehört mienem Freund, ich (sollen) es ihm wieder zurückgeben . 5. Du (sollen) laut lesen
6. Ich (wollen) heute verneisen . 7. Ich (mögen) diese Speise nicht . 8. Wir (wollen) Morgen ins Freie
fahren.
12-mashq.

Setzen Sie eingeklammerten Verben im Präteritum!


a)1. Die Frauen (haben) früher keine Rechte . 2. Die Stadt (werden) mit jedem Tag schöner . 3. Auf
die Leipziger Messe (bringen) die Länder die Waren. 4. Avizenna (sein) eine der grösser Gelehrter der
Mittelalters. 5. Aus dem Speisesaal (gehen) die Studenten in den Lesesaal . 6. Rechts an der Wand
(stehen) ein Bucherschrank . 7. Wir (sein ) in Taschkent
b) 1.Nodir (senden) einen Telegram . 2. Der Junge (rennen) nach Hause . 3. Du (nennen) dem Freund
die Adresse des Hotels . 4. Der Student (sich wenden) an den Lehrer mit einigen Fragen . 5. Wir
(kennen ) diesen Professor . 6. In dem Zimmer brennen helles Licht . 7. Wir (denken) an unsere
Freunde.
12-mashq.

Übertsetzen Sie ins Deutsche!


1. Uning aka-ukalarishaharda yashagan. 2Kecha mehmonlar kadimiy hiva shaxrini tomosha
qilishdi. 3. u ko’p o’qirdi. 4 Bolajar maktabga bordilar.5Alisher aka-uka Grimlarning ertaklarini
o’qidi.6.U Go’te va Shillerning asarlarini sevardi.7. Otam ckripkani yaxshi chalardi.8. Mansur
Waymardagi do’stiga xat yozdi.9. Alisher matnni lug’atsiz tarjima qildi.10.Ota o’g’il-qizlari bilan
o’rmonda adashdi.11. Mansura nemis tiliga qiziqardi.12 U maktabda nemis tilini yaxshi ko’rardi.
13.Matluba chet ellik do’stidan xot oldi.14.Kecha biz falsafa fanidan imtixon topshirdik.

Die Themen der Stunde: Die modernen Wohnhäuser unserer Stadt.Das Substantiv. Die
Substantive mit Suffixen: -er, -ung, -heit, -keit, - igkeit, -ling, - schaft, - ung, -chen

Otlarning turlanishi.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
112
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.17 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.18 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.19 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.20 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organoyzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng testlarni echib mashqlar
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng ishlaniladi.Diologik nutq
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Die modernen Wohnhäuser unserer Stadt

Wir wohnen in Taschkent. In den letzen Jahren wurden in der Stadt Taschkent viele verschiedene,
vielstöckige moderne Häuser gebaut.Viele schöne Parks, Platze und Springbrunnen schmücken unsere
Hauptstadt. Unsere Wohnung liegt direkt im Zentrum der Stadt, im dritten Stockwerk eines
zehnstöckigen Hauses. Sie ist sehr bequem und modern eingerichtet. Hier ist alles nicht weit-
Geschäfte, Kinos, Parks u.s.w. Die Fenster gehen auf den Park. Es ist eine Dreizimmerwohnung. In

113
unserem Haus gibt es einen Fahrstuhl.
Unsere Wohnung besteht aus einem Wohnzimmer, einem Arbeitszimmer, einem Schlafzimmer,
einer Küche und einem Badezimmer.
Das Wohnzimmer ist groß und hell. Rechts steht ein Klavier. Links von dem Klavier ist ein großes
Fenster. Dort steht eine Liege. Rechts von der Liege steht ein Sessel. Neben der Liege steht ein
Bücherschrank mit vielen Büchern. Ein schöner Teppich liegt auf dem Fußboden.
Unser Schlafzimmer ist auch nicht besonders groß, aber sehr gemütlich. Es ist hell. Hier stehen
zwei Betten. Rechts an der Wand steht ein Kleiderschrank. An den grofien Fenstern hangen weifie
Gardinen.
Das Arbeitszimmer ist klein. Da stehen ein Tisch, ein Sessel, ein Bücher- schrank und ein
Bücherregal. Neben dem Sessel steht eine Stehlampe. An der Wand hängt eine Landkarte.
In der Küche gibt es einen Gasherd, einen Kühlschrank, einen Esstisch. Hier frühstücken wir am
Morgen und essen zu Mittag.
Die Wohnung hat alle Bequemlichkeiten: Zentralheizung, Elektrizität, Kalt- und
Heißwasserleitung, Telefon, Gas u.a. Wir sind mit dieser Wohnung zufrie- den.

Synonyme
der Fahrstuhl - lift das Arbeitszimmer -ish xonasi
der Lift -лифт dasKabinett - рабочий кабинет
der Stock - qavat die Etage - этаж

Antonyme

hier - bu yerda -здесь — dort - и yerda -там


- zamonaviy -современный — alt - eski –старый
modern
1. Wie heißt du? 2. Wo wohnst du?

- Aus wieviel Zimmern besteht deine Wohnung?

- Was für eine Wohnung ist das ? 5. Was hängt an der Wand ?

6. In welchem Stock liegt sie? 7. Sind alle Zimmer modern eingerichtet? 8. Gibt es dort einen

Fahrstuhl? 9. Gibt’es hier alle Bequemlichkeiten? 10. Welche Möbel stehen da? 11. Was steht

im Schlafzimmer?

12. Beschreibe die Wohnzimmer deiner Wohnung!

Wortschatz

Betrieb m -(e)s,-e korxona предпрятие,


bauen qurmoq, ishlov ber- строить, сооружать,
moq, возделывать,
ostirmoq (поле), выращивать,
(растения)
Erzeugnis n -ses, - mahsulot продукт, изделие
Hauptstadt/ poytaxt столица
Industriezentrum n sanoat markazi центр
-tren
Karawanweg m - karvon yo'li караванный путь
114
Kulturzentrum n -s, madaniyat markazi центр культуры
-tren
Naher Osten m -5 Yaqin Sharq Ближний Восток
nennen* vt (nannte- atamoq называть
genannt)
Osteuropa n -s Sharqiy Yevropa Восточная Европа
Schriftsteller m -s, yozuvchi писатель
wachsen* (wuchs osmoq расти
-gewachsen) vi
Wissenschaftszentr fan markazi центр науки
n -s,-tren
Zirkus m =,= tsirk цирк
Zoom -s,-s hayvonot bog'i зоопарк

Badezimmer n -s,~ *** ванная

Biicherregal и -s,-e kitob javoni этажерка


Dreizimmerwohnun =ren uch xonali uy 3-х комнатная
Erdgeschofi n - birinchi qavat первый этаж

OT (DAS SUBSTANTIV)

Narsa va xodisa nomlarini bildirib, wer? kim?, was? ni-ma? so’roqlariga javob beradigan so’z
turkumi ot deyiladi.
Masalan:
das Buch, der Tisch
die Liebe, die Jugend

Otlar barcha narsalarni nomlaydi. Masalan:

das Wasser — suv der Tisch — stol


die Luft — xavo das Kleid — kuylak
dcr Grund — tuprok. das Auto —avtomobil
das Feuer — olov die Rakete — raketa

Otlar ma`no xususiyatlariga kura atokli otlar (die Eigen-namen) — Chiwa, Leipzig, Werner, Sabir
va turdosh otlar (die (iattungsnamen) die Stadt, der Berg, das Haus ga bulinadi.
Nemis tilida otlarda egalik kategoriyasi yuk.. Narsaning birovga karashli ekanligi egalik
olmoshlari yordamida anglashinishi mumkin. Masalan: kitobim—mein Buch; vatanimiz — iinsere
Heimat.

OTLARNING ROD KATEGORIYASI


(Das grammatische Geschlecht)

Nemis tilida otlar uch xil grammatik rodga ega bulib, ularning oldida rodni kursatuvchi der, die,
das artikllari ishlatiladi:
mujskoy rod — das Maskulinum (m)
jenskiy rod — das Femininum (f)
sredniy rod — das Neutrum (n)

Otning grammatik rodi artikl vositasida ifodalanib, der artikli mujskoy, die jenskiy, das sredniy
roddagi otlar uchun qo’llaniladi. Otlarning ma`lum bir rodga tegishliligi biologik jinslarda asosli
bo’lsada, grammatika muayyan bir qoidaga bo’ysunmaydi, ya`ni otlarda ayrim so’z yasovchi
qo’shimchalardan (-er, -in, -lein, -ung", -heit, ...) tashqari rod anglatuvchi hech qanday belgi yuk. SHu
sabab nemis tilida har qanday ot artikl bilan qo’llaniladi. Zero, ot yoki otlashgan so’z oldida qo’llanilgan
artikl, otning rodi, soni va kelishigini bildirib keladi. Masalan: kitob so’zi faqatgina Buch deyilsa xato
115
bo’ladi, uni artikl bilan das Buch deb o’rganish lozim. Qo’shma otlar ikki yoki undan ortik so’zlarning
o’zaro birikuvidan hosil bo’ladi. Ularning rodi oxirgi so’z rodiga qarab belgilanadi. Masalan: die
Arbeit -f-der Tag—der Arbeitstag.

Die Themen der Stunde: Im Speisesaal . Die Deklination der Substantive. Die starke
Deklination.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.21 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.22 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.23 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.24 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organoyzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng testlarni echib mashqlar
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng ishlaniladi.Diologik nutq
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
Nobelpreis. qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
Die lozimligini aytadi. ustida ishlab uni yozma
Deklination 3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
der qiladi.

116
Substantive. 3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
Die starke 3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
Deklination. beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

I. Im Speisesaal

Ich heiße Walter. Ich bin Student. Ich studiere im I. Studienjahr, an der tech- nischen Uni.
Es läutet und die Studenten sind hungrig.
Unser Speisesaal liegt nicht weit von der Uni. Die Studenten besuchen ihn gern. Vom frühen
Morgen an wird in der Küche des Speisesaals gekocht, gebraten und gespült.
Unser Speisesaal ist sehr groß und hell. Die Esstische stehen in vier Reihen. Auf jedem Tisch
stehen Senf, Pfeffer, Salz und ein Glas mit Papierservietten.
Am Eingang des Speisesaales befindet sich auf der linken Seite die Garderobe, wo die Studenten
ihre Mäntel ablegen. Auf der rechten Seite ist die Kasse, an der Wand hängt die Speisekarte.
Heute gibt es Gerichte in großer Auswahl.
Suppen: Nudel-, Reis-, Kohlsuppe, Schurva, Pelmeni.
Hauptgerichte: Palov, Somsa, Lagman, Hamburger, Pizza, Kotelett mit Bratkartofeln,
Kartoffelbrei, Buchweizen und Makaroni.
Nachspeisen: Kompott, Kaffee, Tee mit Zucker und Zitrone, Milch, Säfte, Cola, Fanta und
Mineralwasser.
Im Speisesaal gibt es keinen Kellner. Hier ist Selbstbedienung.
Die Studenten holen sich selbst Messer, Gabeln, Ess- und Teelöffel. Nach dem Essen tragen sie ihr
Geschirr zu einem speziellen Tisch. Wir sind mit unserem Speisesaal zufrieden.

OTLARNING TURLANISHI

Nemis tilida otlar birlikda uch xil turlanishga ega:


1) kuchli turlaiish (die starke Deklination)
2) kuchsiz turlanish (die schwache Deklination)
3) jenskiy roddagi otlarning turlanishi (die Deklination der Substanve weiblichen Geschlechts)
KUCHLI TURLANISH

Kuchli turlanishga xamma sredniy roddagi otlar (das Herz suzidan boshka) va mujskoy roddagi
kupchilik otlar kiradi.
Bu turlanishning asosiy xususiyati shundaki, otlar Genitiv kelishigida «s»—«-es»
kushimchasini oladilar.

Kasus Maskulinum Neutrum

117
N. der Tisch das Mädchen
G. des Tisches des Mädchens
D. dem Tisch dem Mädchen
Ak. den Tisch das Mädchen

1-Mashq. Quyidagi otlarni qaysi turlanishga mansubligini aniqlang !

1.Das Jahr. 2.Das Heft. 3.Das Tier. 4.Das Diktat. 5.Die Angst. 6.Die Bank 7.Die Frucht 8.Das Herz.
9.Der Wille. 10.Der Friede. 11.Das Mädchen. 12.Die Frau. 13.Der Held. 14.Der Herr. 15.Der Graf.
16.Der Mensch. 17.Der Oberst. 18.Der Bär. 19.Der Usbeke. 20.Der Bauer. 21.Der Glaube. 22.Das
Diktat.

2-Mashq. Otlarning qaysi turlanishga mansubligini aniqlang va ularni kelishiklarda turlang!


a) Das Volk, das Mädchen, der Freund, das Fenster, der Arzt, ein Lehrer, ein Schüler, ein Auto, ein
Haus.
b) Der Mensch, der Student, der Nachbar, ein Herr, ein Genosse, ein Musikant, ein Biologe.
c) Die Stunde, die Mutter, die Schule, die Zeitung, eine Lehrerin, eine Frau, eine Zeitschrift

3-Mashq. Otlarni kerakli kelishiklarda qollang !

1.Das ist …. (der Regal). … (Regal) steht rechts an der Wand. 2. Gehen wir in …. (das
Arbeitszimmer). Nein, wir gehen in ….(das Wohnzimmer). 3. Gehst du in …. (die Kuche) .Nein, ich
gehe in …. (das Bad) . 4. Ich bringe …. (der Freund) ein Buch. 5. Wir gratulieren ….(der Lehrer).
6. Der Lektor dankt …. (die Studenten). 7. Wir wünschen …. (der Lektor) viel Glück. 8. Sie hilft
….(die Freundin) 9. Das Heft ….(der Lektor) liegt auf dem Tisch. 10. Das Zimmer ….(die
Studentin) ist neben der Küche.

Themen der Stunde: Ogahi. Die schwache Deklination der Substantive

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba

118
I. bosqich 1.25 o’quv mashg`ulotining Tinglaydi.
1.Org Moment: mavzusini, maqsadini, o’tkazish
5 Minut tartibini e`lon qiladi.
2.Gesprächstunde 1.26 Mavzu bo’yicha
5. Minut talabaningbilimlarini Savollarga javob beradi.
faollashtirish mao’sadida blits-
so’rov o’tkazadi.
1.27 Mavzu bo’yicha tayanch
iboralar va amaliy mashg`ulot
mavzusi, rejasiga izox beriladi.
1.28 Mashg`ulotni o’tkazish shakli
va baholash mezonlarini e`lon
qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari Topshiriqni bajarishda “Loyxa”
Abfragung: texnalogiyasi asosida organoyzerlarda ketma – ketligini tuzatadi va testlarni
25.Min ishlab chiqishni tashkil etadi. echib mashqlar ustida ishlaydi.
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi Kichik gruxlarga bo’linib matn
va eng to’g`ri javoblar hamda ustida ishlaniladi.Diologik nutq
fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
2.2 Talabalarni guruxlarga
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni
tashkil etadi.
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi
va eng to’g`ri javoblar hamda
fikirlarni qayd qiladi.
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va Matnni tinglaydi . o’qiydi va va
Neues Thema: ularning yoritilganiga o’qituvchi lug`at ustida ishlaydi, mashq ustida
yakun yasaydi. (xulosa qiladi) ishlab uni yozma bajaradi.
aytilmagan tamonlari ustila ishlash
lozimligini aytadi.
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash
natijalarini e`lon qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni
o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun
savollar beriladi. Kelgusi mavzu e`lon
qilinadi va amaliy darsga tayorlab
kelishni aytadi.

OGAHI
Der berühmte Choresmer Dichter, Gelehrter, Übersetzer und
Staatsmann Muhamadriso Ernijasbek ogli Ogahi kam im Jahre 1809 in
Chiwa zur Welt. Er war Neffe des bekannten Dichters Миnis Choresmi. Als
Ogahi 3 Jahre alt wurde, starb sein Vater. Dann leitete sein Onkel die
Erziehung. Schon in der Schule begann Ogahi Gedichte zu schreiben. Er
lernte in Medresse аrаbische, persische und türkische (osinanisch-türkische)
Sprachen.
Großen Einfluß auf Ogahis Entwicklung hatten sein Onkel Munis und
mit ihm befreundete Choresmische Dichter. Diese Dichter waren Leute von
humanistischen Ideen, Ihr Schaffen war gegen feudale Willkür gerichtet.
Ogahi wurde in kürzer Zeit zum bekannten Dichter und. Gelehrten seiner
Zeit. Zuerst arbeitete er im
Sarai (Chanpalast) als Mirsa (Schreiber) in der Staatskanzlei. 1829
starb der Onkel Munis. Ogahi mußte dann den Sarai verlassen, als Mirab
arbeiten, den Beruf seines Onkels vertreten. Gleichzeitig leitete er die progressive literarische
Bewegung in Choresm.

119
Seine besten Gedichte aus dieser Zeit sind im Diwan "Tawaisul — aschikin" (Tumor der
Verlobten) gesammelt. Dieses Buch wurde in Chiwa lithographisch 1905 veröffentlicht.
Die Thematik Ogahis Gedichte ist weit und verschieden. Ogahi schrieb über die Liebe, über den
Sinn des irdischen Lebens, pries den Segen der Wissenschaft und verurteilte die unwissenden
Geistlichen. Er schuf auch historische Werke: "Subdat-ut-ta-vvorich" (1848), "Shame — ul — wakeati
Sultani" (1857), "Gul-schani Dawlat" (1865), "Ikbali Ferusi".
Außerdem übersetzte er 19 bedeutendste Werke aus dem Persischen ins Usbekische,
Durch seine literarischen Werke übte Ogahi einen großen Einfluß auf die Entwicklung der
Literatur nicht nur in Choresm aus, sondern auch im ganzen Mittelasien. Seine Werke sind auch
heute noch bei türksprachigen Völkern populär.
Ogahi verschied 1874 nach schwerer Krankheit im Dorf Qijat bei Chiwa.

VOKABELN

berühmt — машҳур
der Dichter,- s,- — шоир
der Gelehrte, -n, -n — олим, аллома
der Übersetzer, -s, — таржимон
der Staatsmann, -(e)s, Staatsleute — давлат арбоби
feudal — феодал
zur Welt kommen — дунёга келмоқ, тугилмоқ
der Neffe, -n, -n — жиян
der Onkel, -s, -, — тоға, амаки
das Gedicht, -s,-e —шеър
die Medresse,-,-n—мадраса
der Einfluß, -flusses, -füsse — таъсир
einen großen Einfluß auf etwas
machen (ausüben) —кимгадир, нимагадир катта таъсир кўрсатмок;
die Entwicklung, -, -en— ривожланиш, тараққиёт
befreundet — дўстлашган
humanistisch — инсоний
die Idee, -, -n — ғоя, фикр
das Schaffen, -s,- — ижод, ижодий фаолият
die Willkür,-,ohne PI. - ўзбошимчалик; зўрлик, зўравонлик
die Staatskanzlei, -, -en — давлат идораси, мирзахонаси
der Schreiber, der ёзувчи, мирзо.
der Chanpahist, -(e)s, -paläste — хон саройи
verlassen (verließ, verlassen) — ташлаб кетмоқ
jemands Beruf vertreten—кимнингдир касбига ўтиб ишламоқ
die literarische Bewegung — адабий ҳаракат
veröffentlichen (veröffentlichte, veröffentlicht)— чоп этмоқ, нашр этмоқ

OTLARNING TURLANISHI

Nemis tilida otlar birlikda uch xil turlanishga ega:


3) kuchli turlaiish (die starke Deklination)
4) kuchsiz turlanish (die schwache Deklination)
3) jenskiy roddagi otlarning turlanishi (die Deklination der Substanve weiblichen Geschlechts)
KUCHSIZ TURLANISH
Kuchsiz turlanish fakat mujskoy roddagi otlarga xosdir. Uning uziga xos belgisi shuki, ot bosh
kelishik (Nominativ) dam boshka xamma kelishiklarda -(e) p kushimchasini oladi.
Bu turlanishga mansub bulgan otlarni kuyidagi rypyxlapga bulish mumkin:
1) oxiri— e xarfiga tugaydigan mujskoy roddagi jonl»
narsalarni ifodalaydigan otlar:
der Genosse, der Löwe, der Usbeke der Kollege, der Knabe, der Matrose

120
2) ilgari – e xarfiga tugagan, ammo tilning rivojlanish
jarayonida uni yutsotgan otlar: der Held, der Mensch, der Prinz,
der Hirt, der Bar va b.
3) -ent, -ant, -ist, -nom, -soph, -arch, -log(e), -at, -et, -ot, -ard
suffiksli chet tillardan uzlashtirilgan mujskoy roddagi otlar: der Aspirant, der Aktivist, der
Philosoph, der Patriot va b.

N. Der Löwe Der Mensch Der Soldat


G. Des Löwen Des Menschen Des Soldaten
D- Dem Löwen Dem Menschen Dem Soldaten
Akk. Den Löwen Den Menschen Den Soldaten

1-Mashq. Quyidagi otlarni qaysi turlanishga mansubligini aniqlang !

1.Das Jahr. 2.Das Heft. 3.Das Tier. 4.Das Diktat. 5.Die Angst. 6.Die Bank 7.Die Frucht 8.Das Herz.
9.Der Wille. 10.Der Friede. 11.Das Mädchen. 12.Die Frau. 13.Der Held. 14.Der Herr. 15.Der Graf.
16.Der Mensch. 17.Der Oberst. 18.Der Bär. 19.Der Usbeke. 20.Der Bauer. 21.Der Glaube. 22.Das
Diktat.

2-Mashq. Otlarning qaysi turlanishga mansubligini aniqlang va ularni kelishiklarda turlang!


a) Das Volk, das Mädchen, der Freund, das Fenster, der Arzt, ein Lehrer, ein Schüler, ein Auto, ein
Haus.
b) Der Mensch, der Student, der Nachbar, ein Herr, ein Genosse, ein Musikant, ein Biologe.
c) Die Stunde, die Mutter, die Schule, die Zeitung, eine Lehrerin, eine Frau, eine Zeitschrift

3-Mashq. Otlarni kerakli kelishiklarda qollang !

1.Das ist …. (der Regal). … (Regal) steht rechts an der Wand. 2. Gehen wir in …. (das
Arbeitszimmer). Nein, wir gehen in ….(das Wohnzimmer). 3. Gehst du in …. (die Kuche) .Nein, ich
gehe in …. (das Bad) . 4. Ich bringe …. (der Freund) ein Buch. 5. Wir gratulieren ….(der Lehrer).
6. Der Lektor dankt …. (die Studenten). 7. Wir wünschen …. (der Lektor) viel Glück. 8. Sie hilft
….(die Freundin) 9. Das Heft ….(der Lektor) liegt auf dem Tisch. 10. Das Zimmer ….(die
Studentin) ist neben der Küche.

Themen der Stunde: Maschrab. Die weibliche Deklination der Substantive.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

121
Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni
vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.29 o’quv mashg`ulotining Tinglaydi.
1.Org Moment: mavzusini, maqsadini, o’tkazish
5 Minut tartibini e`lon qiladi.
2.Gesprächstunde 1.30 Mavzu bo’yicha
5. Minut talabaningbilimlarini Savollarga javob beradi.
faollashtirish mao’sadida blits-
so’rov o’tkazadi.
1.31 Mavzu bo’yicha tayanch
iboralar va amaliy mashg`ulot
mavzusi, rejasiga izox beriladi.
1.32 Mashg`ulotni o’tkazish shakli
va baholash mezonlarini e`lon
qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari Topshiriqni bajarishda “Loyxa”
Abfragung: texnalogiyasi asosida organoyzerlarda ketma – ketligini tuzatadi va testlarni
25.Min ishlab chiqishni tashkil etadi. echib mashqlar ustida ishlaydi.
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi Kichik gruxlarga bo’linib matn
va eng to’g`ri javoblar hamda ustida ishlaniladi.Diologik nutq
fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
2.2 Talabalarni guruxlarga
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni
tashkil etadi.
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi
va eng to’g`ri javoblar hamda
fikirlarni qayd qiladi.
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va Matnni tinglaydi . o’qiydi va va
Neues Thema ularning yoritilganiga o’qituvchi lug`at ustida ishlaydi, mashq ustida
yakun yasaydi. (xulosa qiladi) ishlab uni yozma bajaradi.
aytilmagan tamonlari ustila ishlash
lozimligini aytadi.
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash
natijalarini e`lon qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni
o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun
savollar beriladi. Kelgusi mavzu e`lon
qilinadi va amaliy darsga tayorlab
kelishni aytadi.

MASCHRAB

Der bekannte usbekische Lyriker Boborahim Maschrab ist im Jahre 1657 in


Andishan geboren. Er wurde von berühmten mittelasiatischen Geistlichen
ausgebildet. Er schrieb schon früh. Gedichte, in denen er die Derwische
verspottete. Deshalb mußte er seine Lehre verlassen.
Er durchwanderte Mittelasien und Indien. Dabei verbreitete er Gedanken, die
der offiziellen Lehrer des Islams zuwiderliefen.
Die herrschenden Kreise erklärten ihn für verrückt. Sie gaben ihm den
Spitznamen "Dewona — i — Maschrab" (der verrückte Maschrab). Maschrabs
Lyrik zeigt hauptsächlich religuös-mystische Züge. Er hat viele schöne
Gedichte gefaßt, die auch der Liebe, gewidmet sind. In vielen anderen
Gedichten übt er Kritik an den herrschenden gesellschaftlichen Zuständen.
122
Sein Werk "Mabda — i—nur" (Quelle des Lichts) enthält belehrende Gleichnisse und
Interpretationen der Gedichte von Shalaliddin Rumi und Bedil.
Am Ende seines Lebens beschuldigte man Maschrab der. Ketzerei, und 1711 ließ man ihn in Balch
{Afghanistan) umbrigen.

Vokabeln zum Text:


verspotten - mazax qilmoq
verlassen – tashlab ketmoq
verbreiten- kengaytirmoq
der Gedanke- fikr, aql
der Spitznamen- laqab
herrschend - hukumron
beschuldigen - ayblamoq
die Ketzerei – bid’at
der Liebe - sevgi

JENSKIY TURLANISH

Bu turlanishga jenskiy roddagi otlarning xammasi kiradi. Ot turlanganda xech qanday kelishik
qo’shimchasi olmaydi, fakat uning artikli o’zgaradi, xolos:

N. die Übung Die Tafel


G. der Übung der Tafel
D- der Übung der Tafel
Akk. die Übung Die Tafel
1-Mashq. Quyidagi otlarni qaysi turlanishga mansubligini aniqlang !

1.Das Jahr. 2.Das Heft. 3.Das Tier. 4.Das Diktat. 5.Die Angst. 6.Die Bank 7.Die Frucht 8.Das Herz.
9.Der Wille. 10.Der Friede. 11.Das Mädchen. 12.Die Frau. 13.Der Held. 14.Der Herr. 15.Der Graf.
16.Der Mensch. 17.Der Oberst. 18.Der Bär. 19.Der Usbeke. 20.Der Bauer. 21.Der Glaube. 22.Das
Diktat.

2-Mashq. Otlarning qaysi turlanishga mansubligini aniqlang va ularni kelishiklarda turlang!


a) Das Volk, das Mädchen, der Freund, das Fenster, der Arzt, ein Lehrer, ein Schüler, ein Auto, ein
Haus.
b) Der Mensch, der Student, der Nachbar, ein Herr, ein Genosse, ein Musikant, ein Biologe.
c) Die Stunde, die Mutter, die Schule, die Zeitung, eine Lehrerin, eine Frau, eine Zeitschrift

3-Mashq. Otlarni kerakli kelishiklarda qollang !

1.Das ist …. (der Regal). … (Regal) steht rechts an der Wand. 2. Gehen wir in …. (das
Arbeitszimmer). Nein, wir gehen in ….(das Wohnzimmer). 3. Gehst du in …. (die Kuche) .Nein, ich
gehe in …. (das Bad) . 4. Ich bringe …. (der Freund) ein Buch. 5. Wir gratulieren ….(der Lehrer).
6. Der Lektor dankt …. (die Studenten). 7. Wir wünschen …. (der Lektor) viel Glück. 8. Sie hilft
….(die Freundin) 9. Das Heft ….(der Lektor) liegt auf dem Tisch. 10. Das Zimmer ….(die
Studentin) ist neben der Küche.

Themen der Stunde: Olympiade – Sendbote des Friedens. Die Pluralbildung der Substantive.
Der 1. Typ der Pluralbildung.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
123
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.33 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.34 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.35 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.36 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organoyzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng testlarni echib mashqlar
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng ishlaniladi.Diologik nutq
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

DIE OLYMPIADE — SENDBOTE DES FRIEDENS


(Aus: Moskauer Olympiade — 80, gekürzt)
Die Moskauer Olympiade bereicherte die Geschichte der olympischen Bewegung der Neuzeit um
eine strahlende Seite. Ihr Maßstab, ihr Außmaß waren beeindruckend.

124
Rund 6 000 Athleten aus 81 Ländern wetteiferten in 21 Sportarten. Medaillengewinner der Spiele
wurden Sportler aus 36 Ländern.
Beispiellos sind die sportlichen Ergebnisse der Spiele. Es wurden 36 Welt-und 74 olympische
Rekorde aufgestellt. Sowie erzielte man Hunderte von Kontinents-und nationalen Höchstleistungen,
Zu den Olympiasiegern und Helden der Spiele wurden der Russe Wladimir Salnikow, der
Belorusse Wladimir Parfenowitsch, der Ukrainer Juri Sedych, der Georgier Ketewan Losabe-ridse, der
Armenier Jurik Wardanjan, der Kirgise Kanybek Osmonalijew, die Litauerin Line Katschiusyte und
der Usbeke Sultan Rachimow.,
Für alle Zeiten weisen die olympischen Annalen die Weltrekorde der deutschen Sportler Barbara
Krause und Gerd Wessi des Polen Wladyslaw Kozakiewicz, des Bulgaren Janko Russe des Ungarn
Karoly Warga, die glänzenden Siege der kubar sehen Boxer und der mongolischen Ringer aus.
Durch die Spiele in Moskau erstarkte die olympische Bwegung gung und wurde zu einer Kraft von
noch mehr Einfluß. Die Moskauer Olympiade verlief wie ein großes Fest der Freundschaft, der
Zusammenarbeit der Jugend, der Völker unser Planeten.

VOKABELN

die Olympiade, -, -n — olimpiada erzielen (erzielte, erzielt) — etishmok}


der Sendbote, -n, -n - xabarchi, erishmok (maqsadga)
xushxabarchi,elchi die Höchstleistung, -, -en —yuqori
bereichern (bereicherte, bereichert) - boyitmoq ko’rsatkich, rekord
die Bewegung, -, -en — harakat Höchstleistung erzielen — yuqori
die Neuzeit, -, -en — yangi zamon, xozirgi davr; ko’rsatkichga (rekordga) erishmok.
hozirgi zamon die Olympiamannschaft, -, -en —olimpiya
trahlen (strahlte, gestrahlt) — yarqiramoq; nur komandasi
sochmok angehören (gehörte an, angehört)
die Seite -, -n — tomon, sahifa, qirra — tegishli bo’lmoq; tarkibida bo’lmoq
das Land, -(e)s, Länder — mamlakat der Olympiasieger, -s,- - olimpiya g`olibi
der Maßstab, -(e)s, -stäbe — masshtab; miqyos, der Held, -en, -en — qahramon
ko’lam der Russe, -n, -n —pyc
der Ausmaß, -es, -e — razmer; o’lcham; miqdor der Belorusse, -n, -n — belorus
beeindrucken (beeindruckte, beeindruckt) — der Ukrainer, -s,- — ukrainalik
taassurot qoldirmoq der Georgier, -s,- - gurji; gruzin
rund —- bu erda: atrofida; tahminan der Armenier, -s,- — armani
der Athlet, -eh, -en — atlet, (bakuvvat; chayir)
sportchi der Kirgise, -n, -n — kirg`iz
wetteifern (wetteiferte, gewetteifert) — der Litauer, -s, - — litvalik
musobaqalashmoq der Usbeke, -n, -n — o’zbek
die Sportart, -, -en — sport turi der Pole, -n, -n — polyak
der Medaillengewinner, -s,- — medal sohibi, der Bulgare, -n, n — bolgar, bulgor
medal olgan (yutgan) kishi, der Ungar, -n, -n — vengr; madyar, mojar
beispiellos — mislsiz der Kubaner, -s, - —kubalik
das Ergebnis, -ses, -se — natija, xulosa glänzend — ajoyib, zo’r
der Weltrekord, -(e)s, -e — dunyo rekordi die Annalen (faqat ko’plik shakliga ega) —
einen Rekord aufstellen — rekord qo’ymoq; eng solnoma; tarixiy xronika
yuqori natijaga erishmok. der Einfluß, -es, Einflüsse — ta`sir
ausweisen (wies aus, ausgewiesen) — guvohlik verlaufen (verlief, verlaufen}— o’tmok
bermoq; tasdiqlamoq, shohidi bo’lmoq das Fest, -(e)s, -e — bayram
erstarken (erstarkte, erstarkt) — kuchaymok die Zusammenarbeit, -, -en -hamkorlik
der Planet, -en, -en — sayyora
die Kraft,-, Kräfte — kuch

Synonyme

der Rekord
- rekord, yukori kursatkich
die Höchstleistung

125
erreichen
- erishmok, etishmok
erzielen

ausweisen
- guvoxlik bermok
zeigen (von+D)

Antonyme

strahlend — matt
yaltiraydigan, — jilosiz, nursiz,
yaltiragan yaltiramaydigan,xira
beeindruckt — gleichgültig
ta`sirlangan — loqayd
ta`sirchan
die Bewegung — die Ruhe
harakat (tinch) holat

WORTFAMILIE

der Rekord — rekord, ang yuqori ko’rsatkich


der Weltrekord — jahon rekordi
der Rekordbrecher — rekordsmen, rekordchi
die Rekordeinstellung —rekordni takrorlash (mustahkamlash)
der Rekordflug — rekord (eng yaxshi) uchish
der Rekordhalter — rekordsmen, rekordchi, rekord sohibi, rekordni qo’lida ushlab turuvchi
der Rekordinhaber — rekordsmen, rekordchi, rekord sohibi, rekord egasi
die Rekordleistung — rekord, yutuq; eng katta yutuq, eng katta muvaffaqiyat
der Rekordler — rekordsmen, rekordchi
die Rekordlerliste — rekordchilar ro’yxati, sovrinli o’rinlarni egallaganlar ro’yxati
der Rekordstand — rekord (eng yuqori) darajasi
die Rekordverbesserung — rekordni yaxshilash
der Rekordversuch — rekord qo’yishga urinish, urinib ko’rish

2- mashq. Savollarga javob bering.


Die Modalverben im Präsens.”.

3- mashq. O’zbek tiliga tarjima qyushng.

ein Sendbote des Friedens, die olympische Bewegung der Neuzeit, die Geschichte bereichern, eine,
strahlende Seite, beeindruck! end sein, in vielen Sportarten wetteifern, Medaillengewinner del Spiele,
Rekorde aufstellen, Hunderte von Kontinents-und nationalen Höchstleistungen, Höchstleistungen
erzielen, der Olympiamannschaft angehören, Vertreter aller Republiken, zum Olympiasieger werden,
zum Helden der. Spiele werden, glänzende Erfolgs haben, die olympischen Annalen, die Weltrekorde
ausweisen, dil glänzenden Siege ausweisen, für alle Zeiten, durch die Spiel! erstarken, wie ein großes
Fest verlaufen, die Völker unseres PIarieten.
4- mashq. Quyidagi so’z birikmalarini .nemis tiliga. tarjima qiling va ular ishtirokida gaplar
tuzing.

Tinchlik elchisi, olimpiada(ni) o’tkazmoq, Moskva olimpiadasi, sayyoramiz xalqlari, rekord(lar)


qo’ymoq, o’yinlarnin medal sohiblari, yuqori ko’rsatkichlarga erishmoq, qit`a v millyy rekordlar,
olimpiya komandasi tarkibida bo’lmok, bar cha respublika vakillari, katta bayramdek o’tmoq, ajoyib
g`a labalar sohibi bo’lmoq, ko’p sport turlari bo’yicha musobaqa; lashmok, olimpiya g`olibi bo’lmoq,
zamonamiz olimpiya harakati.
126
5- mashq. Nuqtalar o’rniga o’ng tomonda berilgan otlarni qo’ying.

1. 1980 fand in Moskau ... statt. 2. Die olympische ... Olympiasieger


verstärkt den Frieden. 3. Die Vertreter vieler ... nahmen an Athlet
der Konferenz teil. 4. Die Arbeiten dieses Gelehrten öffneten Länder
eine neue ….. in der Entwicklungsgeschichte der Weltrekord
Wissenschaft und Technik. 5. Die nationale Bewegung
Befreiungsbewegung nahm mit jedem Jahr einen noch Seite
größeren …. zu. 6. Dieser …. hat viele Weltrekorde die Olympiade
aufgestellt. 7. Welche …... gehören zu den olympischen Maßstab
Rekorden? 8. In welcher Sportart hat Wladimir Salnikow den Sportarten
... aufgestellt? 9. Unter den Olympiasiegern waren der ... Armenier
Wladimir Parfenöwitsch, der ... Jurik Wardanjan, der .. . Usbeke
Konybek Osmonalijew, der.... Sultan Rachimow. 10. Die Kirgise
Namen der ... sind in die Annalen der Spiele eingetragen. 11. Belorusse
Die …… der durchgefühten Experimente sind in diesem Planet
Artikel darge stellt. 12. Die ... kehrte aus Söul mit vielen Ergehnisse
goldenen ... zurück. 13. Kennst du den Namen dieses Boxer
berühmten. ....? 14. Unser ... dreht sich um die Sonne. 15. Die Olympiamannschaft
Freundschaft und die .... verschiedener Völker fördern den. Medaillen
Fortschritt in der Geschichte der Menschheit. 16. Bald feiert Fest
man hier ein nationales .... Zusammenarbeit
6- mashq. Nuqtalar o’rniga qavs ichida berilgan fe`llardan mosini qo’ying.
1. Die wissenschaftliche Studentenkonferenz . . . man im Frühling .... 2. Besonders ... uns das
Theaterstück "Imon" ("Der Glaube"). 3. Durch eine ständige Arbeit an sich kann man große Erfolge ....
4. Die Ergebnisse der Konferenz . . .ein hohes Niveau der wissenschaftlichen Arbeiten an' unserer
Hochschule.. . . 5. Die Tage am Meer ... sehr schnell. 6. Sein Gesicht ... vor Freude. 7. Beim Erlernen
einer Fremdsprache muß man unermüdlich seinen Wortschatz ... .8. Sie .... miteinander um den ersten
Platz. 9. Der Roman "O’tgan kunlar" ("Die vergangenen Tage) von A. Qodiri ... den besten Werken
der usbekischen Literatur.... 10. Der Wind .. . mit jeder Minute.

(beeindrucken, wetteifern, erzielen, angehören, auswiesen, erstarken, verlaufen, strahlen,


durchführen)
7- mashq. Nuqtalar o’rniga sinonimlardan mosini qo’ying.

1. 1986 fanden in Moskau Spiele guten Willens statt. Während dieser


Spiele stellten die Sportler viele ... auf. 2. Man muß unermüdlich und
fleißig arbeiten, um sportliche ... zu vollbringen 3. Während der
Sommerolympiade in Söul ... viele Sportler Höchstleistungen in
verschiedenen Sportarten. 4. Er ist nicht leicht, Erfolge beim Erlernen
einer Fremdsprache zu .... 5. Sein Benehmen und seine Redeweise...
davon, daß er ein Mensch von hoher Kultur ist. 6. In diesem Buch …. erreichen
man Ergebnisse der Verhandlungen in Genf ... .7. Die letzten Meter vor erzielen
dem Ziel waren besonders spannend. Wer von den Sportlern wird als Rekofde
erster das Ziel ...? 8. Die Anwendung von modernen Computern Höchstleistungen
ermöglicht es, technische zu erreichen. 9. Die Besprechung dieses ausweisen
Buches in unserer Gruppe . .. davon, daß alle Studenten ihren zeugen (von+D)
Standpunkt ausdrücken und verteidigen können. 10. Die Sportler
unserer Hochschule nehmen an verschiedenen Wettkämpfen teil und
.... dabei hohe Ergebnisse. 11. Das Kollektiv dieses Forschungsinstituts
erzielte in diesem Jahr wissenschaftliche..... 2. In die Enziklopädie
"Körperkultur und Sport" sind ... in verschiedensten Sportarten
eingetragen. 13. Die Prüfungsliste ... die Kenntnisse der Studenten ....
14. Welche Höchstgeschwindigkeit kann "ein BMW" . . .?
127
6- mashq. Antonimlarni esda saqlab, gaplarni o’zbek tiliga tarjima qiling.

strahlend — matt

1. Sein Gesicht war strahlend vor Glück. 2. Es war ein strahlender Morgen. 3. Heute ist ein
strahlendes Wetter. 4. Vor ihm lag eine strahlende Zukunft. 5. Der Kranke hatte einen matten Blick. 6.
Durch ein mattes Glas kann man nichts sehen. 7. Dieses Papier ist matt. 8. Der frisch lackierte
Fußboden hat matte Stej len.

beeindruckt — gleichgültig

1. Sie war von der Musik tief beeindruckt. 2. Wir waren in; Oberhof von der Schönheit der Natur
stark beeindruckt. 3. Erl ist von der Schönheit dieser Frau sichtlich beeindruckt. 4. Mein] Freund hat
einen Brief von seinen Eltern bekommen. Er ist vonf den Nachrichten aus dem Elternhaus tief
beeindruckt. 5. Warum hast du ein gleichgültiges Gesicht? 6. Er ist ein gleichgültiger Mensch. 7. Er
sah dem Fußballspiel gleichgültig zu. 8. Er blieb gleichgültig bei allen Vorschlägen. 9. Sie ist
gegenüber ihm nicht gleichgültig.

die Bewegung—die Ruhe

1. Der Arzt hat ihm viel Bewegung an der Frischen Luft verordnet 2. Der Zug setzte sich langsam
in Bewegung. 3. Mit einer leichten Bewegung warf sie das Haar aus der Stirn. 4. Wir bewunderten die
harmonischen Bewegungen des Tanzpaares. 5. Die Maschine befindet sich in Ruhe. 6. Die Glocke am
Turm kam zuif Ruhe. 7. Er braucht Ruhe bei der Arbeit. 8. Der Arzt sagt, die| Kranke braucht viel
Ruhe.

9- mashq. Sunggi olimpiya uyinlari haqida quyidagi reja buyycha gapirib bering.

1. Zeit und Ort; 2. Teilnehmerländer; 3. Medaillengewinner in verschiedenen Sportarten.


10- mashq. Uzagi yoki qism (komponent)lari bir xil bo’lgan so’zlarga e`tibor bering va
gaplarni o’zbek tiliga tarjima qiling.

1. Nach der Flugweite war es ein echter Rekordflug. 2. Dieses Resultat war als
Rekordverbesserung eingetragen. 3. Erst der letzte Rekordversuch war erfolgreich. 4. Der Rekord
ist eine von den Sportbehörden anerkannte Bestleistung in einer bestimmten sportlichen Disziplin, bei
der Einzelleistungen meßbar sind. 5. Der Rekordbrecher ist ein Sportler, der eine neue Bestleistung in
einer Sportart erzielt hat. 6. Die Rekorde unserer Zeit sind kurzfristig. 7. Viele russische Sportler sind
Rekordhalter. 8. Die ganze Welt kennt die Namen solcher Rekordinhaber wie Walerij Bru-rtiel,
Walerij Borsow, Lidije Skoblikowa, Tamara und Irina Press, Tatjana Kasankina, Wladimir Küz und
vieler anderer. 9. Die letzte Weltrekordleistung von Wladimir Kuz im 5 000 m—Lauf (13 Minuiten 35
Sekunden), die er 1957 erzielt hatte, konnte 7 Jahre lang nicht verbessert werden. 10. Juri Wlasow
stellte 28 mal Weltrekorde in der Schwerathletik auf. 11. In den letzten Jahren wurden einige Sportler
Weltrekordler im Hochsprung. 12. Der 19 jährige Walerij Borsow wurde 1969 in Kijew der Lan-
desmeister im 100 m —Lauf (10,0 Sekunden). Das war die Landrekordeinstellung. 13. Der
Rekordstand in verschiedenen Sportarten wird mit jedem Jahr höher und höher. 14. Seit 1952 wird die
damalige sowjetische Olympiamannschaft in die Rekordlerliste aller Olympischen Spiele eingetragen.

11- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Moskva olimpiadasi 1980 yilda bo’lib o’tdi. 2. Moskvaga 6000 sportchi keldi. 3. Olimpiya
harakati tinchlikni mustahkamlaydi. 4. Irina Rodnina ikki marta olimpiya g`olibi bo’l-di. 5. Valeriy
Brumel 1961 yilda balandga sakrash bo’yicha jahon rekordini o’rnatdi. 6. Bu sportsmenlardan qaysi
biri birinchi bo’lib marraga etib keldi? 7. Olimpiya komandasi tarkibida barcha respublikalarning

128
vakillari bor edi. 8. Kasalning ko’zlari xira edi. 9. Uning yuzi sevinchdan nur sochar edi. 10. U loqayd
kishi, hech varsaga qiziqmaydi. 11. Dilbar musiqadan qattiq ta`sirlangan edi. 12. Poezd asta-sekin
harakatga keldi. 13. Unga tinchlik kerak. 14. Yuriy Vlasov 28 marta jahon rekord sohibi bo’ldi. 15.
Oxirgi rekord qo’yishga urinish muvaffaqiyatli bo’ldi. 16. Ko’pgina sportchilar jahon rekord cohibi
hisoblanadilar.

12-mashq. Quyidagi belgilar qaysi sport turini ifodalaydi.

Handball Ringen. Rudern Judo


Fechten Volleyball Wasserballs Turnen
Radsport, Leichtathletik Hockey Gewichtheben
Basketbjall Boxerf Fußball Moderner Fünfkampf
Schießsport Pferdesport Kanu Segeln
Bogenschießen

OTLARDA KO’PLIK SHAKLINING YASALISHI

Nemis tilida otlarning ko’plik shaklini yasash 5 xil turga ega:


1. Otlarda ko’plik yasalishining birinchi turi -e qo’shimchasini qo’shish bilan yasaladi. (O’zagida
a, o, u unlilari bo’lgan otlarning ko’pchiligi umlaut oladilar.) Bu tur mujskoy roddagi otlarga xosdir,
lekin ba`zi bir bo’g`inli jenskiy va sredniy roddagi otlar ham ko’plik shaklini shu yo’l bilan yasaydilar.
Masalan:

M.R. CP.P. J.R.

DER HOF — DIE DAS FLOSS — DIE DIE WAND — DIE


HÖFE FLÖSSE WÄNDE
DER PLATZ — DIE DAS WORT — DIE DIE HAND — DIE
PLÄTZE WORTE HÄNDE
DER TISCH — DIE DAS JAHR — DIE DIE KRAFT — DIE

129
DER FISCH— DIE
FISCHE

Themen der Stunde:Amir Temur . Der 2. Typ der Pluralbildung

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.37 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.38 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.39 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.40 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organoyzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng testlarni echib mashqlar
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng ishlaniladi.Diologik nutq
to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
Berühmte qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
Sportler. Der lozimligini aytadi. ustida ishlab uni yozma
2. Typ der 3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
Pluralbildung qiladi.
130
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Amir Temur
Amir Temur Kuragon ibn Amir Taragai wurde am 9. April 1336 im damaligen Kesch im Dorf
Chushailgor (im heutigen Schachrisabs, Gebiet Jakkabog) geboren. Sein Vater war ein reicher
Mann. Temurs Vater arbeitete in den Jahren 1336-1346 als kaiserlicher Rat. Amir Temurs Mutter war
die Tochter des berühmten Gelehrten Ubaydulloh. Seine Mutter war aus Buchara.
Islam Abduganiewitsch Karimov erzählte, dass Amir Temur in der Kindheit eine vielseitige
und gründliche Bildung im Elternhaus erhalten hatte.
Von Kind auf war Amir Temur fleißig, vernünftig und stark. Er lernte Koran auswendig.
Amir Temur war ein verschlossener, gewissenhafter und strenger Mann. Er war ein
kennzeichnender Führer. Außerdem war er ein weltbekannter Schriftsteller und angesehener
Staatsmann.
Er interessierte sich für Literatur, Kunst und Politik. Die Thematik der Amir Temurs Gedichte
ist weit und verschieden. Temur schrieb über den Sinn des usbekischen Lebens. Er schuf auch
historische Werke “Tusuki Temurij”, “Malfusoti Temurij”, “Temurning ajtganlar” und “Wokioti
Temurij”. Seine Werke sind auch heute noch bei türksprachigen Völkern populär.
Amir Temur starb im Jahre 1405.

Wortschatz zum Text

Führer m, -s, – qo’mondon, rahbar


kennzeichnend xarakter xususiyatli
vielseitig ko’p qirrali
gründliche Bildung asosiy ta`lim
erzählen vt hikoya qilmoq
Sinn m, -es, -e ma`ni, mazmun
streng qattiqqo’l
verschlossen odamovi, kamgap
gewissenhaft vijdonli
historische tarixiy
der Schriftsteller yozuvchi
die Kindheit bolalik
vernünftig zehnli, fahmli

ÜBUNGEN

1. Lesen Sie und übersetzen Sie den Text!

2. Beantworten Sie folgende Fragen!


Wann und wo wurde Amir Temur geboren?
Was waren seine Eltern?
War Temurs Mutter aus Buchara?
Welche Charakterzüge hatte Amir Temur?
Lernte Amir Temur Koran auswendig?
Auf welchen Gebieten übte A.Temur seine Tätigkeit aus?
Wie heißen seine bedeutendsten Werke?
War A.Temur ein angesehener Staatsmann?
Sind seine Werke bei türksprachigen Völkern populär?

131
Wann starb A.Temur?
3. Übersetzen Sie!
1. Sein Vater war ein reicher Mann. 2. Sein Vater war im Jahre 1333-1346 der kaiserliche Rat. 3. Amir
Temurs Mutter war die Tochter der Berühmter Professors Ubaiduloh. 4. Die Mutter war aus Buchara.
5. Amir Temur war ein verschlossener, gewissenhafter und strenger Mann.
4. Bilden Sie aus zwei Sätzen ein Satzgefüge mit einem Objektsatz!
Alle Studenten haben Verstunden. Er ist hier fremd.
Der Student erklärte mir. Er hatte eine Kontrollarbeit geschrieben.
Der Lehrer erzählte. Er hat Während seiner Reise durch Deutschland viel Interessantes gesehen.
Oleg verstand. Das Kind will ins Kino gehen.
5. Ergänzen Sie durch passende Verben!
Die Mutter … aus Buchara.
Seit … Amir Temur war fleißig, vernünftig, stark.
Er … Koran auswendig.
Amir Temur
Amir Temur Kuragon ibn Amir Taragai wurde am 9. April 1336 im damaligen Kesch im Dorf
Chushailgor (im heutigen Schachrisabs, Gebiet Jakkabog) geboren. Sein Vater war ein reicher
Mann. Temurs Vater arbeitete in den Jahren 1336-1346 als kaiserlicher Rat. Amir Temurs Mutter war
die Tochter des berühmten Gelehrten Ubaydulloh. Seine Mutter war aus Buchara.
Islam Abduganiewitsch Karimov erzählte, dass Amir Temur in der Kindheit eine vielseitige
und gründliche Bildung im Elternhaus erhalten hatte.
Von Kind auf war Amir Temur fleißig, vernünftig und stark. Er lernte Koran auswendig.
Amir Temur war ein verschlossener, gewissenhafter und strenger Mann. Er war ein
kennzeichnender Führer. Außerdem war er ein weltbekannter Schriftsteller und angesehener
Staatsmann.
Er interessierte sich für Literatur, Kunst und Politik. Die Thematik der Amir Temurs Gedichte
ist weit und verschieden. Temur schrieb über den Sinn des usbekischen Lebens. Er schuf auch
historische Werke “Tusuki Temurij”, “Malfusoti Temurij”, “Temurning ajtganlar” und “Wokioti
Temurij”. Seine Werke sind auch heute noch bei türksprachigen Völkern populär.
Amir Temur starb im Jahre 1405.

Wortschatz zum Text

Führer m, -s, – qo’mondon, rahbar


kennzeichnend xarakter xususiyatli
vielseitig ko’p qirrali
gründliche Bildung asosiy ta`lim
erzählen vt hikoya qilmoq
Sinn m, -es, -e ma`ni, mazmun
streng qattiqqo’l
verschlossen odamovi, kamgap
gewissenhaft vijdonli
historische tarixiy
der Schriftsteller yozuvchi
die Kindheit bolalik
vernünftig zehnli, fahmli

ÜBUNGEN

1. Lesen Sie und übersetzen Sie den Text!

2. Beantworten Sie folgende Fragen!


Wann und wo wurde Amir Temur geboren?
Was waren seine Eltern?

132
War Temurs Mutter aus Buchara?
Welche Charakterzüge hatte Amir Temur?
Lernte Amir Temur Koran auswendig?
Auf welchen Gebieten übte A.Temur seine Tätigkeit aus?
Wie heißen seine bedeutendsten Werke?
War A.Temur ein angesehener Staatsmann?
Sind seine Werke bei türksprachigen Völkern populär?
Wann starb A.Temur?
3. Übersetzen Sie!
1. Sein Vater war ein reicher Mann. 2. Sein Vater war im Jahre 1333-1346 der kaiserliche Rat. 3. Amir
Temurs Mutter war die Tochter der Berühmter Professors Ubaiduloh. 4. Die Mutter war aus Buchara.
5. Amir Temur war ein verschlossener, gewissenhafter und strenger Mann.
4. Bilden Sie aus zwei Sätzen ein Satzgefüge mit einem Objektsatz!
Alle Studenten haben Verstunden. Er ist hier fremd.
Der Student erklärte mir. Er hatte eine Kontrollarbeit geschrieben.
Der Lehrer erzählte. Er hat Während seiner Reise durch Deutschland viel Interessantes gesehen.
Oleg verstand. Das Kind will ins Kino gehen.
5. Ergänzen Sie durch passende Verben!
Die Mutter … aus Buchara.
Seit … Amir Temur war fleißig, vernünftig, stark.
Er … Koran auswendig.

Der 2. Typ der Pluralbildung


Otlarda ko’plik/ yasalishining ikkinchi turi -(e)n qo’shimchasini qo’shish bilan yasaladi. Bu
turga jenskiy roddagi otlarning ko’pchiligi xosdir.

j.r.
die Frau — die Frauen
die Straße — die Straßen
die Studentin — die Studentinnen

Shuningdek, ba`zi sredniy roddagi va mujskoy roddagi otlar ham -en qo’shimchasini olish bilan
ko’plik shaklini yasaydilar (ular ko’plikda umlaut qabul qilmaydi):

SR.R. M.P.

DAS OHR — DIE OHREN DER HELD — DIE HELDEN

DER JUNGE — DIE


DAS AUGE —DIE AUGEN
JUNGEN

DER AGRONOM — DIE


DAS HEMD— DIE HEMDEN
AGRONOMEN

1- mashq. Quyidagi otlarni birlik shaklida ayting va ularni ko’plik yasalishining qaysi turiga
kirishini ajratib yozing.

133
die Bäume, die Tage, die Tiere, die Studenten, die Jahre, die Kinos, die Blätter, die Väter, die
Ruder,i die Schulen, die Gänge, die Federn, die Schränke, die Dörfer, die Traktoren, die Burschen, die
Lehrerinnen, die Töchter, die Wagen, die Vögel, die, Dbkumente, die Höfe, die Sätze.

2- mashq. Otlarning ko’plik shaklini yasang. va qaysi turga mansubligini ayting.

der Ball, der Kopf, der Hof, der Stock, der Schrank, der Tag, der Stoff, der Laut, der Monat, die
Gans, die Kuh, die Wand, die Macht, die Nuß, die Wurst, die Luft, das Recht, das Tor, das Dokument,
das Pferd, das Haar, das Gebiet, das Jahr, das Ding, das Fest, das Spiel, das Tier,

3- mashq. Quyidagi gaplarni ko’plik shaklida ayting.

1.Sein Kind lernt in der Schule. 2. Der Schrank steht an der Wand. 3. Der Obstbaum blüht. 4. Dieser
Weg führt in den Wald. 5. Das Kleid hat ihr gefallen. 6. Der Tag ist lang, die Nacht ist kurz. 7. Der
Text ist schwer. 8'. Die Zeitung liegt auf dem Tisch. 9. Das Kleid ist geschmackvoll genäht. 10. Der
Student trägt das Gedicht vor.

Thema der Stunde: Sport in meinem Leben. Der 3. Typ der Pluralbildung.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.41 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.42 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.43 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.44 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.

134
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organayzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri testlarni echib mashqlar
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik nutq
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi . o’qiydi
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa va va lug`at ustida
Sport in meinem qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ishlaydi, mashq ustida
Leben lozimligini aytadi. ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Sport in meinem Leben

Von Kindheit habe ich Sport gern. Ich schwimme, fahre Rad, spiele Volleyball, Basketball,
Tischtennis und andere Sportspiele. Sehr oft nehme ich an der Hochschulwettkämpfen teil, in erster
Linie in der Leichtathletik: Laufen, Hochsprung, Weitsprung. Ich bin aber kleiner leistungsstarker
Sportler. Ich treibe Sport, um immer gut, frisch, jung und schlank auszusehen. Jeder Junge will eine
gute Figur haben. Zur Zeit sind viele neue Sportarten entwickelt, die uns immer gut aussehen lassen:
Aerobik, Shaping, Bodybuilding u.a.
Mein bester Freund Alischer spielt sehr gut Fußball. Er ist der Torwart in der
Fussballmanschaft. Alischer und seine Manschaft trainieren sich täglich unter der Anleitung eines
erfahrenen Trainers. Jedes Training dauert zwei Stunden. Die Mannschaft trainiert sich das ganze Jahr.
Man muss fleißig und viel arbeiten. Der Sportler darf keinen Alkohol trinken und nicht rauchen, dann
ist er ständig in Form. Alischers Traum ist einmal in Weltwettkämpfen teilzunehmen. Seine
Lieblingsmannschaft ist „Pachtakor“. Sein Vorbild ist der berühmte Fussballspieler Abdurahimow.
Ich und mein Freund sind grosse Fans. Wir sehen immer Sportsendungen, besonders
Fussballspiele,Baskedballspiele, Tischtenniesspiele und Wettkämpfe in Gymnastik und Eiskunstlauf.
Mit großen Interesse sehen wir auch die Wettkämpfe der Olympischen Spiele.

Vokabeln Zum Text:.


gern haben--------------------------- yoqtirmoq,yoxshi ko’rmoq
der Hochschulwettkämpf---------- oliy o’quv yurti musobaqasi
leistungsstark------------------------ qudratli
schlank-------------------------------- qomatli
aussehen------------------------------ ko’rinmoq
das Aerobik---------------------- ---- aerobik
die Shaping--------------------------- sheping
die Badubuildung-------------------- yosharish o’yinlari
der Torwart--------------------------- darbosabon
der Fußballmanschaft--------------- fudbol komandasi
die Anleitung-------------------------- murabiylik
erfahrene------------------------------- malakali
rauchen-------------------------------- chekmoq
das Vorbild--------------------------- namuna
behrühmt------------------------------- mashxur
der Eskunstlauf----------------------- figurali uchish

135
Fragen zum Text
1. Was habe ich gern?
2. Woran nimmst du teil?
3 Bist du ein leistungsstärker Sportler?
4. Warum treibst du Sport?
5. Welche Sportarten entwiket sich zur Zeit
6. Wer ist dein bester Freund?
7.Wer ist er?
8. Wessen Anleitung treinieren Alischer und seine Komando?
9. Wieviel Stunden dauert jedes Treining?
10 Wie muß man arbeiten?
11 Wie heisst seine Lieblingsmanschaft?
12. Welche Sportsendungen siehst du?
13. Wie meinen Sie ,Welche Rolle spielt Sport in unserem Leben? .

Der 3. Typ der Pluralbildung.

Otlarda ko’plik yasalishining uchinchituri -er suffiksini qo’shish. bilan yasaladi. (Uzagida a, o, u
unlilari bulgan otlar umlaut oladilar.) Bu tur ko’proq sredniy roddagi otlarga xosdir, lekin ba`zi
mujskoy roddagi otlar ham shu cyffiks bylan ko’plik shaklini yasaydilar.

SR.R. M.P.

DAS HAUS — DIE DER WALD — DIE


HÄUSER WÄLDER

DAS BILD — DIE DER MANN — DIE


BILDER MÄNNER

DAS LAND — DIE DER REICHTUM — DIE


LÄNDER REICHTÜMER

1- mashq. Gaplardagi yo’l qo’yilgan xatolarni to’g`rilang.

N a m u n a: — In Taschkent gibt es nur eine Hochschule.


— Nein, Sie irren sich, in Taschkent gibt es viele Hochschulen.

1. In Urgentsch gibt es nur ein Werk. 2. In Chiwa gibt es nur ein Museum. 3. In der Konferenz trat
nur ein Kollege auf. 4. In diesem Drama gibt es nur einen Haupthelden. 5. In der Stadt gibt es nur ein
vielstöckiges Gebäude. 6. Das Mädchen hat in den Ferien nur ein Buch gelesen. 7. Im Lehrraum ist nur
ein Tisch. 8. Im Garten wächst nur ein Baum. 9. An diesem Fluß liegt nur ein Dorf. 10. Der Maler hat
nur ein Gemälde geschaffen.

2-mashq. Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Bu fanlar biz uchun juda muhim. 2. Oilamiz juda ko’p gazeta va jurnallar oladi. 3. Uzbekiston
hamma mamlakatlar bilan do’stona munosabatda. 4. Rossiya o’rmonlarga boy. 5. Sayohatchilar bugun
Xivani tomosha qiladilar. 6. Talabalar soni yildan-yilga o’sayapti. 7. Ular hovliga juda ko’p mevali
daraxtlar o’tqazdilar. 8. Mening do’stlarim Leyptsigda yashaydilar: 9. Samarqandda tog`lar ko’p. 10.

136
Men ukamga o’yinchoqlar sotib oldim. 11. Bu olimlar senga tanishmi? 12. Uqituvchi yangi so’zlarning
tarjimasini aytib berdi. 13. Bu qo’shiklar senga yoqdimi?

Themen der Stunde: J.W. Goethe. Der 4. Typ der Pluralbildung.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi
Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
„Die staatliche qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
Einrichtung lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
Deutschlands“ 3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.
137
J. W. GОEТHE
(1749—1832)
Johann Wolfgang Goethe würde am 28. August 1749 in Frankfurt am Main geboren. Sein Vater war
Jurist und kaiserlircher Rat. Seine Mutter war Tochter des Bürgermeisters von Frankfurt.
Der Vater war ein verschlossener, gewissenhafter und strenger Mann. Die Mutter war das ganze
Gegenteil von ihrem Mann, jung, lustig und lebensfroh.
Goethe erhielt einen ausgezeichneten Hausunterricht. Die Erziehung und
Bildung seines Sohnes leitete der Vater selbst. Er lehrte ihn vor allem Sprachen:
Lateinisch, Griechisch, Italienisch, Englisch und Französisch. Zu Hause unter-
richtete man Goethe sowohl in Geschichte, Geographie und Mathematik, als
auch in Zeichnen und Musik. Tanzen, Reiten und Fechten ergänzten später seine
vielseitige Ausbildung.
1765 wurde Goethe auf die Universität Leipzig geschickt. Während des
Studiums machte er seine ersten poetischen Versuche, meistens Liebeslyrik.
Aber wegen einer Erkrankung mußte Goethe sein Studium in Leipzig abbrechen
und nach Frankfurt zurückkehren.
Erst 1770 konnte er sein Studium in Straßburg fortsetzen und zum Abschluß
brigen. Hier wirkten alle Umstände fördernd auf seine allseitige Entwicklung.
Demzufolge wurde er nicht nur Doktor Jurist, sondern auch ein weltbekannter Schriftsteller und
angesehener Staatsmann.
Zu seinen bedeutendsten Werken gehören "Die Leiden des jungen Werthers" (1774), "Egmont"
(1787), "Wilhelm Meisters Lehrjahre" (1794), "Wahlverwandtschaften" (1804), "Westöstlicher Divan"
(1819), "Wilhelm Meisters Wanderjahre" (1821) und "Faust" (1832).
Goethe starb am 22. März 1832 in Weimar.
Vokabeln

geboren werden - туғилмоқ


der. Jurist, -en, -en- ҳуқуқшунос, юрист
der kaiserliche Rat — қирол маслаҳатчиси
die Tochter, -, Töchter — қиз
wegen — сабабли
die Erkrankung, -, -en — касалланиш
das Studium abbrechen— ўқишни ташламоқ
zurückkehren (kehrte zurück, zurückgekehrt) —қайтиб келмоқ
das Studium fortsetzen — ўқишни давом эттирмоқ
etwas zum Abschluß bringen — ниҳояламоқ, тамомламақ
der Umstand, -es, Umstände — муҳит fördernd wirken — фойдали (ижобий) таъсир этмоқ
die Entwicklung, -,-en — ривожланиш тараққиёт
demzufolge — шунинг натижасида
nicht nur . .. sondern auch — ..игина эмас, оалки... ҳам weltbekannt — машҳур
der Schriftsteller, -s, - — ёзувчи
angesehen — ҳурматли, обрўли, эътиборли
der Staatsmann, -es, -männer—давлат арбоби bedeutendst — энг аҳамиятли
sterben (starb, gestorben)-ўлмоқ, вафот этмоқ
verschlossen — камгап
gewissenhaft — виждонли, номусли
streng —қаттиққўл, талабчан
das Gegenteil, -s, -e — тескариси
lustig — қувнок;
lebensfroh —хушчақчақ, шодмон, ҳаетдан қувонадиган
erhalten (erhielt, erhalten) — олмоқ ausgezeichnet — аъло
der Hausunterricht,-s, — уй таълими, уйда ўқитилиш
die Erziehung, -, -en — тарбия
die Bildung, -, -en — таълим
der Sohn, -es, Söhne — ўғил

138
leiten (leitete, geleitet) — раҳбарлик қилмоқ
sowohl ... als auch— ҳам... ҳам
sowohl zu Hause als auch an der Hochschule — уйда ҳам, институтда ҳам
das Tanzen, -s, ohne PI.— танца, ўйин, рақс
das Reiten, -s, ohne PI. — отда чопиш
das Fechten, -s, ohne PI.— қиличбозлик
ergänzen (ergänzte, ergänzt)— тўлдирмоқ, давоми бўлмоқ
vielseitig — кўп томонлама
die Ausbildung, -,-en —таълим
schicken (schickte, geschickt)— юбормоқ
Versuche machen — ҳаракат қилиб кўрмоқ, уннаб кўрмоқ
die Liebenslyrik,-, - - севги мадҳи,лирик шеър
2- машқ. Саволларга жавоб беринг.

1. Wann und wo wurde Johann Wolfgang Goethe geboren? 4 Was waren seine Eltern? 3, Welche
Charakterzüge hatten sein Vater und seine Mutter? 4. Wer leitete Goethes Erziehung und Bildung
direkt? 5. In welchen - Fächern unterrichtete man Goethe zu Hause? 6. Was ergänzte später seine
Ausbildung?. 7. Mit wieviel Jahren wurde Goethe auf die Universität Leipzig geschickt? I, Wann
machte er seine ersten poetischen Versuche? 9. Warum mußte Goethe sein Studium in Leipzig
abbrechen? 10. Wann und wo konnte er sein Studium fortsetzen und abschließen? 11. Auf welchen
Gebieterl übte Goethe seine Tätigkeit aus? 12. Wie hei-llen seine bedeutendsten Werke? 13. Wann und
wo starb Goethe?

3- Машқ. Нуқталар ўрнига қавс ичида берилган феъллардан мосини қўйинг.

1. Ludwig van Beethoven ... am 26 März 1827 in Wien. 21 Wahn ... Gafur Gulam . . .? 3. Wann
wirst du endlich deinen! Bruder einen Brief ...? 4. Unser Lehrer ... die Ausbildung ar der Taschkenter
Universität. 5. Seit vielen Jahren . .. dieser Regisseur das Kollektiv unseres Theaters. 6. Die
Betrachtung diel ses Problems . . . wesentlich die Diplomarbeit. 7. Unsere Delegal tion ... am Sonntag
aus Frankreich ... .8. Gestern .. . wir endj lieh die langerwartete Meldung aus Samarkand. 9. Ich .. .
meinen Freundin per Post einige Bücher. 10. "Wer ... die Antwort diel ses Studenten?" fragte der
Lektor. 11. Weißt du, wer .das Orchester ... ? 12. Mein Vater .. . nach Hause um 7 Uhr abends ..

(sterben, zurückkehren, schicken, ergänzen, leiten, gebore werden, erhalten)

4- машқ. Узбек тилига таржима қилинг.

einen ausgezeichneten Hausunterricht erhalten, die Erziehung und Bildung seines Sohnes leiten,
auf die Universität schicker! die ersten poetischen Versuche machen, das Studium abbreche das
Studium forsetzen, etwas zum Abschluß bringen, fördern! auf die allseitige Entwicklung wirken, ein
weltbekannter Schrif 1 steller werden, ein angesehener Staatsmann werden, zu den deutendsten
Werken gehören.

5- машқ. Қуйидаги сўз бирикмаларини немис тилига таржима қилинг улар иштирокида
гаплар тузинг.

ўғлининг тарбияси ва таълимига раҳбарлик қилмоқ, дунёга машҳур ёзувчи бўлмоқ, ўқишни
ташламоқ, университетга юбормок, бирон нарсаини тугатмоқ, обрули давлат арбоби бўлмок,
ҳар томонлама ривожланишига ижобий таъсир этмоқ, энг йирик асарлари қаторига кирмоқ.

Der 4. Typ der Pluralbildung.

Otlarda ko’plik yasalishining to’rtinchi turi hech qanday qo’shimchasiz, faqat artiklning birlik
shaklini ko’plikka aylantirish hamda ayrim holatlarda umlaut olish yo’li bilan yasaladi. Bu tur ko’proq
birlikda -er, -el ,-en, -sei suffiks bilan tugagan sredniy va mujskoy roddagi otlarga xosdir.

139
SR.R. M.P.

DAS MÄDCHEN — DIE DER GARTEN — DIE


MÄDCHEN GÄRTEN

DAS LAGER — DIE LAGER DER OFEN — DIE ÖFEN

DAS GEBÄUDE — DIE DER VOGEL — DIE VÖGEL


GEBÄUDE

1- mashq. Otlarning ko’plik shaklini yasang. Va qaysi turga mansubligini ayting.

Der Ball, der Kopf, der Hof, der Stock, der Schrank, der Tag, der Stoff, der Laut, der Monat, die
Gans, die Kuh, die Wand, die Macht, die Nuß, die Wurst, die Luft, das Recht, das Tor, das Dokument,
das Pferd, das Haar, das Gebiet, das Jahr, das Ding, das Fest, das Spiel, das Tier,

2- mashq. Quyidagi gaplarni ko’plik shaklida ayting.

1. Sein Kind lernt in der Schule. 2. Der Schrank steht an der Wand. 3. Der Obstbaum blüht. 4.
Dieser Weg führt in den Wald. 5. Das Kleid hat ihr gefallen. 6. Der Tag ist lang, die Nacht ist kurz. 7.
Der Text ist schwer. 8’. Die Zeitung liegt auf dem Tisch. 9. Das Kleid ist geschmackvoll genäht. 10.
Der Student trägt das Gedicht vor.

3- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling va gaplar tuzing.


Uch dona gul, ikkita ruchka, uch dugona, besh ishchi (ayol), o’nta maktab, uning burchlari, bir
necha o’rtoqlar, to’rt bola, hamma guvohlar, uning ko’zlari, ikkala qahramon, ba`zi davlatlar, hamma
imkoniyatlar.

Themen der Stunde: Der Umweltschutz. Die besondere Fälle der Pluralbildung.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba - talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi
Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi talaba

140
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
„Die staatliche qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
Einrichtung lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
Deutschlands“ 3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Der Umweltschutz.
Die Menschen haben immer die Umwelt verschmutzt. Aber bis zur letzten Zeit war die
Umweltverschmutzung kein grosses Problem. Mit der Entwicklung der grossen Industriestädte ist
dieses Problem akuter geworden. Die Autos und andere Innovationen machen die
Umweltverschmutzung intensiver.
Luft, Wasser und Boden sind für die Existenz aller Lebewesen unentbehrlich. Die
Verschmutzung der Luft kann eine Grundlage der Krankheiten und sogar des Todes sein. Das
verschmutzte Wasser vergiftet die Fische und andere Wassertiere. Auf dem verschmutzten Boden
kommen keine Pflanzen wechsen. Ausserdem verdirbt die Umweltverschmutzung die Schönheit
unseres Planeten.
Das Problem der Umweltverschmutzung ist genau so schwer als auch ernst. Die Autos
verschmutzen die Luf, aber geben den Menschen die Bewegungsmöglichkeiten. Die Betriebe
verschmutzen die Luft und das Wasser, aber sie schaffen Arbeitsplätze und produzieren nötige Waren.
Die Düngemittel sind sehr wichtig für die Landwirtschaft, aber sie können den Boden zerstören.
So müssen die Menschen aufhören, viele nützliche Sachen zu verwenden, wenn sie die Umwelt
schützen möchten. Die Mehrheit der Menschen möchte das bestimmt nicht. Aber die Verschmutzung
kann auch teilweise reduziert werden. Die Wissenschaftler und Ingenieure können verschiedene Wege
für die Reduzierung der Umweltversmutzung einschlagen. Die Regierung kann auch verschiedene
Gesetze in Hinsicht auf die Reduzierung der Umweltverschmutzung verabschieden.

Die Umwelt- atrof - muhit


Die Umweltverschmutzung- atrof – muhit ifloslanishi
die Regierung,- en- hukumat
die Reduzierung- en- qisqarish
die Luft- havo
das Wasser- es- suv

141
der Boden – yer, tuproq
Ein Gesetz verabschieden ( -te, t) – qonun qbul qilish
verschmutzen (-te, -t)- ifloslanmoq
vergiften (-te ,-t)- zaharlamoq
aufhören (-et ,-t)- to’xtatmoq, tugatmoq
verderben (a,o)-buzmoq
akuter – jiddiy
intensiv- shiddatli
unentbehrlich- zarur, kerakli
ernst- jiddiy
das Düngemittel- o’g’itlash, o’g’it, o’g’it solish
Fragen zum Text
1. Wie ist der Zustand der Umwelt in unserem Land? In der Welt?
2.Nennen Sie bitte die Hauptquellen der Umweltver schmutzung?
3.Worauf mussen die Menschen verzichten um die Umwelt zu bewahren?
4.Was kann in diesem Fall die Regierung unternehmen?
5.Welche Gefahr bereitet uns die wietere Verschmutzung der Umwelt?
3. Übersetzen Sie!
1. Früh am Morgen stehe ich auf und turne. 2. Es ist Viertel vor neun. 3. Ich betrete den
Hörsaal. 4. Nicht alles fällt mir leicht. 5. Das Abendbrot essen wir zu Hause.

4. Perfekt mit „haben“ oder „sein“


Muster: Wann beginnt das Konzert?
– Es hat schon gerade begonnen.
1. Wann reist euer Gast ab? 2. Wann esst ihr zu Mittag? 3. Wann rufst du ihn an? 4. Wann
kaufst du die Fernsehzeitschrift? 5. Wann kommt die Reisegruppe an? 6. Wann fährt der Zug ab? 7.
Wann schreibst du den Brief? 8. Wann ziehen eure Nachbarn aus der Wohnung aus? 9. Wann ziehen
die neuen Mieter ein?

5. Antworten Sie!
Muster: Warum gingst du nicht ins Kino? (keine Zeit)
– Ich hatte keine Zeit.
Warum hat er das Buch nicht gekauft? (kein Geld)
Warum ist Karin in die Diskothek nicht gegangen? (Geburtstag)
Warum seid ihr nicht zu Uwe gekommen? (Unterricht)
Warum sind die Schüler ins Kino nicht gegangen? (Viel Arbeit)
Warum bist du ins Theater nicht gekommen? (Besuch)

Die besondere Fälle der Pluralbildung.


Nemis tilida ko’pligini to’rt turga bo’ysunmagan holda yasaydigan otlar ham mavjud. Bunday otlar
maxsus tur hisoblanadi. Otlarda ko’plik yasalishining bu turi -s qo’shimchasini qo’shish bilan yasaladi.
Bu tur ko’proq chet tilidan o’zlashgan so’zlarga xosdir.

A) DER PARK—DIE B) DAS MUSEUM – DIE


PARKS MUSEAN

DER KLUB—DIE DAS THEMA — DIE


KLUBS THEMEN

DAS AUTO— DIE DAS DRAMA – DIE


AUTOS DRAMEN

142
DAS KINO — DIE DAS THEATER — DIE
KINOS THEATERN

1- mashq. Quyidagi otlarni birlik shaklida ayting va ularni ko’plik yasalishining qaysi turiga
kirishini ajratib yozing.

die Bäume, die Tage, die Tiere, die Studenten, die Jahre, die Kinos, die Blätter, die Väter, die
Ruder,i die Schulen, die Gänge, die Federn, die Schränke, die Dörfer, die Traktoren, die Burschen, die
Lehrerinnen, die Töchter, die Wagen, die Vögel, die, Dbkumente, die Höfe, die Sätze.

2- mashq. Otlarning ko’plik shaklini yasang. va qaysi turga mansubligini ayting.

der Ball, der Kopf, der Hof, der Stock, der Schrank, der Tag, der Stoff, der Laut, der Monat, die
Gans, die Kuh, die Wand, die Macht, die Nuß, die Wurst, die Luft, das Recht, das Tor, das Dokument,
das Pferd, das Haar, das Gebiet, das Jahr, das Ding, das Fest, das Spiel, das Tier,

3- mashq. Quyidagi gaplarni ko’plik shaklida ayting.

1. Sein Kind lernt in der Schule. 2. Der Schrank steht an der Wand. 3. Der Obstbaum blüht. 4.
Dieser Weg führt in den Wald. 5. Das Kleid hat ihr gefallen. 6. Der Tag ist lang, die Nacht ist kurz. 7.
Der Text ist schwer. 8'. Die Zeitung liegt auf dem Tisch. 9. Das Kleid ist geschmackvoll genäht. 10.
Der Student trägt das Gedicht vor.

4- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling va gaplar tuzing.


uch dona gul, ikkita ruchka, uch dugona, besh ishchi (ayol), o’nta maktab, uning burchlari, bir
necha o’rtoqlar, to’rt bola, hamma guvohlar, uning ko’zlari, ikkala qahramon, ba`zi davlatlar, hamma
imkoniyatlar..

Themen der Stunde:. Die Modalverben in Präsens.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli Amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba – talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi
Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi Talaba

143
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali d talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Text Die Ökologie


Heute ist das Wort «die Ökologie» sehr populär. Das Wort «Ökologie» selbst kommt von dem
griechischen Wort «oikos» und bedeutet «das Haus». Unter diesem Begriff versteht man unsere ganze
Erde, ihre Bevölkerung, die Natur, die Tier- und Pflanzenwelt-das heißt alle lebendigen Wesen und
Atmosphäre, die unser Planet umkreisen.Darf man aber sagen, dass sie alle heute glücklich, gesund
und harmonisch in unserem Haus existieren? Leider ist es nicht so. Seit alten Zeiten diente die Natur
dem Menschen und gab ihm alles, was er brauchte-die Luft zum Atmen, das Essen um zu ernähren,
das Wasser zum Trinken, Holz zum Bauen, und das Heizmaterial um das Haus zu erwärmen.Im Laufe
von tausenden Jahren lebten die Menschen in der Harmonie mit der Umwelt, es schien ihnen, dass die
Naturschätze unendlich und grenzenlos sind. Heute kann man überall in der Welt die großen Städte
mit vielen Werken und Fabriken finden, die die Umwelt mit dem Rauch und den Abfallprodukten
verschmutzen. Diese Abfälle verschmutzen die Luft, die wir einatmen, das Wasser,das wir trinken,die
Felder, die uns Ernte geben.

MODAL FE`LLARNING HOZIRGI ZAMONDA TUSLANISHI

Nemis tilida maxsus bir guruh fe`llar bor bo’lib, ular modal fe`llar nomini olgan. Modal fe`llar
quyidagi fe`llardan iborat:

144
KÖNNEN - QILA OLMOQ (IMKONIYAT)

DÜRFEN - MUMKIN BO’LMOQ (RUXSAT)

MÖGEN - ISTAMOQ, YOQTIRMOQ

WOLLEN - XOHLAMOQ

SOLLEN - SHART, ZARUR BO’LMOQ (BIROVNING BUYRUG`I


- ASOSIDA)
MÜSSEN
KERAK, LOZIM BO’LMOQ (SHAXSIY ZARURIYAT)

Modal fe`llar hozirgi zamon (prezens)da tuslanganda quyidagi xususiyatlarga ega bo’ladi:
1. Hamma fe`llar birlikda o’zagidagi unlisini o’zgartiradi (sollen fe`lidan boshqa).
2. I va ІІІ shaxs birlikda shaxs-son qo’shimchasini olmaydilar.
3. Ko’plikda esa hech o’zgarishsiz tuslanaveradi:

können dürfen müssen sollen wollen Mögen

ich du kann darf muß will mag


soll sollst
kannst darfst mußt willst magst

er sie
kann darf muß soll will Mag
es

können dürfen müssen sollen wollen mögen


wir
könnt dürft müßt sollt wollt mögt
ihr sie
können dürfen müssen sollen wollen mögen

Sie können dürfen müssen sollen wollen Mögen

Modal fe`llar gapda ishlatilganda asosiy fe`l doimo gap oxirida noaniq shaklida, ya`ni Infinitiv I
shaklida keladi. Modal fe`l darak gapda va so’roq so’zli so’roq gaplarda ikkinchi o’rinda, so’roq
so’zsiz so’roq gaplarda birinchi o’rinda turadi.

Ich darf nach Hause gehen.


Du kannst diesen Text ohne Wörterbuch übersetzen.
Im Zimmer soll man nicht rauchen.
Warum will er nicht ins Kino gehen?
Sollen wir diese. Übung schriftlich machen?
Modal fe`llar ba`zan infinitivsiz ham qo’llanadi:
Darf ich herein (hinaus)? Ich muß zum Konsum (Laden).
Wir möchten noch eine Flasche Mineralwasser.
1-mashq. Modal fe`llarni qo’llab, savollarga javob bering.

Namuna: Warum gehst du so frh zu Bett? (um 6 Uhr aufstehen müssen)


— Ich muß um 6 Uhr aufstehen.

1. Warum ziehen sich die Mädchen so festlich an? (ins Theater gehen wollen) 2. Warum hat sich
Karim das Rauchen abgewöhnt? (gesund bleiben wollen) 3. Warum fährt Umid zum Bahnhof? (die

145
Fahrkarten besorgen müssen) 4. Warum geht ihr zu Erkin? (die Aufgabe selbst nicht lösen können) 5.
Warum geht ihr so fruh ins Museum? (sich nicht verspäten dürfen)

2-mashq. Quyidagi modal fe`llarni prezensda qo’llang.

a) können

1. Ich ... dich zum Bahnhof begleiten, 2. Du ... diesen Texti nicht übersetzen. 3. Er . .. ohne Arbeit
leben. 4. Wir ... heute irrl Labor arbeiten. 5. Ihr ... eine Rundfahrt durch die Stadt unter-1 nehmen. 6.
Sie ... heute zu Hause bleiben. 7. Im Lesesaal ... man bis 10 Uhr abends arbeiten. 8. Sie ... dir bei dieser
Arbeit helfen. I

b) dürfen

1. . .. man hier rauchen? 2. Du ... das Wörterbuch mitnehmen.! 3. Die Kinder . ..sich diesen Fijm nicht
ansehen. 4. Niemand .. es erfahren. 5. Der Junge ... im Hof spielen, 6. Man ... nicht ährend der Stunde
plaudern. 7. Ihr ... mitgehen. 8. . .. ich he rein?

c) wollen

1. Ich ... ins Grüne fahren. 2. ... du Spazierengehen? 3. Er ... im Sprachlabor arbeiten. 4. Wir ... einen
Ausflug machen. 5..;. ihr das Museum besichtigen? 6. Sie ... ihren kranken Freund besuchen. 7. ... Sie
mir nicht helfen? 8. Mein Freund ... englisch studieren. 9. Die Gäste ... die Gemäldegalerie besuchen.
10. Der Junge ... Bildhauer werden.

d) sollen

1. ... ich auf dich warten? 2. Du ... das Paket an ihn abgeben., 3. Das Mädchen ... zuerst das Studium
beenden. 4. Er ... aufmerksam sein. 5. Wir, .. .. den Hof sauber machen. 6. Ihr ... allen selbst
entscheiden. 7. Der Arzt .. . um 10 Uhr kommen. 8. Sie ... heute mit dem Zug fahren.

e) müssen

1. Ich ... das Handbuch (qo’llanma) am Mittwoch abgeben. 2. Du ... mir unbedingt davon erzählen. 3.
Er ... heute einen Aufsatz schreiben. 4. Wir ... die Prüfungen gut bestehen. 5. Ihr ... euch zürn Seminar
vorbereiten. 6. Sie ... viel, an sich arbeilen.

f) mögen

1. Ich ... Birnen gern. 2. ... du Volksmusik? 3. Sie ... diesen Menschen nicht. 4. Er ... Zeitgenosse von
Nawoi.sein. 5. ... ihr Kompott? 6. Sie ..: Palow am besten. 7. Sje ... davon gar nichts wissen. 8. Der
Mann ... die Kinder nicht leiden.

3- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling.

1. Men inshoni qayta ko’chirishim kerak. Menga yangi daftar berolmaysizmi? 2. U do’stini kutishi
kerak. 3. Biz ko’proq badiiy filmlarni yoqtiramiz. 4. Siz bugun yangi matnni eshi-tishingiz kerak. 5.
So’rasam mumkinmi? Bu iborani qanday tar-jima qilsa bo’ladi? 6. Bugun ishim ko’p, sen menga
yordamlashi-shing kerak. 7. Men bilan kinoga borishni xohlamaysizmi? 8. Bolalar muzqaymoqni
yaxshi ko’radilar. 9. Meniig o’g`lim basseynda cho’milishni yoqtiradi. 10. Nemischa she`r aytib bera
olasanmi? 11. Do’stim ham biz bilan borsa bo’ladimn? 12. Bu oshxonada ovqatlansa bo’ladi. 13. Dars
paytida baland ovozda gaplashish mumkin emas. 14. Siz ularga xalaqit bermasligingiz kerak. 15. Men
bu kitobni o’qishni xohlamayman, u qiziqarli emas. 16. U bizni kutolmaydi, u soat 3 da institutda
bo’lishi kerak. 17. Sen majlisda albatta qatnashishing kerak.

146
Themen der Stunde: Die Urgentscher staatliche Universität. Die Modalverben im
Präteritum.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli Amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba – talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi Talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va Savollarga javob
amaliymashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: matnni disk orqali d talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
25.Min birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.
147
Die Urgentscher Staatliche
Universität.

Die Urgentscher Staatliche Universität (UrDU) wurde 1992 von der Initiative dem Präsidenten
I.A. Karimow geschaffen. Die Universität wurde in den Jahren der Schmied der Fachkräfte für die
unabhängige Usbekistan.
Die Urgentscher Staatliche Universität befindet sich in der Straße Hamid Olimdshan. Die
Hauptgebäude der Universität ist ein schönes vierstockiges Gebäude. In der Universität gibt es
neun Fakultäten: Fakultät für Weltsprachen, Fakultät für Rechte und Geschichte, Fakulät für
Ökonomie, Die Ingenier-technisch Fakultät, Fakultät für Körperkultur,Fakultät für Physik und
Mathematik, Fakultät für Naturkunde, Fakultät für Pädagogik und Phsyhologie, Fakultät für
Philologie. Jede Fakultät vereinigt viele Lehrstühle. Jeder Lehrstul hat viele problematischen
Laboratorien und Kabinette, die mit den neuen und modernen Geräten und andere notwendigen
Lehreinrichtungen ausgestattet sind.
An der Universität ist für die Studien der Studenten alle notwendige Bedingungen geschaffen.
Die Vorlesungen werden in den hellen, geräumigen Auditorien und Kabinetten geleitet.
Universität hat eine gute Bibliothek und eine grosse Lesesaal. Aus der Bibliothek können die
Studenten die nötige Literatur bekommen. Im Lesesaal werden die Studenten für die Seminare
vorbereiten. Hier herscht immer Ruhe, die notwendige Bücher sind immer für die Studenten bereit.
Die Studenten hören die Vorlesungen, handeln auf den Seminaren, besuchen die praktischen
Studien, studieren die wissenschaftliche Literaturen, schreiben die Referate, nahmen an den
wissenschaftlichen Expeditionen.
An der Universität gibt es alle Möglichkeiten für die Studenten ihre Freizeit gut zu
verbringen. In der Universität gibt es ein Kulturpalast. Hier werden die Feiertagen,die
Versammlungen, die wissenschaftlichen Konferenzen und die Begegnungen mit den bekannten
Schriftstellern und Künstlern geleitet.
An der Universität studieren die Studenten verschiedener Nationalitäten. Sie haben aus
verschiedenen Städten und Bezirken Usbekistans angekommen. Die Universität bereitet die
Spezialiste für die Volkswirtschaft, die Lehrer für die Mittelschulen und anderer Lehreinrichtungen
vor.
Die Jahre, die in der Universität geleitet sind, die beste Zeit im Leben der Jungend.

Vokabeln zum Text:


die Initiative- tashabbus, tashabbuskorlik
schaffen – yaratmoq
sich befinden- joylashmoq
das Hauptgebäude- asosiy bino
geräumig- shinam
die Nationalität- millat
die Vorlesung- ma’ruza
die Bedingung – shart- sharoit
notwendig- zarur, muhim
handeln-muzokaralar olib bormoq
die Begegnung- uchrashuv

148
die Möglichkeit- imkoniyat

III. aufgaben zum Thema:


1. Antworten Sie auf die Fragen zum Text!
1.Wann und wessen Initiotive wurde die Urgentscher Staatliche Universität gegründet?
2.Wo befindet sich die Universität?
3.Welche Fakultäten gibt es an der Universitet?
4.Welche Mögligkeiten werden für die Studium der Studenten an der Universität geschaffen?
5.Was können die Studentenaus der Bibliothek bekommen?

2. Wie verstehen Sie den Ausdruck ,,der Schmied der Fachkräfte“? Bitte, erkl

2. Äussern Sie, das Einverständnis die uneinigkeit mit den Sätzen aus dem Text. Bilden Sie zu
ihnen die Fragen.

3. Die Universität wurde der Schmied der Fachkräfte für unabhängiges Usbekistan.

4. Jedes Katheder hat die problematischen Laboratorien und die Kabinette, die von den neuesten
Geräten ausgestattet sind.

5. Die Studenten hören die Lektionen, nehmen auf den Seminaren und die praktischen
Beschäftigungen teil, studieren die wissenschaftliche Literatur, schreiben die Berichte.

4. Wählen Sie zum Substantiv der Adverbien aus:


Die Fakultät, die Universität, das Auditorium, die Literatur.

5. Sagen Sie, warum ist die Universität in die Ehre Al- Chorasmi genannt.
Was Sie über ihn wissen?

6. Lesen Sie durch, übersetzen Sie den Text. Erzählen Sie Inhalt.

7. Bilden Sie den Dialog nach der aufgegebenen Situation. Stellen Sie vor, daß zu Ihnen der
Freund aus anderer Stadt zu Gast angekommen hat. Er auch der Student. Sie unterhalten sich.
Erzählen Sie ihm über Ihre Universität.

8. Schreiben Sie die Erzählung über Ihre Fakultät.

Übung 1. Schreiben Sie aus dem Text 5 Wortverbindungen nach dem Schema " das
Adjektiv + das Substantiv " aus. Bestimmen Sie das Haupt- und abhängige Wort.

Übung 2. Schreiben Sie aus dem Text 5 Wortverbindungen nach dem Schema " das Verb + das
Substantiv " aus. Bestimmen Sie das Haupt- und abhängige Wort.

Übung 3. Schreiben Sie aus dem Text 5 Wortverbindungen " das Substantiv + das Substantiv " aus.
Bestimmen Sie das Haupt- und abhängige Wort.

Übung 4. Aus dem gegebenen Sätze wählen Sie die möglichen Wortverbindungen. Machen Sie
ihre Untersuchung(Besprechung,Sortierung).
Die Katheder haben die problematischen Laboratorien und die Kabinette, die mit den neuesten
Geräten und andere notwendige Einrichtung versorgt sind.

Übung 5. Wählen Sie die grammatikalische Grundlage in den einfachen Sätze 2 und 3 der Absätze
des Textes.

Übung 6. Bilden Sie die Sätze nach dem Schema:


1) das Substantiv + das Verb + das Adjektiv + das Substantiv.

149
2) das Verb + das Adjektiv + das Substantiv.
3) das Substantiv + das Verb + das Substantiv + das Substantiv.
4) das Adverb + das Verb + das Adjektiv + das Substantiv.

Übung 7. Übersetzen Sie auf die deutsche Sprache:


Maxsus topshiriq, eski kitob, layoqatli talaba, tor ko'cha, qiyin mashk,
Issiq yoz, moviy dengiz, pedagogik universitet.

Übung 8. Rechnen Sie die Wurzeln aus. In der Antwort sollen sich die Sprichwörter ergeben.
Ohne, von, aus, bis zu, mit einmal besser helfen mit der Hand
Einmal besser, der Hand, als zweimal mit dem Mund
zweimal als dem Mund
an, auf, bis, zu An den Klauen erkännt man den Löwen
ernäht, den Löwen, den Klauen, man
im, in, an, auf Hönig im Munde
Mund, Galle, Hönig, Herzen, xxxx, Galle im Herzen
war, den Tag, loben, soll, nicht, Man soll den Tag nicht vor dem loben
dem Abend

Die Modalverben im Präteritum.

MODAL FE`LLARNING IMPERFEKT I

Modal fe`llar Imperfekt da xuddi kuchsiz fe`llardek tuslanadilar. Umlautli modal fe`llar esa
umlautini yo’qotadi.
Birlik

ICH
KONNTE
DURFTE WOLLTE MOCHTE MUYATE SOLLTE
DURFTEST WOLLTEST MOCHTEST MUYATEST SOLLTEST
DU
KONNTEST

ER
SIE KONNTE DURFTE WOLLTE MOCHTE MUSSTE SOLLTE

ES

Ko’plik
wir konnten durften wollten mochten mußten sollten
ihr konntet durftet wolltet mochtet mußtet solltet
sie konnten durften wollten mochten mußten sollten

GRAMMATIK MASHQLAR

1-mashq. Quyidagi otlarni birlik shaklida ayting va ularni ko’plik yasalishining qaysi turiga
kirishini ajratib yozing.

die Bäume, die Tage, die Tiere, die Studenten, die Jahre, die Kinos, die Blätter, die Väter, die
Ruder,i die Schulen, die Gänge, die Federn, die Schränke, die Dörfer, die Traktoren, die Burschen, die
Lehrerinnen, die Töchter, die Wagen, die Vögel, die, Dbkumente, die Höfe, die Sätze.

2- mashq. Otlarning ko’plik shaklini yasang. va qaysi turga mansubligini ayting.

150
der Ball, der Kopf, der Hof, der Stock, der Schrank, der Tag, der Stoff, der Laut, der Monat, die
Gans, die Kuh, die Wand, die Macht, die Nuß, die Wurst, die Luft, das Recht, das Tor, das Dokument,
das Pferd, das Haar, das Gebiet, das Jahr, das Ding, das Fest, das Spiel, das Tier,

3- mashq. Quyidagi gaplarni ko’plik shaklida ayting.

1. Sein Kind lernt in der Schule. 2. Der Schrank steht an der Wand. 3. Der Obstbaum blüht. 4.
Dieser Weg führt in den Wald. 5. Das Kleid hat ihr gefallen. 6. Der Tag ist lang, die Nacht ist kurz. 7.
Der Text ist schwer. 8'. Die Zeitung liegt auf dem Tisch. 9. Das Kleid ist geschmackvoll genäht. 10.
Der Student trägt das Gedicht vor.

4- mashq. Nemis tiliga tarjima qiling va gaplar tuzing.


uch dona gul, ikkita ruchka, uch dugona, besh ishchi (ayol), o’nta maktab, uning burchlari, bir
necha o’rtoqlar, to’rt bola, hamma guvohlar, uning ko’zlari, ikkala qahramon, ba`zi davlatlar, hamma
imkoniyatlar..

5- mashq. Savollarga javob bering.

N amuna: — Hat ein Journalist über dieses Problem ge schrieben?


— Nein, einige (viele) Journalisten haben über dieses
Problem geschrieben.

l.Hat. ein Autor das Drehbuch geschaffen? 2. Arbeitet hie ein Laborant? 3. Gibt es in der Erzählung
nur einen Helden! 4. Spielt nur ein Kind im Hof? 5. Hat nur ein Student den Aul satz geschrieben? 6.
Hat der Arzt nur einen Kranken untersucht! 7. Hat er nur einen Fehler gemacht? 8. Hast du nur einen
Bril der? 9. Sitzt im Lehrraum nur ein .Student? 10. Trägt das Mächen nur ein Gedicht vor?.

Themen der Stunde: Fremdsprachen in unserem Leben. Der Imperativ.


Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni
Mashg`ulot shakli Amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma
va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba – talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi Talaba

151
I. bosqich 1.45 o’quv mashg`ulotining mavzusini, Tinglaydi.
1.Org Moment: maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.46 Mavzu bo’yicha talabaningbilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish mao’sadida blits-so’rov
5. Minut o’tkazadi. Savollarga javob beradi.
1.47 Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va
amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox
beriladi.
1.48 Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini `lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi Topshiriqni bajarishda
Abfragung: asosida organoyzerlarda ishlab chiqishni tashkil “Loyxa” ketma –
25.Min etadi. ketligini tuzatadi va
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri testlarni echib mashqlar
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ustida ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga bo’linib
Bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik nutq
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. orqali muloqftga kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi . o’qiydi
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa va va lug`at ustida
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ishlaydi, mashq ustida
lozimligini aytadi. ishlab uni yozma
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Fremdsprachen in unserem Leben

Das Erlernen einer Fremdsprache ist nicht leicht. Es ist ein langweiliger und komplizierter
Prozess, der viel Zeit und Kraft kostet. In der heutigen Zeit ist es sehr wichtig, Fremdsprachen zu
erlernen. Manche lernen Sprachen, weil sie diese Sprachen bei ihrer Arbeit brauchen, andere machen
Reisen ins Ausland, für manche ist das Erlernen einer Sprache ein Hobby. Jemand, der Sprachen
kennt, kann sich mit Menschen aus anderen Ländern unterhalten, fremdsprachige Literatur im Original
lesen, was sehr lehrreich ist. Es ist kein Wunder, dass viele gebildete Menschen Sprachgenies waren.
Ich lerne Deutsch. Deutsch ist heute eine der wichtigsten Sprachen der Welt, die Sprache, in
der man Beziehungen auf vielen Gebieten der Kultur und auch der Wissenschaft anknüpft. Hundert
Millionen Menschen, deren Muttersprache Deutsch ist, leben in Deutschland, in der Schweiz, in
Österreich, in Luxemburg und in Liechtenstein. Die deutsche Sprache ist die Sprache der Kultur und
der Wissenschaft. Sie ist die Sprache von Johann Wolfgang Goethe, Friedrich Schiller, Heinrich
Heine, Bertold Brecht und Heinrich Böll. Ihre Werke gehören zur Weltliteratur. Wer kennt die Namen
von Conrad Röntgen, Robert Koch, Rudolf Diesel, George Ohm und vieler anderer nicht, die einen
großen Beitrag zur Entwicklung der Wissenschaft in der ganzen Welt geleistet haben?! Der große
deutsche Dichter Johan Wolfgang Goethe sagte einmal: „Wer keine Fremdsprache spricht, kennt auch
seine Muttersprache nicht“. Man lernt eine Fremdsprache, um sich selbst und seine Umgebung besser
zu verstehen.

Wortschatz zum Text

leicht oson
Zeit f, -, -en vaqt
wichtig – muhim
Arbeit f, -, -en ish

152
Sprache f, -, -n til
Beziehung f, -, -en munosabat
die Kraft kuch
langweilig zerikarli
die Fremdsprache chet tili
brauchen kerak bo’lmoq
die Entwicklung rivojlanish
kennen tanimoq
das Wunder ajablanish

ÜBUNGEN

1. Lesen Sie und übersetzen Sie den Text!

2. Beantworten Sie folgende Fragen!


Was lernst du als Fremdsprache?
Wievielmal in der Woche hast du eine Fremdsprache (Deutsch, Englisch)?
Was macht ihr im Unterricht?
Arbeitest du immer fleißig?
Gebrauchst du beim Lesen oft ein Wörterbuch?
Sprichst (liest, verstehst) du gut Deutsch?
Kannst du schon deutsche Bücher, Zeitungen und Zeitschriften lesen?
Was sagte Goethe?

3. Übersetzen Sie!
1. Das Erlernen einer Fremdsprache ist nicht leicht. 2. In der heutigen Zeit ist es sehr wichtig
Fremdsprachen zu erlernen. 3. Ich lerne Deutsch. 4. Ihre Werke gehören zur Weltliteratur. 5. Was
sagte Goethe?

4. Üben Sie!

Muster: Dort kommt der deutsche Gast. (das Zimmer)


Haben Sie dem deutschen Gast schon das Zimmer gezeigt?
Dort kommt der amerikanische Schüler. (Sprachlabor)
Dort kommt die neue Lehrerin. (die Bibliothek)
Dort kommen die ausländischen Kollegen. (die Universität)
Dort kommt die polnische Journalist in. (das Hotel)
Dort kommt der belgische Reporter. (die Post)

5. Schreiben Sie!

Muster: Hans/neben/alt/ Post


Lieben Hans, bitte, warte morgen neben der alten Post.
Ich komme pünktlich um 19 Uhr dorthin.
Eva/ vor/ neue/ Hotel.
Monika / an / groß / Warenhaus.
Karin / neben / klein / Cafe.
Peter /auf / neu / Sportplatz.
Rolf / hinter / groß / Schwimmbad.
BUYRUQ MAYLI (IMPERATIV) NING YASALISHI

Buyruq-istak mayli Imperativ ish-harakatni bajarish yoki bajarmaslik haqida buyurish, istash,
so’rash, iltimos, maslahat, undash-chaqirish kabi ma`nolarini ifodalaydi.
Nemis tilida buyruq maylining to’rt xil shakli bor:

153
1) II shaxs birlik
2) II shaxs ko’plik
3) hurmat formasi
4) I shaxs ko’plik

1. Buyruq maylining birinchi shakli fe`lniig hozirgi zamon II shaxs birligidan yasaladi: bunda -st
shaxs-son qo’shimchasi va kishilik olmoshi tushib qoldirilib, faqat o’zakning o’zi qoladi:

DU KOMMST — ABER: DU FDHRST —


KOMM! FAHR(E)!

DU GEHST — GEH (E)! DU LÄUFST — LAUF (E)!

DU NIMMST — NIMM!

DU GIBST — GIB!

Ayrim fe`llarning talaffuzi esa II shaxs birlikda -e qo’shimchasini olishni taqozo qiladi:

du lernst!— Lerne!
du öffnest — Öffne!

2. Buyruq maylining ikkinchi shakli hozirgi zamon fe`lining II SHaxs ko’pligidan yasaladi: bunda
fe`lning aynan o’zi olinadi:

ihr macht — Macht!


ihr schreibt — Schreibt!
ihr fahrt — Fahrt!
ihr nehmt — Nehmt!

3. Buyruq maylining uchinchi shakli hozirgi zamon fe`lining III shaxs ko’pligidan yasalib,
hurmatni ifodalaydi. (o’zbek tilidagi sizlab gaplashishga to’g`ri keladi.) Bu shaklni yasash uchun
olmosh va fe`l o’rni almashtiriladi. Faqat olmosh (Sie) bosh harf bilan yoziladi:

Sie sagen — Sagen Sie!


Sie gehen — Gehen Sie!
Sie nehmen — Nehmen Sie!
Sie kommen — Kommen Sie!

4. Buyruq maylining to’rtinchi shakli hozirgi zamon fe`lining I shaxs ko’pligidan yasalib, ish-
harakatni buyuruvchi bilan birgalikda bajarilishini bildiradi. Bu shaklda ham olmosh va fe`l o’rni
almashtirilib, olmosh kichik harf bila ezilishicha qoladi:

wir gehen — Gehen wir!


wir schreiben — Schreiben wir!
wir kommen — Kommen wir!
wir sagen — Sagen wir!
"Sein", "haben", "werden" yordamchi fe`llari odatda buyruq maylida kam qo’llaniladi va
yuqoridagi qoidadan mustasno ravishda buyruq mayli yasaydilar:

Sei! Hab! Werde!


Seid! Habt! Werdet!
Seien Sie! Haben Sie! Werden Sie!
154
Seien wir! Haben wir! Werden wir!

Übung 1. Bitten Sie es in angegebenen Weise zu machen!

Muster: Wir antworten auf die Fragen (richtig)


Antwortet auf die Fragen richtig!
1.Wir besprechen den Artikel (ausführlich). 2.Karim schreift diese Übung (ohne Fehler). 3. Wir
studieren Deutsch (gründlich). 4.Er liest den Text (richtig). 5. Wir essen zu Mittag (schnell). 6. Ich
gehe in die Schule (sofort). 7. Wir schreiben ein Diktat (aufmerksam). 8. Du liest den Text (schnell).

Übung 2. Bitten Sie es zu machen!

Muster: Lies bitte lauter;


Lesen, (etwas lauter; deutlich; langsamer; nicht so schnell)
Vergessen (Bericht; Worterbuch; Seminar; Versammlung )
Lernen (auswendig, aufmerksam;)

Übung 3. Geben Sie ihrem Freund Rat!

Muster: A: Ich habe den Zug verpasst (Bus nehmen )


B: Dann nimm doch den Bus!
1.Ich kenne den Weg nicht (fragen). 2.Monika soll auch kommen (anrufen; einladen). 3.Er kennt die
Stadt nicht (abholen; begleiten). 4.Heute ist es kalt (Mantel anziehen). 5.Es regnet (zu Hause bleiben).

Übung 4. Bilden Sie die Singularform des Imperativs!

Muster: die deutsche Sprache studieren


Studiere deutsche Sprache !
1. Mit dem Zug fahren. 2. Das Bild an die Wand hängen. 3. Das Heft auf den Tisch legen. 4. Die
neue Worter lernen.
5. Den Artikel besprechen. 6. Das Zimmer aufräumen. 7. Brot mit Wurst essen. 8. Platz nehmen. 9.
zur Stunde kommen.

Übung 5. Verwendeln Sie folgende Aussagesätze ins Imperativsätze!

Muster: Du fährst nach Chiva.


Fahre nach Chiva.
1.Sie warten den Bus. 2. Wir machen einen kleinen Imbus. 3. Er wäscht sich kalt ab. 4. Ich bringe
ein Glass Wasser. 5. Ihr setzt euch an dem Tisch. 6. Wir kaufen Theaterkarten. 7. Farida macht die
Ubung nicht . 8. Wir studieren deutsch. 9.Wir essen zu Mittag. 10. Ihr schreibt ein Diktat.

Themen der Stunde: Usbekistan. Die sich Verben.

Mashg`ulot vaqti soat Talabalar soni


Mashg`ulot shakli Amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va
malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik
materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
155
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba – talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi
Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi Talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
2.Gesprächstunde faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.
5. Minut 1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy Savollarga javob
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi. beradi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema: yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
Staatssymbole. lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
Staatswappen . 3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

Usbekistan – ein unabhängiger Staat

156
Usbekistan liegt in Mittelasien. Sein Territorium zählt etwa eine halbe Million Quadratkilometer
und'grenzt an Tadshikistan, Kirgisien, Turkmenien, Kasachstan und Afganistan.
Usbekistan liegt zwischen den Strömen Amu-Darja und Syr-Darja. Das Klima ist hier ausgeprägt
kontinental, im Süden da gegen subtropisch. Viele warme und wolkenlose Tage begünsti
gen den Anbau von Baumwolle, Weintrauben und Obst. Das Relief von Usbekistan ist
verschiedenartig. Hier gibt es Berge und Ebenen, Täler und Sandwüsten.
Usbekistan ist reich an Bodenschätzen. Besonders reich ist Usbekistan an Erdgas, Erdöl, Gold,
Eisenerz, Nickelerz, Aluminium, Steinkohle u.a.m.
In Usbekistan leben etwa 30 Millionen Einwohner. Mehr als Hundert Nationalitäten leben in
Usbekistan: Usbeken, Russen, Tataren, Tadshiken, 'Kasachen, Turkmenen, Kirgisen, Ukrainer und
andere. Zu Usbekistan gehört die Karakalpakische Autonome Republik.,
Die Hauptstadt von Usbekistan ist Taschkent. Es ist das größte Industrie und. Kulturzentrum nicht
nur in Usbekistan, sondern .auch in ganz Mittelasien. Mit mehr als zwei Millionen Einwohnern, ist
Taschkent die größte Stadt in Mittelasien.
In Usbekistan gibt es viele historische Städte wie Chiwa, Buchara, Samarkand und Kokand.
In den letzten Jahren entwickelten sich ganz neue Industriezweige: Textilindustrie, Maschinenbau,
die Gasgewinnung. Usbekistan liefert jetzt in viele Länder seine Industrieerzeugnisse, Der größte
Reichtum Usbekistans ist die Baumwolle. Mit Recht nennt man Usbekistan das Land des weißen
Goldes.
Eine bedeutende Rolle spielt die weitere Entwicklung der komplexen Mechanisierung der
Landwirtschaft.
Eine weitere Blütezeit erlebt heute die usbekische Kultur. Die Erfolge auf dem Gebiet der
Volksbildung, Wissenschaft, Technik, Literatur und Kunst sind sehr groß und zeugen von der Rich-
tigkeit der Staatspolitik.
Vokabeln

ausgeprägt- aniq
grenzen-chegaralanmoq
der Norden- shimol
der Süden- janub
der Osten-sharq
der Westen- g’arb
kontinental- mo’tadil
wolkenlos- bulutsiz
der Strom- daryo
die Weintraube- uzum
der Anbau- ekish
das Obst- meva
die Ebene- tekislik
das Tal- vodiy
die Sandwüste- qum, sahro
das Erdgas- tabiiy gaz
das Eisenerz- temir rudasi
die Steinkohle- tosh ko’mir
der Industriezweige- sanoat tarmog’i
die Textilindustrie- to’qimachilik sanoati
der Maschinenbau- mashinasozlik
die Gasgewinnung- gaz qazib olish
das Industrieerzeugnis- sanoat mahsuloti
liefern- etkazib bermoq
die Landwirtschaft- qishloq xo’jaligi
die Blütezeit- gullab yashnagan davr
die Volksbildung- xalq ta’limi
die Wissenschaft- fan
zeugen- isbotlamoq
157
das Gebiet- soha

Die sich Verben.


O’ZLIK FE`LLARI

O’zlik fe`llari anglatgan ish-harakatning sub`ekti (egasi) ham, ob`ekti (to’ldiruvchisi) ham bir
shaxsning o’zi bo’ladi. YA`ni ish-harakat eganing o’zida aks etishini, to’ldiruvchiga o’tmay, eganing
o’ziga qaytishini ifodalaydi: sich waschen (yuvinmoq), sich anziehen (kiyinmoq), sich kämmen
(taranmoq).
Sich o’zlik olmoshi bilan kelgan fe`llar quyidagicha tuslanadi:
sich waschen — yuvinmoq

ICH WASCHE MICH DU WÄSCHST WIR WASCHEN UNS IHR


DICH WASCHT EUCH

ER SIE WASCHEN SICH.


WÄSCHT
SIE SIE WASCHEN SICH
SICH
ES

Ba`zan "sich" o’zlik olmoshi Dativ kelishigida bo’ladi. Masalan: sich notieren

WIR NOTIEREN UNS


ICH NOTIERE MIR DU NOTIERST
DIR
IHR NOTIERT EUCH

ER
SIE NOTIEREN SICH
NOTIERT
SIE
SICH
SIE NOTIEREN'SICH
ES

Xuddi shuningdek, sich ansehen, sich anhören, sichvorstellen, sich aneignen, sich einbilden, sich
vornehmen, sich überlegen, sich anschaffen, sich merken kabi fe`llar Dativ kelishigini talab qiladi.

Sich o’zlik olmoshi buyruq maylida quyidagicha ko’rinishda bo’ladi:

DICH: SETZ DICH!


II SHAXS BIRLIK — II SHAXS
KO’PLIK — HURMAT SHAKLI EUCH: SETZT EUCH!
— I SHAXS KO’PLIK
SICH: SETZEN SIE SICH!

158
UNS: SETZEN WIR UNS!

6- mashq. Nuqtalar o’rniga qavs ichidagi fe`llarni tegishli shaxs-sonda qo’ying.

1. Ich ... auf die Bank, (sich setzen) 2. Ihr ... um den Tisch, (sich setzen) 3. Die Eltern . .. mit dem
Gruppenleiter, (sich unterhalten) 4, Die Studenten .. . mit den Gdsten aus Deutschland, (sich
unterhalten) 5. Mein Freund ... am Meer, (sich erholen) 6. Im Sommer ... wir ... in unserer
Villa, (sich erholen) 7. Er.. . das neue Thema .... (sich aneignen) 8. Du ... die neue Regel, (sich
merken) 9. Ich ... nach den Stunden den Text .... (sich anhören)

7-mashq. Nemis tiliga tarjima qiling:

1. Men adabiyotga juda qiziqaman. 2. Sen bu masalani o’ylab ko’rasan. 3. U bu filmni albatta
ko’radi. 4. Biz bu sana-larni belgilab qo’yamiz. 5. Talabalar yangi so’zlarni o’zlashti-radilar. 6. Siz
yozda qaerda dam olasiz? 7. Ular erta bilan turadilar va sovuq suvda yuvinadilar. 8. Erkin sinfdoshlari
bilan tez-tez uchrashib turadi. 9. Qechqurun radio eshittirishlarini tinglaysanmi? 10. U kechasi bilan
televizor ko’radi.

Neunundzanzigste Stunde
Themen der Stunde: Deutschland. Die verneinende Wörer „nicht“ und „kein“.

Mashg`ulot vaqti Talabalar soni


soat
Mashg`ulot shakli Amaliy
Mashg`ulotning rejasi 1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.
2.Leksik material ustida ishlash
3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga
o’rgatish
4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish
Darsning maqsadi 1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan
ko’nikma va malakalarini shakllantirish
2. Grammatik materialni darsga kiritish va
grammatik materialni amalda qo’llash
ko’nikmalarini shakllantirish.
3. Grammatik mashqlar ustida ishlash
Ta`lim berish usuli Amaliy
Ta`lim berish shakli O’qituvchi – talaba va talaba – talaba
Ta`lim berish vositalari Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva
slaydlar
Ta`lim berish sharoiti Auditoriya
Baholash Talabalar rag’batlantiriladi
Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi

Ish jarayonlari Faoliyatining mazmuni


vaqti
O’qituvchi Talaba
I. bosqich 1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, Tinglaydi.
1.Org Moment: o’tkazish tartibini e`lon qiladi.
5 Minut
2.Gesprächstunde 1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini
5. Minut faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish. Savollarga javob
1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy beradi.
mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.
1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash
mezonlarini e`lon qiladi.
159
II. bosqich 2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida Topshiriqni bajarishda
Abfragung: 5.Min matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan “Loyxa” ketma –
birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil ketligini tuzatadi va
etish. testlarni echib
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri mashqlar ustida
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. ishlaydi.
2.2 Talabalarni guruxlarga Kichik gruxlarga
bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi. bo’linib matn ustida
O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri ishlaniladi.Diologik
javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi. nutq orqali muloqftga
kiradi
III.bosqich 3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning Matnni tinglaydi .
Neues Thema yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa o’qiydi va va lug`at
qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash ustida ishlaydi, mashq
lozimligini aytadi. ustida ishlab uni
3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon yozma bajaradi.
qiladi.
3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.
3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar
beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy
darsga tayorlab kelishni aytadi.

DEUTSCHLAND
Die Bundesrepublik Deutschland liegt im Herzen Europas. Sie ist umgeben von neun
Nachbarstaaten umgeben: Dänemark im Norden, den Niederlanden, Belgien, Luxemburg und
Frankreich im Westen, der Schweiz und Österreich im Süden, von der Tschechischen Republik und
Polen im Osten.
Die Bundesrepublik Deutschland hat heute eine Fläche von 357000 km 2. In Deutschland leben
heute 82,1 Millionen Einwohner. Die Bundesrepublik ist nach der Russischen Föderation (rund 148
Millionen Einwochner) der bevölkerungsreichste Staat Europas.
Die Bundesrepublik Deutschland ist ein föderalistischer Staat. Im politischen Leben gibt es
viele unterschiedliche Parteien und gesellschaftliche Gruppen. Seit 1990 sind im Deutschen Bundestag
sechs Parteien vertreten. Es sind dies:
CDU - Christlich Demokratische Union Deutschlands
SPD - Die Sozialdemokratische Partei Deutschlands
FDP – Die Freie Demokratische Partei
CSU – Die Christlich Soziale Union
PDS – Die Partei des Demokratischen Sozialismus
Bundnis 90/ Grünen.
Die Vertreter von diesen Parteien haben heute ihren Sitz im Bundestag. Die Bundesrepublik
Deutschland ist ein Bundesland. Es besteht aus 16 Bundesländern. Jedes Bundesland hat eine
Hauptstadt, ein Parlament eine Regierung. Die Länder bilden zusammen die Bundesrepublik
Deutschland. Die Bund und die Länder haben unterschiedliche Aufgaben.
Der Bund ist verantwortlich für die Außenpolitik, die Verteidigung, den Außenhandel, die Bahn,
die Post und das Währungssystem.
Die Länder sind verantwortlich für die Kultur, die Schulen, die Universität, die Krankenhäuser, die
Polizei uzw.
Das höchste politische und gesetzgebende Organ ist das Parlament. Es besteht aus 2 Häusern: aus
dem Bundestag und Bundesrat. Der Bundestag vertritt die Interessen des ganzen Bundes. Der
Bundestag vertritt die Bundesländer. Der Bundestag wird alle 4 Jahre gewählt. Alle sechs Parteien
haben ihren Sitz in Bundestag. Die Abgeordneten des Bundestages wählen den Bundeskanzler. Heute
ist Gerhart Schröder Bundeskanzler. Bundeskanzler ist das Haupt der Regierung. Das Haupt des
Staates ist der Bundespräsident. Heute ist Johannes Rau Bundespräsident. Der Bundespräsident wird
von fünf Jahren von der Bundesversammlung gewählt. Die deutschen Bundesländer:

160
Länder Hauptstädte Bevölkerung Fläche

Baden- Würtenberg - Stuttgart - 10,4 Mil - 35,7 km2

Länder Hauptstadt
Bayern München
Berlin Berlin
Brandenburg Potsdam
Bremen Bremen
Hamburg Hamburg
Hessen Wiesbaden
Meklenburg-Vorpommern Schwerin
Niedersachsen Hannover
Nordrein-Westfalen Düsseldorf
Reinland-Pfalz Meinz
Saarland Saarbrücken
Sachsen Dresden
Sachsen-Anhalt Magdeburg
Schläswig-Holstein Kiel
Thüringen Erfurt

Bevölkerung Fläche
12 Mil 70 552 km2
3,4Mil 889 km2
2,6Mil 29 449 km2
668 000 T 404 km2
1,7 Mil 775 km2
6,0Mil 21 114 km2
1,8 Mil 23 170 km2
7,8 Mil 47 338 km2
18 Mil 34 080 km2
4,0 Mil 19 840 km2
1,1 Mil 2 570 km2
4,5 Mil 18 413 km2
2,65Mil 20 455 km2
2,7 Mil 15 729 km2
22,5 Mil 16 171 km 2

WORTSCHATZ ZUM THEMA.


Die BRD.
Die BRD- GFR
die Bundesrepublik - Germaniya federativ Respublikasi
Deutschland umgeben - o’rab olingan, o’ralgan,
der Nachbarstaat - qo’shni davlat,
der Norden - Shimol,
der Süden - Janub,
der Osten - G’arb
der Westen - Sharq
die Fläche - maydom,saxn, sarxad,
leben - yashamoq,
der Einwohner - axoli
die Russische Föderation - Rassiya Federatiyasi
die Bevölkerung - aholi ,
bestehen - iborat bolmoq,
der föderalische Staat - federativ davlat,
CDU –Christlich Demokratische Union - Xristian Demokratlar Ittifoqi,

161
CSU - Christlich Soziale Union - Xristian Sozialistlar Ittifoqi ,
FDP - Freie Demokratishe Partei - Ozod Demokratlar Partiyasi,
PDS - die Partei des Demokratischen Sozialismus – Demakrat Sozialistlar Partiyasi ,
SPD – die Sozialistische Partei Deutschlands - Germaniya Sozialistlar Partiyasi,
die Listenverbindung Bundnis 90 / Die Grünen - Ittifoq 90/Yashillar,
die Aussenpolitik - Tashqi siyosat,
die Innenpolitik - ichki siyosat,
verantwortlich sein - Javogar bo’lmoq,
der Aussenhandel - tashqi savdo, eksport
die Verteidigung -ximoya, mudofaa,
die Wahrungsystem -valyuta, pul tizimi,

Die verneinende Wörer „nicht“ und „kein“.


INKOR SO’ZLAR
Nemis tilida inkorni ifodalash uchun–nicht, -kein, nein, nie, nirgends, niemals, niemand,
nimmer kabi inkor so’zlar qo’llaniladi. Nicht va -kein inkor so’zlari nemis tilida eng ko’p
qo’llaniadigan inkor vositalaridir. Kein inkor olmoshi noaniq artikl bilan yoki artiklsisz kelgan otni
inkor etadi. Kein inkor olmoshi o’zi inkor qilayotgan otdan oldin keladi va ot bilan sonda, kelishikda
, rodda moslashadi.

Masalan: Haben Sie einen Bruder?


Nein, ich habe keinen Bruder.
Nicht inkor so’zi ish harakatni inkor qiladi. Bunda -nicht inkor so’zi gap oxirida keladi. Ammo
-nicht inkor so’zi istalgan gap bolagini inkor eta oladi.Bu holda u o’zi mim#nkor etayotgan gap
bo’lagi oldidan keladi va quyidagi gap bo’laklarini inkor qiladi.
a) Toldiruvchini: Ich habe nicht diese Arbeit gemacht
b) Egani Nicht ich habe diese Arbeit gemacht
c) Kesimni: Ich habe diese Arbeit nicht gemacht.
-Nein va -nicht inkor so’zlaridan tashqari nemis tilida yana nein, nie, nirgends, niemals,
niemand, nimmer kabi inkorni ifodalovchi so’zlar ham mavjid. Er versäumte niemals die Stunde.
Masalan:Ich habe dieses Buch nicht gelesen.
Niemand sprach davon.

Übung 1. Schreiben Sie die Übung, gebrauchen Sie dabei die entsprechenden Verneinungen!
Ich habe einen Bruder. Er hat eine Schwester. Wir haben einen Hund. Sie hat ein Fahrrad. Ich
kenne diesen Mann. Er kann Schlittschuh laufen. Sie lernt gut. Dieses Bild gefällt mir. Mein Bruder
geht zur Schule. Ich verstehe dich. Dieses Buch gefällt ihm. Die Mutter ist lustig, sie lächelt. Er kann
schon schreiben. Du sprichst dieses Wort schon deutlich aus. Mein Freund ist sehr klug. Kannst du
ruhig sitzen?

Übung 2. Setzen Sie die Pronomen niemand und keiner ein!

1. Alle sind heute da. ………………… . fehlt.


2. ... von den Studenten versäumt die Stunden.
3. ......... von den Studenten antwortet schlecht.
4. Alle antworten richtig… …. antwortet falsch.
5. ………………………... spielt auf dem Hof.
6. …………… kann hier Schlittschuh laufen.
7. ... ……von den Jungen spielt mit dem Hund.
8. ... von den Freunden hat eine zwei in Schönschreiben. Beide haben eine Fünf.
9. ............................ fehlt heute in der Stunde.
10. .................... von den Studenten fehlt heute.

162
Übung 3. Setzen Sie die Pronomen kein und nicht ein!

1. Sie gehen heute ins Kaufhaus. 2. Am Dienstag schreiben wir ein Diktat. 3. Die Vorlesung ist
interessant. 4. Ich bringe gleich Bücher. 5. Ich habe eine Karte. 6. Das Haus ist vierstöckig.
7.Alle antworten auf die Fragen richtig.

Übung 4. Verneinen Sie folgende Sätze!

Muster: Die Straße ist lang. Die Straße ist nicht lang.
1. Er sitzt hier. 2. Er kommt zur Unterricht. 3. Der Anzug ist elegant. 4. Meine Eltern sind alt. 5. Die
Touristen sprechen deutsch. 6. Der Junge malt gut. 7. Er kommt heute. 8. Sie haben eine Vorlesung. 9.
Ich erwarte einen Brief.

Übung 5. Setzen Sie statt der Punkte nicht oder kein ein!

Die Schwester hat …. Nadel, sie näht …. Hakim hat. …. Zeitungen und …. Zeitschriften. Ich habe
…. Großeltern. Wer …. arbeitet, soll auch …. essen. Er antwortet …. richtige Antwort. Dieser Jung
hat …. starken Willen. Der Junge hat …. zwei . Er lernt …. schlecht. Der Junge beachtet den Hund
….

163
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»

FANIDAN

TEST SAVOLLARI

164
I-II semestr uchun test savollari.

l.Setzen Sie die Verben in der richtigen Form 16. Setzen Sie die Verben in der richtigen
ein. Form ein
Ich .....Lehrer Die Studenten ...................... in die Bibliothek.
a) werde b) sein c) haben. a) fahrt b)gehen c) machen
2. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form 17. Setzen Sie die Verben in der richtigen
ein. Form ein.
Ich ............... Usman Karimow. Wir .... Studenten.
a) heisse b) nermen c) haben a) sind b) ist c) sein
3 .Setzen Sie die Verben in der richtigen Form 18.Wie ............ dein Freund?
ein. a) heisst b) nennt c) ist
.1ch _____ an der Univtrsitet 19. Wo ......... er?
a) studiere b) lerne c) gehe Sie die a) studiert b) sprechen c) lesen
4. Setzen Verben in der richtigen Form ein. 20. Welche Sprache ................. Sie?
Die Strasse ................ breit. a) lesen b) studieren c) helfen
a) ist b) hat c) heisst 21. Setzen Sie einen Artikel ein , wenn es
5. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form notig ist.
ein. Sagen Sie bitte , ist ..... Milch heiss?
Das Buch ist ...................... a) das b) der c) ein
a) interessant b) schreiben c) lesen 22. .Setzen Sie einen Artikel ein , wenn es
6. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form notig ist. .......................................................................
ein. In unserer neuen Hochschule gibt
Die Studenten .................. die Geschichte der es...Sportsaal.
Republik. a) ein b) den c) einen
a) studieren b) lernen c) machen 23.. Setzen Sie einen Artikel ein , wenn es
7. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form notig ist. . Setzen Sie einen Artikel ein ,
ein. wenn es notig ist.
Das Kind ...... in der Schule. An der Strassenkreuzung steht.... Mann. ...
a) lernt b) studiert c) liest Mann wartet auf seinen Freund.
8. Setzen Sie die Praposition ein. a) ein / der b) der / ein c) -/ der
a) Alischer studiert ............. dieser Fakultat. 24. Setzen Sie einen Artikel ein , wenn es
a) an b) auf c) vor notig ist.
9. Setzen Sie die Praposition ein. Fur den Herbst brauche ich
.......... 5 Monaten sind wir Studenten. Regenmantel.
a) seit b) bis c) aus a) ein b) den c) einen
10. Setzen Sie die Praposition ein. 25. Setzen Sie das Substantiv in der richtigen
Um 16 Uhr kommt er ...... der Uni. Form ein.
a) bei b) nach c) aus Der Ingenieur erklart .... die Aufgabe.
11. Setzen Sie die Praposition ein. a) dem Arbeiter b) den Arbeiter c) die
Sie spricht ................... dem Lektor. Arbeiter
a) zu b) ausser c) mit 26.Ubersetzen Sie.
12. Setzen Sie die Praposition ein. Mein Haus ist in der Gartenstrasse.
Malika fahrt .................. Taschkent. a) Mening uyim bog`da.
a) zu b) nach c) vor v) Mening xonam bog` ko’chasida.
13. Setzen Sie die Praposition ein. s Mening uyim bog` ko’chasida.
.................. dem Institut liegt-ein d) Mening uyim bog` o’rtasida.
Kindergarten. 27.Erganzen Sie..
a) ausser b) gegenüber c) bei Hinter dem Haus …unser Garten.
14. Setzen Sie die Praposition ein. a) stehen
.Der Student kommt .... der Hochschule. b) liegen
a) vor b) nach c) aus c) befindet sich
15. Setzen Sie die Verben in der richtigen d) liegt
Form ein. 28. . .Erganzen Sie..
Der Junge...........dem Vater Auf dem Boden liegt…
a) hilft b) macht c) liest a) einen Teppich

165
b) der Tisch 45. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form
c) der Schrank ein..
d) der Sessel. Ich liebe ....................
29. Setzen Sie das passende Pronomen ein. a) dir b) dich c)sich
Meine Freunden hat heute Geburtstag : ich 46. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form
bringe .... Blumen. ein..
a) Sie b) ihr c) ihm Ich wasche ................ mit kaltem Wasser.
30. Finden Sie richtige Antwort. a) mich b) sich c) uns
Wie alt ist Usman Karimow? 47. Setzen Sie die Praposition ein.
a) 20 b) 18 c) 19 Das Buch liegt ................... dem Tisch.
31. Wo studiert er? a) auf b) vor c) aus
a) an der padagogischen Hochschule b) in der 48. Setzen Sie die Praposition ein.
Schule c) an der Uni ___ Tafel ist sauber.
32. Wer wohnt im Studentenheim ? a) das b) die c) der
a) Usman b) Asad c) Akmal 49. Setzen Sie passendes Modalverb ein.
33. Wer wohnt bei den Eltern? Ich .... ins Grune fahren
a)Asad b) Abror c) Raschid a) will b)konnt c) sollen
34. In Welcher Strasse wohnt Asad ? 50. Setzen Sie passendes Modalverb ein.
a) in der Nawoistrasse b) in der Hamsastrasse Er…. aufmerksam sein.
c) in der Mukimistrasse a) wollt b) soll c) mussen
35. In welchem Studienjahr steht Usman 51. Setzen Sie passendes Modalverb ein.
Karimow? Ich ..... Birnen gern.
a) im ersten Studienjahr b) im vierten a) darf b) mag c) kann
Studienjahr c) im dritten Studienjahr 52. Setzen Sie passendes Modalverb ein.
36.Wieviel Doppelstunden Unterricht hat Ich ................. dich zum Bahnhof begleiten.
Usman Jeden Tag? a) mogen b) kann c) durfen
a) zwei b) drei c) vier 53. Setzen Sie passendes Modalverb ein.
37.Wer halt die Vorlesungen in der Er ohne Arbeit leben.
Weltgeschichte ? a) sollen b) kann c) wollen
a) Dozent Rachmanov b) Dozent Abdullajew 54. Setzen Sie passendes Modalverb ein.
c) Dozent Sabirow Ich nach Hause gehen.
38.Wer leitet die Seminare? a) darf b) mussen c) mogen
a) Dozent Sabirow b) Dozent Alimow c) 55. Setzen Sie die Praposition ein.
Dozent Buranow ........... wieviel Uhr sollen wir kommen?
39.Was studieren die Studenten als a) In b) Vor c) Um
Fremdsprache ? 56. Setzen Sie die Praposition ein.
a) Deutsch b) Englisch c) Franzosisch Die Tasche liegt ..................... dem Tisch.
40.Wir haben heute ............... a) auf b) in c) am
a) Deutsch b) franzosisch c) Englisch 57. Setzen Sie die Praposition ein.
41.Setzen Sie die Verben in der richtigen Form Das Bild hangt ............................ Wand.
ein. a) an die b) an der c) an das
Wer .... fruh auf? 58. Erganzen Sie.
a)steht b) kommen c) lesen Ich interessiere .............. fur Literatur.
42. Setzen Sie die Verben in der richtigen a) sich b) mich c) sich
Form ein. 59.Erganzen Sie.
Er .... Mittag. Er setzt ...... auf die Bank.
a) isst b) essen c) esst a) sich b) mich c) dich
43. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form 60.Finden Sie richtige Antwort.
ein. Wo sind Bad und die Toilette?
Wir … Abendbrot im Studentenheim. a) zwischen der Kuche und
a) lesen b) gehen c) essen Schlafzimmer
44. Setzen Sie die Verben in der richtigen Form b) hinter dem Haus
ein. c)an dem Tisch
Er… ....... gern zu Fuss. 61.Ubersetzen Sie.
a) geht b) gehen c) fahren Ctol ustida chiroyli xrustal vaza turibdi.

166
a) Auf dem Tisch steht eine Blume mit der a) ist b)hat c)wurde
Vase. 75.Finden Sie die Zeitform.
b) Auf dem Tisch stelle ich kristalle Vase. Er studiert Geschichte und Deutsch.
c) Auf dem Tisch steht eine schone a) Perfekt
kristalle Vase.. b) Prasens
62. Setzen Sie Verben im Imperfekt ein. c) Imperfekt
Er .... Zahnarzt. 76.Setzen Sie Verben im Imperfekt ein
a) werde b) wurde c) werden d) werdet. Die Studenten... oft an ihre Kindheit?
63. Setzen Sie Verben im Imperfekt ein a) denken b) dachten c) denkte d) dachte
Wie ... dieser Herr? 77. Setzen Sie Verben im Imperfekt ein
a) hiess b) hiesse c) heisst d) hiessen. Der Student... die Ubungen.
64. Setzen Sie Verben im Imperfekt ein a) machen b) machte c) macht d) machten
Mit wem .... Das Baby? 78. Wahlen Sie Antonym zum Wort das Land
a) bleibt b) bliebst c) blieb d) blieben. a) der Garten b) der Fisch c) die Stadt d) die
65. Setzen Sie Verben im Imperfekt ein Angel
Wir .... an die Ostsee. 79.Wahlen Sie das Verb im Imperativ
a) fuhr b) fahre c) fuhren d) fuhrten. ... die Vokabeln answendig.
66.Ubersetzen Sie. a) Lerne b)Lernen c)Lernt d)Lehrt
Der Arzt untersucht den Kranken. . 80.Wahlen Sie das Verb im Imperativ
a)Vrach meni davolayapti. ... Sie bitte Platz
b) Vrach dori yozib berdi. a) Nehmt b) Nehmen c) Nehme d) Nehmst
c) Vrach bemorni tekshirayapti. 81.Wahlen Sie das Verb im Imperativ
67.Ubersetzen Sie ... wir nach Hause
Sie ist mittelgross und schlank.. . a) Gehen b) Geht c)Gehe d) Gehst
a)U kelishgan va o’rta bo’yli. 82.Ubersetzen Sie.
b)U semiz va o’rta bo’yli. Men kun tartibiga rioya qilaman.
c) U o’rta bo’yli va xushbichim.. a)Ich halte meinen Tagesplan ein.
68. Wahlen Sie das Verb im Imperativ. b)Wir haben heute keine Schule.
... Sie Abend lustig ! c) Ich habe viel zu tun.
a) Verbringt b) Verbringen c) Verbringe d) 83. Wahlen Sie Antonym zum Wort: krank
Verbing a) stark
69.Wahlen Sie das Verb im Imperativ b) gesund
.... wir ein Lied c) reich
a) Sing b) Singt c) Singen d)Sang 84.Erganzen Sie.
70.Finden Sie Synonym. Die Grippe ist eine …
Das Geschaft a) Gesundheit
a) Der Laden b)Infektionserkrankung
b) Der Supermarket c) Verkehr
c) a,b 85. Erganzen Sie.
71.Erganzen Sie. Der Sportler darf keinen ….trinken.
Herr und Frau Schmidt brauchen…. a) Kola
a) einige Sachen b) Limonade
b) einigen Bucher c) Alkohol.
c) eine Blume 86. Erganzen Sie.
72.Ubersetzen Sie. Jedes Training dauert….Stunden.
Hier gibt es Puder, Parfum, Tusche, a)vier
Nagellack. b)zwei
a) Bu erda upa, atir, tush, lak bor. c)acht
b) Bu erda ro’mol, tush, lak, upa bor. 87. Erganzen Sie.
c) Bu erda atir, upa, lak, tush bor. Der Sportler muss fleissig und …. .
73. Wahlen Sie Synonym zum Wort a) viel trinken
veranstalten b) viel trainieren
a) organisieren b) anfangen c) beginnen d) c) viel schlafen
enden 88. Erganzen Sie.
74. Erganzen Sie. Jeder kann Leser der… werden.
Er…verschiedene Interesse. a) Kino

167
b) Bibliothek
c) Theater
89.Erganzen Sie.
Die Bibliothek leiht ….aus.
a) Die Sache
b) Die Bucher
c) Die Stuhle
90.Ubersetzen Sie.
Die Bibliotheken spielen in unserem Leben
eine grosse Rolle.
a) Kutubxonalar hayotimizda katta rol
o’ynaydi.
b) Kutubxonalarda kitoblar ko’p.
c) Kutubxonalar juda chiroyli.
91. Setzen Sie statt der Punkte die
Praposition ein
Bonn liegt ............................ Rhein.
a) auf b) ohne c) am
92. Setzen Sie statt der Punkte die
Praposition ein
Das Buch liegt .... dem Tisch.
a) an b) auf c) um
93. Wahlen Sie das Verb im Imperativ.
…Sie bitte die Frage.
a) wiederholen b) wiederholt c) wiederhole d)
wiederholst
94. Wahlen Sie das Verb im Imperativ.
.... langsamer und deutlicher.
a) antworte b) antwortest c) anfworten d)
antwortet.
95. Wahlen Sie das Verb im Imperativ.
...Sie die fehler!
a) Verbessert b)Verbesserst c) Verbessern
96.Wahlen Sie das Verb im Imperativ.
.... wir lauter!
a) sprechst b) spreche c) sprech d) sprechen
97. Wahlen Sie das Verb im Imperativ.
... mir die Hefte.
a) geben b) gebst c) gib
98. Wahlen Sie das Verb im Imperativ.
.... rechtzeitig zur Stunde!
a) kommen b) komm c) kommt
99. Setzen Sie Verben im Imperfekt ein.
Ich meinen Gasten Bilder.
a) zeigte b) zeigt c) zeigen .
100. Wahlen Sie Antonym zum Wort: die
Gesundheit.
a) die Krankheit b) die Erklarung c) die Gaste

168
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»
FANIDAN

NAZORAT UCHUN SAVOLLAR

169
1. Wann steht Usman auf?
2. Was schaltet er ein?
3. Was bringt das Fernsehen?
4. Was macht Usman dann?
5. Wo frühstückt er?
6. Was ißt Usman zum Frühstück?
7. Trinkt er Tee oder Kaffee?
8. Wann geht Usman zur Hochschule?
9. Fährt er dorthin mit dem Bus?
10. Wie lange bleibt Usman an der Hochschule?
11. Was macht Usman nachmittags?
12. Treibt er Sport?
13. Was spielt er?
14. An welchen Tagen geht er in die Bibliothek?
15. Woran arbeitet er in der Bibliothek?
16. Bereitet er sich dort auch auf die Seminare vor?
17. Wann kommt er ins Studentenheim zurück?
18. Was macht er im Studentenheim?
19. Bleibt Usman abends immer in seinem Zimmer?
20. Wann geht er schlafen?
21. An welcher Fakultät studiert Karimow?
22. In welcher Gruppe, studiert er?
23. Wie groß ist seine Gruppe?
24. Sind alle Studenten im gleichen Älter?
25. Wer hat bei der Armee gedient?
26. Wer studiert fleißig?
27. Gibt es in der Gruppe einen Nachzügler?
28. Wie nennt man die l a Gruppe?
29. Weiche Nationalitäten gibt es in der Gruppe?
30. Wie verstehen sich die Studenten einander?
31. Welche Sprache hilft dabei?
32. Sind die Interessen der Studenten unterschiedlich?
33. Wofür intessieren sich die Studenten am meisten?
34. Wann und wo treffen sich die Studenten zusammen?
35. Was machen sie im Klubraum?
36. Antworten Sie auf die Fragen zum Text!
37. 1.Wann und wessen Initiotive wurde die Urgentscher Staatliche Universität gegründet?
38. 2.Wo befindet sich die Universität?
39. 3.Welche Fakultäten gibt es an der Universitet?
40. .Welche Mögligkeiten werden für die Studium der Studenten an der Universität geschaffen?
41. 5.Was können die Studentenaus der Bibliothek bekommen?
42. 1.Wo liegt die BRD?
43. 2.An welchen Staaten gränzt die BRD?
44. Wievel km2 Bodenfläche hat die BRD?
45. Wieviel Millionen Einwohner leben heute in der BRD ?
46. Was für ein Staat ist das Deutschland?
47. 6. Wieviel politischen Parteien gibt es im politischen Leben des Landes?
48. 7.Aus wieviel Bundeslandärn besteht Deutschland?
49. 8.Wann feiert die BRD die Einheitstag ?
50. Wer ist der Kanzler der BRD
51. 10.Wer ist der Präsident der BRD ?
52. Was ist das politische und gesellschaftliche Organ der BRD?
53. Nennen Sie den grössten Fluss Deutschland ?
54. Auf wieviel Jahre wird der Deutsche Bundestag gewählt ?
55. Wovon wird der Präsident der BRD gewählt ?
170
56. . Wie ist der Zustand der Umwelt in unserem Land? In der Welt?
57. 2.Nennen Sie bitte die Hauptquellen der Umweltver schmutzung?
58. 3.Worauf mussen die Menschen verzichten um die Umwelt zu bewahren?
59. 4.Was kann in diesem Fall die Regierung unternehmen?
60. 5.Welche Gefahr bereitet uns die wietere Verschmutzung der Umwelt?
61. .Welche Aufmerksamkeit wird der Entwicklung des Sportes in Usbekistan
62. gewidmet?
63. Nach welchen sportlichen Erfolgen hat sich Usbekistan für die Jahre der
64. Unabhängigkeit gestrebt?
65. 3. Welcher bekannten Sportler Usbekistans können Sie nennen?
66. Nach welchem Erfolge haben sich unsere Boxsportler im August 1999
67. gestrebt?
68. Welche Art des Sportes wurde populär bei uns im Landein den letzten Jahren?
69. Was hat der Präsident Usbekistan über das Tennis auf der Schließung des Turnieres
70. in Taschkent 1998 gesagt?
71. Wer hat sich aus denTennisisten nach den grossen Erfolgen in den internationalen
72. Wettbewerben gestrebt?
73. Wofür haben unsere Bergsteiger den Rang " die Meister des Sportes der
74. internationalen Klasse " bekommen?
75. Was habe ich gern?
76. Woran nimmst du teil?
77. Bist du ein leistungsstärker Sportler?
78. Warum treibst du Sport?
79. Welche Sportarten entwiket sich zur Zeit
80. Wer ist dein bester Freund?
81. Wer ist er?
82. Wessen Anleitung treinieren Alischer und seine Komando?
83. Wieviel Stunden dauert jedes Treining?
84. Wie muß man arbeiten?
85. Wie heisst seine Lieblingsmanschaft?
86. Welche Sportsendungen siehst du?
87. Wie meinen Sie ,Welche Rolle spielt Sport in unserem Leben? .
88. Wer war Alischer Nawoi?
89. Warum ernennte ihn der Sultan Husein zu seinem eigenen Minister?(Wesir)
90. Welche Fähigkeiten werden bei Nawoi in den Kindheiten gezeigt?
91. Ab welcher Zeit brechen die Blüte des Schaffens Nawoi an?
92. Welche Werke hat nach sich der Dichter gelassen?
93. Warum nannten ihn den Stern Hurasan?
94. Worin ist die Besonderheit des Schaffens Nawoi?
95. Worin steht die historische Verdienste Nawoi?
96. Wann beerdigte Ganzer Hirat den geliebten Dichter?
97. Wie erinnert das Volk das Gedächtnis des eigenen genialen Vorfahren?
98. Wieviel Einwohner hat Chiwa?
99. Was steht in Chiwa aus jener Zeit ?
100. Wieviele Jahre alt ist Chiwa ?
101. Wann entstand Chiwa ?
102. Welche Charakterzuge hat Chiwa ?
103. Was entwickelte sich in Chiwa am Anfang des XIX Jahrhunderts ?
Wodurch unterscheidet sich am Ende des XIX Jahrhundertsund am Anfang des XX Jahrhunderts ?
104. Was entwickelte sich in Chiwa in den Letzten Jahren ?
105. Was kann man zutreffen ,wenn man durch die Gassen der Itschankala spazirt ?
106. Was ist Chiwa ?
107. Welche Status bekam Itschankala ?
108. Ist die Technik mit dem Fortschritt verbunden?
109. Wie macht moderne Technik unser Leben leichter?
110. Was Schlechtes bringt das Wachstum?
171
111. Was meinen die Wissenschaftler dazu?

112. Und was meinen Sie dazu?


114.Wenn war das Fund "Umid" gegründet?
115.Was für eine Hauptaufgabe hat das Fund?
117.Wie ist die Auswahl der Jügendlichen für das Studium im Auslande vorbeikommt?
118.Wie hat über die Studenten aus Usbekistan der Professor der Devitson geantwortet?
119.Was ist das Hauptzweck des Fonds?
120.Welche Tätigkeit leitet das Fond "Umid"?
121.Wann wurde die Verfassung der Republik Usbekistan angenommen?
122.Wann tritt die Verfassung der Republik Usbekistan ?
123.Wann feiern wir den Tag der Verfassung ?
124.Wozu wird der 8. Dezember zum Volksfeiertag erklärt ?
125.Wann wurde die staatswappen von Usbekistan angenommen ?
126.Was ist im Zentrum des Wappens gestaltet?
127.Wie stellt Symbolik der staatlichen Fahne vor ?
128.Was stellt in der st. Fahne als Symbolik vor?
129.Was bedeutet himmelblaue Farbe?
130.Wer hat die lasurbaun Farbe für die eigene Fahne erwählt?
131.Was fur eine Symbol ist die weiße Farbe?
132.Was bezeichnen die roten Streifen, die grüne Farbe?
133.Wem entspricht der Halbmond?
134.Warum stellt man auf der Fahne 12 Sterne dar?
135.Wessen Symbol ist die staatliche Fahne?
136.Worüber wird in der historischen Denkmäler und in den handschriftlichen Annalen erwähnt?
137.Wessen Heldentaten haben die Reflexion in den historischen Quellen gefunden?
138.Wann hat die Zivilisation in Osten die höchste Blüte erreicht?
139.Welche ausstellenden Gelehrten Mittelasiens können Sie nennen?
140.Wann und wo lebte Mirso Ulugbek?
141.Wessen Enkel war Ulugbek?
142.Wer war Muhammad Taragai?
143.Wofür sorgte er?
144.Was machte er samarkand als Wissenschaftler?
145.Was baute er auf einem Hugel bei Samarkand?
146.Womit war das Observatorium ausgestaltet?
147.Was baute er in den größten Städten seines Reiches?
148.Welche Fächer unterrichtete man in diesen Medressen?
150.Wo studierte man die Werke von Ulugbek?
151.Wann wurde die staatswappen von Usbekistan angenommen ?
152.Was ist im Zentrum des Wappens gestaltet?
153.Wie stellt Symbolik der staatlichen Fahne vor ?
154.Was stellt in der st. Fahne als Symbolik vor?
155.Was bedeutet himmelblaue Farbe?
156.Wer hat die lasurbaun Farbe für die eigene Fahne erwählt?
157.Was fur eine Symbol ist die weiße Farbe?
158.Was bezeichnen die roten Streifen, die grüne Farbe?
159.Wem entspricht der Halbmond?
160.Warum stellt man auf der Fahne 12 Sterne dar?
161.Wessen Symbol ist die staatliche Fahne?
162.Wo befindet sich Samarkand?
163.Wieviel km liegt Samarkand von Taschkent entfernt?
164.Wieviel einwohner hat Samarkand?
165.Wie wird Samarkand bereits im 4 Jahrhundert vor unserer Zeitrechnung erwöhnt?
166.Wann drangen Dschingis – Khan und seine Nachfolger nach Samarkand?
167.Von wem wurde Samarkand zum kulturellen Zentrum des Mittelasiens gewandelt?
168.Wer machte die Stadt Samarkand zur Hauptstadt seines risigen asiatischen Reiches?
172
169.Welche Bauwerke wurde in Samarkand von Timur und seinen Nachfolgern gebaut?
170.Welche Bauwerke gehören dem Registan?
171.Wo befindet sich die Nikrapole „ Schahi –Sinda“?
172Für wem ließ Temur die Wallfahrstätte errichten?
173.Für wen war das Betreten der Nikrapole nicht erlaubt?
174.Wann und von wem wurde das Mausoleum Gur-Emir begonnen und beendet?
175.Wessen Gräber befindet sich in der Krupta?
176.Warum ist es schwer, auf hohen Bergen zu atmen?
177.Warum geht die Sonne im Osten auf und im Westen unter?
178.Warum ziehen die Vögel im Herbst in den Süden?
179.Warum schwimmt das Eis auf dem Wasser?
180.Warum schwellen die Flüsse im Frühling?
181.Warum ist es im Sommer warm und im Winter kalt?
182.Welche Rolle spielen die Parteien in Deutschland?
183.Was btreutet die ‘Funfprosentklausel’ ?
184.Wieviel Parteien sind im Bundestag vertreten?
185.Wie entstand die Partei der ‘Grunen’ ?
186.Welche Partei vertritt der heutige Bundeskanzler Deutschlands?
187.Welche Machtorgane gibt es in der BRD?
188.Wer ist das Staatsoberhaupt des Landes?
189.Auf welche Weise wird der Bundespräsident gewählt?
190.Welche Aufgaben hat der Bundestag?
191.Welche Parteien sin dim Bundestag vertreten?
192.Wie wird die Bundesregierung ernannt?
193.Was gehört zuden Massenmedien?
194.Welche Rolle spielen die Massenmedien?
195.Wie verstehen Sie die Pressefreiheit?
196.Welche Fernsehpragramme gibt es in der BRD?
197.Was bieten das Fernsehen und das Rundfunk an?

173
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

CHET TILI

FANIDAN

UMUMIY SAVOLLAR

174
Fan bo’yicha umumiy savollar:
1. Mein Lieblingsberuf.
2. Wozu lernt man die Fremdsprachen?
3. Sprechen Sie über die Zeitform „Präsens“.
4. Unsere Hochschule.
5. Bildungssystem in Usbekistan.
6. Sprechen Sie über die Deklination der Substantive.
7. Unsere Bibliothek.
8. Sprechen Sie über Usbekistan.
9. Mein Lebenslauf.
10. Meine Freizeit.
11. Sprechen Sie über den normalen Tag in Ihrem Leben.
12. Welche Vokale und Konsonanten gibt es im Deutschen?
13. Was ist Mathematik?
14. Was heisst Rechnen?
15. Was ist Algebra?
16. Mein Haus.
17. Konjugieren Sie die Hilfsverben „haben“ und „sein“.
18. Sprechen Sie über Deutschland.
19. Sprechen Sie über die Deklination der Artikel.
20. Bücher in unserem Leben.
21. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Usbekistan.
22. Sprechen Sie über die Zeitform „Perfekt“.
23. Mein Hobby.
24. Sprechen Sie über Weihnachten in Deutschland.
25. Infinitivgruppen.
26. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Deutschland.
27. Meine Zukunftspläne.
28. Sprechen Sie über die Zeitform „Plusquamperfekt“.
29. Mein Freund.
30. Dativ und Akkusativpräpositionen.
31. Sprechen Sie über die Märchenstadt Chiwa.
32. Sprechen Sie über Maschrab.
33. Dativpräpositionen.
34. Sprechen Sie über den Gebrauch von Modalverben im Präsens?
35. Meine Heimat.
36. Sprechen Sie über das Grammatikthema „Deklination der Personalpronomen“.
37. Sprechen Sie über Berliner Sehenswürdigkeiten.
38. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ 1).
39. Sprechen Sie über Samarkander Sehenswürdigkeiten.
40. Mein Lieblingsbuch.
41. Mein Dorf.
42. Trennbare und untrennbare Verben.
43. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ II).
44. Reflexive Verben.
45. Sprechen Sie über Navrus.
46. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ ISH).
47. Sprechen Sie über Silvester in Deutschland.
48. Sprechen Sie über die Umweltschutz in Usbekistan.
49. Sprechen Sie über die Zeitform „Präteritum“.
50. Akkusativpräpositionen.
51. Was ist Geometrie?
52. Reise durch die Welt.
53. Was ist die Menge?
54. Sprechen Sie über die Zeitform „Präteritum“.
55. Unsere Hochschule.
175
56. Bildungssystem in Usbekistan.
57. Sprechen Sie über die Deklination der Substantive.
58. Unsere Bibliothek.
59. Sprechen Sie über Usbekistan.
60. Was ist Phyzik?
61. Meine Freizeit.
62. Sprechen Sie über den normalen Tag in Ihrem Leben.
63. Welche Vokale und Konsonanten gibt es im Deutschen?
64. Wie gliedert sich die Phyzik?
65. Was ist das Meter?
66. Konjugieren Sie die Hilfsverben „haben“ und „sein“.
67. Sprechen Sie über Deutschland.
68. Sprechen Sie über die Deklination der Artikel.
69. Bücher in unserem Leben.
70. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Usbekistan.
71. Sprechen Sie über die Zeitform „Perfekt“.
72. Was misst man sehr oft?
73. Sprechen Sie über Weihnachten in Deutschland.
74. Infinitivgruppen.
75. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Deutschland.
76. Meine Zukunftspläne.
77. Sprechen Sie über die Zeitform „Plusquamperfekt“.
78. Was ist eine phyzikalische Grösse?
79. Dativ und Akkusativpräpositionen.
80. Sprechen Sie über die Märchenstadt Chiwa.
81. Sprechen Sie über Maschrab.
82. Dativpräpositionen.
83. Sprechen Sie über den Gebrauch von Modalverben im Präsens?
84. Meine Heimat.
85. Sprechen Sie über das Grammatikthema „Deklination der Personalpronomen“.
86. Sprechen Sie über Berliner Sehenswürdigkeiten.
87. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ 1).
88. Sprechen Sie über Samarkander Sehenswürdigkeiten.
89. Wie erklärt man Division?
90. Was ist Subtraktion?
91. Trennbare und untrennbare Verben.
92. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ II).
93. Reflexive Verben.
94. Sprechen Sie über Navrus.
95. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ ISH).
96. Sprechen Sie über Silvester in Deutschland.
97. Sprechen Sie über die Umweltschutz in Usbekistan.
98. Sprechen Sie über die Zeitform „Präteritum“.
99. Akkusativpräpositionen.
100. Wann erfand man die Logarithmen?
101. Reise durch die Welt.
102. An welcher Fakultät studieren Sie?
103. Was studieren Sie?
104. Warum lernen Sie Deutsch?
105. Was war im Altertum und im Mittelalter das bevorzugte landwirtschaftliche Arbeitstier?
106. Bücher in unserem Leben.
107. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Usbekistan.
108. Sprechen Sie über die Zeitform „Perfekt“.
109. Mein Lieblingsfach.
110. Sprechen Sie über Weihnachten in Deutschland.
111. Infinitivgruppen.
176
112. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Deutschland.
113. Meine Zukunftspläne.
114. Sprechen Sie über die Zeitform „Plusquamperfekt“.
115. Was benutzt man beim Rechnen?
116. Dativ und Akkusativpräpositionen.
117. Sprechen Sie über die Märchenstadt Chiwa.
118. Sprechen Sie über Maschrab.
119. Dativpräpositionen.
120. Mein Lieblingsberuf.
121. Wozu lernt man die Fremdsprachen?
122. Sprechen Sie über die Zeitform „Plusquamperfekt“.
123. Unsere Hochschule.
124. Bildungssystem in Usbekistan.
125. Sprechen Sie über die Deklination der Substantive.
126. Unsere Bibliothek.
127. Sprechen Sie über Usbekistan.
128. Was ist Mathematik für Sie?
129. Was ist Phyzik für Sie?
130. Sprechen Sie über den normalen Tag in Ihrem Leben.
131. Welche Vokale und Konsonanten gibt es im Deutschen?
132. Sport in meinem Leben.
133. Mein Studium.
134. Konjugieren Sie die Hilfsverben „haben“ und „sein“.
135. Sprechen Sie über Deutschland.
136. Sprechen Sie über die Deklination der Artikel.
137. Sprechen Sie über den Gebrauch von Modalverben im Präsens?
138. Meine Heimat.
139. Sprechen Sie über das Grammatikthema „Deklination der Personalpronomen“.
140. Sprechen Sie über Berliner Sehenswürdigkeiten.
141. Sprechen Sie über Navrus.
142. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ I).
143. Sprechen Sie über Silvester in Deutschland.
144. Sprechen Sie über die Umweltschutz in Usbekistan.
145. Sprechen Sie über die Zeitform „Präteritum“.
146. Akkusativpräpositionen.
147. Was ist eine Gleichung?
148. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ II).
149. Sprechen Sie über Samarkander Sehenswürdigkeiten.
150. Mein Lieblingsbuch.
151. An welcher Fakultät studieren Sie?
152. Was studieren Sie?
153. Warum lernen Sie Deutsch?
154. Bücher in unserem Leben.
155. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Usbekistan.
156. Sprechen Sie über die Zeitform „Perfekt“.
157. Was ist Algebra für Sie?
158. Sprechen Sie über Weihnachten in Deutschland.
159. Infinitivgruppen.
160. Sprechen Sie über die berühmten Persönlichkeiten von Deutschland.
161. Meine Zukunftspläne.
162. Sprechen Sie über die Zeitform „Plusquamperfekt“.
163. Mein Freund.
164. Dativ und Akkusativpräpositionen.
165. Sprechen Sie über die Märchenstadt Chiwa.
166. Sprechen Sie über Maschrab.
167. Dativpräpositionen.
177
168. Mein Lieblingsberuf.
169. Wozu lernt man die Fremdsprachen?
170. Sprechen Sie über die Zeitform „Präsens“.
171. Unsere Hochschule.
172. Bildungssystem in Usbekistan.
173. Sprechen Sie über die Deklination der Substantive.
174. Unsere Bibliothek.
175. Sprechen Sie über Usbekistan.
176. Sprechen Sie über den normalen Tag in Ihrem Leben.
177. Welche Vokale und Konsonanten gibt es im Deutschen?
178. Mein Haus.
179. Konjugieren Sie die Hilfsverben „haben“ und „sein“.
180. Sprechen Sie über Deutschland.
181. Sprechen Sie über die Deklination der Artikel.
182. Sprechen Sie über den Gebrauch von Modalverben im Präsens?
183. Meine Heimat.
184. Sprechen Sie über das Grammatikthema „Deklination der Personalpronomen“.
185. Sprechen Sie über Berliner Sehenswürdigkeiten.
186. Sprechen Sie über Navrus.
187. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ I).
188. Sprechen Sie über Silvester in Deutschland.
189. Sprechen Sie über die Umweltschutz in Usbekistan.
190. Sprechen Sie über die Zeitform „Präteritum“.
191. Sprechen Sie über die Deklination der Adjektive (Typ II).
192. Sprechen Sie über Samarkander Sehenswürdigkeiten.
193. Sprechen Sie über Silvester in Deutschland.
194. Aus welcher Sprache stammt das Wort „Geometrie“ ?
195. Aus welcher Sprache stammt das Wort „Algebra“ ?
196. Welche Arten der Geometrie kennen sie ?
197. Was ist die Kreislinie?
198. Was ist Radius?
199. Was bedeutet Diameter?
200. Was ist Zentrum?

178
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»
FANIDAN

REFERAT MAVZULARI

179
REFERAT MAVZULARI
1. Begrüßung und Bekanntschaft
2. Ich und meine Familie
3. Mein Lebenslauf
4. Mein Arbeitstag
5. Unser Haus
6. Meine Freizeit
7. Am Feiertag.
8. Meine Zukunftspläne
9. Das Studium an der Hochschule
10. Mein Ruhetag
11. Meine Familie
12. In der Deutschstunde
13. Unsere Hochschule
14. Unsere Stadt
15. Unsere Wohnung
16. Mein Zimmer
17. Im Hof
18. Mein Schulfreund
19. Im Kaufhaus
20. Im Lebensmittelgeschäft
21. Im Zentralwarenhaus
22. Am Wochenende.
23. Beim Arzt
24. Im Krankenhaus
25. Ein Besuch des kranken Freunds
26. Im Studentenheim
27. Im Lesesaal.
28. In der Hochschulbiblothek
29. Sport in unserer Hochschule
30. Unser Dorf
31. Die Erholungsheime
32. Theater in unserem Leben
33. Das Kinobesuch
34. Eine Reise nach Deutschland
35. Die Tourismus
36. Die Touristen aus Deutschland in Usbekistan
37. Die Touristen aus Usbekistan in Deutschland
38. Auf der Post
39. In der Bibliothek
40. In der Poliklinik .
41. Die Bildungssystem in Usbekistan
42. Die Bildungssystem in Deutschland
43. Die Politische System in Usbekistan
44. Die Politische System in Deutschland.
45. Die freundschaftliche Beziehungen zwischen Usbekistan und Deutschland
46. Die kuturelle Beziehungen zwischen Usbekistan und Deutschland
47. Ogahi
48. Mein Lieblingsdichter
49. Mein Lieblingsschriftsteller
50. Unsere Hochschule
51. Das Studentenleben
52. Auf der Post
53. Nawruz
180
54. Kurban Hait.
55. Die Pastenzeit der Muslemen
56. Rosa Hait
57. Die Nationale Feiertage in Usbekistan
58. Der Lehrertag
59. Der Tag der Unabhängigkeit
60. Der Verfassungstag
61. Die deutschsprachige Länder
62. Osterreich
63. Die Schweiz
64. Das Politische System der BRD
65. Das Klima des Deutschlands
66. Die Industrie und Landwirdschaft der BRD
67. Die alten Städte der BRD
68. Die Nationalfeiertage der BRD
69. Leipzig
70. München
71. Die berühmte Kompo nisten des Deutschlands
72. Die Deutsche Komponisten
73. Die Industrie und Land wirdschaft der BRD
74. Weinachten
75. Ostern
76. Mein Beruf
77. Die Sportfeste in Mittelasien
78. Die usbekische Sportler in Weltolympiaden
79. Die Sportfeste in Mitteleuropa(in BRD)
80. Die deutsche Sportler in Weltolympiaden
81. Die Olympiade Sendboote des Friedens
82. Aus der Geschichte der Olympischen Spiele
83. Die Frauensport
84. Die Frauen und Gesellschaft.
85. Die Rolle des Deutschlands in der Weltpolitik
86. Die Aktionen gegen Terrorismus
87. Die Presidentenschaft in Usbekistan
88. Die Presidentenschaft in derBRD
89. Die Verfassung der RU
90. Die Wahlen zum Palaten der Oliy Majlis
91. Die Verfassung der BRD

181
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

CHET TILI

FANIDAN

TARQATMA

MATERIALLAR

182
p://

183
184
185
186
187
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

CHET TILI

FANIDAN

GLOSSARIY

188
heißen (hieß—geheißen) - atamok schlanq - kelishgan,xushbichim
bu erda: «ukimok» ma`nosida Witze machen- xasil qilmoq
atalmok die Absicht haben- niyatga ega bo’lmoq
kullanilgan, schätzen- baholamoq
alt —kari zurücklegen – bosib utmok, kaytmok,
erste (r, s) —birinchi kaytarmok
jung — yosh der Schritt – kadam
das Studienjahr (-es, -e) — ukuv yili, die Einbindung- boglanish
sein (war — gewesen) — bulmok, die Staatengemeinschaft – davlatlar xamkorligi
der Student (-en, -en) —tolib, talaba wirtschaftlich – iktisodiy
werden (wurde— geworden)- bulmok politisch – siyosiy
die Studentin, -nen) —toliba die Struktur – tuzilish, tuzum
biror darajaga etishmoq die Kreation – yaratish, ijod
studieren (studierte — studiert) fördern –yordamlashmok, yordam kilmok
der Lehrer (-s,-)—ukituvchi,muallim wiederbeleben – kayta jonlantirmok; xis-tuygu
ukimok, urganmoq uygotmok
die Lehrerin(-, -nen) — muallima, das geistige Erbe – ma`naviy kadriyat, goyaviy
pädagogisch —pedagogik - meros
die Hochschule (-,-n)-oliy ykuv yurti, der Zugang – kirish, yondoshish, munosabat,
karash
kommen (kam— gekommen) — kel die allgemeinmenschliche Werte –
das Land (es,-er) - kishlok, mamlakat umuminsoniy kadriyatlar
stehen (stand-gestanden) —turmok; sichern –gegen Akk –ta`minlamok, kafolat
vom Lande —kishlokdan bermok,
wohnen (wohnte — gewohnt) — yashamok die Spitze –chukki, uch
unverheiratet, ledig — uylanmagan, an der Spitze – raxbarligida
das Studentenheim (-(e)s, -e) — talabalar der Zerfall – parchalanish, bulinish, ayrilish
yotokxonasi dringen (a,u)–auf Akk – sukilib surovsiz
der Bruder (-s, -) —aka-uka kirmok
der Freund (-es, -e) — dust, oshna das Jahreshundert – asr
die Schwester (-, -n) — opa-singil herrschen – über+Akk – xukmronlik kilmok
die Eltern (fakat kuplikda kullani- der Perser – eroniy, forsiy
gehen (ging - gegangen) — bormok, erweitern – kengaytirmok
ladi) — ota-ona der Baudenkmal – eski tarixiy yodgorlik
die Schule (-,-n)—maktab begehen- nishonlamok
bei den Eltern - ota-ona (si) oldida der Augenblick – bir zum, bir laxza, on
der Mann (es,-er)—kishi, erkak gelungen – ungidan kelmok, muvaffakiyatli
die Straße (-, -n) —kucha chikmok, muyassar bulmok
verheiratet —uylangan, turmushga anerkennen –tan olmok, tanimok
die Frau (-, en) - ayol, xotin die diplomatische Beziehungen – diplomatik
das Kind (es, er) — bola alokalar
einnehmen--- egallamoq funktionieren – faoliyat kursatmok, ishlamok,
die Aufgabe lösen — vazifa (topshiriq)ni bor bulmok
echmoq der Grundrecht – asosiy konun
einen besonderen Plat-boshqacha bir o’rin die Gerechtigkeit – adolat
einen treuen Freund zu haben-sodiq do’stga die Exekutivmacht – ijroiya xukumat
ega bo’lmoq basieren –auf+Akk –asoslanmok
die Unterstützung finden-himoya topmoq der Abgeordnete – deputat, vakil
das Geheimnis anvertrauen-sirni ishonmoq die Wahlreise – saylov
die Zeit verbringen-vaqtni o’tkazmoq die Wiederstandsfähigkeit – soprativlenie
bloss------------ faqat,balki souveran- suveren, mustakil
in guten Beziehungen stehen-yaxshi aloqa, nordlich - shimoliy
muomala WHO - eng . World Health Organisation.
mittelgroß-- o’rta bo’yli Weltgesundheitsorgan.
189
UNESKO - United Nations Educatuonal der Rechtstaat – xukukiy davlat
Scientifte and Cultural Organisation. die Errichtung – 1. Inshoot 2.tashkil topish,
Organisation der Vereinten Nationen für kurilish 3. asos
Erziehung, Wissenschaft und Kultur – unternehmen – katnashmok
birlashgan millatlarning fan, madaniyat va entschlossen – dadil, kat`iy
tarbiya tashkiloti südlich - janubiy
UNO – United Nations Organisation. Die östlich - sharkiy
Vereinten Nationen - BMT westlich - garbiy
der OSZE – das Mittelasien - urta osiyo
der WTO- der Teil - kism
der ICAO – das Territorium – maydon
die Unabhängigkeit – mustakillik

die Lehre von den Größen — kattaliklar xakida ta`limot


die Wissenschaft der Zahlgrößen — SONLI KATTALIKLAR XAKIDAGI FAN
in Teile zerlegen — KISM (BULAK) LARGA BULINMOK, AJRALMOK
in Arithmetik und Geometrie zerfallen — arifmetika va geometriyaga bulinmok
zu dem Begriff einer Zahl vereinigen — COH TUSHUNCHASIGA JAMLANMOK
die Grundlage der Geometrie — geometryaning asosi
Gemeinsame Eigenschaften haben−umumiy (bir xil ) xossaga ega bo'lmoq
eine Menge bilden— to'da (guruh,to'p,ko'pchilik) ni tashkil qilmoq
aus Elementen bestehen — element (qism) dan iborat bo’lmoq
als veränderliche Größe erklären —o’zgaruvchan kattalik (miqdor) sifatida tushintirmoq
das Symbol einführen —simvol (belgi) ni qo’llamoq , kititmoq
durch eine Gleichung ausdrücken — tenglama orqali ifodalanmoq
als veränderliche Größe erklären —o’zgaruvchan kattalik
(miqdor) sifatida tushintirmoq
Die BRD- GFR
die Bundesrepublik - Germaniya federativ Respublikasi
Deutschland umgeben - o’rab olingan, o’ralgan,
der Nachbarstaat - qo’shni davlat,
der Norden - Shimol,
der Süden - Janub,
der Osten - G’arb
der Westen - Sharq
die Fläche - maydom,saxn, sarxad,
leben - yashamoq,
der Einwohner - axoli
die Russische Föderation - Rassiya Federatiyasi
die Bevölkerung - aholi ,
bestehen - iborat bolmoq,
der föderalische Staat - federativ davlat,
CDU –Christlich Demokratische Union - Xristian Demokratlar Ittifoqi,
CSU - Christlich Soziale Union - Xristian Sozialistlar Ittifoqi ,
FDP - Freie Demokratishe Partei - Ozod Demokratlar Partiyasi,
PDS - die Partei des Demokratischen Sozialismus – Demakrat Sozialistlar Partiyasi ,
SPD – die Sozialistische Partei Deutschlands - Germaniya Sozialistlar Partiyasi,
die Listenverbindung Bundnis 90 / Die Grünen - Ittifoq 90/Yashillar,
die Aussenpolitik - Tashqi siyosat,
die Innenpolitik - ichki siyosat,
verantwortlich sein - Javogar bo’lmoq,
der Aussenhandel - tashqi savdo, eksport
die Verteidigung -ximoya, mudofaa,
die Wahrungsystem -valyuta, pul tizimi,
der Vortrag –-------------------------- maruza
zur Verfügung stehen – --------------ixtiyorida bo’lmoq
190
die Lesekarte – ------------------------a’zolik bileti
die Abteilung –------------------------ bo’lim
schöne Literatur – ---------------------badiiy adabiyot
Bücher ausleihen ---------------------- kitobolmoq
die Benutzung –----------------------- foydalanish
ausfüllen –------------------------------ to’ldirmoq
die Bücherausgabe – -------------------kitob beriladigan zal
erfüllen – --------------------------------to’ldirmoq
Arbeitsbedingungen schaffen – ------ ishlashga sharoityaratmoq der junge Dichter – yosh shoir
gefallen - yokmok zur Verfügung stehen xizmatida bolmopq
die Ruhe – tinchlik sich anbieten tagdim qilmoq, taklif
unter – tagida qilmoq
der Baum – daraxt die Ware mol
nachdenken – uylanmok, xayol surmok stattfinden jozlashmoq
der Gedanke – fikr sich entwickeln zuksalmoq
aufschreiben – yozmok die friedliche Koexistenz tinch totuvlikda
das Gedicht – she`r zashamoq
die Natur – tabiat die Geselschaftsordnung jamizat tartibi
der Gingkobaum – gingko daraxti demonstrieren nomozish qilmoq
China – Xitoy ein gutes Beispiel zaxschi misol
wachsen - usmok die Produktion maxsulot
die Musikhochschule – muzika oliygoxi die Kulturerrungenschaften madanizat
der Gast – mexmon zutuqlari
bestehen ( bestand-bestanden) - mavjud ein wichtiger Industriezentrum muhim
bolmoq, bor bolmoq sanoat markazi
der Handel - savdo das Maschinenbauwerk mashinasozlik
die Messe / yarmarka nennen atamoq
die Kreuzung charroha die Messehalle yarmarka sarozi
die Handelsstrasse - savdo yoli das Messehaus yarmarka sarozi
der Handelsweg - savdo yoli die Drückerei bosmoxona
liegen - joylashmoq sammeln zig’moq
führen- boshqarmoq , o’tmoq die Sehenswürdigkeit ko’rishga arzigulik joz
wichtig ( wichtiger- wichtigste) - muhim die Kulturstätte
sich entwickeln - zuksalmoq das Rathaus ratusha
der Norden shimol das Völkerschlachtdenkmal xalqlar jangi
der Süden . janub zodgarligi
der Westen sharq die Tomaskirche tomas cherkovi
der Osten g’arb der Erdteil er , qit’a
die Lage ahvol der Krieg urush
rasch tez der Stockwerk etaj
der Kaufmann (die Kaufleute-Pl) savdogar
heute ---------------- bugun laufen-----------------yugurmoq
der Montag-------dushanba die Uhr---------- soat
früh-------------------- erta der Unterricht--------brauchen
immer-------------doim brauchen----------kerak bo’lmoq
verstehen--------------tushinmoq das Wörterbuch------lug’at kitobi
wiederholen------takrorlamoq frühstücken------ nonushta qilmoq
neu--------------- yangi nehmen----------------olmoq
dann--------------------keyin sich anziehen---- kiyinmoq
bringen-----------olib kelmoq die Übersetzung------tarjima
sagen-------------------aytmoq sich abtrocknen--artinmoq
beginnen--------- boshlamoq zu Ende sein----------tugamoq
das Frühstück---------nonushta sich waschen-----yuvinmoq
zeigen------------ ko’rsatmoq die Reise--------------sayohat
das Badezimmer-vannaxona prachtvoll } – dabdabali, xashamatli, ajoyib
prächtig das Bauwerk – arxitektura yodgorligi
191
erstklassig erhalten –asl xolida saklanmok natürlich – oziga xos
die schriftliche Quelle –yozma manba national – milliy
nicht völlig erhalten – tula saklanmagan die Besonderheit – xususiyat
nicht völlig gekommen ist – tula etib kelmagan kulturell – madaniy
die Schatzkammer – xazina die Urwüchsigkeit – ozlik, oyiga xoslik
das bemerkenswerte Denkmal – dikkatga das Volk – xalq
sazovor obida, yodgorlik symbolisieren – ifodalamoq
außerordentlich – favkulodda, xaddan tashkari, rein – toza
muxim, goyat zur das Wasser – suv
sich unterschaeiden –fark kilmok, farklanmok, die Lasurban – rangning jilolanishi
ajralib turmok ehren – hurmat qilmoq
erhalten geblieben –saklanib kolmok wählen – tanlamoq
gegenseitig – ikki tomonlama jemals – osha vaqtda (qachonlardir)
überqueren – kesib utmok, kesmok, tusmok weiße Farbe – oq rang
(yulni) der Frieden – tinchlik
die Heimindustrie – xunarmandchilik sanoati die Reinlichkeit – tozalik
der Handel – savdo jung – yosh
die Metallbearbeitung – temirni kayta ishlash unabhängig – mustaqil
die Metallproduktion – temir maxsulotlari überwinden - yengib otmoq
hauptsächlich – asosan bedeuten – ifodalamoq, anglatmoq
die Vorfertigung – der Glückwunsch – tilak
der Griff – tutkich, tutish, tutish usuli, hell – yorug
tuknashish, olishish, ushlab olish für – uchun
der Säbel – kilich reinig – toza (farovon), pok
der Gegenstand – buyum, narsa der Weg – yol
die Fabrik der Kunstsouvenirs – san`at rote Streife – qizil chiziq (hoshiya)
suvenirlari fabrikasi das Leben – hayot
das Verwaltungsgebäude – ma`muriyat binosi der Lebenskraft – hayotiy kuch, tiriklik
mißbrauchte Schatz – egri – bugri joylashgan lebendig – jonli
tarixiy obidalar das Wesen – mavjudod
in die Vergangenheit zurückversetzt – utgan die Erde – yer, zamin
zamonga kaytgandek pulsieren – tomirda qon oqmoq
faszinierende Eindringlichkeit – maftunkor jilo fruchtbar – hosildor
ein baukunstlerisches Museum – arxitektura sich verbreiten – kengaymoq
yodgorliklari muzeyi heutzutage – bugungi kunda, bugun
märchenhaft anmütende Bauten – ertakona die Bewegung – harakat, qozgalish
uziga jalb kiluvchi inshootlar die Grünen – yashillar
das Meisterwerk – shox asar der Halbmond – yarim oy
orientalisch – sharkona der Jahrhundert – asr
zieren – bezamok der Stern – yulduz
die Verzauberung – maftunkorlik, xayratlanish verkörpern – gavdalantirmoq
die Säulenhalle – unbegrenzen – chegaralanmagan
ein starkes Erlebnis – kuchli taassurrot der Himmel – osmon
die Kulturerbe – madaniy meros das Weltall – koinot
der hervorragende Denker – mashxur das Sinnbild – ramz, simvol
mutafakkir die Vollkommenheit – tugallanganlik
einzigartig – yakkayu yagona die Vergangenheit – otgan davr, qadimgi
die Staatsflagge – davlat bayrogi zamon,
die Tradition – anana der Gegenwart – hozirgi zamon, ... davr
beste – eng yaxshi dieZukunft -kelajak
mächtig – kuchli sich entwickeln – rivojlanmok, tarakkiy etmok
fortsetzen – davom ettirmoq das Fischerdorf – balikchilar kishlogi
das Territorium – hudud das Spreeübergang – utish joyi
aufgeben – bermoq rennen (geterennt )- ajratmok
widerspiegeln – aks ettirmoq die Insel- orol
gleichzeitig – bir vaqtda die Mauer – devor
192
vereinen – birlashmok, birlashtirmok die hervorragende Verfahren- buyuk ajdodlar
einen - birlashmok das historisch – kulturelle Erbe- tarixiy-
erwähnen – tilga olinmok, eslatib utmok madaniy meros
der zweite Weltkrieg- ikkinchi jaxon urushi unmittelbar- bevosita
der Ost - shark die Entscheidung- karor, xukm, xulosa, echim
der West - garb wiederspiegeln - aks etmok, tasvirlab
Ostberlin – sharkiy Berlin kursatmok
Westberlin- garbiy Berlin die Entwicklungsstufen – rivojlanish boskichi
innerhalb von wenigen Jahrhunderten – asrlar Zorrastrismus - zardushtiylik
davomida das Heilbuch – mukaddas kitob
die Residenzstadt – karorgox joylashgan shaxar die Betreuung – gamxurlik, parvarish
erwähnen + G - tilga olinmok die eigenartige Kultur – aloxida, uziga xos
erobern - ishgol kilmok madaniyat
die Handelstadt – savdo shaxri der Vortrag –-------------------------- maruza
die Wiederaufbau – kayta kurilish zur Verfügung stehen – --------------ixtiyorida
der Mittelpunkt – markaz bo’lmoq
wandeln + in + Akk – 1. Aylanmok 2. die Lesekarte – ------------------------a’zolik
xarakatlanmok bileti
versammeln – yigmok, yigilmok die Abteilung –------------------------ bOo’lim
holen – olib kelmok schöne Literatur – ---------------------badiiy
stammen aus+D, von+D - kelib chikish, paydo adabiyot
bulish, karashli bulmok, tegishli bulmok, Bücher ausleihen ----------------------
kirmok kitobolmoq
das Bauwerk – arxitektura inshooti die Benutzung –-----------------------
ehmalig - ilgarigi, sobik, burungi, bulmish foydalanish
das Handwerk – kul xunari ausfüllen –------------------------------ to’ldirmoq
umfassen – kamrab olmok die Bücherausgabe – -------------------kitob
umgestalten – kayta tiklanmok beriladigan zal
errichten – bunyod etmok erfüllen – --------------------------------to’ldirmoq
der Hang – kiyalik; yonbagir; nishablik Arbeitsbedingungen schaffen – ------ ishlashga
die Hügel – tepa, tepalik, kir sharoityaratmoq
der Wallfahrstatt – kadamjo joy gefallen - yokmok
der Verwandte - karindosh die Ruhe – tinchlik
das Beginn – boshlash, boshlanish unter – tagida
das Jahrhundert - asr der Baum – daraxt
das Betreten – busaga, pogona nachdenken – uylanmok, xayol surmok
die Nikrapole - kadamjo joy, ziyoratgox der Gedanke – fikr
erlauben – ruxsat etmok aufschreiben – yozmok
die Krupta – er osti saganasi das Gedicht – she`r
der Gräber - mozor die Natur – tabiat
die Baumwollproduktion – paxta der Gingkobaum – gingko daraxti
maxsulotlariunderbare China – Xitoy
Kunst – ajoyib, guzal, eng yaxshi, chiroyli wachsen - usmok
san`at die Musikhochschule – muzika oliygoxi
die lebensweisige Philosopie – umrbokiy der Gast – mexmon
donolik falsafasi die Eltern - ota-ona
die Ideen des Humanismus – insonparvarlik verheiraten – turmuschga chiqmoq,
goyalari uylanmoq
durchdringend – ziyrak die Cousine - jiyan
die Weltzivilisation – dunyo madaniy der Onkel – tog’a, amaki
tarakkiyoti die Tante – xola, amma
der Aufklärer- ma`rifatchi, ma`rifatparvar, berufstätig – ish bilan mashg’ul
ma`rifat tarkatuvchi bo’lmoq
einschreiben- yozib kuymok, yozib olmok der Programmierer – qo’mpiter mutaxqassisi
die hervorragende Chorasmien – mashxur, die Menschheit - insoniyat
atokli, kuzga kuringan xorazmlik kaum anzudenken – tasavvur kiling
193
die Erfahrung - tajriba die Unterstützung finden------------- himoya
das Können - malaka, moxirlik, ustalik, topmoq
epchillik das Geheimnis anvertrauen---------- sirni
weitergeben – bermok, etkazmok ishonmoq
veranwortungsvoll - ma`suliyatli die Zeit verbringen-------------------- vaqtni
die Tätigkeit– faoliyat o’tkazmoq
gewinnen für + Akk, von+ Akk – bloss-------------------------------------
yunaltirmok, yutmok faqat,balki
durchführen - utkazmok in guten Beziehungen stehen-------- yaxshi
sich sorgen um+A – gamxurlik kilmok aloqa, muomala
der Berater – maslaxatchi mittelgroß------------------------------- o’rta
umgehen mit+Dat – muomala kilmok bo’yli
verbringen (verbrachte, verbracht) - schlanq ----------------------------------
utkazmok (vaktni) kelishgan,xushbichim
sich erinnern an+Akk - eslamok Witze machen-------------------------- xasil
erleben – boshdan kechirmok, bardosh qilmoq
bermok, chidamok die Absicht haben---------------------- niyatga
einnehmen - egallamok ega bo’lmoq
bemühen mit+Dat, in+Dat, wegen+ Dat, schätzen---------------------------------
um+Akk – urintirib kuymok, bezovta kilmok, baholamoq
tashvishlantirmok Das Warzeichen-------- nishon, belgi,
zufällig - tasodif das Dopelstandbild-----haykal, statue,
erreichen - erishmok das Blick ----------------qarash,
berühmt sein – mashxur bulmok darstellen ----------------tasvirlamoq,
die Welt – dunyo der Lorbeerkranz--------gulchambar,
sprechen – gapirmok
die Landessprache – davlat tili das Gartenhaus---------- bog’ uy
insgesamt – xammasi bulib gefallen-----------------yoqmoq
die Muttersprache – ona tili die Ruhe--------------- tinchlik
eine deutschsprachige Munderheit – nemis der Baum-------------daraxt
tilida gapiradigan kam sonli axoli nachdenken------------ o’ylanmoq
der Unterschied – fark der Kaufmann ---------------savdogar,
das Süddeutschland – janubiy Germaniya die Wohnung ----------------uy,kvartira,
5 wichtigste Sprache – 5 ta asosiy muxim til die Ecke-----------------------burchak,
das Fach – fan der Zeitungsstand -----------kioska,
der Mensch – inson das Gasthaus ---------------- mehmonxona,
die Welt –olam, dunyo, jaxon der Spaziergang--------------cayir q1ilish,
sprechen –gapirmok zu Bett gehen----------------uxlashga yotmoq
das Land – ulka, mamlakat Advent
leben – yashamok ……………………….adwent,rajdestwo
studieren – ukimok bayramidan oldingi kun,
brauchen – kerak bulmok die Heiligen Drei Könige…….uch muqaddas
die Fachleute – mutaxassislar qirol, shox,
die Hochschule – oliy ukuv yurti Sylvester (abend) …………….yangi yil
dauern – davom ettirmok kechasi ,
die Vorlesung – ma`ruza das Neujahr…………………...yangi yil,
halten – bermok, ukimok die Weinachten ……………....qayta tug’ilish,
wachsen – usmok rojdestwo,
von Jahr zu Jahr – yildan - yilga Heiliger Abend……………….muqaddas
besuchen - katnamok kecha,
einnehmen----------------------------- Prosit – prosit!.........................sog’liq uchun
egallamoq das Dreikönigsfest(tag)……… cho’qintirish
einen besonderen Platz--------------- ,muqaddas bayram,
boshqacha bir o’rin Nikolaustag – Santa ……… Santa klaus
einen treuen Freund zu haben------- sodiq kuni,
do’stga ega bo’lmoq
194
die Party…………………… .tantana,bayram der oberste Befehlshaber – verxovniy
die Rute – chiviq, xipchin, navda, glavnokomanduyushiy
die Süßigkeit - shirinlik die Streitkraft pl –kurolli kuchlar
belohnen -mukofotlamoq, ernennen – naznachat
Angst haben -qo’rmoq, verleihen –takdim kilmok (orden, medal)
die Rute - xivchin, die Dienstgrade – xizmat unvoni, darajasi
unartig -ozarniy,neposlushniy, verkunden – e`lon kilmok
Die Staatlichkeit –davlatchilik der Kriegszustand – xarbiy xolat
Die Institution – maxkama der Überfall – boskinchilik, xujum
Die Präsidentenschaft – prezidentlik die Vertagspflichtung – kelishuvdvn kelib
der Gesetz – konun chikadigan majburiyat
die Gründung des Amtes Präsidenten – die Verteidigung – oborona, zashita, ximoya
prezidentlik urni (lavozimi,mansabi)ni tashkil die Bestätigung – tasdiklashga kafillik berish
bulishi die Wahrung – valyuta
das Verfassungsgemäß - konstitutsiyaga entscheiden –xal kilmok, echmok
muvofik, … asosan die Zuständlichkeit – 1. asbob, ashyo, jixoz; 2.
der Garant – poruchitel, garant alokadorlik, mansublik
die Einhaltung –soblyudenie gewährleisten – ta`minlamok, garantiyalamok
das Hoheitsgebiet – davlat sarxadi, territorya der Erlass – 1.ukaz, prikaz 2. ozod kilmok
die Souveränität – xak-xukuklilik, suverenitet der Gerichtshof – sudyalar palatasi
die Sicherheit – ishonch das Verfassungsgericht – konstitutsion sud
die territoriale Unverletzbarkeit –sarxad das Wirtschaftsgericht –xujalik sudi
daxlsizligi der Staatsausschuss – davlat komiteti
die Unverletzbarkeit – daxlsizlik der Vorbehalt – eslatma, sharx, sharoit
realisieren – realizovat (usloviya)
das Beschluss – karor der Stellvertreter –1. urinbosar 2. tartibga
bezuglich –1. Alokadorlik 2. xakida kelmok
sichern – ishonmok der Generalstaatsanwalt – verxovniy gos-y
das Zusammenwirken – uzaro aloka, advokat
kelishilgan xarakat berichtigen – tugirlamok
die Verwaltung – boshkarma die Angabe – 1. kursatma 2. ma`lumot
zugleich – bir vaktda der Einwand – e`tiroz, baxona
der Oberhaupt – boshlik durchführen – 1. utkazmok (yul) 2. (xayotga)
die Exekutivmacht – ijroiya xukumat tadbik kilmok, ruyobga chikarmok
der Vorsitzende – rais die Abstimmung –ovoz berish
vertreten (vertritt) – ximoya kilmok bestätigen – tasdiklamok
innerhalb pr. Gen. – ichkarisida, ichida verpflichten durch+A oder D – majbur
führen – olib bormok; raxbarlik kilmok bulmok, kelishmok
die Verhandlung – muxokama, muzokara die Urkunde – xujjat, akt, gramota
unterzeichnen –imzolamok, kul kuymok auszeichnen – mukofotlamok
das Abkommen – kelishuv, konventsiya ununterbrochen – tuxtovsiz, tuxtamasdan
die Beachtung – rioya kilish wohnhaft – yashovchi
überkommen –kamrab olmok, von+D j-m - die Durchführung – utkazish, xayotga tadbik
olmok kilish
die Verpflichtung – majburiyat verabschieden – 1. kuzatib kuymok 2.
die Vollmacht – vakolat, xukuk bushatmok (ishdan), kabul kilmok, tasdiklamok
die Außenpolitik – tashki siyosat (konun)
berufen – ishga tayinlamok, in+Akk – Die Unabhängigkeit - mustakillik
chakirmok (majlis), taklif kilmok Das Wohl - ne`mat, tinchlik,
entlassen – ozod kilmok, tarkatmok osoyishtalik, eson-omonlik
sonstig – burungi, ilgarigi Der Große - buyuk
der Vertreter – vakil, urinbosar Die Zukunft - kelajak
der Bericht – doklad, xisobot sehen - karamok
vorlegen von+Akk – kuymok, yotkizmok, schauen auf + A – karamok (kimgadir,
bermok, keltirmok (ovkat), kursatmok nimagadir)
(tovarni), tempni tezlashtirmok ansehen -
195
anschauen } -karamok unmittelbar- bevosita
auf j-n aufpassen - karamok die Entscheidung- karor, xukm, xulosa, echim
beobachten - kuzatmok wiederspiegeln - aks etmok, tasvirlab
standhaft - kattik kursatmok
hart - kattik die Entwicklungsstufen – rivojlanish boskichi
fest - kattik Zorrastrismus - zardushtiylik
die standhafte Überzeugung – kattik ishonch das Heilbuch – mukaddas kitob
die Überzeugung die Betreuung – gamxurlik, parvarish
die Sicherheit } - ishonch die eigenartige Kultur – aloxida, uziga xos
die Gewußheit madaniyat
die Möglichkeit - imkoniyat
der Gesetz - konun DAS GRUNDGESETZ – ASOSIY QONUN
der Entwicklungsweg – yuksalish yuli
die Flagge - bayrok die Verfassung – konstitutsiya
der Kranz - gerb die Annahme – qabul qilish
die Hymne - gimn über die Annahme – qabul qilish haqida
die Verfassung - konstitutsiya Annehmen – qabul qilinmoq
das Attributt - nishon in Kraft treten – amalga kiritilmoq, kuchga
wählen – saylamok, tanlamok kirmoq
aussuchen - tanlamok zur Würdigung der Annahme – konstitutsiya
dienen – xizmat etmok qabul qilinganligini nishonlamoq
das Gesetzgebungsorgan – konun chikaruvchi die Würdigung – 1. Hisobga olmoq, 2.
organ Nishonlamoq
das heilige Nawrusfest – mukaddas Navruz der Annahmetag der Verfassung –
bayrami konstitutsiyni qabul qilingan kuni
der Rechtstaat – xukukiy davlat der Tag der Verfassung – konstitutsiya kuni
die Errichtung – bunyod kilish darstellen – ifodalamoq, e’lon qilmoq
die Einführung – kirish, amalga oshirish der Vortrag –-------------------------- maruza
die marktwirtschaftliche Beziehung – bozor zur Verfügung stehen – --------------ixtiyorida
iktisodiyoti alokalari bo’lmoq
die Festigung - die Lesekarte – ------------------------a’zolik
die Stärkung } - mustaxkamlash bileti
die Befestigung die Abteilung –------------------------ bo’lim
die Staatlichkeit - davlatchilik schöne Literatur – ---------------------badiiy
das wachstum des nationalen Gewustsein – adabiyot
milliy uzlikni usishi Bücher ausleihen ----------------------
der bemerkenswerte Platz - munosib urin kitobolmoq
das Zusammenbruch – tarkalish, barbod bulish die Benutzung –-----------------------
proklamieren – e`lon kilmok foydalanish
underbare Kunst – ajoyib, guzal, eng yaxshi, ausfüllen –------------------------------ to’ldirmoq
chiroyli san`at die Bücherausgabe – -------------------kitob
die lebensweisige Philosopie – umrbokiy beriladigan zal
donolik falsafasi erfüllen – --------------------------------to’ldirmoq
die Ideen des Humanismus – insonparvarlik Arbeitsbedingungen schaffen – ------ ishlashga
goyalari sharoityaratmoq
durchdringend – ziyrak das Feier – -------------bayram
die Weltzivilisation – dunyo madaniy das Ostern – -----------pasxa
tarakkiyoti das Weinachten – -----Rojdestvo
der Aufklärer- ma`rifatchi, ma`rifatparvar, anzünden – -------------yokmok
ma`rifat tarkatuvchi die Kerzen – -----------sham
einschreiben- yozib kuymok, yozib olmok der festgeschmückte Weinachtsbaumm –
die hervorragende Chorasmien – mashxur, bayramona bezatilgan daraxti
atokli, kuzga kuringan xorazmlik die verbreiteste Weinachtsspeise – sevimli
die hervorragende Verfahren- buyuk ajdodlar rojdestvo
das historisch – kulturelle Erbe- tarixiy- das Weinachtsgebäck – rojdestvo keksi,
madaniy meros pechene
196
das Stohle –---------------pirog zürükversetzen------------------------ qaytorib
der Sekt – -----------------shampan vinosi o’tkasib qo’ymoq
der Punsch –-------------- punsh das baukunstlerische Museum------ qurilish
prächtig - obidalari muzeyi
ajozib,dabdabali, hashamatli. die faszinierende Eindringlichkeit---
altertärtümlich - eski, ko’xna, yorqin ifoda
die Seidenstrasse - ipak yo’li, der märkenhafte anmutende Bau-----
die Konkurrenz - raqobat, afsonaviy o’ziga chalb qiluvshi
die schriftliche Quelle - yozma das Meisterwerk------------------------
manba, shox asar
das Bauwerk - qurilish die oreantalische Architektur----------
obidasi sharqona asar
entstehen - tarkib treffen-------------------------------------
topmoq ujrashmoq
annehmen - xisoblamoq zieren-------------------------------------
der Schatzkammer - xazina besamoq
das bemerkenswerte Denkmal - qimmatbaho weiterführen-----------------------------
yodgarlik davom ettirmoq
sich unterscheiden - forqlanmoq. die Verzauberung-----------------------
erhalten geblieben sein - soqlanib mahliyo etmoq,gipno’z qilmoq
qolgan der Säulenhalle--------------------------
außerordentlich - o’rali saroy
favqulodda,navbatdan tashqori, die Kulturerbe---------------------------
die Souvenir-------------------------- suvenir san’at merosi
das Verwaltungsgebäude----------- erklären-----------------------------------
maxkama binosi. tushintirmoq
dasHandelszentrum------------------ savdo einzigartig---------------------------------
markazi, yagona tur
treffen------------------------------- wandeln------------------------------------
ushratmo aylanmoq
sich fühlen----------------------------- xic das Schutsmuseum----------------------
qilmoq muzey qo’riqxona
die Vergangenheit---------------------o’tgan
zamon

197
(.

O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM


VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI »

FANIDAN

ADABIYOTLAR RO`YXATI
Adabiyotlar ro’yxati

1. Jumaniyazov A.J. Deutsch. ,,O’qituvchi “ nashriyoti, Tashkent .1995.

2.Gandelman B.A. Nemetskiy yazik dlya gumanitarnix vuzov, Moskva. ,,Visshaya shkola”

2001.

3. Toshev S, Ochilov T Deutsch. ,,Oqituvchi“ nashriyoti, Tashkent .1995.

4. Dadaxadjaeva M Deutschkursbuch ,,Filolog“ bosmaxonasi, Tashkent .2005.

5. Lipskaya. L.A. Uchebnik nemetskogo yazika. Izdatelstvo ,,Visha shkola”

6. Kiyev-19726. Arxipov G.B. Uchebnik nemetskogo yazika. Moskva. ,,Vsshaya shkola”1974.

7. Kuligina B. F. Uchebnik nemetskogo yazika. Moskva. ,,Vsshaza shkola”1974

8. Hartmut. Themen neu. Kursbuch 1. Max Heuber Verlag 2003.

9. Hartmut. Themen neu. Kursbuch 2. Max Heuber Verlag 2003.

10. Hartmut. Themen neu. Kursbuch 3. Max Heuber Verlag 2003.

11. Tatsachen ueber Deutschland. Frankfurt/Main, 2007.

12. Tatsachen ueber Deutschland. Frankfurt/Main, 2011.

13. Z. Toshov. Landeskunde. Buchara.2010.

199
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»

FANIDAN

XORIJIY MANBALAR

200
FOYDALANISH UCHUN INTERNET SAYTLARI.
www Google.uz
www. Pedagog.uz
www.Daad.uz
www.Wikipedia.org
www.Goethe.taschkent.uz
www.Test.daf.de
www.Huber.de
www.Eu.europe.com
www.Deutsch-uni.de
www.Funding-guide.de
www.Uni-assist.de
www.literature.uz.
www.ots.uz.
www.poetika.lv.
www.c-cafe.ru.
www.orexca.com.
www.tyurk.ru.
www.ziyonet.uz.
www.ta’lim.uz
www.talant.spb.ru.wald.html.
www.school.edu.ru.
www.inter-pedagogika.ru.
www.wwings.ru
www.ppf.uni.udm.ru
www.search.re.uz
www.ref.uz

O`zbekistondagi oliygohlarning elektron pochtalari.

1.www.urdu.@ursu.uzpak.uz - Urganch davlat universiteti sayti.


2.www.rektor@nuuz.uzsci.net - O`zbekiston Milliy universiteti sayti.
3.www.nfizmat@narod.ru - Toshkent davlat pedagogika universiteti sayti.
4.www.Nurmetj@rambler.ru - Nukus davlat pedagogika institutining sayti.
5.www.Tiu@bcc.com.uz - Toshkent Islom universitetining sayti.
6.www.Uwed@uwed.freenet.uz - Jahon iqtisodi va diplomatiya universi
7.www.buksu01@nline.ru - Buxoro davlat universitetining sayti.
8.www.namdu@uzpak.uz - Namangan davlat universitetining sayti.
9.www.fdu@fdu.vodiy.uz - Farg`ona davlat universiteti
10.www.samudm@yandex.ru - Samarqand davlat universiteti sayti.
11.www.Teic@uzpak.uz - Toshkent axborot texnologiyalari universiteti
12.www.tqtu@uzpak.uz - Toshkent davlat texnika universiteti.
13.www.yhi03@hotmail.com - O`zbekiston davlat jahon tillari universiteti.
14.www.tfi@tfi.uz - Toshkent moliya instituti.
15.www.Tashgiv@mail.tsp.uz - Toshkent davlat sharqshunoslik institut.
16.www.asu2001@rambler.ru - Andijon davlat universiteti.

201
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»

FANIDAN

MUTAXASSISLIKKA OID
MATNLAR

202
Die Architektur in Deutschland
Die deutsche Architektur war im 20. Jh. richtungsweisend. Die stä rksten Impulse gingen von
Weimar und Dessau aus, wo in den 20er Jahren das Bauhaus gegründet und der nach ihm benannte
Stil entwickelt wurde. Mit Walter Gropius (1883-1969) und Ludwig Mies van der Rohe (1886-
1909) als führenden Köpfen verhalf es dem Funktionalismus zu weltweiter Verbreitung.
Meisterwerke dieser Synthese von Kunst und Technik sind heute in allen Erdteilen zu finden.
Die deutsche Gegenwartsarchitektur hat lange unter ihrer schwierigen Ausgangsinstitution
nach 1945 gelitten. Die zerstörten Städte mussten schnell wiederaufgebaut werden, Millionen von
Menschen benötigten einen preiswerten Wohnraum. Die knappen Mittel des Wohnungsbaus flossen
in Groβsiedlungen, die in einheitlicher Plattenbauweise errichtet wurden.
Heute gibt es in Deutschland immer mehr Beispiele einer modernen, experimentierfreudigen
und doch menschengerechten Architektur. Manches gelungene Bauwerk verdankt seine Entstehung
noch immer dem Stil und Denken des Bauhauses. Aber auch neuere Tendenzen der Architektur wie
die Postmoderne haben bemerkenswerte Bauten entstehen lassen. Auch im Ausland machen
deutsche Architekten mit kühnen Projekten von sich reden. Dies gilt beispielsweise für H. Jahn, der
von Chicago aus wirkt, einem Zentrum moderner Hochhausbauten. In Frankfurt am Main baute
Jahn den 256 Meter hohen Messeturm, das zur Zeit höchste Bürogebäude Europas.
Zur Spitzengruppe deutscher Architekten von heute werden auch Gottfried Böhm, der 1986 als
erster Deutscher den „Pritzker Architecture Price' erhalten hat, Günther Behnisch sowie Oswald
Mathias Ungers gerechnet, dessen Quintessenz des Bauens eine geometrische Formgebung ist.

Bedeutende Bauwerke
Repräsentativbauten sind in Deutschland mit herausragenden Beispielen vertreten. Die
Bauherren vergeben ihre Aufträge nicht nur an deutsche Architekten, sondern auch an international
renommierte Büros. Deutsche Architekten sind in aller Welt erfolgreich. Ein Beispiel für
unkonventionelles, dynamisches Bauen ist die Hauptverwaltung der Autofirma BMW in München
mit ihrer auffälligen Zylinderform (Karl Schwanzer, 1972) Dies gilt auch für
das Bahlsen-Gebäude in Hannover mit seiner kubischen Verschachtelung (Dieter Bahlo, J. Köhnke,
Klaus Stosberg, 1974).
Weltbekannt sind die Anlagen für die Olympischen Spiele von 1972 in München mit ihrer
Zeltdachkonstruktion (Günther Behnisch, 1972). Die Anlagen sind in einem Park eingebettet, der
auch nach den Spielen seinen Wert als Freizeitraum behielt.
Viel Anerkennung findet auch die Neue Staatsgalerie von James Stirling in Stuttgart (1983).
Als Glanzleistung gilt schlieβlich das neue Museum für Kunsthandwerk in Frankfurt am Main, das
Richard Meier entworfen hat (1985). Im Zuge des Hochschulbaus sind zahlreiche architektonisch
wertvolle Bauten verwirklicht worden. Hervorzuheben ist hier beispielsweise die Universität von
Konstanz, bei der die Gebäude dem Gelände asymmetrisch angepasst wurden. Als Musterbeispiel
einer organisch in die Landschaft gebauten Klinik kann die Filderklinik in Filderstadt bei Stuttgart
gelten.
Seit 1945 sind in Deutschland eine groβe Zahl von Kirchen gebaut worden. Dabei hatten die
Architekten einen groβen Spielraum für ihre Experimentierfreude.
Stadtplanung
Die Gegenwartsarchitektur muss sich auch den Problemen der Stadtplanung stellen. Das
Historische wird wieder geschätzt. Neubauten werden soweit wie möglich in ihre alte Umgebung
integriert; der schmucklose Funktionalismus von Kaufhäusern aus den fünfziger oder sechsziger
Jahren findet keinen Anklag mehr. Die ,Alte Oper" in Frankfurt am Main ist ein Prachtbau aus der
Wilhelminischen Zeit. Ihre Auβenfassade wurde vollständig rekonstruiert (1981), im Inneren
jedoch ein hochmodernes Konzert - und Kongresszentrum eingerichtet.
Immer mehr Einzelhäuser, alte oder historische Ensembles und ganze Straβenzüge werden
unter Denkmalschutz gestellt.
Die Architektur in Usbekistan
Usbekistan ist ein Land mit alter hoher Kultur, das der Welt prächtige Architekturdenkmäler
hinterlassen hat. In den Werken der Altertumsforscher kann man die Beschreibung von Städten und
Palästen der Herrscher linden. Das Samaniden - Mausoleum in Buchara zählt auch heute noch zu
den besten Errungenschaften der Monumentalarchilektur des Altertums. Im Xl-Xll Jh. fand eine
reiche Bautätigkeit sowohl für öffentliche als auch private Bauten statt.
Die Architektur der Timuriden stellt im Weltmaβstab eine Glanzleistung dar. Die
monumentalen Kult- und Gesellschaftsbauten der Epoche Amir Timurs and der Timuriden wurden
zum Symbol der Gröβe des Reiches. Zahlreiche

Städte des Riesenreiches wurden von einer äuβerst regen Bautätigkeit erfasst. Zu den einmaligen
Baudenkmälern der Timuridenzeit gehören: der Memorialkomlex des Achmad Jassawi in Turkestan
203
(XIV. Jh.), das Mausoleum Zangi-ota bei Taschkent (XIV Jh.), die Mausoleen Saiffidin Bucharis,
Bajankullichans und Tschaschma Ajubs (alle XIV Jh.) in Buchara, die Medrese Ulugh - Beg in
Buchara und Gishduwan (XV Jh.). die Ensembles; Nematabad, Herat (XVI Jh.) u.a. Die Bauten in
Schahr-e Sabs und Samarkand sind jedoch der überzeugendste Beweis für die geniale Architektur
dieser Epoche.
Groβe Aufmerksamkeit schenkte Amir Timur dem Erblühen seiner Stadt Schahr-e Sabs. wo
neben Memorialbauten der groβartige Palast Ak Sarai errichtet wurde. Eine Vorstellung von der
einstigen Pracht vermitteln die noch heute erhaltenen Pylonen des Hauptportals. Die riesigen
Ausmaβe, die Kargheit und Einfachheit der Raumgestaltung - bei einer Portalbreite von 22 Metern
hat der Torbogen eine Höhe von beinahe 50 Metern beeindrucken. Beachtung verdient bei dem Ak
Sarai - Palast auch die wundervolle farbige Fliesenverkleidung mit ihrem vielfältigen
Ornamentdekor. Auf dem warmen ockerfarbenen Hintergrund der geschnittenen Terrakottaplattern
treten plastische geometrische Flechtbordüren aus glasierten Ziegeln hervor. Bis heute hat kein
einziges Bauwerk das reiche Fliesenmosaik des Ak Saroi - Palastes übertroffen. Maβstab,
Ornamentmuster und Farbenpracht der Fliesen verleihen dem Bauwerk seine einmalige Herrlichkeit
und Gröβe. Auf dem Palastportal stand die Inschrift: „Hegst du Zweifel an unserer wundertätigen
Kraft, so betrachte unsere Bauwerke!"
Amir Timur wollte Samarkand. die Hauptstadl seines Riesenreiches. zu der schönsten Stadt der
Welt machen. Und der groβe Herrscher tat alles für die Verwirklichung seines Vorhabens.
Samarkand wurde für lange Jahre zum Zentrum der Kultur und Kunst des Vorderen und Mittleren
Orients, zum Sammelpunkt der besten Architekten jener Epoche. Gemeinsam haben die aus den
eroberten Ländern nach Samarkand exportierten Architekten und Baumeister eine qualitativ neue
Richtung in der Weltarchitectur geschaffen. Die groβartigen Gebäude der Moscheen und Medresen,
die Regierungspaläste, die reichen Wohnhäuser, die Basare und Karawansereien wurden in den
kompakten Bebauungsplan einbezogen und bilden die Kernpunkte eines einheitlichen Ensembles.
Die Gebäude wurden auf tief in die Erde reichende Fundamente gesetzt und aus gebrannten Ziegeln
und festem Stuckmörtel errichtet. Höchste Meisterschaft wurde beim Bau der Kuppeln und Bögen
erreicht.
Eine typische Besonderheit der Architektur der Timuridenzeit stellt das Ensemble-Bauprinzip
dar. Die Architekturensembles jener Zeit kann man in mehrere Gruppen untergliedern
Hervorzuheben sind dabei die sogenannten Kosch-Fnsembles (gepaarte), bei denen sich zwei
Monumentalbauten auf einer. Achse gegenüberstehen. Dazu gehören beispielsweise die
Hauptmoschee Timurs und die Medrese Sarai Mulk- Chanum in Samarkand.
Die Epoche Timurs und der Timuriden ist durch die Wiedergeburt von Kunst und Handwerk
gekennzeichnet. Eine Hochblüte erleben die Teppichknüpferei, Stickerei, Metallbearbeitung, Holz-
und Steinschnitzerei, Haushalts- und Architekturkeramik. Die mit blauen Majolikafliesen
verkleideten Portale und Kuppeln der majestätischen Bauanlagen wurden zum Symbol der Epoche.
Blautöne sind auch für die Haushaltskeramik jener Epoche charakteristisch.
Die Entwicklung der Städte, das Wachstum der Bevölkerung, die Verbreitung des natinalen und
internationalen Handels haben den Bau von Karawansereien entlang der Karawanenwege gefordert.
Auch heute noch kann man z.B. neben der modernen Stadt Nawoi die guterhaltene Karawanserei
Rabat-i-Malik sehen.
Die oben genannten Jahrhunderte hinterlieen uns zahlreiche Moscheen: Juma-Matschit,
Namasgoh, Gusar.
Im XVI-XVIII Jh. richtete man sich vornehmlich in den Groβstädten nach den traditionellen
Baustilen.
In der 2. Hälfte des XX. Jahrhunderts begann man in der usbekischen Architektur Prinzipien
des europäischen Städtebaus anzuwenden. So entstanden Banken. Schulen, Hochschulen, die nach
europäischem Vorbild errichtet wurden.
Moderne Städtebauprinzipien wie komplexe, mehrstöckige Bauten sind für die modernen
Städte Usbekistans typisch (z.B. für Olmalik, Angren. Sarafschan und besonders für Nawoi). In den
Jahren der Unabhängigkeit wurden viele der weltberühmten Architerkturdenkmäler von Samarkand,
Buchara. Chiwa restauriert. Unsere Hauptstadt Taschkent hat sich sehr verändert (z.B. der
Mustakillik Platz).
1995 wurden im klassischen Stil das Timuriden - Museum, 1996 das Gebäude von Olij Mashlis
gebaut.
In den letzten Jahren baute man viele moderne Gebäude, wie z.B das Hotel
'Intercontinental", die Nationale Bank der Republik Usbekistan (1995,
Architekt A. Tochtaew). *

LEIPZIG.

Lepzig ist eine der ältesten Städte des Deutschlands. Es hat eine lange Geschichte. Es besteht
seit 1152. Es ist seit vielen Jahren ein Zentrum des Handels und der Kultur. Bereits im XII
Jahhundert gab es hier Messen, weil die Stadt an der Kreuzung der wichtigsten Handelsstrassen
lag. Eine von ihnen führte von Spanien durch Polen bis in die Polen, und der andere
Handelsweg führte vom Norden nach Italien. Dank dieser Lage entwickelte sich Lepzig rasch zu
einer Handelsstadt.
204
Der alte Leipziger Markt mit dem alten Rathaus ist schon vor acht Jahrhunderten besteht. In
alten Zeiten haben sich die Kaufleute auf diesem Markt ihre Waren angeboten. Jetzt findet die
Messe nicht mehr auf diesem Platz statt. Jetzt stehen viele Messehallen und Messehäuser zur
Verfügung den Kaufleuten aus den verschiedener Ländern.
Die heutige Leipziger Messe ist ein gutes Beispiel für die friedliche Koexistenz von Staaten
mit verschiedener Geselschaftsordnung. An dieser Messe demonstrierte auch Usbekistan seine
Produktion und Kulturerrungenschaften.
Leipzig ist auch ein wichtiger Industriezentrum.Hier gibt es Maschinenbauwerke,
elektrotechniosche und chemische Werke.
Lepzig nennt man auch die Stadt des Buches. Hier gibt es die größten Drückereien des
Landes. Das Leipziger Deutsche Drückerei besteht seit 1913 und mehr als 4 Mio Bücher und
Zeitschriften gesammelt.
In dieser Stadt gibt es viele Sehenswürdigkeiten und Kulturstätten: das alte Rathaus, das
Völkerschlachtdenkmal, die Tomaskirche, das Musikmuseum und einige Theater. In der
Tomaskirche findet oft Konzerte mit Werken von Johan Sebastian Bach statt.
Leipzig ist seit 1409 Universitätsstadt. An den zahlreichen Hochschulen studieren Tausende
Studenten aus vielen Erdteilen der Welt. Eine der Universitäten wurde erst nach dem Krieg
entstanden. Es ist ein Hochhaus mit 36 Stockwerken. Hier hat die Sächsische Akademie der
Wissenschaften ihren sitzt

Das Goethe – und Schiller - Denkmal in Weimar

Zu den charakteristischen Wahrzeichen Weimars gehört das Doppelstand, das Schiller mit
idealistischem Blick an der Seite eines realistisch in die Welt schauen Goethe darstellt. Beide halten
einen Lorbeerkranz in den Händen.
Das Natinaltheater mit dem davorstehenden Denkmal der Dichter Goethe und Schiller ist in
Weimar sehr bekannt. Viele Gäste aus Deutschland und der ganzen Welt kommen deswegen in die
Stadt. Diese Dichter schrieben Bücher und Theaterstücke. Sie erzählten darin Geschichten aus dem
wirklichen Leben. Auch heute werden die Bücher von Goethe und Schiller gern gelesen und die
Theaterstücke besucht.
Auf dem Denkmal tragen die Dichter die Bekleidung wie zu ihren Lebzeiten. Der
Lorbeerkranz, den beide in ihren Hünden halten, zeichnet die Freunde als berühmte Dichter aus.
Noch heute werden viele Stücke von ihnen im Nationaltheater gespielt. Auch Musik von
Künstlern wie Bach und Listz kann man hier hören.

WEIMAR
Weimar gehört heute zu den bedeutensten kulturellen Zentren des Deutschlands.Man kannn
mit vollem Recht sagen, es ist ein wahres Museum. Weimar besitzt viele herliche Parkanlagen und
Gedenkstätte, hier haben viele berühmte Persönlichkeiten gelebt und geschaffen. Die meisten
Gedenkstätten Weimars sind mit großen Goethe und Schiller verbunden. Sie lebten und wirkten
hier. Vor dem Gebäude des Deutschen Nationalteaters befindet sich Goethe Schiller Denkmal. Zu
den charakteristischen Wahrzeichen Weimars gehört dieses Doppelstand, das Schiller mit
idealistischem Blick an der Seite ines realistisch in die Welt schauenden Goethe darstellt. Beide
halten einen Lorbeerkranz in den Händen.
Das Natinaltheater mit dem davorstehenden Denkmal der Dichter Goethe und Schiller ist in
Weimar sehr bekannt. Viele Gäste aus Deutschland und der ganzen Welt kommen deswegen in die
Stadt. Diese Dichter schrieben Bücher und Theaterstücke. Sie erzählten darin Geschichten aus dem
wirklichen Leben. Auch heute werden die Bücher von Goethe und Schiller gern gelesen und die
Theaterstücke besucht.
Auf dem Denkmal tragen die Dichter die Bekleidung wie zu ihren Lebzeiten. Der
Lorbeerkranz, den beide in ihren Hünden halten, zeichnet die Freunde als berühmte Dichter aus.
Noch heute werden viele Stücke von ihnen im Nationaltheater gespielt. Auch Musik von
Künstlern wie Bach und Listz kann man hier hören.

205
Der junge Dichter Goethe kommt nach Weimar. Er wohnt einige Jahre im Gartenhaus in
Weimar. Das gefällt ihm sehr. Bei der Ruhe im Park und unter schönen Bäumen kann er ungestört
nachdenken und seine Gedanken aufschreiben. Hier schreibt er viele Gedichte über die Natur. Er
schreibt auch über den seltenen Gingkobaum, der eigentlich in China wächst. Heute steht ein
solcher Baum in Weimar hinter der Musikhochschule.
Täglich besuchen viele Gäste Goethes Gartenhaus. Verschiedene Gegenstände im Haus
erinnern noch an den Dichter. Der hohe Tisch mit schräger Platte heißt Stehpult, an dem Goethe
beim Schreiben stand.
Kannst di dir vorstellen, daß Goethe in seinem Gartenhaus auch andere Arbeiten erledigen
mußte? Er lernte dort die Tätigkeiten eines Gärtners kennen. Die Zeit im Gartenhaus war für Goethe
eine gute Zeit.
Übung 2. Übersetzen Sie folgende Wörter und Wendungen und bilden Sie Sätze mit denen.
Zu den charakteristischen Wahrzeichen, das Doppeltstandbild, mit idealistischen Blick,
realistischen in die Welt schauende, Lorbeerkranz halten, das Nationaltheater mit dem
davorstehenden Denkmal, aus dem wirklichen Leben erzählen, die Dioskuren der deutschen
Klassik.

GEOMETRIE

Geometrie ist ein Teilgebiet der Mathimatik. Sie ist die Lehre von den Eigenschaften der
räumlichen Gebilde {Figuren). Die sich auf Form Grösse und Lage beziehen. Die Geometrie
beschüftigt sich auch mit den Transformationen der Gebilde. Das Wort "Geometrie" stammt aus der
griechischen Sprache und bedeutet «Erdmessung».
Die Geometrie zerfällt heute in Planimetrie Stereometrie. darstel-lende Geometrie, Gniometrie,
ebene Trigonometrie sphärische Trigonometrie und anlytische Geometrie.
Die Elementargeametrie umfasst die planimetrie und DIE Stereometrie. Die planimetrischen
Untersuchungen führt man im allgemeinen in einer gegebenen Ebene durch. Die Planimetrie
betrachtet die Gebilde höchstens als Zweidimensional.
Punkte und Geraden sind Grundbausteine der Elementargeometrie in der Ebene. Die
elementare Geometrie heschäftigt sich mit Punkten, Strecken, Winkeln, Geraden. Dreiecken,
Vielecken. Kreisen, Tetrae-dern und so weiter in der Ebene und RAUM. Dabei spielt das Bedürfnis,
die Gebilde zu messenf eine wesentliche Rolle. Anschaulich wird die Gerade oft als Spur eines
Punktes erklärt. Dieser Punkt bewegt sich in einer Ebene auf dem kürzesten Verbindungsweg
zwischen Punkten und dabei nie Richtung ändert. Der Punkt wird als Schnittstelle zweier Geraden
aufgefaßt.
Ein Strahl enthält genau die Menge aller Punkte einer Gerade.Die Streometrie untersucht die Linien
und Flächen im Raum. Ein Teilgebiet der Planimetrie ist die Ebene Trigonometrie. In ihr werden
die Beziehungen zwischen den Seiten und Winkeln der Dreiecke aufgestellt. Die sphärische
Trigonometrie befaßt sich mit Eigenschaften von Dreiecken auf der Kugeloberfläche.
Die Aufgabe der darstellenden Geomatrie ist die getreue Darstellung räurnlicher Gebilde in
der Ebene. Die Differentialgeometrie untersucht die Eigenschaften von Kurven und Flächen mit
den Mitteln der Dif ferenzialrechnung.

Der Funktionsbegriff.
Der erste Mathematiker, der den Begriff «Funktion» definierte, war Leonhard Euler (1707 —
1783). Er erklärte die Funktion als veränderliche Größe, die von einer anderen Größe abhängig
ist. Er führte das Symbol y = f (x) ein (y ist eine Funktion von x, oder y gleich f von x ). Für Euler
war die Abhängigkeit einer Große von einer anderen das Wesentlihce einer Funktion. Später
genügte dieser Funktionsbegriff den Anforderungen nicht mehr. Man mußte ihm einen
allgemeineren Inhalt geben. Nicht die Abhängigkeit der Großen voneinander ist das wesentliche
der Funktion, sondern ihre Zuordnung. z. B: gehören zu bestimmten Objekten, die in einer
Menge zusammengefaßt werden, bestimmte Objekte, die in einer anderen Menge zusammengefaßt
werden. Somit führt man den Funktionsbegriff auf die Begriffe der Mengenlehre zurück.
Man definiert den Begriff der Funktion mengentheoretisch mit Hilfe des Abbildunsbegriffs.
Eine Funktion f ist eine eindeutliche Abbildung von M in N, dabei ist M = D (f) und N=W
(f).

206
DER NOBELPREIS
Das Vermögen des schwedischen Chemikers und Industriellen Alfred Nobel
(1833-1896) basierte auf seiner Erfindung des Dynamits. In seinem Testament
verfügte er die Gründung der Nobelstiftung, welche seit 1901 jährlich die
Nobelpreise an Personen verleiht, die ”der Menschheit den größten Nutzen gebracht
haben”.
Die Preisträger werden nach dem Wunsch Nobels auf den Gebieten der Physik
und Chemie von der ”Königlich Schwedischen Akademie der Wissenschaften”, auf
dem Gebiet der Physiologie oder Medizin vom ”Karolinska Institut” in Stockholm
und auf dem Gebiet der Literatur von der ”Schwedischen Akademie” ausgewählt. Die
Friedensnobelpreisträger werden von einem fünfköpfigen Ausschuß des
norwegischen Parlaments bestimmt. Die Vergabe eines Nobelpreises ist an maximal
drei Personen möglich, während der Friedensnobelpreis auch an Institutionen
vergeben werden kann. Wenn keine preiswürdige Leistung gefunden wird, kann ein
Nobelpreis für ein Jahr zurückgehalten werden oder ganz entfallen.
Neben den von Nobel gestifteten Preisen wird seit 1969 der von der
Schwedischen Reichsbank gestiftete ”Preis für Ökonomische Wissenschaften in
Erinnerung an Alfred Nobel” verliehen. Die Preisträger werden ebenfalls von der
”Königlich Schwedischen Akademie der Wissenschaften” bestimmt.
Am 10. Dezember, dem Todestag Nobels, werden traditionell der
Friedensnobelpreis vom norwegischen König in Oslo und die anderen Nobelpreise
vom schwedischen König in Stockholm überreicht. Alle Preisträger erhalten eine
Urkunde, eine Goldmedaille und einen Geldbetrag. Dieser ist vom Jahreszinsertrag
der Nobelstiftung abhängig. Er steigerte sich seit 1970 von umgerechnet 288.000 DM
auf 1,8 Mio. DM im Jahr 1999.
Alfred Nobel (1833-1896)

Meine Heimatstadt - Urgentsch

Meine Heimatstadt ist Urgentsch. Urgentsch liegt im nordlichen Teil des


Landes und wurde urkundlich im 17 Jahrhundert von Abulgosi Bahodirhon
gegründet. Die Stadt wurde zur Ehre der alten Hauptstadt von Choresm Urgentsch
genannt . Urgentsch liegt an beiden Ufern des Schavatkanals an dem Fluss Amy
Drja.
Heute ist Urgentsch die Hauptstadt von Choresm. In Urgentsch gibt es viele
Fabriken und Werke. Dort arbeiten viele Menschen. Es gibt in Urgentsch eine
Universität, viele Kollegen und Fachschulen. An der Universität studieren tausende
Studenten. In Urgentsch gibt es gibt es ein Theater, viele Kinos, Museen,
Ausstellungen und Bibliotheken. Mit großem Interesse besichtigen wir immer die
Ausstellung für Volkskunst.
Wegen seiner zahlreichen Parks und Grünanlagen wurde Urgentsch die
„Gartenstadt“ genannt. Vor kurzem wurde in Urgentsch das Shaloliddin Manguberdi
Denkmal und das Ehrenmal „Avesto“ errichtet . Urgentsch ist auch ein großes
Zentrum des Sports. Hier gibt es viele Sportanlagen, Stadien und Sportplätze,

207
Schwimmbecken. Vor kurzem wird in Urgentsch ein großer Sportpalast gebaut
werden.
Heute ist Urgentsch ein bedeutendes Industrie und Wirtschaftszentrum des
Landes und eine der wichtigsten Städte derRepublik.

208
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»

FANI

MUALLIF HAQIDA MA’LUMOT

209
Muallif haqida ma`lumot.

Xodjayeva Gulshod Baxadirovna 1997 yil Urganch Davlat universiteti Nemis tili
yo’nalishiga xujjat topshirib grant asosida o’qishga kirdi va 2001 yil shu yo’nalishni muvafaqqiyatli
tugatdi. Shu yili universitetning Jaxon tillari fakulteti “Fakultetlararo xorijiy tillar” kafedrasiga
o’qituvchi bo’lib ishga qabul qilindi. 2002 – 2004 yil magistraturaning Lingvsitika (nemis tili)
mutaxassisligini imtiyozli diplom bilan tugalladi. 2005 yil yana shu kafedrada ishini davom
qildirdi. Faoliyati davrida o’zining ishga ma`suliyat bilan yondashishi, o’z sohasining yaxshi
mutaxassisi ekanini ko’rsatdi. Viloyat, Universitet miqiyosida o’tkazilgan ilmiy – amaliy
konferentsiyalarda ma`ruzalari bilan ishtirok etgan.
Xodjayeva Gulshod 10 dan ziyod ilmiy va ommabob maqolalarini halqaro, respublika, va viloyat
miqiyosida jurnal, hamda gazetalarda chop kildirgan.
Hozirgi kunda Xodjayeva Gulshod ilmiy rahbari f.f.n., prof. Jumaniyazov Ataboy raxbarligida
«Til normasi va o’zbek tiliga german tillaridan kirib kelgan so’zlarning leksikografik
kodifikatsiyasi» mavzusida nomzodlik ilmiy ishini davom ettirgan xolda ish olib bormoqda. Ilmiy
ishi yuzasidan 3 ta nomzodlik (Ingliz tili,Falsafa va axborot texnologiyalari) minimumlarini a`lo va
yaxshi baxolarga topshirgan.
Talabalar bilan ishlash jarayonida interfaol metodlar bilan ishlaydi. Fakultetning barcha
jamoat ishlarida faol qatnashadi. 2006-2011 yillarda O’zDJTUda o’z malakasini oshirib qaytdi.
2007 yil Germaniyaning Gyote instituti grantini yutib Gyottingen shahrida malakasini oshirib
qaytdi.
2011yil aprel oyida O’zbekistonlik nemis tili o’qituvchilari konferentsiyasining malaka
oshirish seminarida ishtirok etdi.
2013 yil Germaniyaning Gyote instituti grantini yutib Berlin shahrida malakasini oshirib
qaytdi.

210
FOYDALI

MASLAHATLAR

211
O’qituvchi o’quv jarayonida qo’llashi kerak bo’lgan holatlar:

1. O’qituvchi va talaba o’rtasidagi munosabatlarning o’zgarishi (hamkorlik pedagogikasi);


2. faqat “quloq solish” emas, balki “ishtirok etish yo’li orqali o’qitish;
3. faqat natijaga emas, balki jarayonga ham qarash;
4. o’qitishning zamonaviy yo’llari va usullarining keng “repertuariga” ega bo’lish;
5. empatiya va refleksiyani qo’llash;
6. tanqidiy fikrlashni rivojlantirish usullarini qo’llash;
7. shaxsga yo’naltirilgan, gumanistik pedagogikani o’zlashtirish va unga amal qilish;
8. talabalarni o’qishga undash va faollashtirishning zamonaviy usullarini qo’llash;
9. aniq mashg’ulot o’tkazish jarayonida, jumladan yaratish va izlanish-ijodiy darajalarida
o’qitishning zamonaviy texnologiyalari va usullarini qo’llashning xilma-xilligi;
10. o’qitish natijalarini baholashning zamonaviy tizimini qo’llashni namoyish qilish.

2. Pedagogning zamonaviy metodik salohiyati quyidagilar bilan tavsiflanadi:


- u faqat boshqalarni o’qitish bilan cheklanmasdan, o’zining mustaqil ta’limi bilan ham
shug’ullanadi;
- uning ishi faqatgina o’quv dasturida ko’zda tutilgan ma’lumotni talabalarga etkazib berish
bilan cheklanmaydi, balki turli usullarni qo’llab, talabalarni o’quv jarayonida faol
qatnashishga undaydi. Buning uchun u o’zining hatti-harakatining an’anaviy modelini
o’zgartirishi, o’zi ko’proq interaktiv bo’lishi kerak;
- o’qituvchi innovatsion va pedagogik texnologiyalardan foydalana olishi lozim, chunki
hamma yangi o’quv usullari va shakllari ular bilan bog’liqdir;
- o’quv jarayonini tashkil etish ba’zi bir muomala ko’nikmalarini, kommunikabellikni,
o’zgaruvchanlikni, mustaqil qarorlarni qabul qilishni, o’z faoliyatining natijalarini
tanqidiy baholashni talab qiladi;
- Internet, masofaviy ta’lim rivojlanishi va ulardan foydalanuvchilarning soni ko’payishi
bois, ularni o’qita oladigan maxsus mutaxassis - pedagoglar kerak bo’ladi.

1. Ma’lumotni qabul qilish, o’zlashtirish, qayta ishlashda talabaning intellektual


imkonini hisobga olish:
o verbal-lingvistik, so’z va til bilan bog’liq (yozma va og’zaki) qobiliyati;
o mavzuiy-mantiqiy, deduktiv fikrlash, son va abstrakt belgilar bilan bog’liq;
o shaxsning o’z ichki refleksini qamrab olgan xususiyati, ma’naviy mavjudotni,
o’zining “men”ligi ichki holatini anglashi;
o insonlararo munosabatlar, asosan muomala bilan bog’liq;
o fazoviy idrok, ob’ektiv ko’rib, u haqda aqliy zohiriy tasavvur hosil qilish
xususiyati;
o fizik harakat va tanani boshqarish, jumladan harakatlarni nazorat qiluvchi miya
mexanizmi bilan aloqador bo’lgan jismoniy-kinetik xususiyat;
o o’z ichiga ohangdorlik namunalarini jamlagan, uning ritmini his
etishi bilan bog’liq musiqiy-ritmik xususiyat.
2. Ta’limda an’anaviy va zamonaviy yondashuvlarni qiyoslash:

An’anaviy yondashuv Zamonaviy yondashuv


1. Asosiy e’tibor o’qitish mazmuniga Asosiy e’tibor o’qitishning mazmuniga va
qaratilgan. jarayoniga qaratilgan
2. O’qituvchi – boshqaruvchi, talaba – Talaba o’quv jarayonining faol ishtirokchisi
boshqariluvchi
3. O’quv maqsadlari oldindan aniqlashtirilgan
O’quv maqsadlari muzokarada aniqlanib,
kutilayotgan natija orqali aks ettiriladi.
4. O’qituvchi bilimlarini monolog orqali O’qituvchi o’quv jarayonining ishtirokchisi,
etkazadi dialog, poliloglarni qo’llaydi.
5. “Men bilamanki...” yondoshuviga urg’u “Men qanday bilaman” yondoshuviga urg’u
beriladi beriladi.
212
6. Talaba axborotni passiv holatda qabul qiladi
Talabalar bilimlarni faol qabul qiladi va
o’zlashtiradi.
7. O’qituvchi to’g’ri javobni shakll holatda O’qituvchi savolga turli xil javoblarni
talab qiladi. rag’batlantiradi.
8. Mashg’ulotlarning “dasturlanganligi” va Mashg’ulotlar talabalarning imkoniyat va
qat’iy tuzilmasiga amal qilinishi talablari doirasida tashkil etilishi
9. Xatolarga “yuqoridan pastga” qarashadi Xatolarning ikki tomonlama taxlili va
tajribaning oshishi.
10. O’qituvchi faoliyati asosan avtoritar. Pedagog faoliyatining usuli rag’batlantiruvchi,
demokratik.
11. Asosiy e’tibor nazariyaga qaratilgan Asosiy qismi amaliyotga asoslangan nazariy
e’tibor
12. O’qitishga o’quv fan-funktsional O’qitishga muammoviy-fanlararo yondashuv
yondashuv
13. Faoliyatning etarli bo’lmagan produktiv Qo’llanilayotgan pedagogik usulning turli-
barqaror stereotiplari tumanligi

4. O’qitishning vazifalarini tekshirish va baholash maqsadida quyidagi qoidalarni qo’llang:

1. har bir vazifalar guruhini “Dars yakunida talabalar quyidagilarni bajara olishlari lozim ...” -
deb boshlang;
2. vazifalarni alohida raqamlang;
3. beriladigan vazifalarni quyidagi fe’llardan boshlang: sanab o’ting, eslang, so’zlab bering,
ko’rsatib bering, tanlang, hisoblang va hokazo.;
4. har bir vazifani talaba so’zi bilan qo’ying (o’qituvchi atamasida emas);
5. topshiriqlar xilma-xilligidan qat’iy nazar faqat BITTA natijani ko’zlasin;
6. dars boskichlarini shunday rejalashtiringki, toki u o’qituvchining o’tadigan dars
bosqichlarini emas, balki “talabaning o’zini keyinchalik qanday tutishi kerakligiga ishora
qilsin”;
7. muammolarni shunday qo’yingki, uning echimini mezonlash va qanday qilib maqsadga
erishilganligini aniqlash mumkin bo’lsin;
8. ular buni qila oladilarmi? – degan savol topshiriq berishdan oldin ishlatiladi (kerakli test
topshiriqlarini tuzishda).

213
TA`LIM JARAYONINI
TARTIBGA

SOLUVCHI NORMATIV -
HUQUQIY

HUJJATLAR

214
O’ZBEKISTON RESPUBLIKASINING KONSTITUTSIYASI

41-modda.

Har kim bilim olish huquqiga ega.


Bepul umumiy ta`lim olish davlat tomonidan kafolatlanadi.
Maktab ishlari davlat nazoratidadir.
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASINING QONUNI
KADRLAR TAYYORLASH MILLIY DASTURI TO`G`RISIDA*

O`zbekiston Respublikasi Oliy Majlisi qaror qiladi:


1. Kadrlar tayyorlash milliy dasturi tasdiqlansin.
2. O`zbekiston Respublikasi Vazirlar Mahkamasi Kadrlar tayyorlash milliy dasturini
bosqichmabosqich ro`yobga chiqarish yuzasidan kompleks tadbirlar rejasini ishlab chiqib amalga
oshirsin. Davlat budjetini tasdiqlashda milliy dasturning moliyaviy va moddiy ta’minotiga alohida
e’tibor berilsin.

O`zbekiston Respublikasining
Prezidenti I. KARIMOV
Toshkent sh.,
1997-yil 29-avgust,
463-I-son

* 1998-yil 28-martdan kuchga kirgan.

Kadrlar tayyorlash milliy dasturi


Umumiy qoidalar

O`zbekiston Respublikasi inson huquqlari va erkinliklariga rioya etilishini, jamiyatning


ma’naviy yangilanishini, ijtimoiy yo`naltirilgan bozor iqtisodiyotini shakllantirishni, jahon
hamjamiyatiga qo`shilishni ta’minlaydigan demokratik huquqiy davlat va ochiq fuqarolik jamiyati
qurmokda.
Inson, uning har tomonlama uyg`un kamol topishi va farovonligi, shaxs manfaatlarini
ro`yobga chiqarishning sharoitlarini va ta’sirchan mexanizmlarini yaratish, eskirgan tafakkur va
ijtimoiy xulqatvorning andozalarini o`zgartirish respublikada amalga oshirilayotgan islohotlarning
asosiy maqsadi va harakatlantiruvchi kuchidir. Xalqning boy intellektual merosi va umumbashariy
qadriyatlar asosida, zamonaviy madaniyat, iqtisodiyot, fan, texnika va texnologiyalarning yutuqlari
asosida kadrlar tayyorlashning mukammal tizimini shakllantirish O`zbekiston taraqqiyotining
muhim shartidir.
Kadrlar tayyorlash milliy dasturi «Ta’lim to`g`risida»gi O`zbekiston Respublikasi
Qonunining qoidalariga muvofiq holda tayyorlangan bo`lib, milliy tajribaning tahlili va ta’lim
tizimidagi jahon miqyosidagi yutuqlar asosida tayyorlangan hamda yuksak umumiy va kasb-hunar
madaniyatiga, ijodiy va ijtimoiy faollikka, ijtimoiy-siyosiy hayotda mustaqil ravishda mo`ljalni
to`g`ri ola bilish mahoratiga ega bo`lgan, istiqbol vazifalarini ilgari surish va hal etishga qodir
kadrlarning yangi avlodini shakllantirishga yo`naltirilgandir.
Dastur kadrlar tayyorlash milliy modelini ro`yobga chiqarishni, har tomonlama kamol
topgan, jamiyatda turmushga moslashgan, ta’lim va kasb-hunar dasturlarini ongli ravishda tanlash
va keyinchalik puxta o`zlashtirish uchun ijtimoiy-siyosiy, huquqiy, psixologik-pedagogik va boshqa
tarzdagi sharoitlarni yaratishni, jamiyat, davlat va oila oldida o`z javobgarligini his etadigan
fuqarolarni tarbiyalashni nazarda tutadi.

215
1. Muammolar va kadrlar tayyorlash tizimini tubdan isloh qilish omillari

1.1. Rivojlanishning erishilgan darajasi


1.2. Kamchiliklar va muammolar
1.3. Isloh qilish omillari

2. Milliy dasturning maqsadi, vazifalari va uni ro`yobga chiqarish bosqichlari

2.1. Dasturning maqsad va vazifalari

Mazkur dasturning maqsadi ta’lim sohasini tubdan isloh qilish, uni o`tmishdan qolgan
mafkuraviy qarashlar va sarqitlardan to`la xalos etish, rivojlangan demokratik davlatlar darajasida,
yuksak ma’naviy va axloqiy talablarga javob beruvchi yuqori malakali kadrlar tayyorlash Milliy
tizimini yaratishdir.
Ushbu maqsadni ro`yobga chiqarish quyidagi vazifalar hal etilishini nazarda tutadi:
«Ta’lim to`g`risida»gi O`zbekiston Respublikasi Qonuniga muvofiq ta’lim tizimini isloh
qilish, davlat va nodavlat ta’lim muassasalari hamda ta’lim va kadrlar tayyorlash sohasida raqobat
muhitini shakllantirish negizida ta’lim tizimini yagona o`quvilmiyishlab chiqarish majmui sifatida
izchil rivojlantirishni ta’minlash;
ta’lim va kadrlar tayyorlash tizimini jamiyatda amalga oshirilayotgan yangilanish,
rivojlangan demokratik huquqiy davlat qurilishi jarayonlariga moslash;
kadrlar tayyorlash tizimi muassasalarini yuqori malakali mutaxassislar bilan ta’minlash,
pedagogik faoliyatning nufuzi va ijtimoiy maqomini ko`tarish;
kadrlar tayyorlash tizimi va mazmunini mamlakatning ijtimoiy va iqtisodiy taraqqiyoti
istiqbollaridan, jamiyat ehtiyojlaridan, fan, madaniyat, texnika va texnologiyaning zamonaviy
yutuqlaridan kelib chiqqan holda qayta qurish;
ta’lim oluvchilarni ma’naviy-axloqiy tarbiyalashning va ma’rifiy ishlarning samarali
shakllari hamda uslublarini ishlab chiqish va joriy etish;
ta’lim va kadrlar tayyorlash, ta’lim muassasalarini attestatsiyadan o`tkazish va
akkreditatsiya qilish sifatiga baho berishning xolis tizimini joriy qilish;
yangi ijtimoiyiqtisodiy sharoitlarda ta’limning talab
qilinadigan darajasi va sifatini, kadrlar tayyorlash tizimining amalda faoliyat ko`rsatishi va
barkaror rivojlanishining kafolatlarini, ustuvorligini ta’minlovchi normativ, moddiy-texnika va
axborot bazasini yaratish;
ta’lim, fan va ishlab chiqarish samarali integratsiyalashuvini ta’minlash, tayyorlanayotgan
kadrlarning mikdori va sifatiga nisbatan davlatning talablarini, shuningdek nodavlat tuzilmalari,
korxonalar va tashkilotlarning buyurtmalarini shakllantirishning' mexanizmlarini ishlab chiqish;
uzluksiz ta’lim va kadrlar tayyorlash tizimiga budjetdan tashqari mablag`lar, shu jumladan
chet el investitsiyalari jalb etishning real mexanizmlarini ishlab chiqish va amaliyotga joriy etish;
kadrlar tayyorlash sohasida o`zaro manfaatli xalqaro hamkorlikni rivojlantirish.

2.2. Dasturni ro`yobga chiqarish bosqichlari

Milliy dasturning maqsad va vazifalari bosqichmabosqich ro`yobga chiqariladi.


Birinchi bosqich (1997 — 2001 yillar) mavjud kadrlar tayyorlash tizimining ijobiy
salohiyatini saqlab qolish asosida ushbu tizimni isloh qilish va rivojlantirish uchun huquqiy, kadrlar
jihatidan, ilmiyuslubiy, moliyaviymoddiy shartsharoitlar yaratish.
Ushbu bosqichda kuyidagilarni amalga oshirish zarur:
«Ta’lim to`g`risida»gi Qonunga muvofiq ta’lim tizimi mazmunini tarkibiy qayta qurish va
tubdan yangilash;
pedagog va ilmiy-pedagog kadrlar tayyorlash hamda ularning malakasini oshirishni zamon
talablariga javob beradigan darajada tashkil etish;
ta’lim oluvchilarning yuksak tayyorgarlilik darajasi, malakasi, madaniy va ma’naviy-axloqiy
saviyasining sifatiga nisbatan qo`yiladigan zarur talablarni belgilab beruvchi davlat ta’lim
standartlarini yaratish va joriy etish;
216
o`quv-uslubiy majmualarning hamda ta’lim jarayoni didaktik va axborot ta’minotining yangi
avlodini ishlab chiqish va joriy etish;
o`rta maxsus, kasb-hunar ta’limi uchun zarur moddiy-texnika, o`quv-uslubiy va kadrlar
bazasini tayyorlash;
ta’lim va kadrlar tayyorlashga budjetdan tashqari mablag`lar jalb etishning mexanizmlarini
takomillashtirish, davlat
ta’lim muassasalari bilan bir qatorda nodavlat ta’lim muassasalarini rivojlantirishni ham
nazarda tutgan holda ta’lim xizmati ko`rsatish sohasida raqobatga asoslangan muhitni vujudga
keltirish;
ta’lim muassasalari faoliyatiga baho berishning reyting tizimini, kadrlar tayyorlash sifati va
ularga bo`lgan ehtiyojning monitoringini olib borish tizimini ishlab chiqish va joriy etish;
xalqaro aloqalarni kengaytirish va kuchaytirish, kadrlar tayyorlashda xalqaro donorlik
tashkilotlari va fondlari faoliyatiga tegishli sharoitlar yaratish, shuningdek respublika ta’lim
sohasiga chet el investitsiyalarini jalb etish bo`yicha real choratadbirlar ishlab chiqish va ularni
amalga oshirish;
Kadrlar tayyorlash milliy dasturini ro`yobga chiqarishning monitoringini olib borish.
Ushbu bosqichda bolalarni olti-etti yoshdan maktabga qabul qilish, ularning jismoniy va
aqliy jihatdan rivojlanganligini e’tiborga olgan holda amalga oshiriladi. Taqozo etilayotgan
o`quvchi o`rinlari zarur moddiy-texnika shartsharoitlari va pedagog kadrlar bilan ta’minlangan
holda izchil tayyorlanadi.
Birinchi boskich bajarilishining monitoringi asosida Milliy dasturni ro`yobga chiqarish
yo`nalishlariga aniqliklar kiritiladi.
Ikkinchi bosqich (2001 — 2005 yillar) Milliy dasturni to`liq ro`yobga chiqarish, mehnat
bozorining rivojlanishi va real ijtimoiyiktisodiy sharoitlarni hisobga olgan holda unga aniqliklar
kiritish.
Majburiy umumiy o`rta va o`rta maxsus, kasbxunar ta’limiga, shuningdek o`quvchilarning
qobiliyatlari va imkoniyatlariga qarab, tabaqalashtirilgan ta’limga o`tish to`lik, amalga oshiriladi.
Ta’lim muassasalarini maxsus tayyorlangan malakali pedagog kadrlar bilan to`ldirish
ta’minlanadi, ularning faoliyatida raqobatga asoslangan muhit vujudga keltiriladi.
Ta’lim muassasalarining moddiy-texnika va axborot bazasini mustahkamlash davom
ettiriladi, o`kuv-tarbiya jarayoni yuqori sifatli o`quv adabiyotlari va ilg`or pedagogik texnologiyalar
bilan ta’minlanadi. Uzluksiz ta’lim tizimini axborotlashtirish amalga oshiriladi.
Ta’lim xizmat ko`rsatish bozorini shakllantirish mexanizmlari to`liq ishga solinadi.
Uchinchi bosqich (2005 va undan keyingi yillar) to`plangan tajribani tahlil etish va
umumlashtirish asosida, mamlakatni ijtimoiyiqtisodiy rivojlantirish istiqbollariga muvofik kadrlar
tayyorlash tizimini takomillashtirish va yanada rivojlantirish.
Ta’lim muassasalarining resurs, kadrlar va axborot bazalari yanada mustahkamlanadi,
o`quv-tarbiya jarayoni yangi o`quv-uslubiy majmualar, ilg`or pedagogik texnologiyalar bilan to`liq
ta’minlanadi.
Milliy (elita) oliy ta’lim muassasalarini qaror toptirish va rivojlantirish amalga oshiriladi.
Kasb-hunar ta’limi muassasalarining mustaqil faoliyat yuritishi va o`zini o`zi boshqarishi shakllari
mustahkamlanadi.
Ta’lim jarayonini axborotlashtirish, uzluksiz ta’lim tizimi jahon axborot tarmog`iga
ulanadigan kompyuter axborot tarmog`i bilan to`liq qamrab olinadi.

3. Kadrlar tayyorlashning milliy modeli

Kadrlar tayyorlash milliy modelining asosiy tarkibiy qismlari quyidagilardan iboratdir:


shaxs — kadrlar tayyorlash tizimining bosh sub’ekti va ob’ekti, ta’lim sohasidagi
xizmatlarning iste’molchisi va ularni amalga oshiruvchi;
davlat va jamiyat — ta’lim va kadrlar tayyorlash tizimining faoliyatini tartibga solish va
nazorat qilishni amalga oshiruvchi'kadrlar tayyorlash va ularni qabul qilib olishning kafillari;
uzluksiz ta’lim malakali raqobatbardosh kadrlar tayyorlashning asosi bo`lib, ta’limning
barcha turlarini, davlat ta’lim standartlarini, kadrlar tayyorlash tizimi tuzilmasi va uning faoliyat
ko`rsatish muhitini o`z ichiga oladi;
fan yukori malakali mutaxassislar tayyorlovchi va ulardan foydalanuvchi, ilg`or pedagogik
217
va axborot texnologiyalarini ishlab chiquvchi;
ishlab chiqarish kadrlarga bo`lgan ehtiyojni, shuningdek ularning tayyorgarlik sifati va
saviyasiga nisbatan qo`yiladigan talablarni belgilovchi asosiy buyurtmachi, kadrlar tayyorlash
tizimini moliya va moddiy-texnika jihatidan ta’minlash jarayonining qatnashchisi.
Davlat va jamiyat uzluksiz ta’lim va kadrlar tayyorlash tizimi barcha uchun ochiq bo`lishini
va hayot o`zgarishlariga moslashuvchanligini ta’minlaydi.
O`zbekiston Respublikasi tomonidan inson huquqlari, ta’lim, bola huquqi sohasidagi
shartnomalar va konventsiyalarning bajarilishi, kadrlar tayyorlash sohasida jahon ilg`or tajribasini
hisobga olish uzluksiz ta’lim va kadrlar tayyorlash tizimining barcha jihatlariga daxldor bo`lib,
uning rivojlanishi omillaridan biridir.

3.1. Shaxs

Kadrlar tayyorlash sohasidagi davlat siyosati insonni intellektual va ma’naviy-axloqiy


jihatdan tarbiyalash bilan uzviy bog`liq bo`lgan uzluksiz ta’lim tizimi orqali har tomonlama
barkamol shaxs fuqaroni shakllantirishni nazarda tutadi. SHu tarzda fuqaroning eng asosiy
konstituttsiyaviy huquqlaridan biri bilim olish, ijodiy qobiliyatni namoyon etish, intellektual
jihatdan rivojlanish, kasbi bo`yicha mehnat qilish huquqi ro`yobga chiqariladi.
«Ta’lim to`g`risida»gi Qonun umumiy o`rta va o`rta maxsus, kasb-hunar ta’limi standartlari
orqali sifatli ta’lim olish, shuningdek ta’lim va kasb-hunar jihatdan tayyorgarlikning shakllari va
turlarini tanlashni, uzluksiz malaka oshirib borish, zarurat taqozo etsa, tegishli qayta
tayyorgarlikdan o`tish huquqini va keng imkoniyatlarini nazarda tutadi.
Ta’lim xizmatlarining iste’molchisi sifatida shaxsga davlat ta’lim standartlari orqali sifatli
ta’lim olish va kasb-hunar tayyorgarligi ko`rish kafolatlanadi. Ta’lim olish jarayonida shaxs davlat
ta’lim standartlarida ifoda etilgan talablarni bajarishi shart.
Shaxs ta’lim xizmatlarining yaratuvchisi sifatida tegishli malaka darajasini olgach, ta’lim,
moddiy ishlab chiqarish, fan, madaniyat va xizmat ko`rsatish sohasida faoliyat ko`rsatadi va o`z
bilimi va tajribasini o`rgatishda ishtirok etadi.

3.2. Davlat va jamiyat

Davlat va jamiyat kadrlar tayyorlash tizimi amal qilishi va rivojlanishining kafillari, yuqori
malakali raqobatbardosh mutaxassislarni tayyorlash bo`yicha ta’lim muassasalarining faoliyatini
uyg`unlashtiruvchi sifatida faoliyat ko`rsatadi.
Davlat va jamiyat quyidagilarga, chunonchi:
Fuqarolarning bilim olish, kasb tanlash va o`z malakasini oshirish huquqlari ro`yobga
chiqarilishiga;
Majburiy umumiy o`rta ta’lim hamda akademik litsey yoki kasb-hunar kollejida ta’lim olish
yo`nalishini tanlash huquqi asosida majburiy o`rta maxsus, kasb-hunar ta’limi olishga;
Davlat grantlari yoki pullikshartnomaviy asosda oliy ta’lim va oliy o`quv yurtidan keyingi
ta’lim olish hukuqiga;
Davlat ta’lim muassasalarini mablag` bilan ta’minlashga;
Ta’lim oluvchilarning o`qishi, turmushi va dam olishi uchun shartsharoitlar yaratish
borasidagi vazifalar hal etilishida jamoatchilik boshqaruvini rivojlantirishga;
Ta’lim jarayoni qatnashchilarini ijtimoiy jihatdan qo`llabkuvvatlashga;
Sog`liq va rivojlanishda nuqsoni bo`lgan shaxslar ta’lim olishiga kafolat beradilar.

3.3. Uzluksiz ta’lim

Uzluksiz ta’lim kadrlar tayyorlash tizimining asosi, O`zbekiston Respublikasining


ijtimoiyiqtisodiy taraqqiyotini ta’minlovchi, shaxs, jamiyat va davlatning iqtisodiy, ijtimoiy,
ilmiytexnikaviy va madaniy ehtiyojlarini kondiruvchi ustuvor sohadir.
Uzluksiz ta’lim ijodkor, ijtimoiy faol, ma’naviy boy shaxs shakllanishi va yuqori malakali
raqobatbardosh kadrlar ildam tayyorlanishi uchun zarur shartsharoitlar yaratadi

218
3.3.1. Uzluksiz ta’limni tashkil etish va rivojlantirish printsiplari

3.3.2. Uzluksiz ta’limni isloh qilish

3.3.3. Uzluksiz ta’lim tizimi va turlari

Maktabgacha ta’lim

Umumiy o`rta ta’lim

O`rta-maxsus, kasb-hunar ta’limi

Oliy ta’lim

Oliy ta’lim o`rta maxsus, kasb-hunar ta’limi negiziga asoslanadi hamda ikki (bakalavriat va
magistratura) bosqichga ega.
Oliy ta’lim muassasalariga talabalar qabul qilish davlat grantlari negizida va
pullikshartnomaviy asosda amalga oshiriladi.
Bakalavriat mutaxassisliklar yo`nalishi bo`yicha fundamental va amaliy bilim beradigan,
ta’lim muddati kamida to`rt yil davom etadigan tayanch oliy ta’limdir.
Bakalavrlik dasturi tugallanganidan so`ng bitiruvchilarga davlat attestatsiyasi yakunlariga
binoan kasb bo`yicha "bakalavr" darajasi beriladi va davlat tomonidan tasdiqlangan namunadagi,
kasb-hunar faoliyati bilan shug`ullanish huquqini beradigan diplom topshiriladi.
Magistratura aniq mutaxassislik bo`yicha fundamental va amaliy bilim beradigan,
bakalavriat negizida ta’lim muddati kamida ikki yil davom etadigan oliy ta’limdir.
«Magistr» darajasini beradigan davlat malaka attestatsiyasi magistrlik dasturining
intihosidir. Magistrlarga davlat tomonidan tasdiqlangan namunadagi, kasb-hunar faoliyati bilan
shug`ullanish huquqini beradigan diplom topshiriladi.
Ikki bosqichli oliy ta’lim tizimini tashkil etish va rivojlantirish uchun quyidagilarni amalga
oshirish zarur:
bakalavriat va magistratura uchun davlat ta’lim standartlarini ishlab chiqish va joriy etish;
oliy ta’lim muassasalari uchun professoro`kituvchi kadrlar tayyorlash, shu jumladan chet
ellardagi etakchi o`kuv va ilmiy markazlarda tayyorlash;
oliy ta’lim muassasalarida tarkibiy o`zgartishlar o`tkazish;
oliy ta’lim muassasalari boshqaruvini takomillashtirish, Au muassasalarning mustaqilligini
kuchaytirish, muassislar, vasiylar kengashlari, jamoat nazorat kengashlari shaklidagi jamoat
boshqaruvini joriy etish;
ta’limning fan va ishlab chiqarish bilan integratsiyasi ta’sirchan mexanizmlarini ishlab
chiqish va amaliyotga joriy etish;
o`qishni, mustaqil bilim olishni individuallashtirish hamda distantsion ta’lim tizimi
texnologiyasi va vositalarini ishlab chiqish va o`zlashtirish;
yangi pedagogik va axborot texnologiyalari, tayyorgarlikning modul tizimidan foydalangan
holda talabalarni o`qitishni jadallashtirish;
xalqning boy ma’naviy va intellektual merosi va umumbashariy qadriyatlar asosida
ta’limning insonparvarlik yo`nalishini ta’minlash.

Oliy o`quv yurtidan keyingi ta’lim

Oliy o`quv yurtidan keyingi ta’lim jamiyatning oliy malakali ilmiy va ilmiy-pedagog
kadrlarga bo`lgan ehtiyojlarini qondirishga, shaxsning ijodiy ta’limkasb-hunar manfaatlarini
kanoatlantirishga qaratilgan.
Oliy o`quv yurtidan keyingi ta’limni oliy o`kuv yurtlarida va ilmiytadqiqot muassasalarida
(aspirantura, ad’yunktura, doktorantura, mustaqil tadqiqotchilik) olish mumkin. Oliy o`quv yurtidan
keyingi ta’lim bosqichlari (aspirantura, doktorantura) dissertatsiya himoyasi bilan yakunlanadi.
YAkuniy davlat attestatsyasi natijalariga ko`ra tegishli ravishda fan nomzodi va fan doktori ilmiy
darajasi berilib, davlat tomonidan tasdiqlangan namunadagi diplomlar topshiriladi.
219
Oliy o`quv yurtidan keyingi ta’limni qo`llabquvvatlash va rivojlantirish tadbirlari
quyidagilarni o`z ichiga oladi:
«Ta’lim to`g`risida»gi Qonunga hamda mamlakatni ijtimoiy va iqtisodiy rivojlantirish
istiqbollariga muvofiq oliy malakali ilmiy va ilmiy-pedagog kadrlarni tayyorlash va attestatsiyadan
o`tkazish tizimini takomillashtirish;
kasb ta’limi tizimi uchun oliy malakali ilmiy-pedagog kadrlarni hamda ilg`or pedagogik
texnologiyalar sohasida ilmiy kadrlarni ustuvor ravishda tayyorlash;
rivojlangan mamlakatlarning ilg`or ta’lim muassasalari va ilmiy markazlarida ustuvor
yo`nalishlar bo`yicha oliy malakali ilmiy va ilmiy-pedagog kadrlar tayyorlanishi uchun sharoitlar
yaratib berish;
fan, texnologiya va ta’lim sohasida rivojlangan mamlakatlar bilan xalqaro hamkorlikni
chuqurlashtirish.

Kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash

Kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash mutaxassislarning kasb bilimlari va


ko`nikmalarini yangilash hamda chuqurlashtirishga karatilgan. Kadrlar malakasini oshirish va ularni
qayta tayyorlash ta’lim muassasalaridagi o`qish natijalariga ko`ra davlat tomonidan tasdiqlangan
namunadagi guvohnoma yoki sertifikat topshiriladi.
Kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash tizimini tashkil etish va rivojlantirish
uchun quyidagilar za
RUR:
kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash ti
zimi faoliyatida yangicha tarkib, mazmun hamda bu tizimni boshqarishni shakllantirish;
yuqori malakali o`qituvchimutaxassis kadrlar tayyorlash va sohani ular bilan to`ldirib
borishni ta’minlash;
kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash tizimining bu sohada raqobatga
asoslangan muhitni shakllantirishni va samarali faoliyat olib borishni ta’minlovchi normativ
bazasini yaratish;
kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash ta’lim muassasalarini davlat
attestatsiyasi va akkreditatsiyasidan o`tkazish tizimini ishlab chiqish va amaliyotga joriy etish;
iqtisodiyotning davlat va nodavlat sektorlari, mulkchilikning turli shaklidagi tashkilot va
muassasalarning talabehtiyojlariga muvofiq kadrlar va mutaxassislarni ildam qayta tayyorlash va
ularning malakasini oshirishni ta’minlovchi davlat va nodavlat ta’lim muassasalarini tashkil etish va
rivojlantirishga ko`maklashish;
professional treningning ilg`or texnologiya va uskunalarini, shuningdek murakkab, fan
yutuqlarini talab qiluvchi texnologiya jarayonlari imitatorlarini ishlab chiqish, yaratish va amaliy
o`zlashtirib olish.

Maktabdan tashqari ta’lim

Bolalar va o`smirlarning ta’limga bo`lgan, yakka tartibdagi, ortib boruvchi talabehtiyojlarini


qondirish, ularning bo`sh vaktini va dam olishini tashkil etish uchun davlat organlari, jamoat
tashkilotlari, shuningdek boshqa yuridik va jismoniy shaxslar madaniy estetik, ilmiy, texnikaviy,
sport va boshqa yo`nalishlarda maktabdan tashkari davlat va nodavlat ta’lim muassasalarini tashkil
etadilar.
Maktabdan tashqari ta’limni rivojlantirish, uning tuzilmasi va mazmunmundarijasini
takomillashtirish vazifalarini hal etish uchun quyidagilarni amalga oshirish kerak:
ta’lim berish va kamol toptirishga yo`naltirilgan xizmatlar ko`rsatuvchi muassasalar
tarmog`ini kengaytirish va bunday xizmatlar turlarini ko`paytirish;
milliy pedagogik kadriyatlarga asoslangan va jahondagi ilg`or tajribani inobatga oluvchi
dasturlar va uslubiy materiallar ishlab chiqish;
o`quvchilarning bo`sh vaqtini tashkil etishning, shu jumladan ommaviy sport va jismoniy
tarbiyasog`lomlashtirish tadbirlarining, bolalar turizmining, xalq hunarmandchiligining mavjud
turlari va shakllarini takomillashtirish, milliy turlari va shakllarini tiklash hamda amaliyotga joriy
etish.
220
3.4. Kadrlar tayyorlash tizimida fan

Kadrlar tayyorlash milliy modeli salmoqli element sifatida fanni o`z ichiga oladi, bu sohada:
tabiat va jamiyat taraqqiyoti qonuniyatlari to`g`risidagi yangi fundamental va amaliy
bilimlar shakllanadi, kadrlar tayyorlash tizimida ommalashtirish, o`rganish va foydalanish uchun
kerakli ilmiy natijalar jamlanadi;
oliy malakali ilmiy va pedagog kadrlar tayyorlash amalga oshiriladi;
kadrlar tayyorlash jarayonini ilmiytadqiqot jihatidan ta’minlash infrastrukturasi vujudga
keltiriladi, ta’limning axborot tarmoqlarida foydalanish maqsadida bilimning turli sohalari bo`yicha
axborot bazasi shakllantiriladi;
mamlakatimiz ilm-fanining jahon ilm-faniga integratsiyasi sodir bo`ladi, zamonaviy ilm-fan
va texnologiyalarning eng muhim muammolarini hal etish uchun ilmiy yutuqlar va kadrlarni
xalqaro miqyosda almashinuv amalga oshiriladi.
Kadrlar tayyorlash tizimiga ilm-fanning uzviy ravishda kirib borishi uchun quyidagilar
zarur:
ilg`or pedagogik texnologiyalarni yaratish va o`zlashtirish yuzasidan maqsadli innovatsiya
loyihalarini shakllantirish va amalga oshirish yo`li bilan ilm-fanning ta’lim amaliyoti bilan aloqasini
ta’minlash choratadbilarini ishlab chiqish;
ilg`or axborot va pedagogik texnologiyalarni joriy etish uchun eksperimental maydonchalar
barpo etish orqali ilmiy tadqiqotlar natijalarini o`quv-tarbiya jarayoniga o`z vaqtida joriy etish
mexanizmini ro`yobga chiqarish;
Kadrlar tayyorlash milliy dasturini samarali tarzda bajarishni ta’minlash yuzasidan
ilmiytadqiqot ishlarini olib borish;
yuqori malakali kadrlar tayyorlash sifatini oshirish, yoshlarning ilmiy ijodiyotini har
tomonlama qo`llabquvvatlash;
ta’lim muassasalarida ilmiytadqiqot va ilmiy-pedagogik ishlar darajasini baholashga
zamonaviy yondashuvni ro`yobga chiqarish, ilmiy tadqiqotlar va texnologik ishlanmalar natijalari
tijoratlashuvi asosida olimlarning obro` e’tibori va ijtimoiy maqomini oshirish;
mamlakat ilm-fanining xalqaro ilmiy hamjamiyatga integratsiyasini faollashtirish, ta’lim
sohasi va kadrlar tayyorlashni takomillashtirish maqsadida ilmiy yutuqlar va olimlar bilan o`zaro
almashinuv jarayonini kuchaytirish;
fan va texnologiyalar sohasidagi faoliyatni ma’naviy va moddiy rag`batlantirish tiziminy
ishlab chiqish, talabalar va yosh olimlarning ilmiy yutuqlari uchun maxsus mukofotlar va sovrinlar
ta’sis etish, maxsus stipendiyalar sonini ko`paytirish, yoshlar ilmiytexnika ijodiyotining doimiy
ishlaydigan ko`rgazma va ekspozitsiyalarini tashkil etish.

3.5. Kadrlar tayyorlash tizimida ishlab chiqarish

4. Kadrlar tayyorlash tizimini rivojlantirishning asosiy yo`nalishlari

4.1. Ta’limning uzluksizligini ta’minlash


4.2. Pedagog va ilmiy-pedagog kadrlar tayyorlash, qayta tayyorlash va ularning malakasini
oshirish
4.3. Ta’lim jarayonini mazmunan isloh qilish
4.4. Ma’naviy-axloqiy tarbiya va ma’rifiy ishlar
4.5. Iqtidorli bolalar va iste’dodli yoshlar
4.6. Ta’lim tizimini boshqarish
4.7. Kasb-hunar ta’limi sifatini nazorat qilish tizimini shakllantirish
4.8. Ta’lim tizimini moliyalash
4.9.Moddiy-texnika ta’minoti
4.10. Ta’lim tizimining yaxlit axborot makonini vujudga keltirish
4.11. Ta’lim xizmati ko`rsatish bozorini rivojlantirish
4.12. Ta’lim sohasida ijtimoiy kafolatlarni ta’minlash hamda bu sohani davlat tomonidan
qo`llab-quvvatlash
4.13. Fan bilan ta’lim jarayoni aloqalarini rivojlantirish
221
4.14. Ishlab chiqarish va ta’lim tizimi integratsiyalashuvini rivojlantirish
4.15. Ta’lim va kadrlar tayyorlash sohasidagi xalqaro hamkorlik
5. Milliy dasturni ro`yobga chiqarishga doir tashkiliy chora-tadbirlar

O’ZBEKISTON RESPUBLIKASINING QONUNI


TA’LIM TO’G’RISIDA1

I. UMUMIY QOIDALAR

1-modda. Ushbu Qonunning maqsadi


Ushbu Qonun fuqarolarga ta’lim, tarbiya berish, kasb-hunar o’rgatishning huquqiy asoslarini
belgilaydi hamda har kimning bilim olishdan iborat konstitutsiyaviy huquqini ta’minlashga
qaratilgan.
2-modda. Ta’lim to’g’risidagi qonun hujjatlari
Ta’lim to’g’risidagi qonun hujjatlari ushbu Qonunda hamda boshqa qonun hujjatlaridan iborat.
Qoraqalpog’iston Respublikasi ta’lim sohasidagi munosabatlar Qoraqalpog’iston
Respublikasining qonun hujjatlari bilan ham tartibga solinadi.
Agar O’zbekiston Respublikasining xalqaro shartnomasida ta’lim to’g’risidagi qonun
hujjatlaridagidan o’zgacha qoidalar belgilangan bo’lsa, xalqaro shartnoma qoidalari qo’llaniladi.
3-modda. Ta’lim sohasidagi davlat siyosatining asosiy prinsiplari.
Ta’lim O’zbekiston Respublikasi ijtimoiy taraqqiyoti sohasida ustuvor deb e’lon qilinadi.
Ta’lim sohasidagi davlat siyosatining asosiy printsiplari quyidagilardan iborat:
•ta’lim va tarbiyaning insonparvar, demkoratik xarakterda ekanligi;
•ta’limning uzluksizligi va izchilligi;
•umumiy o’rta, shuningdek o’rta maxsus, kasb-hunar ta’limining majburiyligi;
• o’rta maxsus, kasb-hunar ta’lymining yo’nalishini: akademik litseyda yoki kasb-hunar
kollejida o’qishni tanlashning ixtiyoriyligi;
•ta’lim tizimining dunyoviy xarakterda ekanligi;
•davlat ta’lim standartlari doirasida ta’lim olishning hamma uchun ochiqligi;
•ta’lim dasturlarini tanlashga yagona va tabaqalashtirilgan yondashuv;
•bilimli bo’lishni va iste’dodni rag’batlantirish;
• ta’lim tizimida davlat va jamoat boshqaruvini uyg’unlashtirish.
4-modda. Bilim olish huquqi
Jinsi, tili, yoshi, irqi, milliy mansubligi, e’tiqodi, dinga munosabati, ijtimoiy kelib
chiqishi, xizmat turi, ijtimoiy mavqei, turar joyi, O’zbekiston Respublikasi hududida qancha vaqt
yashayotganligidan qat’i nazar, har kimga bilim olishda teng huquqdar kafolatlanadi.
Bilim olish huquqi:
• davlat va nodavlat ta’lim muassasalarini rivojlantirish;
ishlab chiqarishdan ajralgan va ajralmagan holda ta’lim olishni tashkil etish;
•ta’lim va kadrlar tayyorlash davlat dasturlari asosida bepul o’qitish, shuningdek, ta’lim
muassasalarida shartnoma asosida to’lov evaziga kasb-hunar o’rgatish;
 barcha turdagi ta’lim muassasalarining bitiruvchilari keyingi bosqichdagi o’quv
yurtlariga kirishda teng huquqlarga ega bo’lishi;
 oilada yoki o’zi mustaqil ravishda bilim olgan fuqarolarga akkreditatsiyadan o’tgan
ta’lim muassasalarida eksternat tartibida attestatsiyadan o’tish huquqini berish orqali
ta’minlanadi.
Respublikada istiqomat qilayotgan fuqaroligi bo’lmagan shaxslar bilim olishda Uzbekiston
Respublikasi fuqarolari bilan teng huquqlarga ega.
5-modda. Pedagogik faoliyat bilan shug’ullanish huquqi
Tegishli ma’lumoti, kasb tayyorgarligi bor va yuksak axloqiy fazilatlarga ega bo’lgan shaxslar
pedagogik faoliyat bilan shug’ullanish huquqiga ega.

1
Ozbekiston Respublikasi Oliy Majlisining 1997-yil 29-avgustdagi 465-I-son qarori bilan 1997-yil 30-avgustdan
kuchga kiritilgan.
222
Pedagog xodimlarni oliy o’quv yurtlariga ishga qabul qilish O’zbekiston Respublikasi Vazirlar
Mahkamasi tasdiqlagan Nizomga muvofiq tanlov asosida amalga oshiriladi.
Pedagogik faoliyat bilan shug’ullanish sud hukmiga asosan man etilgan shaxslarning ta’lim
muassasalarida bu faoliyat bilan shug’ullanishiga yo’l qo’yilmaydi.

6-modda. Ta’lim muassasasining huquqiy maqomi


Ta’lim muassasasini akkreditatsiyalash vakolatli davlat organi tomonidan attestatsiyaga
asosan amalga oshiriladi.
Ta’lim muassasaei yuridik shaxs bo’lib, qonun hujjatlarida belgilangan tartibda barpo etiladi.
Nodavlat ta’lim muassasasi O’zbekiston Respublikasi Vazirlar Mahkamasi belgilagan tartibda davlat
akkreditatsiyasidan o’tgan paytdan boshlab yuridik shaxs huquklari va ta’lim faoliyati bilan
shug’ullanish huquqiga ega bo’ladi.
Ta’lim muassasasi qonun hujjatlariga muvofiq ishlab chiqilgan ustav asosida faoliyat ko’rsatadi.
Ta’lim muassasasi attestatsiya natijalariga binoan davlat akkreditatsiyasidan mahrum etilishi
mumkin.
Ta’lim muassasalari o’quv-tarbiya majmualariga hamda o’quv-ilmiy-ishlab chiqarish
birlashmalari va uyushmalariga birlashishga haqsh.
Ta’lim muassasalari ustavda belgilangan vazifalariga muvofiq pulli ta’lim xizmatlari ko’rsatish,
shuningdek tadbirkorlik faoliyatining boshqa turlari bilan shug’ullanishga haqli.
7-modda. Davlat ta’lim standartlari
Davlat ta’lim standartlari umumiy o’rta, o’rta maxsus, kasb-hunar va oliy ta’lim mazmuniga hamda
sifatiga qo’yiladigan talablarni belgilaydi.
Davlat ta’lim standartlarini bajarish O’zbekiston Respublikasinyng barcha ta’lim muassasalari
uchun majburiydir.

8-modda. Ta’lim berish tili


Ta’lim muassasalarida ta’lim berish tilidan foydalanish tartibi «Davlat tili haqida»gi
O’zbekiston Respublikasi Qonuni bilan tartibga solinadi.

II. TA’LIM TIZIMI VA TURLARI

9-modda. Ta’lim tizimi


O’zbekiston Respublikasining ta’lim tizimi quyidagilarni o’z ichiga oladi:
• davlat ta’lim standartlariga muvofiq ta’liM dasturlarini amalga oshiruvchi davlat va nodavlat ta’lim
muassasalari;
• ta’lim tiziminingfaoliyat ko’rsatishi va rivojlanishini ta’minlash uchun zarur bo’lgan tadqiqot
mshlarini bajaruvchi ilmiy-pedagogik muassasalar;
• ta’lim soxasidagi davlat boshqaruv organlari, shuningdek ularga qarashli korxonalar,
muassasalar va tashkilotlar.
O’zbekiston Respublikasining ta’lim tizimi yagona va uzluksizdir.

10-modda. Ta’lim turlari


O’zbekiston Respublikasida ta’lim quyidagi turlarda amalga oshiriladi:
• maktabgacha ta’lim;
• umumiy o’rta ta’lim;
• o’rta maxsus, kasb-hunar ta’limi;
• oliy ta’lim;
• oliy o’quv yurtidan keyingi ta’lim;
kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash;
maktabdan tashqari ta’lim.

11-modda. Maktabgacha ta’lim


Maktabgacha ta’lim bola shaxsini sog’lom va etuk, maktabda o’qishga tayyorlangan tarzda
shakllantirish maqsadini ko’zlaydi. Bu ta’lim olti-etti yoshgacha oilada, bolalar bog’chasida va mulk
shaklidan qa’tiy nazar boshqa ta’lim muassasalarida olib boriladi.

223
12-modda. Umumiy o’rta ta’lim
Umumiy o’rta ta’lim bosqichlari quyidagicha:
1. boshlang’ich ta’lim (1-1V sinflar);
2. umumiy o’rta ta’lim (1-1X sinflar).
Boshlang’ich ta’lim umumiy o’rta ta’lim olish uchun zarur bo’lgan savodxonlik, bilim va
ko’nikma asoslarini shakllantirishga qaratilgandir. Maktabning birinchi sinfiga bolalar olti-yotgi
yoshdan qabul qilinadi.
Umumiy o’rta ta’lim bilimlarning zarur hajmini beradi, mustaqil fikrlash, tashkilotchilik
qobiliyati va amaliy tajriba ko’nikmalarini rivojlantiradi, dastlabki tarzda kasbga yo’naltirishga
va ta’limning navbatdagi bosqichini tanlashga yordam beradi.
Bolalarning qobiliyati, iste’dodini rivojlantirish uchun ixtisoslashtirilgan maktablar tashkil
etilishi mumkin.

13-modda. O’rta maxsus, kasb-hunar ta’limi


O’rta maxsus, kasb-hunar ta’limi olish maqsadida har kim umumiy o’rta ta’lim asosida akademik
litseyda yoki kasb-hunar kollejida o’qishning yo’nalishini ixtiyoriy ravishda tanlash huquqiga ega.
Akademik litseylar va kasb-hunar kollejlari egallangan kasb-hunar bo’yicha ishlash huquqini
beradigan hamda bunday ish yoki ta’limni navbatdagi bosqichda davom ettirish uchun asos bo’ladigan
o’rta maxsus, kasb-hunar ta’limi beradi.
Akademik litsey o’quvchilarning intellektual qobiliyatlarini jadal o’stirishni, ularning chuqur,
tabaqalashtirilgan va kasb-hunarga yo’naltirilgan bilim olishlarini ta’minlaydigan uch yillik o’rta
maxsus o’quv yurtidir.
Kasb-hunar kolleji o’quvchilarning kasb-hunarga moyilligi, mahorat va malakasini chuqur
rivojlantirishni, tanlangan kasblar bo’yicha bir yoki bir necha ixtisos olishni ta’minlaydigan uch yillik
o’rta kasb-hunar o’quv yurtidir.

14-modda. Oliy ta’lim


Oliy ta’lim yuqori malakali mutaxassislar tayyorlashni ta’minlaydi.
Oliy ma’lumotli mutaxassislar tayyorlash oliy o’quv yurtlarida (universitetlar, akademiyalar,
institutlar va oliy maktabning boshqa ta’lim muassasalarida) o’rta maxsus, kasb-hunar ta’limi asosida
amalga oshiriladi.
Oliy ta’lim ikki bosqichga: davlat tomonidan tasdiqlangan namunadagi oliy ma’lumot
to’g’risidagi hujjatlar bilan dalillanuvchi bakalavriat va magistraturaga ega.
Bakalavriat oliy ta’lim yo’nalishlaridan biri bo’yicha puxta bilim beradigan, o’qish muddati kamida
to’rt yil bo’lgan tayanch oliy ta’limdir.
Magistratura aniq mutaxassislik bo’yicha bakalavriat negizida kamida ikki yil davom etadigan oliy
ta’limdir,
Fuqarolar ikkinchi va undan keyingi oliy ma’lumotni shartnoma asosida olishga haqlidirlar.

15-modda. Oliy o’quv yurtidan keyingi ta’lim


Oliy o’quv yurtidan keyingi ta’lim jamiyatning yuqori malakali ilmiy-pedagogik kadrlarga
bo’lgan ehtiyojlarini ta’minlashga qaratilgandir. Oliy o’quv yurtidan keyingi ta’lim oliy o’quv yurtlari va
ilmiy-tadqiqot muassasalarida (aspirantura, ad’yunktura, doktorantura, mustaqil tadqiqotchilik)
olinishi mumkin.
Ilmiy va ilmiy-pedagogik kadrlarni tayyorlash, ilmiy darajalar va unvonlar berish tartibi
qonun hujjatlarida belgilanadi.

16-modda. Kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash


Kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash kasb bilimlari va ko’nikmalarini
chuqurlashtirish hamda yangilashni ta’minlaydi.
Kadrlar malakasini oshirish va ularni qayta tayyorlash tartibi O’zbekiston Respublikasi
Vazirlar Mahkamasi tomonidan belgilanadi.

17-modda. Maktabdan tashqari ta’lim


Bolalar va o’smirlarning yakka tartibdagi ehtiyojlarini qondirish, ularning bo’sh vaqti va dam
olishini tashkil etish uchun davlat organlari, jamoat birlashmalari, shuningdek boshqa yuridik va jismoniy
224
shaxslar madaniy-estetik, ilmiy, texnikaviy, sport va boshqa yo’nalishlarda maktabdan tashqari ta’lim
muassasalarini tashkil etishlari mumkin.
Maktabdan tashqari ta’lim muassasalariga bolalar, o’smirlar ijodiyoti saroylari, uylari, klublari
va markazlari, bolalar-o’smirlar sport maktablari, san’at maktablari, musiqa maktablari, studiyalar,
kutubxonalar, sog’lomlashtirish muassasalari va boshqa muassasalar kiradi.
Maktabdan tashqari ta’lim muassasalarini tashkil etish va ularning faoliyat ko’rsatish
tartibi qonun xujjatlarida belgilab ko’yiladi.

18-modda. Oiladagi ta’lim va mustaqil ravishda ta’lim olish


Davlat oilada ta’lim olishga va mustaqil ravishda ta’lim olishga ko’maklashadi. Bolalarni
oilada o’qitish va mustaqil ravishda ta’lim olish tegishli ta’lim muassasalarining dasturlari
bo’yicha amalga oshiriladi. Ta’lim oluvchilarga vakolatli davlat muassasalari tomonidan uslubiy,
maslahat va boshqa yo’sinda yordam ko’rsatiladi.

19-modda. Ta’lim to’g’risidagi hujjatlar


Akkreditatsiya qilingan ta’lim muassasalarining bitiruvchilariga davlat tomonidan
tasdiklangan namunadagi ma’lumot to’g’risidagi hujjat (shahodatnoma, diplom, sertifikat, guvohnoma)
beriladi. Davlat tomonidan tasdiklangan namunadagi ma’lumot to’g’risidagi hujjat oilada ta’lim olgan yoki
mustaqil ravishda bilim olgan va akrreditatsiya qilingan ta’lim muassasalarining tegishli
ta’lim dasturlari bo’yicha ekstern tartibida imtihonlar topshirgan shaxslarga ham beriladi, davlat
ta’lim muassasalarida o’qitilishi shart bo’lgan va ro’yxati O’zbekiston Respublikasi Vazirlar
Mahkamasi tomonidan belgilab qo’yiladigan mutaxassisliklar bundan mustasno.
Oliy ma’lumot to’g’risidagi diplomga o’zlashtirilgan fanlar ro’yxati, ularning hajmlari va
fanlarga qo’yilgan baholar yozilgan varaqa ilova qilinadi.
Dissertatsiya himoya qilgan shaxslarga belgilangan tartibda fan nomzodi yoki fan doktori ilmiy
darajasi beriladi va davlat tomonidan tasdiqlangan namunadagi diplom topshiriladi.
Davlat ta’lim standartlariga mos kelgan taqdirda O’zbekiston Respublikasi bilan xorijiy
davlatlarning hukumatlari o’rtasidagi ikki tomonlama bitimlar asosida har ikki tomonning ma’lumot
to’g’risidagi hujjatlari belgilangan tartibda o’zaro tan olinishi mumkin.
Tegishli bosqichdagi ta’limni tugallamagan shaxslarga belgilangan namunadagi ma’lumotnoma
beriladi.
Davlat tasdiqlagan namunadagi ma’lumot to’g’risidagi hujjat navbatdagi bosqich ta’lim
muassasalarida ta’lim olishni davom ettirish yoki tegishli ixtisos bo’yicha ishlash huquqini beradi.

III. TA’LIM JARAYONI QATNASHCHILARINI IJTIMOIY HIMOYA QILISH

20-modda. Ta’lim oluvchilarni ijtimoiy himoya qilish


Ta’lim muassasasida ta’lim oluvchilar qonun xujjatlariga va normativ hujjatlarga muvofiq
imtiyozlar, stipendiya va yotoqxonada joy bilan ta’minlanadi.

21-modda. Ta’lim muassasalari xodimlarini ijtimoiy himoya qilish


Ta’lim muassasalari xodimlariga ish vaqtining qisqartirilgan muddati belgilanadi, haqi
to’lanadigan yillik uzaytirilgan ta’tillar va qonun hujjatlarida nazarda tutilgan imtiyozlar
beriladi.
Ta’lim muassasalari ish haqiga mo’ljallangan mavjud mablag’lar doirasida mustaqil
ravishda stavkalar, mansab okladlariga tabaqalashtirilgan ustama belgilashga hamda mehnatga
haq to’lash va rag’batlantirishning turli shakllarini qo’llashga haqli.

22-modda. Yetim bolalarni va ota-onalarining yoki boshqa qonuniy vakillarining vasiyligisiz


qolgan bolalarni o’qitish
Yetim bolalarni va ota-onalarining yoki boshqa qonuniy vakillarining vasiyligisiz qolgan
bolalarni o’qitish va ularni boqish davlatning to’la ta’minoti asosida qonun hujjatlarida belgilangan
tartibda amalga oshiriladi.

23-modda. Jismoniy yoki ruhiy rivojlanishida nuqsoni bo`lgan bolalar va o`smirlarni


o`qitish
225
24-modda. Ijtimoiy yordamga va tiklanishga muhtoj bo`lgan shaxslar uchun o`quv-
tarbiya muassasalari
IV. TA’LIM TIZIMINI BOSHQARISH

25-modda. O’zbekiston Respublikasi Vazirlar Mahkamasining ta’lim sohasidagi vakolatlari


O’zbekiston Respublikasi Vazirlar Mahkamasining ta’lim sohasidagi vakolatlariga quyidagilar
kiradi:
3.ta’lim sohasida yagona davlat siyosatini amalga oshirish;
4.ta’lim sohasidagi davlat boshqaruvi organlariga rahbarlik qilish;
5.ta’limni rivojlantirish dasturlarini ishlab chiqish va amalga oshirish;
6.ta’lim muassasalarini tashikil etish, qayta tashkil etish va tugatish tartibini belgilash;
7.ta’lim muassasalarini akkreditatsiyadan, pedagog, ilmiy kadrlarni attestatsiyadan o’tkazish
tartibini belgilash;
8.boshqa davlatning ta’lim muassasalariga O’zbekiston Respublikasining hududida ta’lim
faoliyati bilan shug’ullanish huquqini beruvchi ruxsatnomalar berish;
9.qonun hujjatlariga muvofiq xorijiy davlatlarning ta’lim to’g’risidagi hujjatlarini tan olish va bu
hujjatlarning ekvivalent ekanligini qayd etish tartibini belgilash;
10. davlat ta’lim standartlarini tasdiqlash;
11. davlat tomonidan tasdiqlangan namunadagi ma’lumot to’g’risidagi hujjatlarni tasdiqlash va
ularni berish tartibini belgilash;
12. davlat grantlari miqdorini va ta’lim muassasalariga qabul qilish tartibini belgilash;
13. davlat oliy ta’lim muassasasining rektorlarini tayinlash;
14. ta’lim oluvchilarni akkreditatsiya qilingan bir ta’lim muassasasidan boshqasiga o’tkazish tartibini
belgilash;
15. qonun hujjatlariga muvofiq boshqa vakolatlar.
26-modda. Ta’limni boshqarish bo’yicha vakolatli davlat organlarining huquq doirasiga
quyidagilar kiradi:
 ta’lim sohasida yagona davlat siyosatini ro’yobga chiqarish;
 ta’lim muassasalari faoliyatini muvofiqlashtirish va uslub masalalarida ularga rahbarlik qilish;
 davlat ta’lim standartlari, mutaxassislarning bilim saviyasi va kasb tayyorgarligiga bo’lgan
talablar bajarilishini ta’minlash;
 o’qitishning ilg`or shakllari va yangi pedagogik texnologiyalarni, ta’limning texnik va
axborot vositalarini o’quv jarayoniga joriy etish;
 o’quv va o’quv-uslubiyat adabiyotlarini yaratish va nashr etishni tashkil qilish;
 ta’lim oluvchilarning yakuniy davlat attestatsiyasi va davlat ta’lim muassasalarida eksternat
to’g`risidagi nizomlarni tasdiqlash;
 davlat oliy ta’lim muassasasining rektorlari tayinlash to’g`risida O’zbekiston Respublikasi
Vazirlar Mahkamasiga takliflar kiritish;
 pedagog xodimlarni tayyorlashni, ularning malakasini oshirishni va qayta tayyorlashni tashkil
etish;
 qonun hujjatlariga muvofiq boshqa vakolatlar.

27-modda. Mahalliy davlat hokimiyati organlarining ta’lim sohasidagi vakolatlari


Maxalliy davlat hokimiyati organlari:
1) ta’lim muassasalari faoliyatining mintaqalarni ijtimoiy-iqtisodiy rivojlantirish
ehtiyojlariga muvofiqligini ta’minlaydilar;
2) ta’lim muassasalarini tashkil etadilar, qayta tashkil etadilar va tugatadilar (respublika
tasarrufida bo’lgan muassasalar bundan mustasno), ularning ustavlarini ro’yxatga oladilar;
3) o’z hududlaridagi ta’lim muassasalarini vakolat doirasida moliyalash mikdorlarini va imtiyozlarni
belgilaydilar;
4) ta’lim sifati va darajasiga, shuningdek pedagog xodimlarning kasb faoliyatiga bo’lgan davlat
talablariga rioya etilishini ta’minlaydilar;
5) qonun hujjatlariga muvofiq boshqa vakolatlarni ham amalga oshiradilar.

226
28-modda. Ta’lim muassasasini boshqarish
Ta’lim muassasasini uning rahbari boshqaradi.
Ta’lim muassasalarida qonun hujjatlariga muvofiq faoliyat ko’rsatadigan jamoat boshqaruvi
organlari tashkil etilishi mumkin.

29-modda. Ta’lim sohasidagi davlat boshqaruvi organlari bilan nodavlat ta’lim muassasalari
o’rtasidagi o’zaro munosabatlar
Ta’lim sohasidagi davlat boshqaruvi organlari nodavlat ta’lim muassasalarida ta’lim
to’g`risidagi qonun hujjatlariga rioya etilishini nazorat qiladi.
Nodavlat ta’lim muassasalari ta’lim to’g`risidagi qonun hujjatlarini buzgan takdirda, akrreditatsiya
qilgan organlar ularning faoliyatini qonun hujjatlariga muvofiq to’xtatib qo’yishga haqli.
Nodavlat ta’lim muassasalariga qabul davlat o’quv yurtlari uchun belgilangan tartibda va
muddatlarda amalga oshiriladi.

V. YAKUNLOVCHI QOIDALAR

30-modda. Ota-onalar yoki qonuniy vakillarning vazifalari


Voyaga etmagan bolalarning ota-onalari yoki qonuniy vakillari bolaning qonuniy huquqdari va
manfaatlarini himoya qilishlari shart hamda ularning tarbiyasi, maktabgacha, umumiy o’rta, o’rta
maxsus, kasb-hunar ta’limi olishlari uchun javobgardirlar.

31-modda. Ta’limni moliyalash


Davlat ta’lim muassasalarini moliyalash respublika va mahalliy budjetlar mablag`lari, shuningdek
budjetdan tashqari mablag`lar hisobidan amalga oshiriladi.

32-modda. Ta’limni rivojlantirish fondlari


Ta’limni rivojlantirish fondlari qonun hujjatlarida belgilangan tartibda yuridik va jismoniy
shaxslarning, shu jumladan chet ellik yuridik va jismoniy shaxslarning ixtiyoriy badallari hisobidan
tashkil etilishi mumkin.

33-modda. Xalqaro hamkorlik


Ta’lim muassasalari ta’lim muammolari yuzasidan xalqaro hamkorlikda ishtirok etadilar, chet
davlatlarning tegishli o’quv yurtlari bilan bevosita aloqalar o’rnatish, qonun hujjatlarida belgilangan
tartibda ular bilan qo’shma o’quv yurtlari tashkil etish huquqiga ega.

34-modda. Ta’lim to’g’risidagi qonun hujjatlarini buzganlik uchun javobgarlik

Ta’lim to’g’risidagi qonun hujjatlarini buzishda aybdor bo’lgan shaxslar belgilangan tartibda javobgar
bo’ladilar.

227
O`ZBEKISTON RESPUBLIKASI OLIY VA O`RTA MAXSUS TA`LIM
VAZIRLIGI

AL-XORAZMIY NOMIDAGI URGANCH


DAVLAT UNIVERSITETI

«CHET TILI»

FANIDAN

BAHOLASH MEZONLARI

228
NEMIS TILI TA’LIM YO’NALISHINING AMALIY MASHG’ULOTLARI UCHUN
MO’LJALLANGAN BAHOLASH MEZONLARI
Fan bo’yicha talabalar bilimini baholash

Faqat amaliy mashg’ulotlardan iborat fanlarda


Nazorat JN-1 JN-2 YN Jami
Maksimal bal 35 35 30 100
Saralash bal 19,25 19,25 16,5 55
Nazorat haftasi 8-chi 16-chi 18-chi

YN: Har bir nazorat turi 6 ta savoldan iborat yozma nazorat ishi shaklida o’tkaziladi, shu jumladan 4 tasi
nazariy savol + 2 tasi tayanch iboralar izohi, amaliy mashq yoki misol tarzida bo’lishi mumkin. Har bir
javob 0 dan – 5 gacha bo’lgan ballarda faqat butun sonlarda baholanadi.
JN: JN natijalari semester davomida 2 marta (8-chi va 16- haftalarda) umumlashtiriladi. Har bir
umumlashtirish sanasiga qadar har bir talabaning bilim, malaka, va ko’nikmalari (shu jumladan mustaqil ishi
ham) 7 marta 0 dan – 5 gacha bo’lgan ballarda faqat butun sonlarda baholanadi. Natijada butun semestr
davomida har bir talabaning joriy baholari soni 14 tani tashkil qiladi.

1- kurs uchun 54 - 58 soatlik dars mashg’ulotlari uchun talabalar bilimini baholash mezoni

54 dan 58 soatlik mashg’ulotlar uchun talabalar bilimini baholash mezoni


Fan bo’yicha talabalar bilimini baholash
Chet (nemis) tili fani bo’yicha talabalar bilimi reyting tizimi asosisda baholanadi. Dasturda
modullar bo’yicha o’zlashtirilgan bilimlarni baholash turlari va shakllari keltirilgan. Ular o’quv
materiallari to’liq va samarali o’zlashtirilganligini nazorat qilishda yagonalik va tizimlilikni
ta’minlaydi.

Nazorat turlari Soni Ball Jami


№ ball
1 Joriy baholash
JB1 JB2
Haftalar* 8 16
1.1 Amaliy mashg’ulotlarni 12 6*5=30 6*5=30 60
bajarish
1.2 Mustaqil ta’lim bo’yicha 2 1*5=5 1*5=5 10
topshiriqlarni bajarish
Jami 14 35 35 70
2 Yakuniy baholash
2.1 Yozma ish 1 3ta savoldan iborat yozma ish(yoki 30
topshiriq)
3*10=30 ball
JAMI: 15 100

ESLATMA: Ushbu baholash mezoni Urganch davlat universiteti tavsiyasi asosida


tayyorlandi.

JN: Joriy nazorat natijalari semestr davomida ikki marta (8chi va 16chi haftalarda)
umumlashtiriladi. Har bir umumlashtirish sanasiga qadar har bir talabaning bilim, malaka va
ko’nikmalari (shu jumladan, mustaqil ishi ham) 7 marta 0 dan 5 gacha bo’lgan ballarda faqat butun
sonlarda baholanadi. Natijada butun semestr davomida har bir talabaning joriy baholari soni 14 tani
tashkil qiladi.

229
Nazorat JN-1 JN-2 YN Jami
Maksimal ball 35 35 30 100
Saralash ball 19,25 19,25 16,5 55
Nazorat haftasi 8 16 18

YN: Yakuniy nazorat yozma ish shaklida o’tkaziladi. O’qish sinovi 3 ta savoldan iborat yozma
ishga asoslangan bo’lib, savolar o’tilgan mavzular asosida tuziladi. Har bir javob (yoki topshiriq) 0
dan 10 gacha bo’lgan ballarda faqat butun sonlarda baholanadi. Yozma ishga 80 daqiqadan
ajratiladi.
Har bir baholashda joriy va yakuniy nazoratlarda talabalar bilimi darajasiga qo’yilgan
talablar va ularning bali:
Chet (nemis) tili fanidan talabalar baholash mezonlari.

230
Joriy baholash mezonlari
5 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba uzoq davom etgan suhbat va murakkab dalillar keltirilgan matnni tushuna oladi va
idrok eta oladi.
2 Talaba ma’ruza, suhbat, mukammal yoriqnomalar, akademik va kasbiy presentasiyalar, savol-
javoblar asosiy mazmunini tushuna oladi.
3 Talaba electron va internet materiallarni to’liq darajada tushuna oladi.
4 Talaba kundalik mavzularda bahs-munozara, muzokaralarda faol qatnasha oladi va vaziyatga
qarab murakkab savollar berish va murakkab savollarga javob bera oladi.
5 Talaba alohida mavzu bo’yicha og’zaki ma’ruza tuza oladi va murakkab bo’lgan
ma’lumotlarni idrok eta oladi.
6 Talaba mavzuga oid topshiriqlarni va mashqlarni to’liq va hatosiz bajara oladi.
7 Talaba mahsus ma’lumotlarni (til yuzasidan bo’lgan hatlarni, ma’lumotlarni, electron hatlarni,
esse va ma’ruzalarni yoza oladi.
8 Talaba kommunikativ vaziyatlarda mavzuga oid bo’lgan leksikani, kasbiy leksik va
terminlarni ishlata oladi.
9 Talaba murakkab grammatik va sintaktik qurilmalarni kommunikativ vaziyatlarda qo’llay
oladi.
10 Talaba dars davomida kerakli bo’lgan barcha o’quv qurollari va materiallarga ega bo’ladi.
4 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba turli suhbat va dalillar keltirilgan matnni tushuna oladi va idrok eta oladi
2 Talaba elektron va internet materiallarni tushuna oladi, ma’ruza, suhbat, murakkab
yoriqnomalar, akademik va kasbiy presentasiyalar, savol-javoblar asosiy mazmunini qisman
tushuna oladi.
3 Talaba kundalik mavzularda bahs-munozara, muzokaralarda faol qatnasha oladi, vaziyatga
qarab savollar bera oladi va savollarga javob bera oladi.
4 Talaba tanish va notanish mavzu bo’yicha tuzilgan matnlardan kerakli bo’lgan ahborotlarni
tushuna oladi, kasbga oid maqola va ma’ruzalardan kerakli ahborotni ajratib oladi.
5 Talaba mavzuga oid topshiriqlarni to’liq va oz miqdordagi hatolar bilan bajara oladi.
6 Talaba grammatik va sintaktik qurilmalarni kommunikativ vaziyatlarda qo’llay oladi va ularni
qo’llab mahsus ma’lumotlar yoza oladi.
7 Talaba dars davomida kerakli bo’lgan barcha o’quv qurollari va materiallarga ega bo’ladi.
3 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba turli suhbat va dalillar keltirilgan matnni qisman tushuna oladi
2 Talaba kundalik mavzularda bahs-munozara, muzokaralarda qisman qatnasha oladi.
3 Talaba grammatik va sintaktik qurilmalarni kommunikativ vaziyatlarda qisman qo’llay oladi va
soda bo’lgan matnlarni yoza oladi.
4 Talaba dars davomida kerakli bo’lgan barcha o’quv qurollari va materiallarga ega bo’ladi.
2 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba turli suhbat va dalillar keltirilgan matnni qiyinchilik bilan tushuna oladi va kundalik
mavzulardagi bahs-munozaralarda qiyinchilik bilan qatnasha oladi.
2 Talaba grammatik va sintaktik qurilmalarni aniq tushuna olmaydi va kommunikativ
vaziyatlarda qo’llashda qiyinchiliklarga duch keladi, sodda bo’lgan matnlarni qiyinchilik bilan
yozadi.
3 Talaba dars davomida kerakli bo’lgan barcha o’quv qurollari va materiallarga ega bo’ladi.
1 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba dars davomida kerakli bo’lgan barcha o’quv qurollari va materiallarga ega ammo
yuqorida ko’rsatilgan talablarga javob bermaydi.
0 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba darsda ishtirok etadi ammo yuqorida keltirilgan barcha talablarga javob bera olmaydi.
Yakuniy baholash mezonlari

231
9-10 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba tinglab tushunish bo’yicha berilgan shartlarda kasbga yo’naltirilgan matnni tinglab uni
tushunganligini aniqlash maqsadida berilgan topshiriqlarni hatosiz echa oladi.
2 Talaba o’qish bo’yicha berilgan shartlarda kasbiy yo’nalishdagi matnni o’qib, tushunganligi
asosida topshiriqlarni hatosiz bajara oladi. Bunday topshiriq yozma tarjima bilan amalga
oshirilishi mumkin.
3 Talaba yozuv bo’yicha berilgan shartlarda sohaning dolzarb muammolariga bag’ishlangan esse va
ma’lumotlarni behato va tushunarli qilib yoza oladi.
7-8 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba tinglab tushunish bo’yicha berilgan shartlarda kasbga yo’naltirilgan matnni tinglab uni
tushunganligini aniqlash maqsadida berilgan topshiriqlarni oz miqdordagi hatolar bilan echa oladi.
3 Talaba o’qish bo’yicha berilgan shartlarda kasbiy yo’nalishdagi matnni o’qib, tushunganligi
asosida topshiriqlarni oz miqdordagi hatolar bilan bajara oladi. Bunday topshiriq yozma tarjima
bilan amalga oshirilishi mumkin.
4 Talaba yozuv bo’yicha berilgan shartlarda sohaning dolzarb muammolariga bag’ishlangan esse va
ma’lumotlar oz miqdordagi hatolar bilan ammo tushunarli qilib yoza oladi.
5-6 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba tinglab tushunish bo’yicha berilgan shartlarda kasbga yo’naltirilgan matnni tinglab uni
tushunganligini aniqlash maqsadida berilgan topshiriqlarni bir qator hatolar bilan echa oladi.
2 Talaba o’qish bo’yicha berilgan shartlarda kasbiy yo’nalishdagi matnni o’qib, tushunganligi
asosida topshiriqlarni bir qator grammatik va leksik hatolar bilan bajara oladi. Bunday topshiriq
yozma tarjima bilan amalga oshirilishi mumkin.
3 Talaba yozuv bo’yicha berilgan shartlarda sohaning dolzarb muammolariga bag’ishlangan sodda
matnlarni yoza oladi.
3-4 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba tinglab tushunish bo’yicha berilgan shartlarda kasbga yo’naltirilgan matnni tinglab uni
tushunganligini aniqlash maqsadida berilgan topshiriqlarni ko’p miqdordagi hatolar bilan echa
oladi.
2 Talaba o’qish bo’yicha berilgan shartlarda kasbiy yo’nalishdagi matnni o’qib, tushunganligi
asosida topshiriqlarni ko’p miqdordagi grammatik va leksik hatolar bilan bajara oladi. Bunday
topshiriq yozma tarjima bilan amalga oshirilishi mumkin.
3 Talaba yozuv bo’yicha berilgan shartlarda sohaning dolzarb muammolariga bag’ishlangan sodda
matnlarni qiyinchilik bilan yoza oladi.
1-2 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba tinglab tushunish bo’yicha berilgan shartlarda kasbga yo’naltirilgan matnni tinglab uni
tushunganligini aniqlash maqsadida berilgan topshiriqlar haqida deyarli tushunchaga ega emas.
2 Talaba o’qish bo’yicha berilgan shartlarda kasbiy yo’nalishdagi matnni o’qib, tushunganligi
asosida berilgan topshiriqlar haqida deyarli tushunchaga ega emas.
3 Talaba yozuv bo’yicha berilgan shartlarda deyarli tushunchaga ega emas.
0 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba tinglab tushunish bo’yicha berilgan shartlarda kasbga yo’naltirilgan matnni tinglab uni
tushunganligini aniqlash maqsadida berilgan topshiriqlar haqida tushunchaga ega emas.
2 Talaba o’qish bo’yicha berilgan shartlarda kasbiy yo’nalishdagi matnni o’qib, tushunganligi
asosida berilgan topshiriqlar haqida tushunchaga ega emas.
3 Talaba yozuv bo’yicha berilgan shartlarda tushunchaga ega emas.
Mustaqil ish baholash mezonlari

232
5 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba mustaqil ish uchun tinglash uchun berilgan hajmi turlicha bo’lgan audio va video
matnlarni tingab aniq tushuna oladi, savollarga javob berib, gapirib, annotasiyalar yoza oladi.
2 Talaba mustaqil ish uchun gapirish uchun berilgan diologik, monologik, matn mazmunini
gapirib berish, o’rganilgan leksik materiallar asosida hikoyalar tuzish, berilgan muammoli
masala va vaziyatlarni muhokama qilish kabi topshiriqlarni behato bajara oladi.
3 Talaba mustaqil ish uchun berilgan o’qish uchun bo’lgan topshiriqlarni ya’ni o’rganilayotgan
sohaga oid adabiyotlar, publisistik, ilmiy-ommabop, ijtimoiy- siyosiy adabiyotlarni o’qib
to’liq tushunib kerakli ma’lumotlarni ajratib oladi.
4 Talaba mustaqil ish uchun berilgan yozuv bo’yicha topshiriqlarni o’rganilayotgan tilda behato
va aniq bayon eta oladi.
4 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba mustaqil ish uchun tingash uchun berilgan hajmi turlicha bo’lgan audio va video
matnlarni tingab tushuna oladi, savollarga oz miqdordagi hatolar bilan javob berib, gapirib,
annotasiyalar yoza oladi.
2 Talaba mustaqil ish uchun berilgan diologik, monologik, matn mazmunini gapirib berish,
o’rganilgan leksik materiallar asosida hikoyalar tuzish, berilgan muammoli masala va
vaziyatlarni muhokama qilish kabi topshiriqlarni oz miqdordagi hatolar bilan bajara oladi.
3 Talaba mustaqil ish uchun berilgan o’qish uchun bo’lgan topshiriqlarni ya’ni o’rganilayotgan
sohaga oid adabiyotlar, publisistik, ilmiy-ommabop, ijtimoiy- siyosiy adabiyotlarni o’qib
tushunib kerakli ma’lumotlarni ajratib oladi.
4 Talaba mustaqil ish uchun berilgan yozuv bo’yicha topshiriqlarni o’rganilayotgan tilda oz
miqdordagi hatolar bilan bayon eta oladi.
3 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba mustaqil ish uchun tinglash uchun berilgan hajmi turlicha bo’lgan audio va video
matnlarni tingab bir oz qiyinchilik bilan tushuna oladi, savollarga bir qator hatolar bilan javob
berib bir muncha qiyinchilik bilan gapira oladi.
2 Talaba mustaqil ish uchun berilgan diologik, monologik, matn mazmunini gapirib berish,
o’rganilgan leksik materiallar asosida hikoyalar tuzish, berilgan muammoli masala va
vaziyatlarni muhokama qilish kabi topshiriqlarni bir qator hatoliklar bilan bajara oladi.
3 Talaba mustaqil ish uchun berilgan o’qish uchun bo’lgan topshiriqlarni ya’ni o’rganilayotgan
sohaga oid adabiyotlar, publisistik, ilmiy-ommabop, ijtimoiy- siyosiy adabiyotlarni o’qib
qiyinchilik bilan tushunadi va kerakli ma’lumotlarni qisman ajratib oladi.
4 Talaba mustaqil ish uchun berilgan yozuv bo’yicha topshiriqlarni o’rganilayotgan tilda bir
qator leksik va grammatik hatoliklar bilan bayon eta oladi.
2 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba mustaqil ish uchun tinglash uchun berilgan hajmi turlicha bo’lgan audio va video
matnlarni tingab savollarga ko’p miqdordagi hatolar bilan javob berib qiyinchilik bilan gapira
oladi.
2 Talaba mustaqil ish uchun berilgan o’qish uchun bo’lgan topshiriqlarni ya’ni o’rganilayotgan
sohaga oid adabiyotlar, publisistik, ilmiy-ommabop, ijtimoiy- siyosiy adabiyotlarni o’qib
qiyinchilik bilan tushunadi va kerakli ma’lumotlarni bir qator qiyinchiliklar bilan ajratib oladi.
3 Talaba mustaqil ish uchun berilgan yozuv bo’yicha topshiriqlarni o’rganilayotgan tilda ko’p
miqdordagi leksik va grammatik hatoliklar va qiyinchilik bilan bayon eta oladi.
1 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba mustaqil ish uchun berilgan tinglash, gapirish, o’qish va yozish topshiriqlari haqida
deyarli hech qanday tushunchaga ega emas.
0 ballga qo’yilgan talablar
1 Talaba mustaqil ish uchun berilgan tinglash, gapirish, o’qish va yozish topshiriqlari haqida
hech qanday tushunchaga ega emas.

233
Mundarija

Namunaviy dastur -------------------------------------------------- 3 bet

Ishchi dastur------------------------------------------------------------19 bet

Kalendar reja-----------------------------------------------------------34 bet

Ta’lim texnologiyalari------------------------------------------------41 bet

Tayanch konspekt ---------------------------------------------------56bet

Test savollari ---------------------------------------------------------399 bet

Nazorat uchun savollar -------------------------------------------404 bet

Umumiy savollar ----------------------------------------------------409 bet

Referat mavzulari --------------------------------------------------414 bet

Tarqatma materiallar ----------------------------------------------417 bet

Glossariy --------------------------------------------------------------423 bet

Adabiyotlar ro’yhati -----------------------------------------------433 bet

Xorijiy manbalar ----------------------------------------------------435 bet

Mutaxassislikka oid matnlar -------------------------------------437 bet

Muallif haqida ma’lumot -----------------------------------------442 bet

Foydali maslahatlar ------------------------------------------------ 444bet

Ta’lim jarayonini tartibga soluvchi normativ huquqiy hujjatlar—447 bet

Baholash mezonlari --------------------------------------------------461bet

234

Вам также может понравиться